Sammanfattning Debattdagen Vatten är politik vatten är pengar den 6 november 2008. Sven-Inge Nylund, Regionplanedirektör, Regionplane- och trafikkontoret Välkomna En ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen är ute på remiss t.o.m. 28 november. Visionen är att Stockholm ska vara en attraktiv region för människor att bo och leva i och att besöka med vackra och viktiga miljöer skärgården och Mälaren. Vi ska arbeta för hushållning med resurser och säkerställa t ex dricksvattentäkter och sjöfartsleder. Samarbetet med övriga län och regioner runt inte minst Mälaren är viktigt och i dessa samarbeten kommer ofta vattenmiljöerna i centrum. För Stockholm är det också viktigt då vi i hög grad påverkas av vad som sker uppströms i tillrinningsområdet. Förslaget till RUFS innebär ett bra instrument för att hantera den snabba befolkningsökningen i regionen på mer hållbar sätt. Sven-Inge betonade hur viktiga vattenfrågorna är samtidigt som han önskade sig ett brett deltagande i vattenförvaltningens samrådsprocess. Dagens moderator, Anders Ekegren, fortsatte sedan att presentera dagens talare: Bette Lundh-Malmros, Regionplane- och trafikkontoret (RTK) Vattenvärdena som attraktionskraft i Stockholms län Bette inledde sitt anförande med några påståenden angående vattenvärdena i regionen: Vatten är en av Stockholms viktigaste attraktionskrafter. Detta tas ofta för givet. Det är viktigt att arbeta sektorövergripande och det är också viktigt att säkra och utveckla dessa värden. I nästan 75 % av alla Stockholmsbilder är det vatten med. Vad skulle hända med attraktionskraften om det t ex regelbundet var stora blomningar i Riddarfjärden? Vatten är grädden på moset, det som vi uppskattar mest när vi är ute i naturen, och det har ett ekonomiskt värde liksom ett värde för folkhälsan. Inom friluftsforskningen har man börjat ta fram siffror på naturens samhällsekonomiska värde. Bebyggelse och infrastruktur i ABC-stråket (kommunövergripande samverkan i stråket mellan Uppsala och Stockholm) har man arbetat med under många år, men inte förrän nu med gröna värden och vattenvärden. ABC-stråket är ett av de mest expansiva områdena i Sverige, men närheten till natur och vatten har man tagit för givet. Planerare från andra
storstadsregioner blir gröna av avund över dessa tillgångar. Vattenstråken i regionen är ofta betydelsefulla historiskt, t ex vikingars farleder, vilket fortfarande syns i landskapet och i kulturmiljöerna. Samarbete pågår mellan RTK, Kommunförbundet Stockholms län (KSL) och Länsstyrelsen för att visa olika vattenvärden och aspekter på vatten på kartor. Aspekterna lyfts fram ur från socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Detta för att göra kunskapen mer tillgänglig. I Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) har man försökt lyfta fram vattnets attraktionskraft och tillgängligheten till denna genom att t ex visa tillgång på regionala strandstråk (3 km eller längre, som är relevant i ett regionalt perspektiv) samt tillgänglighet till vattenområden och skärgård via bryggor och kollektivtrafik. Dessa aspekter eller värden har inte lyfts fram tidigare på detta sätt och har en stor potential att utvecklas. Kommentarer under frågestunden - Besöksnäringen; tex Vikingarännet, är ett stort arrangemang som lockar stora skaror. Besöksnäringen är en komponent som ofta är bortglömd? - Vattenfrågor ligger ofta t ex på miljökontor. Dåligt samarbete mellan plan- och miljösidan och turistnäringen. - Det finns idag ingen modell för hur man ska värdesätta vatten. Men det finns mycket forskning kring att sätta prislapp på mjuka värden. - Finns undersökningar från Sthlm Fritid av stockholmarnas syn på värden. Bör kunna gå att sätta värden. Kanske något för nästa seminarium? Vore trevligt med ett sådant seminarium. - När man ska sätta vattenvärdena på kartan dras saker till sin spets. Vad är det som är värdet: badplatsen, vattnet utanför, strandområdet..? - Inneboende konflikt: mest populärt att bygga nära vatten, men vill inte heller hindra tillgängligheten till vatten. Stränderna byggs bort när man ger strandskyddsdispenser. I Stockholms innerstad innebär nya bostadsområden invid stränderna tvärtom att tillgängligheten ökar, då man oftast bygger på gammal industrimark. Lennart Sorby, vattenvårdsdirektör i Norra Östersjöns vattendistrikt: Åtgärdsprogram för bättre vattenmiljöer Vattendirektivets mål är att nå god vattenstatus överallt utom där vi bestämmer att vi inte ska göra det. Vi ska nå god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. Vi kan sätta undantag i form av tidsfrist (till 2021 eller som längst 2027). Vi får sätta lägre kvalitetskrav. I landet är det knappt hälften av förekomsterna som inte når god status. Endast de större förekomsterna får miljökvalitetsnormer. I detta distrikt har vi ca 1 000 sjöar och vattendrag, 130 kustvatten och 500 grundvattenmagasin. All information samlas i databasen i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) www.viss.lst.se. Via www.vattenkartan.se kan man se presentationer av kartor samt analyser. Åtgärdsprogrammet ska adressera problemen och innehåller antingen åtgärder för att uppnå god status eller de som är bra och behöver åtgärder för att behålla sin kvalitet. Åtgärder kan vara både fysiska åtgärder såsom restaurering, inrättande av vattenskyddsområden eller styrmedel via t.ex. föreskrifter eller bidraggsystem.under våren 2009 går åtgärdsprogrammen
på samråd och beslutas sedan den 22 december 2009. Utförare blir kommuner och myndigheter. Principen att förorenaren betalar gäller. Frågan är då vem som är förorenaren och vad vi gör med våra gamla synder. Direktivet ställer krav på att det finns en prispolitik på vattenområdet, i Sverige löser vi detta än så länge med befintlig lagstiftning. Slutsats: Vi har stora fördelar, vi har stora värden och mindre tryck på vårt vatten än andra medlemsländer. Vi ska fixa detta, om inte till 2015 till 2021 eller 2027! Peggy Lerman Lennart Sorby Peggy Lerman, Lagtolken AB: Vatten är Vatten är politik och pengar, och makt Begränsar vattendirektivet planmonopolet? Svar: Ja! Det är ett problem att vattendirektivets mål i Sverige har införts som miljökvalitetsnormer i form av gränsvärden. Det innebar att normerna delades i två kategorier: mål respektive bindande gränsvärden. Miljökvalitetsnormerna som de formuleras just nu t ex god ekologisk status kan endast användas som målnormer (=bör eftersträvas). Miljökvalitetsnormerna för vatten kommer (oavsett om de är mål eller gränsvärden) att - minska planeringsutrymmet - ge osäkerhet i planeringen på grund av oklar innebörd och status. Miljökvalitetsnormerna gör att kommuernas utrymme för avvägningar minskar, eftersom beslut inte får åsidosätta en norm oavsett om den är gränsvärde eller mål. Det finns överlappande normområden: luft, buller, vatten; alla ska redovisas och beaktas i kommunernas planering. Det finns inga regler om avvägning hur ska oförenliga normer hanteras? Redan beslutade detaljplaner kan behöva upphävas eller ändras om de medverkar till att MKN överskrids. Kommunerna kan bli ersättningsskyldiga för indragna byggrätter och skadeståndsskyldiga för slarvig planering!
Det är viktigt att byråkratin inte tar bort lusten ur det angelägna vattenvårdsarbetet. Vi behöver nå vattendirektivets mål! Frågestund med Peggy och Lennart Lennart kompletterar: för kemisk status kommer vi att få gränsvärden Fråga: Vilket ansvar får kommunerna? Lennart: Vi kommer att få rättspraxis på detta. Ett alternativ är att gå den frivilliga vägen, målet är ändå god vattenkvalitet. Fråga: Är det rimligt att lägga så mycket på juridiken? Kan ta år innan man vet vad som gäller. Kommunerna har inte råd att driva mål. Peggy: Gäller alla lagstiftningsområden där rättspraxis utvecklas. Kommissionen kommer att reagera om vi inte gör det vi ska. Fråga: Verksamhetsutövaren är ansvarig men i åtgärdsprogrammen finns bara myndigheter med. Varför skjuta pianisten? Lennart: Vi får bara skjuta pianisten eftersom ÅP inte är överklagningsbara får vi inte vända oss mot enskilda. Fråga: Åtgärdsprogrammen kommer för sent för att kommunerna ska kunna sätta sig in i dem. Lennart: Processen i Sverige är försenad flera år. Måste hålla rapporteringsdatum, men MKN kommer att kunna ändras fram till 2015 om ny information tillkommer. Fråga: Hur hanterar man att vattnets status varierar under året? Lennart: Det finns riktlinjer för hur ofta och när man ska provta problemet är snarare att det inte finns resurser för all miljöövervakning som borde utföras. Mikael Medelberg, VD Roslagsvatten AB: Vattnets värde Hur mycket är ett strandnära läge värt? För att vatten ska kunna hävda sig mot andra sektorer som bygger på tillgång och efterfrågan, t ex strandnära boende, måste man kunna sätta ett värde på vatten i olika sammanhang. Pengar, årsbudgetar, kvartalsbudget är avgörande. Värden av annan karaktär än monetära väger lättare. Vattenkvalitet är den absolut största miljöfrågan idag. Värderingar/prissättningar fordras för att värden för vatten ska beaktas. Idag finns inget pris eftersom det det inte finns en efterfrågan. Mikael Medelberg Exempel på när vattnet fått ett värde: Barcelona blev tvunget att köpa vatten från Frankrike och 15 kommuner utanför Köpenhamn talar med Sydvatten om att bygga en vattenledning från Småland via Öresund. Vi använder 200 kg vatten per dag vilket kostar 2 kronor per hushåll för leverans i kranen via distributionsnät (inte inkluderat avloppsvatten). Är det rätt pris? Priset varierar mellan olika länder. De stora prisskillnaderna förklaras politiskt.
Dricksvatten till 2 miljoner människor i Mälaren kostar 1,4 miljarder per år i intäkt. Industri, jordbruk, fiske, rekreation, farled har inget pris. De enda prissatta verksamheterna är vissa industrier och VA-användningen. Jämför med råvaran malmens värde i Kiruna. En måttlig kostnadsökning skulle ge stora medel för åtgärder. Utmaningen för Mälaren är att samordna 6 län och 40 kommuner. Chalmers arbetar med en prismodell på uppdrag av VASkommittén (KSL:s arbetsgrupp för VA-frågor) vilken utgår från ekosystemet och sociotekniska system. Paneldiskussion (anteckningar med reservation för ev. missuppfattningar eller utelämnade kommentarer) I panelen från vänster: Peggy Lerman, Lennart Sorby, Mikael Medelberg, Bette Lundh- Malmros, Elisabeth Björk (s), Norrtälje kommun och Vattendelagationen i N Östersjön, Roland Dehlin (m), Nynäshamns kommun och Vattendelegationen i N Östersjön samt moderator Anders Ekegren. Fråga från moderatorn till Elisabeth och Roland: Hur kan man få kommunerna intresserade? Elisabeth: Det är viktigt vad man har för ingångsläge i detta och hur arbetet läggs upp. Personligen tror jag att det är viktigt att man gör det med en positiv tanke. Gör vi inte något nu har vi ett ökat problem framöver. Nu står vi inför att vi ska ta itu med det och det känns positivt, alla ska ha tillgång till bra vatten att dricka, bada i, titta på Som kommunpolitiker ska jag trycka på att vi ska klara detta! Roland: Svar på frågan hur kan man få kommunerna intresserade och denna inriktning på dagen gör det hela intressant. Vatten har ett pris men vi har inte förstått det ännu. Det är viktigt att ta till sig. Kommuner, vattenmyndigheter och vattendelegationer måste samarbeta och det börjar närma sig en form av sanning när man säger att vatten är politik. Fråga från moderatorn till Bette: Om man ska se utifrån det du vill uppnå, vad ska kommunerna göra tycker du? Bette: Det Peggy lyfte fram; att man lagrar värden på värden i den fysiska planeringen är en sprängande fråga, att försöka ta fram underlag som går att jämföra med andra underlag. Att
försöka tydliggöra vad saker och ting kostar. Att ge en bild av vackra ord, att beskriva det med prislappar, på kartor så att det går att jämföra med andra faktorer så att kommuner kan titta på det i den fysiska planeringen och använda sig av underlaget. Markanvändningsplanering är viktig, där avgörs lokalisering oavsett om det gäller industrianläggningar eller annat. Det gäller att få in de olika värdena i den sammanvägning som ska göras. Fråga: När gäller prövning så är det inte så enkelt att säga att det går att göra en mark- och vattenanvändningskarta. När det gäller tillstånd kommer miljöbalken och miljödomstolen in i bilden och det finns en invägd kvarleva sedan gamla vattenlagen att en exploateringsvärdekärna är större än miljövärdekärna För att det går att mäta i pengar. Peggy: Vi måste börja sätta pengar på miljövärden för att kunna jämföra med andra faktorer. Mikael: Det finns verksamheter som tar betalt för liknande nytta så det vore spännande att prova detta! Bette: fiskekort och dykning är exempel på verksamheter där man betalar för att använda ett vattenvärde. Fråga: Det är ett intressant resonemang att få in pengar från rörliga friluftslivet men skulle man genom att kommersialisera allemansrätten ge tillträde till nyttan eller inte skulle det bli ganska komplext. Elisabeth: Man måste göra en balansgång mellan allmän tillgänglighet och Roland: Det krävs sunt förnuft och vi har klarat oss ganska långt med sunt förnuft Vattnet har sådan beskaffenhet att vrak är bevarade till exempel. Fråga: Vad händer inom VM när gäller involvering av medborgare och företagare? Lennart: Vi arbetar kontinuerligt med att involvera berörda! Det som ligger i Ramdirektivet för vatten är skrivet med ett europeiskt perspektiv och i Sverige har vi privat vattenägande vilket är problematiskt för vad som är enskilt och vad som är det allmänna. Mikael: Vem äger problemet, vem som bor geografiskt, äger vattentäkten och vem som använder vattentäkten. Har man betalt via utsläppsrätter går förhoppningsvis att komma på en bra modell. En modell är att ha ett gemensamt vattenvårdsförbund som gemensamt står för kostnaderna. Elisabeth: Det är en kärnfråga att människor vill gärna vara i miljöer där vi har svårt att klara vattentillgången. Det går inte att installera alla faciliteter (tvättmaskin, diskmaskin etc.) som man i vanliga fall gör för det finns inte utrymme Man måste lära sig att leva resurssnålt Anders: miljölagstiftningen kommer in i PBL. Ibland förhindrar miljölagstiftning planläggning. Peggy: Det finns massor med exempel, nästan inom varje sektor, då planeringen inte kan genomföras på grund av beslut under miljöbalken. Mikael: Man kan utnyttja brackvatten till vissa delar av hushållsvattnet. Det finns ett inbyggt motstånd mot att jobba med ny teknik när gäller vattenhantering. Tillsynsvägledningsmyndighet ska ge råd, och det saknas! I hälsovårdssammanhang ger man råd om hur t ex livsmedelsbutiker ska göra och dessa ska man följa. 65000 objekt i Stockholm, folk tackar för hjälp och vill göra rätt. Inte på samma sätt när gäller miljövård. Fråga: Hur långt har vi kommit att involvera, kraftindustri, skogsbruk, jordbruk, samt en prissättningspolitik inför 2010? Lennart: Det finns en referensgrupp på distriktsnivå. LRF är mycket aktiva. De är med som diskussionsparter. Det är inte vattenmyndighetsfråga, att införa prispolitik. Vi måste vara mer tydliga när gäller jord- och skogsbruk. Skyddszoner måste respekteras och utnyttjas.
Vad tycker publiken? Moderatorn ställde frågor och publiken fick säga sitt med hjälp av hålla upp röda och gröna lappar: Använder din kommun vattenvärdet som attraktionskraft? Grönt (ja) Har ni diskuterat vattenförvaltningen på politisk nivå i er kommun? Svag övervikt mot grönt (ja) Kommer ni att klara åtgärderna som krävs av kommunerna enligt de kommande åtgärdsprogrammen? Övervägande rött (nej) Kommer ni att aktualisera översiktsplanerna efter förvaltningsplanen eller tvärtom? Grönt (vilket alternativ var det?) Är det VA-kollektivet eller skattekollektivet som ska bekosta åtgärderna? Blandat vissa tyckte att för diffusa källor kan man inte använda VA-taxan medan i urbana områden i stort sett allt kan adresseras till det kommunala nätet. - Verksamhetsutövare var inte med som alternativ. Hur är det då med principen att förorenaren ska betala? - Det finns en hel del gamla synder som nog måste adresseras till skattekollektivet. Delar av publiken Kaffebuffén var uppskattad under pausen