Uppföljning av åtgärdsuppdrag enligt Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript

1 YTTRANDE 1(8) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference /2017 Ert datum/your date Er beteckning/your reference Vattenmyndigheterna Uppföljning av åtgärdsuppdrag enligt Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram I enlighet med den överenskommelse som slutits mellan de fem vattenmyndigheterna och Sveriges geologiska undersökning (SGU) återrapporterar härmed SGU de insatser som utförts i enlighet med de uppdrag som preciserats i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 1 Miljökrav vid undersökning och provbrytning eller gruvverksamhet Vilket arbete har genomförts under året angående utveckling av vägledning för sökanden om miljökrav som kan ställas vid prövning av tillstånd för undersökning och provbrytning eller gruvverksamhet så att MKN kan följas? SGU har enligt sin instruktion ett ansvar att verka för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart nyttjande av landets mineralresurser och för att främja hållbar tillväxt och företagande inom sektorn. I uppgiften ingår bland annat att tillhandahålla vägledning och prospekteringsinformation till företag som planerar att prospektera i Sverige. Bergsstaten å sin sida är ett särskilt beslutsorgan som leds av bergmästaren och som handlägger tillståndsfrågor enligt minerallagen. Organisatoriskt tillhör Bergsstaten SGU, men Bergsstaten har en oberoende ställning avseende sin myndighetsutövning. Det är i dessa frågor viktigt att särskilja Bergsstatens och SGUs respektive roller. När Bergsstaten behandlar en ansökan som avser ansökan om undersökningstillstånd sker en summarisk prövning mot bakgrund av de uppgifter som sökanden lämnar i sin ansökan. Undersökningstillstånd ska meddelas om sökanden företer utredning som visar att det finns anledning att anta att undersökning i området kan leda till fynd av koncessionsmineral och om sökanden inte uppenbarligen saknar möjlighet eller avsikt att få till stånd en ändamålsenlig undersökning. Om ansökan om undersökningstillstånd avser olja, gasformiga kolväten eller diamant sker dessutom en lämplighetsprövning av sökanden som måste visa att han har tekniska och ekonomiska resurser för att genomföra en ändamålsenlig undersökning. För den som vill ansöka om undersökningstillstånd tillhandahåller Bergsstaten en blankett som finns tillgänglig på myndighetens hemsida. Blanketten har utformats Organisationsnr Huvudkontor / Head office: Box 670 SW Uppsala, Sweden Besök / Visit: Villavägen 18 Tel: / Fax: / sgu@sgu.se Kontor / Regional Office: Guldhedsgatan 5A SE Göteborg, Sweden Tel: / Fax: / gbg@sgu.se Kontor / Regional office: Kiliansgatan 10 SE Lund, Sweden Tel: / Fax: / lund@sgu.se Kontor / Regional Office: Mineralinformationskontoret Skolgatan 11 SE Malå, Sweden Tel: / Fax: / minko@sgu.se Kontor / Regional Office: Box SE Stockholm, Sweden Besök / Visit: Rosenlundsgatan 60, plan 4 Tel: / Fax: / stockholm@sgu.se

2 2(8) med utgångspunkt från bestämmelserna i minerallagen (1991:45) och mineralförordningen (1992:285). I blanketten efterfrågas bland annat uppgifter från sökanden om de planerade undersökningarnas inverkan på allmänna och enskilda intressen och vilka åtgärder som sökanden anser behövs för att skydda dessa intressen. Eftersom en ansökan om undersökningstillstånd alltid ska remitteras till den länsstyrelse där undersökningsområdet är beläget kommer dessa uppgifter till länsstyrelsens kännedom. Länsstyrelsen ges därigenom möjlighet att genomföra nödvändiga åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Det bör påpekas att Bergsstaten kräver samma uppgifter från sökande som inte använder Bergsstatens blankett. Vid föregående kontakt med Bergsstaten inför en ansökan om undersökningstillstånd informerar Bergsstaten om vilka uppgifter som sökanden ska lämna i sin ansökan, däribland uppgifter om påverkan på allmänna och enskilda intressen. Vid en ansökan om bearbetningskoncession ska sökanden till Bergsstaten lämna uppgift om den markanvändning, utöver det sökta koncessionsområdet, som kommer att behöva tas i anspråk för den planerade verksamheten. Enligt 8 kap. 1 andra stycket minerallagen ska bergmästaren i ärenden som avser beviljande av bearbetningskoncession samråda med länsstyrelsen i det eller de län där koncessionsområdet ligger. Samrådet ska avse tillämpningen av hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Länsstyrelsen ska vid tillämpningen av hushållningsreglerna beakta den av sökanden redovisade markanvändningen, det vill säga förutom marken där fyndigheten är belägen även den mark som kommer att behövas för driftsanläggningar och vägar. Genom det obligatoriska samrådsförfarandet i ett koncessionsärende får länsstyrelsen kännedom om eventuell påverkan på vattenförekomster som skulle kunna föranleda åtgärder för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna uppnås. Bergsstaten har inte lagstöd för att uppställa villkor i beslut om undersökningstillstånd eller beslut om bearbetningskoncession rörande krav på åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås. Bergsstaten erinrar dock i sina beslut att det kan komma att krävas ytterligare tillstånd innan den sökta verksamheten påbörjas. Frågor om tillstånd för provbrytning handläggs och prövas vid länsstyrelsen och det åligger därmed inte Bergsstaten att utveckla vägledning till sökanden i frågor som rör ansökan om provbrytning.

3 3(8) SGU vägleder inom ramen för sitt mineralpolitiska uppdrag i frågor som rör prospektering och bearbetning av mineralfyndigheter. I december 2016 uppdaterades Vägledning för gruvverksamhet som publicerades första gången Vägledningen tar upp prospektering, provbrytning, bearbetningskoncessioner och miljöbalksprövningen av gruvverksamheter och är framtagen i samråd med Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västerbotten. Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsberedskap, Svenska kraftnät, mark-och miljödomstolen i Umeå och branschorganisationen Svemin bidrog med synpunkter till vägledningen under arbetets gång. I vägledningen finns ett särskilt avsnitt om miljökvalitetsnormerna för vatten. Vägledningen har under 2017 aktivt spritts till företag inom prospekterings- och gruvindustrin. Hur anser ni att åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? För berörda verksamhetsutövare? SGUs vägledning för gruvverksamhet förbättrar förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten på två plan. Till att börja med innebar det ursprungliga framtagandet och även revideringen av vägledningen till många långa diskussioner berörda myndigheter emellan. Dessa diskussioner har lett till en större grad av samsyn beträffande hur prospektering, provbrytning och gruvdrift fungerar, vilka miljökonsekvenser dessa verksamheter har samt vilka villkor/åtgärder som är både rimliga och effektiva. Dessutom tillhandahåller vägledningen verksamhetsutövare med konkret information om miljökvalitetsnormerna för vatten och när dessa tillämpas i tillståndsprocessen vilket bedöms kunna innebära att dessa beaktas tidigare i verksamhetsutövarnas planering. Har SGU utfört övrigt arbete med bäring på åtgärd 1 under 2017? SGU har under 2017 deltagit i den så kallade gruvdialogen som initierats och letts av IVL. Projektet har genomförts med deltagande av tre nationella myndigheter, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och SGU, tillsammans med gruvbolagen Boliden och LKAB samt branschorganisationen Svemin. Både myndigheter och bransch har identifierat miljöprövningsprocessen som ett område med stor potential för förbättring och effektivisering. Det område som pekats ut av aktörerna som mest prioriterat att utveckla är hur bedömningen sker av gruvverksamhetens utsläpp till ytvatten och hur detta påverkar möjligheterna att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Området återkommer i samtliga

4 4(8) gruvprövningar och leder ofta till frågor och kompletteringskrav. Som svar på detta har projektet nu skrivit en handbok om hur denna bedömning kan utföras. Handboken är tänkt att användas av både bolag och myndigheter eller kommuner som deltar i en tillståndsprocess för gruvverksamhet. Den ger råd om hur utredningar kan utföras och en plan för när olika steg i utredningen bör utföras. Åtgärd 2 Minimera miljöbelastning vid syresättning av sulfidjordar Vilket arbete har genomförts under året för att bidra till berörda myndigheters vägledningar för att minimera miljöbelastning vid syresättning av sulfidjordar? SGU kommer inom denna åtgärd ta fram kunskapsunderlag vilka kan användas av andra myndigheter. Arbetet under 2017 har till stor del gått ut på att inleda samarbete med andra myndigheter och planera för genomförandet. Hitintills har SGUs arbete främst skett genom diskussioner med dessa myndigheter och då i störst utsträckning med Naturvårdsverket. Även Naturvårdsverket har en åtgärd från vattenmyndigheterna (åtgärd 6) vilken syftar till att ta fram en vägledning för markavvattningsverksamheter. Denna vägledning ska inkludera anvisningar om hur markavvattning i områden med sulfidjordar (potentiellt sura sulfatjordar) kan undvikas. Även flera andra myndigheter har åtgärder som berör sura sulfatjordar och där det framgår att myndigheterna förutsätts samarbeta för att minska påverkan från sura sulfatjordar i Bottenvikens och Bottenhavets vattenvårdsdistrikt. Vid möten mellan SGU och Naturvårdsverket har de två myndigheterna kommit fram till ett sätt att tillsammans arbeta med vattenmyndigheternas åtgärder. SGU arbetar med att ta fram information som beskriver hur sura sulfatjordar påverkar vattnets kvalitet, hur man identifiera dessa jordar samt var i terrängen som de kan förekomma. SGU planerar att ta fram illustrationer som på ett lättbegripligt sätt förklara de mekanismer som leder till att sura sulfatjordar bildas. Naturvårdsverket kommer ta fram en vägledning som beskriver åtgärder som kan genomföras för att minska påverkan från sura sulfatjordar. I den vägledningen kommer det finnas referenser till det material som SGU tagit fram. De underlag som de två myndigheterna tar fram kommer att kunna användas för att planera en markanvändning som undviker att sulfidhaltiga sediment exponeras för syre, samt för att identifiera områden där det är lämpligt att sätta in åtgärder för att minska

5 5(8) påverkan från sura sulfatjordar. Materialet kommer bli tillgängligt direkt på myndigheternas hemsidor. SGU och Naturvårdsverket ordnade under hösten 2017 ett möte mellan de myndigheter som omfattas av de åtgärder som berör sura sulfatjordar. Vid mötet deltog representanter från Länsstyrelsen i Norrbotten och Västerbotten samt Skogsstyrelsen och Jordbruksverket (de flesta deltog via länk). Av tekniska skäl kunde Trafikverket inte delta. Syftet med mötet var att möjliggöra en dialog mellan myndigheterna där alla får möjlighet att berätta om hur de arbetar med problematiken kring sura sulfatjordar samt hur de ser på möjligheten att utföra åtgärder som leder till att dessa jordars negativa påverkan på vattenmiljön minskar. Flera av dessa myndigheter arbetar redan med frågeställningar som berör sura sulfatjordar, medan problematiken för andra är relativt ny. Eftersom en hel del arbete redan har gjorts så finns det material som kan användas inom de olika myndigheternas åtgärdsarbete. Bland annat tog Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten 2017 gemensamt fram en rapport (Miljöproblemet sura sulfatjordar - Ett kunskapsunderlag och en beskrivning av Länsstyrelsen Västerbottens och Länsstyrelsen Norrbottens strategiska arbete). Ett viktigt syfte med den rapporten är att samla befintlig kunskap för att underlätta beslut som Länsstyrelserna gör med koppling till sura sulfatjordar. Under början av 2018 kommer SGU fortsätta arbetet med att ta fram material som beskriver problematiken kring sura sulfatjordar. När Naturvårdsverket tagit fram en strategi för sitt fortsatta arbete kommer ytterligare möten med berörda myndigheter att ske. SGU deltar (se punkt 3 nedan) i två Interreg-projekt där frågeställningar kring sura sulfatjordar är centrala. Hur anser ni att åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? För andra myndigheter och berörda verksamhetsutövare? För att ställa tillräckliga krav vid de vattenförekomster som inte når MKN? SGUs insatser inom denna åtgärd, och även de insatser som utförs inom andra projekt (se punkt 3 nedan), inkluderar täta kontakter med andra myndigheter. SGUs insatser leder följaktligen till en ökad kunskap om sura sulfatjordar hos dessa myndigheter, men även till ökad kunskap hos SGU om vad andra aktörer i samhället

6 6(8) behöver för kunskapsunderlag. Detta bör i sin tur bidra till bättre förutsättningar för myndigheterna att genomföra åtgärder för att undvika en markanvändning som leder till att potentiellt sura sulfatjordar oxiderar och därmed påverkar miljökvalitetsnormen negativt. De kartunderlag som SGU tar fram visar var sura och potentiellt sura sulfatjordar kan förekomma i landskapet och ger förutsättningar till att sätta in åtgärder på rätt platser samt till att undvika en markanvändning som leder till att potentiellt sura sulfatjordar oxiderar. Utöver SGU:s kartunderlag kan det ibland behövas mer detaljerade studier för att bedöma var det finns risk att potentiellt sura sulfatjordar oxiderar eller var det kan vara lämpligt att utföra åtgärder. Inom projekten som beskrivs under punkt 3 kommer SGU medverka till att ta fram en metodbeskrivning som kan användas för att identifiera dessa jordar. Många områden med sura sulfatjordar utgörs idag av jordbruksmark där markavvattningen har lett till att dessa jordar har bildats, samtidigt som just markavvattning är en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas. För att en vattenförekomst som är kraftigt påverkad av sura sulfatjordar ska nå MKN kan det därför krävas åtgärder som är praktiskt svåra att genomföra, med bevarad markanvändning. Det kommer dock vara lättare att i framtiden undvika att ny markavvattning bidrar till en dålig vattenkvalitet. Dessutom är det sannolikt möjligt att vidta åtgärder som leder till att minska problematiken. Det går sannolikt att minska påverkan från jordbruksmark genom att sätta in åtgärder som leder till att grundvattenytan hålls på en så hög nivå som möjligt. Det bör dessutom vara möjligt att anlägga våtmarker i dikade områden där jordbruk inte längre bedrivs. Dessa åtgärder är förknippade med kostnader och i vilken utsträckning berörda myndigheter kommer genomföra sådana åtgärder är därför oklart. Det pågår flera projekt i både Sverige och Finland där effekter av olika åtgärder studeras. SGU deltar i två av dessa projekt (se punkt 3 nedan). Det är dock viktigt att påpeka att effekterna av åtgärder inte än är kvantifierade och att det sannolikt tar lång tid att säkerställa dessa effekter. Har SGU utfört övrigt arbete med bäring på åtgärd 2 under 2017? SGU har under de senaste ca 15 åren genomfört flera projekt vilka syftar till att öka kunskapen om sura och potentiellt sura sulfatjordars egenskaper och fördelning i landskapet. Detta har gjorts genom utvärdering av befintliga data och genom dokumentation och karaktärisering av sura sulfatjordar, framför allt längs Norrlandskusten men även vissa insatser i Mälardalen. Dessutom har SGU finansierat flera externa forskningsprojekt där sura sulfatjordars påverkan på miljön

7 7(8) studerats. SGU deltar för närvarande, som nämnts ovan, i två Interreg-projekt ett i Norrbotten och ett i Västerbotten. Inom dessa projekt har SGU dokumenterat förekomster av sura sulfatjordar i några kustnära avrinningsområden i Västerbotten och Norrbotten. I avrinningsområdena finns vattendrag vilka är kraftigt påverkade av sura sulfatjordar. Resultaten används nu för att genom modellering ta fram kartor som visar var det är risk att sura och potentiellt sura jordar förekommer. SGU samarbetar i de två Interreg-projekten med Länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten. I projektet i Västerbotten deltar dessutom Skogsstyrelsen. Båda projekten utförs i samarbete med myndigheter i Finland, bl.a. Finlands geologiska undersökning (GTK). Eftersom GTK sedan flera år karterat sura sulfatjordar har SGU kunnat dra nytta av den kunskap som finns vid GTK. Framför allt har SGU kunnat ta efter den metodik som där används för att klassificera sura sulfatjordar och sulfidhaltiga sediment. Det har därmed varit möjligt att ta fram jämförbara data i de två länderna. SGU har även instruerat Skogsstyrelsen att använda samma metodik, och de har nu i fält dokumenterat sura sulfatjordar i skogsområden i Västerbotten. I projekten testas dessutom konkreta åtgärder som syftar till att minska påverkan från sura sulfatjordar. I Norrbotten kontrolleras grundvattenytans läge i ett område som utgörs av jordbruksmark, vilket förhoppningsvis leder till att djupare liggande sulfidhaltiga lager inte oxiderar. I Västerbotten ska en mindre våtmark återskapas vilket kan leda till att omgivande vatten inte längre kommer att påverkas av sura jordar. SGU har karaktäriserat de markkemiska förhållandena innan dessa åtgärder påbörjades och de markkemiska förhållandena kan i framtiden dokumenteras för att fastställa eventuella effekter av åtgärderna. Det material som tas fram inom Interreg-projekten har till stor del relevans för SGU:s åtgärd 2 från Vattenmyndigheten. Tillsammans med GTK tas en översiktlig karta fram vilken visar var längst Bottenvikens kust som sura sulfatjordar sannolikt förekommer. Denna karta ger förutsättningar för att undvika en markanvändning vilken leder till att sura sulfajordar bildas. Detaljerade sannolikhetskartor för några kustnära avrinningsområden tas fram vilka gör det möjligt att identifiera områden där det är lämpligt att sätta in åtgärder för att minska påverkan från sura sulfatjordar. Den metodik som används inom det arbetet kan vara användbar för att i framtiden ta fram motsvarande kartor från andra avrinningsområden där det är tydligt att vattendrag påverkats negativt av sura sulfatjordar. Informationsfoldrar tas fram vilka på ett lättbegripligt sätt beskriver problematiken kring sura sulfatjordar. Det materialet kan både användas av andra myndigheter och för att informera markägare. SGU kommer tillsammans med GTK ta fram en metodikbeskrivning för

8 8(8) klassificering av sura och potentiellt sura sulfatjordar. Syftet med den är att den ska kunna användas av myndigheter och konsulter för att på ett relativt enkelt sätt kunna klassa jordar. SGU har analyserat prover från de lokaler där Länsstyrelsen utför åtgärder för att minska den negativa miljöpåverkan från sura sulfatjordar. Resultaten bidrar till kunskap som kan användas för att avgöra vilka åtgärder som kan vara lämpliga för att minska påverkan från dessa jordar. De två Interreg-projekten kommer att avslutas under våren och sommaren SGU kommer dock jobba vidare med sura sulfatjordar inom ett nytt projekt vilket inleds i mitten av I det projektet kommer sura sulfatjordar i ett kustnära avrinningsområde strax norr om Luleå att dokumenteras. Projektet kommer utföras i samarbete med de geologiska undersökningarna i Finland, Norge och Ryssland. SGU har även deltagit i referensgruppen till ett projekt som finansieras av Naturvårdsverket. I projektet studeras ett jordbruksområde nära Kristianstad där det med all sannolikhet finns sura sulfatjordar vilka negativt påverkar det vatten som pumpas ut i ett närbeläget Natura 2000 område. Det visar att sura sulfatjordar inte bara påverkar vatten längst Norrlandskusten, och att det därmed finns anledning att undersöka i vilken utsträckning dessa jordar förekommer även i södra Sverige. Under kommande vår kommer SGU dokumentera jordarna vid Kristianstad samt på två andra platser i Skåne där det finns anledning att misstänka att sura sulfatjordar förekommer. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Lena Söderberg. I den slutliga handläggningen av ärendet har även Bergmästare Åsa Persson, avdelningschef Kaj Lax, statsgeolog Gustaf Sohlenius, jurist Elinor Alfredsson samt enhetschef Helena Kjellson deltagit, den senare föredragande. Lena Söderberg Helena Kjellson