Jämställdhet i bolagsstyrelser

Kandidatuppsats Jämställdhet i bolagsstyrelser En kvantitativ studie av jämställda bolagsstyrelsers koppling till finansiell prestation Författare: Olle Andersson Hylén 960812 Mihret Brdar 961119 Olle Wasserman 930129 Handledare: Natalia Semenova Examinator: Pia Nylinder Termin: VT19 Kurskod: 2FE24E

Förord Först och främst vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Natalia Semenova som under studiens gång ständigt varit till hjälp med givande kommentarer, synpunkter och inte minst med SPSS. Vidare vill vi även tacka vår examinator Pia Nylinder för intressanta och nyttiga kommentarer som varit till stor hjälp under processens gång. Vi vill även tacka Carl Holfve från Holdings AB som hjälpt till med att tillförse oss med information kring företagens styrelser. Sist men inte minst vill vi tacka alla våra opponenter under alla berikande seminarier för deras kommentarer. Utan er allihop vore det inte möjligt att genomföra kandidatuppsatsen. Tack! Växjö den 29:e maj 2019 Olle Andersson Hylén Mihret Brdar Olle Wasserman 2

Innehållsförteckning 1. Inledning... 8 1.1 Bakgrund... 8 1.2 Problemdiskussion... 10 1.3 Frågeställning... 13 1.4 Syfte... 13 1.5 Avgränsningar... 13 2. Teoretisk utgångspunkt... 14 2.1 Critical Mass Theory... 14 2.2 Resource Dependence Theory... 15 2.3 Tidigare forskning... 16 2.4 Formulering av hypoteser... 21 3. Metod... 23 3.1 Metodologiskt angreppssätt... 23 3.2 Urval... 23 3.3 Forskningsdesign... 25 3.4 Datainsamling... 26 3.5 Oberoende variabel... 27 3.6 Beroende variabler... 27 3.7 Multipel regressionsanalys... 28 3.8 Kontrollvariabler... 30 3.8.1 Företagsstorlek... 30 3.8.2 Styrelsestorlek... 31 3.8.3 Ålder företag... 31 3.8.4 Finansiell hävstång... 31 3.8.5 Ålder på styrelseledamöter... 32 3.8.6 Bransch... 32 3.8.7 Large/Mid/Small Cap... 33 3.9 Antaganden om multipel regression... 33 3.9.1 Normalitet... 34 3.9.2 Homoskedasticitet... 34 3.9.3 Multikollinearitet... 35 3.9.4 Linjäritet... 35 3.9.5 Feltermernas oberoende... 36 3

3.10 Signifikansnivå... 36 3.11 Tvåsidig hypotesprövning... 37 3.12 Adjusted R²... 38 3.13 Etiska överväganden... 39 3.14 Reliabilitet... 40 3.15 Validitet... 40 3.16 Källkritik... 41 4. Empiriskt resultat... 42 4.1 Deskriptiv statistik... 42 4.2 Test av antaganden för multipel regression... 46 4.2.1 Normalitet... 46 4.2.2 Homoskedasticitet... 47 4.2.3 Multikollinearitet och feltermernas oberoende... 47 4.2.4 Linjäritet... 48 4.3 Multipel regression... 48 4.3.1 Adjusted R²... 49 4.3.2 Multipel regression - Modell 1-3... 49 5. Analys... 52 5.1 Hypotes 1... 52 5.2 Hypotes 2... 54 6. Slutsats & diskussion... 57 6.1 Slutsats... 57 6.2 Diskussion... 58 6.2.1 Praktiska implikationer... 58 6.2.2 Förslag på framtida forskning... 59 Referenser... 60 Bilagor... I 4

Abstrakt Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE24E, VT-2019 Författare: Olle Andersson Hylén, Mihret Brdar & Olle Wasserman Handledare: Natalia Semenova Examinator: Pia Nylinder Titel: Jämställdhet i bolagsstyrelser: En kvantitativ studie av jämställda bolagsstyrelsers koppling till finansiell prestation Bakgrund: Jämställdhetsdebatten är ett aktuellt ämne både i Sverige som i världen. Ett förslag om könskvotering bland bolagsstyrelser på börsen i Sverige lades fram men blev nedröstat. Finns det en koppling mellan jämställda bolagsstyrelser och finansiell prestation? Syfte: Studiens syfte avser att undersöka om företag på Stockholmsbörsen med jämställda bolagsstyrelser har en högre finansiell prestation jämfört med företag som har en icke-jämställd bolagsstyrelse. Metod: Genom ett kvantitativt angreppssätt och deduktiv ansats har studien tagit del av sekundärdata. Studien har använt multipla regressionsanalyser för att testa dess resultat mot Critical Mass Theory, Resource Dependence Theory samt tidigare forskning. Slutsats: Studiens resultat påvisar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan jämställda bolagsstyrelser och ett ökat marknadsvärde. Vidare finner studien inget statistiskt signifikant samband mellan jämställda bolagsstyrelser och företags lönsamhet. Nyckelord: Jämställdhet, bolagsstyrelse, Tobin s q, ROA, ROE, Multipel regression, Critical Mass Theory, Resource Dependence Theory 5

Abstract Bachelor thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University, 2FE24E, 2019. Authors: Olle Andersson Hylén, Mihret Brdar & Olle Wasserman Supervisor: Natalia Semenova Examiner: Pia Nylinder Title: Gender equal boards: A quantitative study of gender equal boards relation to financial performance Background: The debate on gender equality is a topical subject in Sweden as well as the rest of the world. A gender quota law was proposed for Swedish listed companies but was outvoted. Is there a connection between gender equal companies and financial performance? Purpose: The main purpose of this study aims to investigate if companies with gender equal boards financially outperforms companies who does not have a gender equal board. Method: The thesis is based on a quantitative method along with a deductive approach in order to collect secondary data. Multiple regression analysis was performed in order to test the results against Critical Mass Theory, Resource Dependence Theory and previous research findings. Conclusion: The results of the study conclude that there is a significant positive relationship between gender equal boards and a higher market value. Furthermore, our findings show no significant relationship between gender equal boards and profitability. Keywords: Gender equality, Board of Directors, Tobin s q, ROA, ROE, multiple regression, Critical Mass Theory, Resource Dependence Theory 6

Begreppslista Räntabilitet: Avkastning mätt i monetära termer i förhållande till kapitalinsatsen kallas för räntabilitet och uttrycks i relativa tal (Greve, 2011). Enligt Andersson (2013) mäts förräntningen på kapital genom räntabilitetsmått. ROA: Ett tillvägagångssätt för att mäta ägarnas avkastning på det totala kapitalet är genom måttet räntabilitet på totalt kapital (ROA). ROA kan beräknas som rörelseresultatet efter avskrivningar adderat med finansiella intäkter i förhållande till det totala kapitalet. Totalt kapital innefattar allt kapital som företaget innehar, oavsett vart kapitalet kommit från eller hur det har använts (Andersson, 2013). ROE: Return on equity (ROE) är ett räntabilitetsmått som används för att se avkastningen på ägarnas egna insatta kapital. ROE beräknas genom att ta justerad nettovinst i förhållande till genomsnittligt justerat eget kapital. Med justerad nettovinst menas att det tas hänsyn till finansiella intäkter och kostnader. Det egna kapitalet justeras då obeskattade reserver adderas (Andersson, 2013). Tobin s q: Enligt Baddeley (2017) är Tobin s q ett mått som kan användas för att värdera ett företag. Tobin s q kalkyleras genom att sätta börsvärdet i förhållande till återanskaffningsvärdet av kapitalstocken. När värdet på Tobin s q överstiger 1 innebär det att företagets marknadsvärde är högre än kostnaderna för att återuppbygga företaget (Baddeley, 2017). Aktiebolag: Ett aktiebolag är en verksamhetsform där företaget är en juridisk person som kan ingå avtal, inneha personal och äganderätter (Bolagsverket, 2016). I Aktiebolagslagen, ABL, (SFS, 1975:1385) kapitel 3 3 gällande aktiebolagens verksamhetssyfte beskrivs det att aktiebolag ska bedrivas med syfte att generera vinst till sina aktieägare. Om syftet med bolaget i någon mån inte är att generera vinst ska detta noteras i bolagsordningen (SFS, 1975:1385). 7

1. Inledning Inledningen består av en bakgrund till jämställdhet i Sverige och hur andra länder har hanterat jämställdhetsfrågan i bolagsstyrelser. Därefter diskuteras tidigare forskningsresultat gällande sambandet mellan kvinnor i bolagsstyrelser och finansiell prestation. Det kommer också redogöras för vilka tillvägagångssätt som tidigare forskare har använt samt varför denna studie är relevant att utföra. Problemdiskussionen mynnar ut i en frågeställning vilken besvaras i arbetets slutsats samt förklaras syftet med studien. 1.1 Bakgrund I Sverige röstades mäns och kvinnors lika rösträtt igenom år 1919 i Riksdagen (Riksarkivet, u.å). Den första lagen om mäns och kvinnors lika rätt i arbetslivet kom år 1979 (SFS 1979:1118) och är enligt NE (u.å.,a) den första jämställdhetslagen i Sverige. Jämställdhet betyder att kvinnor som män ska ha likadana rättigheter, skyldigheter samt möjligheter inom alla betydelsefulla områden i sina liv (NE, u.å., b). Den kvantitativa aspekten av jämställdhet innebär att en likvärdig uppdelning av kvinnor och män ska finnas inom samtliga samhällsområden. Med samhällsområden menas exempelvis utbildningar, yrken och maktpositioner. Om det inom ett område är mer än 60 procent av ett kön som är representerade anses det vara icke-jämställt (SCB, 2010). Svensk jämställdhetspolitik arbetar för ekonomisk jämställdhet som innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut (SCB, 2018). Ett delmål för att uppnå ekonomisk jämställdhet är att män som kvinnor ska ha likadana möjligheter och förutsättningar gällande anställnings-, löne- samt arbetsvillkor men även likadana utvecklingsmöjligheter (Regeringen, u.å). Sverige räknas idag som ett av världens mest jämställda länder och innehar plats nummer tre på rankingen av 187 länder (World Economic Forum, 2018). Andelen av Sveriges arbetsföra befolkning, mellan 16 och 74 år, med en treårig eller längre eftergymnasial utbildning utgjordes av 59 procent kvinnor år 2018. I samtliga ålderskategorier utgjorde kvinnor majoriteten av de med en treårig eller längre eftergymnasial utbildning (SCB, 2018). Trots detta var endast 32,5 procent av Sveriges 8

börsnoterade företags styrelseledamöter kvinnor och enbart 6,5 procent av Sveriges styrelseordföranden kvinnor år 2017 (Bolagsverket & SCB, 2017). Enligt Bolagsverket (u. å.) har en styrelse ansvar för att bolaget sköts enligt de lagar och regler som finns samt ett ansvar över förvaltandet av företaget. För att främja jämställdhet i styrelser i noterade bolag i Norge genomfördes där en lagförändring år 2007. Lagförändringen innebar att könsfördelningen ska vara 40 till 60 procent (Utrikesdepartementet Norge, 2017). Enligt Mari Teigen, forskare vid Centre for Research on Gender Equality, har lagförändringen haft en inverkan på den politiska debatten likväl attityden kring jämställdhet (Utrikesdepartementet Norge, 2017). Liknande fall finns i Italien där en lag om könskvotering i börsnoterade bolag samt statligt ägda bolag infördes 2011 (Bianco, Ciavarella & Signoretti, 2015). Andra länder som också har lagstiftat angående könskvotering i bolagsstyrelser är bland annat Spanien, Island och Frankrike (Storvik & Gulbrandsen, 2016). I Sverige lades ett förslag fram om införandet av könskvotering bland bolagsstyrelser på börsen (Justitiedepartementet, 2016) vilket röstades ned av Alliansen och Sverigedemokraterna (Sydsvenskan, 2017). Argumenten för att införa jämställda styrelser grundar sig inte enbart i att främja jämställdhet utan vissa forskare påstår att ett ökat antal kvinnor i styrelsen kan öka bolagets finansiella prestation (Hutchinson, Mack & Plastow, 2015; Carter, Simkins & Simpson, 2003; Conyon & He 2017; Low, Roberts & Whiting 2015; Joecks, Pull & Vetter, 2013; Wiley & Monllor-Tormos, 2018). Andersson (2013) definierar prestation som ett mått i hur stor grad befattningshavare sköter sina ansvarsområden. En betydelsefull del för företag är att mäta prestationer i sin styrning för att kunna tillgodose de uppsatta målen. Ett sätt att mäta finansiell prestation är att sätta vinst i relation till kapitalmått genom mått som exempelvis ROA och ROE 1 (Andersson, 2013). Ett annat sätt att mäta finansiell prestation är genom Tobin s q 2 (Baddeley, 2017). Anledningar till att ett ökat antal kvinnor i styrelsen kan påverka den finansiella prestationen positivt kan vara att de kvinnor som väljs in i bolagsstyrelser innehar högre expertis gällande exempelvis strategi och ledarskap jämfört med män och därmed bidrar 1 Se begreppslista för förklaring 2 Se begreppslista för förklaring 9

till en effektivare och bättre rådgivning i styrelsen (Kim & Starks, 2016). Mångfald kan även resultera i en bredare kunskap inom grupper (Hillman, Cannella & Harris, 2002). Ett aktiebolag har som syfte att generera vinst till sina aktieägare (SFS, 1975:1385) och av den anledningen är det av intresse att utforma bolagens styrelser utifrån vilken könsfördelning som genererar störst vinst. Enligt Conyon & He (2017) påverkar styrelsens storlek bolagets finansiella prestation och enligt Abdullah & Ismail (2013) påverkar styrelseledamöternas ålder bolagets finansiella prestation. Det föreligger dock oenigheter kring huruvida jämställdhet i bolagsstyrelser ger upphov till ökad finansiell prestation. Meningsskiljaktigheterna till trots råder det en aktuell debatt om könsfördelningen i bolagsstyrelser. 1.2 Problemdiskussion Tidigare forskning har givit olika resultat i frågan om sambandet mellan könsfördelningen i bolagsstyrelser och finansiell prestation. En studie utförd av Hutchinson, Mack & Plastow (2016) visar att det finns ett samband mellan kvinnlig representation i bolagsstyrelser och ökad finansiell prestation. Carter et al. (2010) fann däremot inga samband mellan könsfördelningen i bolagsstyrelser och finansiell prestation. Det finns även en studie som påvisar att det generellt finns ett negativ samband mellan en högre andel kvinnlig representation och finansiell prestation (Abdullah & Ismail, 2013). De olika resultaten kan ha sin förklaring i att forskarna har använt forskningsmetoder som skilt sig från varandra. Hutchinson, Mack & Plastow (2016) undersökte sambandet mellan någon kvinnlig representation i bolagsstyrelser och finansiell prestation mätt i ROA under en tvåårsperiod medan Carter et al. (2010) undersökte antalet kvinnor i bolagsstyrelser och finansiell prestation mätt i Tobin s q under en femårsperiod. Abdullah & Ismail (2013) i sin tur undersökte likt Hutchinson, Mack & Plastow (2016) sambandet mellan någon kvinnlig representation och finansiell prestation mätt i ROA men även Tobin s q, dock enbart under en ettårsperiod. Länderna som analyseras i tidigare forskning är sällan desamma, exempelvis undersökte Hutchinson, Mack & Plastow (2015) australiensiska bolag och Carter, Simkins & Simpson (2003) undersökte amerikanska bolag. Antalet undersökta företag bland studierna varierar, till exempel undersökte Abdullah & Ismail (2013) 100 olika företag 10

medan Low, Roberts & Whiting (2015) genomförde sin studie på 5 503 företag. Forskare definierar även finansiell prestation olika men Tobin s q är ett mått på finansiell prestation som har använts frekvent (Carter et al., 2010; Conyon & He, 2017; Gregory-Smith, Main & O Reilly, 2014). Även mått som ROA samt ROE används vid mätning av finansiell prestation (Gregory-Smith, Main & O Reilly, 2014). Det tidigare forskning har gemensamt är att undersöka om antingen antalet kvinnor i styrelsen eller om en kvinnlig ledamot tillsätts påverkar den finansiella prestationen. Forskarna utgår från olika tillvägagångssätt för hur de har mätt om könsskillnader påverkar den finansiella prestationen. Vissa har undersökt om finansiell prestation påverkas av kvinnlig representation generellt (Hutchinson, Mack & Plastow, 2015). Det finns också andra forskare som har undersökt hur den finansiella prestationen påverkas av ett visst antal kvinnor (Carter et al., 2010) samt om styrelsen innehar en viss procentandel av kvinnor i styrelsen (Gregory-Smith, Main & O Reilly, 2014). Wiley & Monllor-Tormos (2018) hävdar att en specifik brytpunkt måste uppnås inom könsfördelningen i bolagsstyrelser för att den finansiella prestationen ska öka. Kanter (1993) menar att det finns olika brytpunkter i fördelningen mellan minoriteter och majoriteter i en grupp. Kanter (1993) delar upp könsfördelningen inom organisationer i uniform (0 procent kvinnor), skewed (0-20 procent kvinnor), tilted (20-40 procent kvinnor) samt balanced groups (40-60 procent kvinnor). Brytpunkterna innebär att majoritetens och minoritetens beteende förändras vid olika specifika procentuella könsfördelningar. Inte förrän könsfördelningen uppnår 40 till 60 procent kan gruppkulturen förändras och spegla båda könen (Kanter 1993). Wiley & Monllor-Tormos (2018) kom fram till att könsfördelningen i bolagsstyrelser i USA är fördelaktiga för bolagets prestation när brytpunkten på 30 procent kvinnor är uppnådd i styrelsen. När brytpunkten uppnås menar Wiley & Monllor-Tormos (2018) att det ökar den heterogena erfarenheten, antalet idéer, tilltro och attityder bland styrelseledamöterna samt att informationsutbyten uppmuntras. En könsdiversifierad styrelse leder även till en unik social och professionell relation. Wiley & Monllor-Tormos (2018) påstår att dessa ökade aspekter i styrelserummet sannolikt bidrar positivt till bolagets finansiella prestation. Konrad, Kramer & Erkut (2008) fann att brytpunkten i USA för bolagsstyrelser med nio till tolv ledamöter är när dessa består av minst tre kvinnor. I de fallen tenderar kvinnor att normaliseras och de blir en del av närvaron i styrelserummet. Kvinnor får även vid denna 11

brytpunkt utrymme att prata och bidra samt att män lyssnar på dem med ett öppnare sinne. Även Joecks, Pull & Vetter (2013) fann att brytpunkten för bolagsstyrelser i Tyskland var vid 30 procent kvinnor. De fann också att ROE i snitt var högre i de fall bolagsstyrelsen innehöll 40 till 60 procent. Både Joecks, Pull & Vetter (2013) och Wiley & Monllor-Tormos (2018) påvisar att brytpunkten på 30 procent kvinnor tenderar att överprestera helt mansdominerade styrelser i finansiell prestation. Dessa forskare argumenterar också för att företag med bolagsstyrelser som består av 40 till 60 procent kvinnliga ledamöter torde ha högre finansiell prestation än bolagsstyrelser med övriga könsfördelningar. Dock kunde de inte statistiskt signifikant säkerställa det påståendet (Joecks, Pull & Vetter, 2013; Wiley & Monllor-Tormos, 2018). Anledningen till detta kan vara att de undersökta länderna inte hade en tillräckligt hög andel företag med bolagsstyrelser som utgjorde en 40 till 60 procentig könsfördelning. Representationen av kvinnor i svenska börsnoterade företag är högre än i tyska och amerikanska bolag, där svenska styrelser 2018 hade 36,9 procent kvinnor samtidigt som tyska och amerikanska styrelser hade 22,5 respektive 23,4 procent kvinnor (MSCI, 2018). Det är därav av intresse att se om det finns ett starkare samband mellan 40 till 60 procent kvinnor i svenska bolagsstyrelser och finansiell prestation då den kvinnliga representationen i svenska styrelser är högre jämfört med i tyska och amerikanska styrelser. Jämställdhetsdebatten fortgår och länder har valt att lagstifta om 40 till 60 procents könsfördelning i bolagsstyrelser för att främja jämställdhet (Storvik & Gulbrandsen, 2016). Denna könsfördelning ligger i linje med definitionen av kvantitativ jämställdhet och Kanters balanced groups. Tidigare forskning har inte testat sambandet mellan jämställda styrelser och finansiell prestation på svenska noterade bolag. Av den anledningen är det av intresse att studera om bolag som innehar en jämställd bolagsstyrelse utifrån definitionen av kvantitativ jämställdhet innehar en högre finansiell prestation jämfört med bolag som har en icke-jämställd bolagsstyrelse. 12

1.3 Frågeställning Har börsnoterade bolag som innehar en jämställd bolagsstyrelse en högre finansiell prestation än börsnoterade bolag som innehar en icke-jämställd bolagsstyrelse? 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om företag på Stockholmsbörsen med jämställda bolagsstyrelser har en högre finansiell prestation jämfört med de företag som har en ickejämställd bolagsstyrelse. 1.5 Avgränsningar Under studiens gång kommer det att göras avvägningar grundat i studiens omfattning. Endast företag som är noterade på Nasdaq Stockholms Large, Mid och Small Cap kommer att användas som underlag för de empiriska analyser som kommer att genomföras. Beslutet att avgränsa studien till enbart Nasdaq Stockholm grundar sig i det forskningsgap som finns. Data kommer att samlas in för dessa företag för perioden 2014-2018. I detta urval kommer företag som inte innehar data för minst tre av de fem undersökta åren att exkluderas för att möjliggöra beräkningar av medelvärden som på ett tillförlitligt sätt speglar mätperioden. 13

2. Teoretisk utgångspunkt I kapitlet kommer Critical Mass Theory och Resource Dependence Theory att redogöras för. Det kommer även presenteras en litteraturgenomgång av tidigare forskning relaterade till könsfördelning i styrelser och finansiell prestation. Forskning kring varför kvinnliga styrelseledamöter torde öka företags finansiella prestation kommer också presenteras. Teorierna och tidigare forskning mynnar ut i studiens hypoteser som ämnar att testas i senare kapitel. 2.1 Critical Mass Theory Critical Mass Theory grundar sig i Kanters (1993) kategorisering av olika former av könsfördelningar i organisationer. Enligt Kanter (1993) finns det fyra grupper där vardera grupp sorteras utifrån en procentuell representation av en viss grupp: uniform, skewed, tilted och balanced groups. Uniform groups innebär att samtliga representanter i en grupp delar samma kön medan skewed groups innebär att minoriteten representerar upp till 20 procent av gruppen. Tilted groups innebär att minoriteten representerar mellan 20 till 40 procent av gruppen, och balanced groups innebär att gruppen nu inte innehar majoriteter eller minoriteter utan ett kön representeras med 40 till 60 procent. I skewed groups ses minoritetsgruppens individer inte som individer utan som symboler där minoriteten har svårt att utöva makt. Först när gruppen är könsfördelad som tilted groups börjar individerna ses som individer som kan skapa koalitioner och därmed kan de utöva makt. När gruppen blir en balanced group förändras kulturen och den representerar hela gruppen (Kanter, 1993). Kanter (1993) menar att det med andra ord finns brytpunkter i fördelningen mellan minoriteter och majoriteter i en grupp. I denna uppsats har forskarna valt att koppla Kanters teori kring brytpunkter till forskningsfrågan eftersom det är av intresse att undersöka om en jämställd bolagsstyrelse utifrån en 40 till 60 procentig fördelning av könen har en bättre finansiell prestation än de bolagsstyrelser som är icke-jämställda. Kanter (1993) argumenterar att vid en könsfördelning mellan 40 till 60 procent kan gruppkulturen förändras vilket möjliggör att hela gruppen kan representeras. Om kulturen i gruppen förändras och samtliga individer 14

representeras vid denna fördelning borde även kvinnornas expertis att tas hänsyn till och tas tillvara på i styrelserummet. Det är därmed av intresse att se över om en könsfördelning på 40 till 60 procent är fördelaktig för företagets finansiella prestation. Ett annat argument för att använda Kanters brytpunkter är att tidigare forskning har använt Critical Mass Theory och funnit brytpunkter i könsfördelningen mellan män och kvinnor där företagets finansiella prestation påverkas beroende på vilken könsfördelning företagen har i sin styrelse (Konrad, Kramer & Erkut, 2008; Wiley & Monllor-Tormos, 2018; Joecks, Pull & Vetter, 2013). Utifrån de forskningsresultat som presenteras anser forskarna att teorin kan användas för ytterligare analyser av varför en viss könsfördelning är mer fördelaktig än en annan. 2.2 Resource Dependence Theory Resource Dependence Theory (RDT) menar på att organisationer behöver resurser för att kunna överleva. För att anskaffningen av resurser ska vara uppnåbar krävs det att organisationen interagerar med aktörer som innehar resursen. På så sätt är det en förutsättning för organisationen att kunna samspela med den externa miljön (Pfeffer & Salancik, 2003). Den centrala rollen som en styrelse besitter är att medla mellan den externa miljön och organisationen menar Pfeffer & Salancik (2003). Vidare menar de att en organisation som inte kan hantera de miljömässiga relationerna på ett effektivt sätt riskerar att vara mindre framgångsrikt än organisationer som hanterar relationerna på ett effektivt sätt. Ward & Forker (2017) menar på att det finns en relation mellan RDT och lönsamhet. Detta genom att välja en bolagsstyrelse där individerna har kopplingar till den externa miljön. På så sätt kan de stärka företagets expertis och kunskap inom området vilket i sin tur ökar den finansiella prestationen. Hillman, Cannella & Harris (2002) lade fram nya implikationer till RDT och menar att olika fördelaktiga resurser överförs till ett bolag från olika typer av styrelseledamöter. Vidare fortsätter Hillman, Cannella & Harris (2002) att resultatet av detta är att ett bolags prestation torde öka med en mångfaldig bolagsstyrelse eftersom denna kommer bidra med mer värdefulla resurser (Carter et al., 2010). De egenskaper styrelsen besitter har en påverkan på företagets finansiella utfall och det är därmed viktigt vilka specifika personer som sitter i styrelsen då de innehar olika egenskaper och expertiser. Tidigare forskning menar på att det finns skillnader i 15

individers egenskaper på grund av vilket kön individen har samt i hur könsfördelningen i gruppen ser ut (Wiley & Monllor-Tormos, 2018; Konrad, Kramer & Erkut, 2008; Kim & Starks, 2016). Teorin menar på att varje styrelseledamot har en koppling till externa miljöer och bidrar med en expertis och resurser till företaget som kan öka den finansiella prestationen. Om kvinnor besitter andra kunskaper som män saknar eller att en viss könsfördelning bidrar med en bredare kunskap i styrelserummet bör en jämställd styrelse och kvinnlig delaktighet bidra till en ökad finansiell prestation. RDT tillsammans med tidigare forskning om egenskaper som kvinnor bidrar med till styrelserummet anses vara relevant för forskningsfrågan eftersom det kan förklara varför en bolagsstyrelse och varför en viss sammansättning av styrelsen påverkar företagets finansiella prestation. 2.3 Tidigare forskning Tidigare forskning har kommit fram till olika resultat gällande kvinnlig representation i bolagsstyrelser kopplat till företags finansiella prestation. Studier utförda på företag i USA, Australien, Hong Kong, Singapore, Malaysia och Sydkorea tyder på att det finns ett samband mellan kvinnlig representation i bolagsstyrelser och ökad finansiell prestation (Hutchinson, Mack & Plastow, 2015; Carter, Simkins & Simpson, 2003; Conyon & He 2017; Low, Roberts & Whiting 2015; Wiley & Monllor-Tormos, 2018; Joecks, Pull & Vetter, 2013). Andra studier gjorda på företag i England och USA fann inga samband mellan könsfördelningen i bolagsstyrelser och finansiell prestation (Carter et al., 2010; Gregory-Smith, Main & O Reilly, 2014). Det finns även en studie på ickefinansiella bolag i Malaysia som påstår att det generellt finns ett negativt samband mellan en högre andel kvinnlig representation och finansiell prestation (Abdullah & Ismail, 2013). Det negativa sambandet menar Kramer, Konrad & Erkut (2008) kan ha sin förklaring i att kvinnorna endast ses som symboler eftersom en brytpunkt inte uppnåtts då det i snitt endast var sex procent kvinnliga styrelseledamöter i de undersökta företagen (Abdullah & Ismail, 2013). Dock påstås det att den finansiella prestationen var högre med kvinnligt deltagande i bolagsstyrelser i bolag inom handels- och servicebranschen (Abdullah & Ismail, 2013). Även Hutchinson, Mack & Plastow (2015) fann ett negativt samband mellan kvinnlig representation i bolagsstyrelser och Tobin s q. Likt Abdullah & Ismail (2013) bestod Hutchinson, Mack & Plastow (2015) studie av företag med lågt antal kvinnor i styrelser, där 67 procent av företagen bestod enbart av manliga styrelseledamöter. Att vissa studier uppvisat ett positivt samband mellan kvinnlig 16

representation i bolagsstyrelser och finansiell prestation kan ha sin förklaring i att studiernas undersökta företag bestått av en hög andel kvinnliga styrelseledamöter. Conyon & He (2017) studie bestod av 68 procent företag som hade en bolagsstyrelse bestående av minst en kvinna medan Carter, Simkins & Simpson (2003) studie bestod av 75,2 procent företag som hade en bolagsstyrelse bestående av minst en kvinna. Wiley & Monllor-Tormos (2018) undersökta företag hade i snitt 17 procent kvinnliga styrelseledamöter. Tidigare forskare har valt att operationalisera finansiell prestation som marknadsbaserad och redovisningsbaserad prestation. Den marknadsbaserade prestationen mäts som Tobin s q och den redovisningsbaserade prestationen mäts som ROA samt ROE 3, se tabell 2.3.1. Positivt samband Oberoende variabel Beroende variabel Land & Period Hutchinson, Mack & Någon kvinnlig ROA Australien Plastow (2015) representation 2007 & 2011 500 företag Carter, Simkins & Någon kvinnlig Tobin s q USA Simpson (2003) representation & 1997 638 företag procentfördelning av kvinnor Conyon & He (2017) Procentfördelning av Tobin s q & ROA USA 3000 företag kvinnor 2007-2014 Low, Roberts & Procentfördelning av ROE HKG, KOR, MAS & Whiting (2015) kvinnor SGP: 2012 (2007 & 5503 företag 2011) & 2013 (2008 & 2012) Joecks, Pull & Vetter Procentfördelning av ROE Tyskland (2013) 151 företag kvinnor 2000-2005 3 Se begreppslista för förklaring 17

Wiley & Monllor- Procentfördelning av Tobin s q, ROI & USA Tormos (2018) kvinnor ROA 2007-2013 236 företag Inget samband Oberoende variabel Beroende variabel Land & Period Carter et al. (2010) 472 företag Antal kvinnor ROA & Tobin s q USA 1998-2002 Gregory-Smith, Procentfördelning av ROA, ROE, TSR & UK Main & O Reilly kvinnor Tobin s q 1995-2011 (2014) Negativt samband Oberoende variabel Beroende variabel Land & Period Hutchinson, Mack & Någon kvinnlig Tobin s q Plastow (2015) representation Australien 500 företag 2007 & 2011 Abdullah & Ismail Någon kvinnlig ROA & Tobin s q Malaysia (2013) 100 företag representation 2007 Tabell 2.3.1 Sammanfattning av tidigare forskning Det finns också forskning som visar på vilka egenskaper kvinnor bidrar med till bolagsstyrelser och varför bolagsstyrelserna bör bestå av fler kvinnor. Hillman, Cannella & Harris (2002) fann att mångfald inom bolagsstyrelser gav organisationen en bredare kunskap. Vidare menar de att diversifieringen gav upphov till att relationer till andra organisationer ökade. Kim & Starks (2016) skriver att kvinnor som ingår i en bolagsstyrelse bidrar med kunskaper som är kopplade till bolagsstyrning i högre utsträckning än vad män gör. Vidare noterade Kim & Starks (2016) att om en kvinna valdes in i bolagsstyrelsen bidrog det med en ökad heterogen expertis jämfört med om en man valdes in. Det är sannolikt att kunskaper kring riskhantering, human resources, hållbarhet, forskning & utveckling, politiska/rättsliga kunskaper, strategi samt ledarskap innehas av kvinnor och kunskaper kring detta ökar vid ökad kvinnlig representation (Kim 18

& Starks, 2016). En ökad andel kvinnlig representation i styrelser resulterar därmed i en mer effektiv och förbättrad rådgivning i styrelsen. Slutsatsen som Kim & Starks (2016) drog var att kvinnors delaktighet i bolagsstyrelser bidrar till ett ökat marknadsvärde. Konrad, Kramer & Erkut (2008); Joecks, Pull & Vetter (2013) fann att brytpunkten är när styrelsen består av minst tre kvinnor. Joecks, Pull & Vetter (2013) anmärkte att ROE ökar när det finns tre eller fler kvinnliga styrelseledamöter jämfört med att endast ha en styrelse bestående av en kvinnlig styrelseledamot. Vid denna brytpunkt menar Konrad, Kramer & Erkut (2008) att styrelsen tenderar att dra störst fördel av det kvinnliga bidraget eftersom kvinnliga ledamöter normaliseras som en del av närvaron i styrelserummet, kvinnor får utrymme att prata och bidra samt att män lyssnar på dem med ett öppnare sinne. Joecks, Pull & Vetter (2013) fann att förhållandet mellan finansiell prestation och könsfördelning i bolagsstyrelser följer ett u-format samband snarare än ett linjärt. Joecks, Pull & Vetter (2013) undersökte sambandet mellan Critical Mass Theory och finansiell prestation mätt i ROE. Deras analys använde dummy variabler som indikerade på vilken av Kanters grupperingar som bolagsstyrelserna tillhörde. I studien fann de att ROE var högre inom företag som tillhörde gruppen tilted boards jämfört med företag som tillhörde gruppen skewed boards. Det u-formade sambandet innebär enligt Joecks, Pull & Vetter (2013) att när styrelsen består av mindre än 10 procent kvinnor kan en ökning av kvinnliga styrelseledamöter leda till en minskad finansiell prestation. De noterade att ROE började öka om en kvinna tillsattes i bolagsstyrelsen om bolagsstyrelsen redan bestod av minst 10 procent kvinnor. Vid en könsfördelning med 30 procent kvinnor uppnådde ROE samma nivå som vid en bolagsstyrelse bestående av enbart män. En styrelse med över 30 procent kvinnor innebär en högre finansiell prestation än en styrelse bestående av enbart män. Joecks, Pull & Vetter (2013) fann därmed att brytpunkten är när styrelsen består av 30 procent kvinnor. De fann att könsfördelningen 40 till 60 procent innehade högre medelvärde för ROE men detta kunde inte statistiskt säkerställas. Wiley & Monllor-Tormos (2018) menar även de på att det finns ett u-format samband mellan finansiell prestation och könsfördelningen i bolagsstyrelser. Det u-formade sambandet innebär att bolagsstyrelser med ett redan lågt antal kvinnor som väljer att tillsätta en kvinnlig styrelseledamot inte genererar en ökad finansiell prestation och att 19

tillsättningen i detta fall skadar dynamiken i styrelserummet. Dock när brytpunkten på 30 procent uppnås ökar den finansiella prestationen på grund av att de kvinnliga ledamöternas fördelar tas tillvara på. Wiley & Monllor-Tormos (2018) skriver att när styrelsen består av 20 procent kvinnor är den finansiella prestationen som lägst. Från och med denna procentuella fördelning börjar den finansiella prestationen öka från effekten av ökat kvinnligt deltagande. Först vid en bolagsstyrelse som överstiger 30 procent kvinnlig representation börjar dessa prestera bättre än bolagsstyrelser bestående enbart av män. Wiley & Monllor-Tormos (2018) fortsätter och påstår att enligt Kanters grupperingar presterar bolagsstyrelser som innehar mellan 20 och 40 procent kvinnor (tilted boards) mer framgångsrikt än bolagsstyrelser som innehar färre än 20 procent kvinnor (skewed boards). Detta samtidigt som bolagsstyrelser bestående av 40 till 50 procent kvinnor innehar högre medelvärde för ROA än samtliga andra grupperingar, detta samband var dock inte statistiskt signifikant likt resultatet från studien utförd av Joecks, Pull & Vetter (2013). Utifrån Kanters (1993) teori kännetecknas kvinnorna i en bolagsstyrelse med 20 till 40 procent fortfarande som en minoritet (Wiley & Monllor- Tormos, 2018). När väl fördelningen av könen är mellan 40 och 50 procent menar Kanter (1993) att talang värdesätts istället för att fokus är på könsspecifika skillnader (Wiley & Monllor-Tormos, 2018). När gruppen uppnår denna fördelning möjliggör det för bolagsstyrelsen att göra högkvalitativa beslutsfattanden som resulterar i en högre finansiell prestation (Wiley & Monllor-Tormos, 2018). Om styrelsen inte uppnår brytpunkten på 30 procent är den kvinnliga representationen för låg för att det ska möjliggöra att de kvinnliga ledamöterna blir en del i gruppen. När den kvinnliga representationen uppnår en nivå över brytpunkten ökar det företagets finansiella prestation mätt i Tobin s q, ROA samt return on investment (ROI). Detta eftersom denna könsfördelning ökar den heterogena erfarenheten, antalet idéer, tilltro och attityder bland styrelseledamöterna samt uppmuntrar informationsutbyten. En sådan könsfördelning i styrelsen leder även till unika, sociala och professionella relationer inom styrelsen. Wiley & Monllor-Tormos (2018) påstår i sin studie att dessa ökade aspekter i styrelserummet bidrar sannolikt positivt till bolagets finansiella prestation. 20

2.4 Formulering av hypoteser Som tidigare forskning argumenterar finns det tvetydigheter i om företags finansiella prestation påverkas av könsfördelningen i bolagsstyrelser (Hutchinson, Mack & Plastow, 2016; Carter, Simkins & Simpson, 2003; Conyon & He 2017; Low, Roberts & Whiting 2015; Perryman, Fernando & Tripathy 2015; Carter et al., 2010; Gregory-Smith, Main & O Reilly, 2014; Abdullah & Ismail, 2013). Vissa forskare menar också på att det finns brytpunkter när olika antal eller procentandelar av kvinnor i bolagsstyrelser kan påverka utfallet av företagets prestation (Konrad, Kramer & Erkut, 2008; Wiley & Monllor- Tormos, 2018; Joecks, Pull & Vetter, 2013). Det som stödjer att den finansiella prestationen torde öka med ökad kvinnlig representation i bolagsstyrelser är att Kim & Starks (2016) menar på att den heterogena expertisen ökar med kvinnligt deltagande och den bidrar också till ökad kvalitetet och effektivitet vid rådgivning och beslutsfattanden. RDT menar i sin tur på att varje enskild styrelseledamot bidrar med kunskaper och resurser till företaget vilket antas påverka den finansiella prestationen (Hillman, Cannella & Harris, 2002; Ward & Forker, 2017). Detta kopplat till att den kvinnliga expertisen som kvinnor bidrar med i styrelserummet skiljer sig från den manliga expertisen (Kim & Starks, 2016) torde kvinnliga styrelseledamöter ge upphov till en ökad finansiell prestation för företag. Tidigare forskning stödjer synsättet i Kanters (1993) teori som hävdar att det finns en brytpunkt vid en viss procentuell fördelning mellan minoriteter och majoriteter där beteendet hos individer förändras (Konrad, Kramer & Erkut, 2008; Wiley & Monllor- Tormos, 2018; Joecks, Pull & Vetter, 2013). Joecks, Pull & Vetter (2013) kom fram till att bolagsstyrelser som bestod av 20 till 40 procent kvinnliga ledamöter presterade bättre än bolagsstyrelser som bestod av minst en kvinnlig ledamot men färre än 20 procent kvinnliga ledamöter. Wiley & Monllor-Tormos (2018) argumenterade istället för att bolagsstyrelser bestående av 40 till 60 procent kvinnliga styrelseledamöter presterar bättre än alla andra sammansättningar av bolagsstyrelser. I Norge, Spanien, Island och Frankrike har det lagstadgats angående könskvotering i styrelser för börsnoterade företag. I dessa länder är definitionen av en jämställd styrelse att båda könen ska representera minst 40 procent vardera (Storvik & Gulbrandsen, 2016). Denna könsfördelning stämmer överens med begreppet kvantitativ jämställdhet och 21

Kanters balanced groups varför forskarna tycker att det är intressant att undersöka om denna könsfördelning påverkar svenska börsnoterade företags finansiella prestation. Som tidigare nämnt är ett aktiebolags syfte att vinstmaximera sin verksamhet för att tillgodose aktieägarnas krav på bland annat utdelningar (Sveriges Rikes Lag, 2018). Det är i sin tur bolagsstyrelsens uppgift att ansvara över bolagets förvaltning (Bolagsverket, u.å). Med detta i åtanke samt Critical Mass Theory, RDT och tidigare forskningsresultat är det av intresse att undersöka om finansiell prestation, operationaliserad som redovisningsbaserad prestation (ROE och ROA) samt marknadsbaserad prestation (Tobin s q), är högre i svenska noterade bolag som innehar en jämställd bolagsstyrelse när den kvantitativa jämställdhetsaspekten tages hänsyn till. Därför formuleras följande hypoteser: Hypotes 1: Det finns ingen relation mellan en jämställd styrelse och bolagets marknadsvärde. Hypotes 2: Det finns ingen relation mellan en jämställd styrelse och bolagets lönsamhet. 22

3. Metod I kapitlet kommer en genomgång av studiens kvantitativa angreppssätt, urval, forskningsdesign och datainsamling presenteras. Det kommer också presenteras vilka beroende, oberoende samt kontrollvariabler som använts i den multipla regressionsanalysen. Kapitlet kommer även gå igenom hur studiens regressionsanalys är utformad, hur den fungerar i teorin och dess antaganden. 3.1 Metodologiskt angreppssätt Denna uppsats kommer genom ett kvantitativt angreppssätt och en deduktiv ansats ta del av sekundärdata för att testa den teori som finns gällande om könsfördelningen i styrelser har en påverkan på företags finansiella prestation. Bryman och Bell (2017) menar att kvantitativ metodologi tenderar att ha en naturvetenskaplig kunskapsteoretisk inriktning. Detta innebär att forskarna har ett positivistiskt synsätt där endast företeelser som via sinnena kan bekräftas ses som kunskap. Deduktion innebär att redan befintlig teori prövas (Bryman och Bell, 2017). Med utgångspunkt i tidigare nämnd forskning har författarna testat om tidigare forskningsresultat kan appliceras på svenska börsnoterade företag. Forskningsresultatet som framkommer i denna uppsats har analyserats med hjälp av Kanters teori om brytpunkter (Critical Mass Theory) samt Resource Dependence Theory. 3.2 Urval De bolag som undersökts är samtliga bolag som är noterade på Nasdaq Stockholms Large, Mid och Small Cap. Tidigare forskning har bland annat undersökt de 500 största noterade bolagen på Australian Securities Exchange, de 350 största noterade bolagen på London Securities Exchange samt de 500 största noterade bolagen på New York Stock Exchange (Hutchinson, Mack & Plastow, 2015; Gregory-Smith, Main & O Reilly, 2014; Carter et al., 2010). Med hänsyn tagen till tidigare forskning ansåg forskarna i denna studie att det var rimligt att undersöka de svenska börsnoterade bolagen listade på Nasdaq Stockholm. Detta för att göra resultatet av studien jämförbar med tidigare forskningsresultat. Bolagen har i studien delats upp i två grupper, de företag som innehar jämställda styrelser 23

respektive de som inte har jämställda styrelser. Dessa grupper har jämförts utifrån deras finansiella prestation och en jämställd styrelse har i denna studie definierats på samma sätt som kvantitativ jämställdhet. Kvantitativ jämställdhet innebär att styrelsen har en 40-60 procentig könsfördelning (SCB, 2010). Anledningar till bortfall i den grupp som undersökts kan enligt Bryman och Bell (2017) vara att vissa av de företag som ska undersökas går i konkurs eller att de köps upp av ett annat företag. I denna studie har bortfall skett bland annat genom att bolagen som undersökts inte har funnits under hela mätperioden. De bolag som inkluderades i studien har innehaft data för minst tre av de fem åren som har mätts. Vid de fall data inte erhållits för minst tre år har företaget exkluderats från studien. Enligt Bryman och Bell (2017) är det huvudsakliga problemet med bortfall att de fall som exkluderas kan ha urskiljt sig från de fall som fortfarande är kvar i undersökningen. Detta kan i sin tur innebära att den undersökta gruppen inte längre är representativ. Forskarna har i denna studie exkluderat de outliers som visat sig ha markanta effekter på resultatet i den empiriska analysen. För att identifiera outliers omvandlades samtliga variabler till standardiserade värden vilka har ett medelvärde på 0 och en standardavvikelse på 1. Enligt Hair et al. (2014) är detta en metod som används för att identifiera outliers. I denna studie har standardiserade värden som överstigit värdet 3 eller understigit värdet -3 exkluderats i urvalet. Forskarna har analyserat värden under 3 samt över -3 och beslutat att dessa inte varit några extremvärden då dessa inte har varit enskilt förekommande. Enligt Larose & Larose (2015) är ett standardiserat värde som överstiger värdet 3 eller understiger värdet -3 en outlier. Outliers är enligt Hair et al. (2014) observationer som antingen har ett avskilt högt eller lågt värde på en variabel eller som består av flera variabler som tillsammans utgör en unik kombination jämfört med med andra observationer. Anledningen till att dessa exkluderats i studien är då Hair et al. (2014) menar att den empiriska analysen kan påverkas markant av outliers eftersom en observation med ett högt avvikande värde kan öka medelvärdet för hela urvalet och vise versa. Forskarna har vid exkludering av outliers tagit hänsyn till hur representativa dessa varit för populationen. 24

Från början samlades data in för samtliga 328 företag som är noterade på Large/Mid/Small Cap. Från detta urval exkluderades 62 företag då dessa antingen saknade mer än 50 procent av data eller inte hade data gällande minst tre år på samtliga variabler. Hair et al. (2014) menar att fall med mer än 50 procent av saknad data kan exkluderas. Efter analys av data upptäcktes 57 outliers vilka exkluderades, i de fall exkluderingen av outliers ledde till att det inte längre fanns minst tre års data per variabel exkluderades hela företaget från vidare analys. 11 företag exkluderades på grund av exkludering av outliers varför 73 företag exkluderades totalt från studien. Urvalet bestod tillslut av 255 företag som innehade minst tre års data per variabel. Ett problem med saknad data är att urvalet minskar. Det är vanligt förekommande att forskare som haft ett användbart urval, efter att tagit bort observationer som saknat data, fått ett urval som inte längre är användbart (Hair et al., 2014). Bortfall som skett i studien anses inte påverkat denna studie i den bemärkelsen att studien inte längre skulle vara genomförbar vilket därmed medför att inte fler observationer samlats in efter bortfallen. 3.3 Forskningsdesign Denna studie ämnade att jämföra den finansiella prestationen mellan bolag med jämställda respektive icke-jämställda styrelser. Data gällande bolagen samlades in för åren 2014-2018. Mätperioden på fem år valdes för att minska eventuella extremiteter i den data som hämtats in. Mätperioden möjliggjorde att kunna jämföra medelvärdet för de undersökta åren mellan den ena gruppen och den andra gruppen. Att endast mäta ett år kan innebära att studien blir mer känslig för effekter kopplade till konjunkturläge. Bryman och Bell (2017) hävdar att riktlinjer kring vilka tidsintervall som passar bäst vid en longitudinell undersökning är få. Flera tidigare studier har valt att analysera en period som är längre än ett år (Conyon & He, 2017; Gregory-Smith, Main & O Reilly, 2014; Carter, Simkins & Simpson, 2003). Carter et al. (2010) påpekade i sin studie där de analyserade bolag under en ettårsperiod att mätperioden begränsade deras undersökning. En longitudinell forskningsdesign tillämpades genom att data samlades in för samtliga börsnoterade företag vars styrelse varit jämställd respektive icke-jämställd. En longitudinell design kan enligt Bryman och Bell (2017) användas för att kartlägga 25

förändringar genom att urvalet först studeras vid ett tillfälle och därefter minst en gång ytterligare vid ett senare tillfälle. 3.4 Datainsamling Då den data som skulle undersökas redan var insamlad av olika organisationer samt publicerade i databaser behövde forskarna i denna studie inte samla in detta själva. Data som samlats in från andra källor än förstahandskällor kallas sekundärdata och kan enligt Bryman och Bell (2017) vara till stor fördel för forskare vid omfattande studier. Detta då andra insamlingssätt kan vara tidskrävande och kostsamma. Sekundärdata hämtades in från databaserna Thomson Reuters Datastream, Thomson Reuters Eikon samt Holdings, vilka i sin tur har hämtat data från de undersökta bolagens årsredovisningar och stämmoprotokoll. Sekundärdata gällande styrelseuppsättning samlades in från databasen Holdings och data gällande finansiell prestation hämtades från databaserna Thomson Reuters Datastream och Thomson Reuters Eikon. Finansiell prestation mättes via nyckeltalen ROA, ROE och Tobin s q varför data gällande dessa nyckeltal samlades in för samtliga av de undersökta företagen. Även data för att kunna utforma kontrollvariablerna i studien har hämtats vilka är företaget tillgångar, skulder, antal styrelseledamöter, ålder på företagen, medelålder i styrelsen, bransch samt vilken lista företagen är noterade på. Det är vanligt att samla in data från antingen en eller flera databaser för att få tillgång till bolagens könsfördelning i styrelsen och företagens finansiella nyckeltal (Conyon & He, 2017; Gregory-Smith, Main & O Reilly, 2014; Carter, Simkins & Simpson, 2003; Carter et al., 2010) vilket gör det lämpligt i denna studie att hämta data från två databaser. Medelvärdet beräknades för samtliga variabler och år för att endast erhålla en variabel per variabel för de företag som inkluderades i urvalet. 26

3.5 Oberoende variabel I denna studie är den oberoende variabeln en dummyvariabel som kodades med siffran 0 för företagen med en icke-jämställd styrelse och med siffran 1 för företag med en jämställd styrelse. Detta eftersom en multipel regressionsanalys kräver att den oberoende variabeln är kvantitativ (Hair et al., 2014). Hair et al. (2014) skriver att en dummyvariabel är en variabel som ersätter en icke-kvantitativ variabel med ett numeriskt värde. Antalet kvinnor i styrelsen beräknades samt sattes i relation mot totala antalet styrelsemedlemmar. Ett medelvärde beräknades för hela mätperioden och när denna kvot var 0,4 till 0.6 antogs styrelsen vara icke-jämställd och detta företag kodades med siffran 0. När kvoten var = 0.4 till 0.6 antogs styrelsen vara jämställd och företaget kodades med siffran 1. Definitionen av den oberoende variabeln har definierats olika i tidigare forskning. Den gemensamma nämnaren är att de utgått från antalet kvinnor i styrelsen. Hutchinson, Mack & Plastow (2015) och Perryman, Fernando & Tripathy (2015) utformade den oberoende variabeln som procent av kvinnor i styrelsen i relation till styrelsens storlek. Carter, Simkins & Simpson (2003) använde bland annat en dummyvariabel som tog värdet 1 om styrelsen innehöll minst en kvinna och värdet 0 om styrelse bestod av enbart män. Anledningen till att forskarna i denna studie inte valt att definiera den oberoende variabeln kvinnor i styrelsen som procent var då forskarna ville undersöka om skillnader existerar mellan grupperna icke-jämställda och jämställda styrelser enligt den procentuella fördelningen 40 till 60 procent. Den oberoende variabeln jämställda styrelser benämns som Dum_Jäms_avg i den multipla regressionsanalysen. 3.6 Beroende variabler För att mäta finansiell prestation valdes tre olika mått som på olika sätt mäter finansiell prestation. De mått som valdes var Tobin s q, ROA och ROE. Valet av Tobin s q som en av de beroende variablerna är kopplat till tidigare forskning. En stor del av den tidigare forskning som författarna har tagit del av har använt just Tobin s q som beroende variabel (Carter, Simkins & Simpson, 2003; Conyon & He, 2017; Wiley & Monllor-Tormos, 2018; Carter et al., 2010; Gregory-Smith, Main & O Reilly, 2014; Hutchinson, Mack & Plastow, 2015; Abdullah & Ismail, 2013) vilken mäter finansiell prestation som företagets marknadsvärde. För att möjliggöra jämförbarhet mellan tidigare studier och denna studie valdes detta mått. Måtten ROE och ROA användes också då de använts i tidigare 27

forskning (Hutchinson, Mack & Plastow, 2015; Conyon & He, 2017; Wiley & Monllor- Tormos, 2018; Gregory-Smith, Main & O Reilly, 2014; Abdullah & Ismail, 2013) men även då måtten är redovisningsbaserade vilket kompletterar Tobin s q marknadsbaserade mått. Den oberoende variabeln antas enligt Bryman & Bell (2017) påverka den beroende variabeln. I denna studie antogs det att jämställda styrelser påverkar företags finansiella prestation och inte tvärtom. Enligt Bryman och Bell (2017) handlar relationer mellan variabler om samband och inte om orsak och verkan. Detta problem kallas orsaksriktning och innebär att forskaren kan utgå från att den ena variabeln är oberoende och påverkar den andra variabeln vilken är beroende. Det är dock inte alltid självklart att veta vilken variabel det är som påverkar den andra (Bryman och Bell, 2017). Att jämställda bolagsstyrelser påverkar företags finansiella prestation, med hänsyn till kontrollvariabler, och inte tvärtom är rimligt att utgå från med tanke på att tidigare forskare använt samma orsaksriktning (Hutchinson, Mack & Plastow, 2016; Carter, Simkins & Simpson, 2003; Conyon & He 2017; Low, Roberts & Whiting 2015; Perryman, Fernando & Tripathy 2015; Carter et al., 2010; Gregory-Smith, Main & O Reilly, 2014; Abdullah & Ismail, 2013; Joecks, Pull & Vetter, 2013; Monllor-Tormos, 2018). Longitudinell design är enligt Bryman och Bell (2017) lämpligt att använda angående problematiken kring orsaksriktning. I den multipla regressionsanalysen benämns de beroende variablerna som följande: Tobq_avg, ROA_avg och ROE_avg. 3.7 Multipel regressionsanalys Eftersom forskarna i denna studie hade intresse av att mäta sambandet mellan jämställda bolagsstyrelser och finansiell prestation men tidigare forskning utgått från att det finns andra oberoende variabler som kan tänkas påverka finansiell prestation har en multipel regressionsanalys utformats (Hutchinson, Mack & Plastow, 2016; Carter, Simkins & Simpson, 2003; Conyon & He 2017; Low, Roberts & Whiting 2015; Perryman, Fernando & Tripathy 2015; Carter et al., 2010; Gregory-Smith, Main & O Reilly, 2014; Abdullah & Ismail, 2013; Joecks, Pull & Vetter, 2013; Monllor-Tormos, 2018). En multipel analys är lämplig när den beroende variabeln antas påverkas av fler än två oberoende variabler (Hair et al., 2014). Vanligt förekommande är att forskare vill kontrollera fler än en oberoende variabel. I en multipel regressionsanalys undersöks hur förändringen ser ut i 28

den beroende variabeln när den oberoende variabeln ökar med en enhet, förutsatt att de resterande oberoende variablerna hålls konstanta. Utförandet fungerar på så sätt att alla oberoende variabler förutom en hålls konstanta för att få en inblick i vilket effekt den enskilda variabeln har på den beroende variabeln (Taylor, 2010). Hair et al. (2014) menar att en multipel analys är rimlig att utföra när forskare vill undersöka hur stort värdet är av den beroende variabeln. Taylor (2010) menar att det är möjligt att genom en multipel regressionsanalys undersöka effekten på en oberoende variabel från exempelvis två oberoende variabler. Om det vill undersökas hur till exempel den oberoende variabeln Dum_Jäms_avg förändring inverkar på ROA kommer regressionsanalysen utesluta exempelvis den oberoende variabeln Häv_avg påverkan på den beroende variabeln ROA. Taylor (2010) menar också att regressionsanalysen kommer utesluta samtliga effekter som den oberoende variabeln kan tänkas ha på den andra oberoende variabeln. Detta innebär att den multipla regressionsanalysen möjliggör att avskilja den oberoende variabeln Dum_Jäms_avg inverkan på den beroende variabeln ROA. Av den anledningen påstår Taylor (2010) att den ena oberoende variabelns koefficient kan tolkas som den genomsnittliga förändringen i den beroende variabeln när den oberoende variabeln förändras med en enhet, förutsatt att alla andra oberoende variabler hålls konstanta. Detta genomförs på varje enskild oberoende variabel som regressionsmodellen består av. Taylor (2010) poängterar också att i en multipel regressionsanalys är det fortfarande enbart en beroende variabel och endast en effekt som försöks fastslås men att andra oberoende variablers inverkan tages till beaktning i analysen. En multipel regressionsanalys har använts i uppsatsen för att undersöka om det finns en relation mellan företags finansiella prestation och jämställda bolagsstyrelser. Enligt Holme & Solvang (1997) används multipla regressionsanalyser inom kvantitativ forskning för att tydliggöra företeelser. De oberoende variablerna, beroende variablerna samt kontrollvariablerna ligger till grund av de tre modellerna som presenteras nedan. De multipel regressionsanalyserna i denna studie ut som följande: 29

Modell 1: ROA_avg = α0 + Dum_Jäms_avg β1 + Tilg_avg β2 + TotSt_avg β3 + Häv_avg β4 + Åldftg β5 + MedÅ_avg β6 + DumBransch β7 + Cap_Avg β8 + ε 4 Modell 2: ROE_avg = α0 + Dum_Jäms_avg β1 + Tilg_avg β2 + TotSt_avg β3 + Häv_avg β4 + Åldftg β5 + MedÅ_avg β6 + DumBransch β7 + Cap_Avg β8 + ε Modell 3: Tobq_avg = α0 + Dum_Jäms_avg β1 + Tilg_avg β2 + TotSt_avg β3 + Häv_avg β4 + Åldftg β5 + MedÅ_avg β6 + DumBransch β7 + Cap_Avg β8 + ε 3.8 Kontrollvariabler Det har antagits att andra oberoende variabler utöver könsfördelning kan påverka de beroende variablerna Tobin s q, ROA samt ROE. För att utesluta effekter från andra oberoende variabler har kontrollvariabler använts, dessa presenteras i avsnitten 3.8.1 till 3.8.7. 3.8.1 Företagsstorlek I denna studie har forskarna valt att använda företagets storlek som en kontrollvariabel mätt i företagets totala tillgångar. Flera tidigare forskare har använt företagsstorlek som en kontrollvariabel i deras regressionsanalys. Bland annat mätte Conyon & He (2017) företagsstorlek som företagens totala omsättning. Gregory-Smith, Main & O Reilly (2014) mätte istället storleken på företagen i totala tillgångar. Conyon & He (2017) fann en negativ relation mellan företagsstorlek och Tobin s q samt en positiv relation mellan företagsstorlek och ROA. Yermack (1996) fann en positiv relation mellan företagsstorlek och Tobin s q. I denna studie har forskarna använd företagsstorlek som kontrollvariabel vilket benämns som Tillg_avg i den multipla regressionsanalysen för att kontrollera för företags storleks effekt på finansiell prestation. 4 ε är det slumpmässiga error som finns i populationen vilket har ett medelvärde på 0 samt en konstant varians (Hair et al., 2014). 30

3.8.2 Styrelsestorlek Bolagens styrelsestorlek har också använts som en kontrollvariabel i undersökningen. Detta har forskarna mätt som totala antalet av styrelseledamöter i bolagsstyrelsen vilket speglar hur tidigare forskning definierat styrelsestorlek (Gregory-Smith, Main & O Reilly, 2014; Carter, Simkins & Simpson, 2003; Carter et al., 2010). Jackling och Johl (2009) hävdar att argument för att finna en positiv relation mellan ett högre antal styrelsemedlemmar och finansiell prestation är på grund av bättre och mer information vilket möjliggör bättre beslutsfattanden (Carter et al., 2010). Vidare hävdar Yermack (1996) att styrelsens storlek och finansiell prestation mätt som Tobin s q har en negativ relation där mindre styrelser är mer effektiva och där större styrelser innebär ökade kostnader i form av bland annat sämre kommunikation (Carter et al., 2010). Conyon & He (2017) fann en negativ relation mellan styrelsestorlek och ROA men inget signifikant samband mellan styrelsestorlek och Tobin s q. Eftersom tidigare forskning hävdar att det finns en relation mellan styrelsens storlek och finansiell prestation inkluderas kontrollvariabeln styrelsestorlek för att ta hänsyn till effekter från denna oberoende variabel. I den multipla regressionsanalysen benämns kontrollvariabeln styrelsestorlek som TotSt_avg. 3.8.3 Ålder företag Conyon & He (2017) och Jackling & Johl (2009) tog hänsyn till hur länge de undersökta bolagen har funnits genom att beräkna det som dagens år subtraherat med när bolaget grundades. Forskarna i denna studie har av den anledningen kontrollerat för effekterna av hur länge bolagen existerat genom att använda samma beräkning. I studien har denna kontrollvariabel inkluderas då forskarna tror att åldern på ett företag kan påverka den finansiella prestationen. Detta eftersom ett äldre företag exempelvis kan befinna sig i en mognadsfas och avskiljer sig från ett yngre företag som kan befinna sig i en tillväxtfas. I den multipla regressionsanalysen benämns kontrollvariabeln tid som bolaget funnits som Åldftg. 3.8.4 Finansiell hävstång Forskarna har kontrollerat för effekter från bolag med en ökad finansiell hävstång. Det vill säga de bolag som har högre andel lån i förhållande till totalt kapital jämfört med andra bolag. Hutchinson, Mack & Plastow (2015) använde hävstången som 31

kontrollvariabel i sin studie då de hävdade att den finansiella hävstången är nära relaterad till bolagens finansiella prestation. Detta eftersom en högre finansiell hävstång är associerat med större risk och finansiellt misslyckande. Conyon & He (2017) fann en negativ relation mellan den finansiella hävstången och Tobin s q och ROA. I den multipel regressionsanalysen benämns kontrollvariabeln finansiell hävstång som Häv_avg. 3.8.5 Ålder på styrelseledamöter Åldern på styrelseledamöterna i bolagsstyrelsen har tagits hänsyn till i studien, likt studien av Carter et al. (2010). Kang, Cheng & Gray (2007) menar att de flesta företag måste ha mångfald gällande ålder i bolagsstyrelsen då de äldre styrelsemedlemmarna bidrar med erfarenhet medan de yngre medlemmarna bidrar med ett driv och energi att föra företaget framåt. Abdullah & Ismail (2013) föreslår att äldre styrelseledamöter är bättre på att vägleda företaget då de har mer erfarenhet samtidigt som de är mer benägna att ha en konservativ företagsstrategi, vilket kan innebära att kortsiktiga mål föredras framför långsiktiga. De menar vidare att yngre styrelseledamöter, till skillnad från äldre, tenderar att vara drivna och mer riskbenägna att förskjuta företagets kortsiktiga vinster för att generera vinster på lång sikt. Det var därmed av intresse att inkludera åldern på styrelseledamöterna som en kontrollvariabel. Styrelseledamöternas ålder beräknades som snittet av samtligas ålder i bolagsstyrelserna. I den multipla regressionsanalysen benämns kontrollvariabeln ålder på styrelseledamöterna som MedÅ_avg. 3.8.6 Bransch En annan kontrollvariabel som användes var vilken bransch som företagen tillhör och kodades som en dummyvariabel. Tidigare forskare har använt samma kontrollvariabel och utformat dummyvariabeln utefter bolagens branschtillhörighet. Anledningen till detta är att branshtillhörigheten kan påverka både bolagsvärdet och bolagsstyrningen (Carter, Simkins & Simpson, 2003). I den multipla regressionsanalysen benämns kontrollvariabeln bransch som DumBransch (1, 2, 3...) och kodades utifrån deras bransch enligt nedan. För att kunna använda Bransch som kontrollvariabel i den multipla regressionsmodellen skapades också en dummyvariabel per bransch. 1 = Communication Services - Dum_ComSer 2 = Consumer Staples - Dum_ConStap 32

3 = Energy - Dum_Energy 4 = Financials - Dum_Fin 5 = Health Care - Dum_HeaCar 6 = Industrials - Dum_Ind 7 = Information Technology - Dum_IT 8 = Materials - Dum_Mate 9 = Real Estate - Dum_RealEst 10 = Utilities - Dum_Utilit 11 = Consumer Discretionary - Dum_ConsDisc 3.8.7 Large/Mid/Small Cap För att kontrollera för effekter som hänförs till vilken lista de noterade bolagen är noterade på skapades ytterligare en dummyvariabel. Likt argumenten för att använda företagsstorlek som kontrollvariabel användes listan de noterade bolagen är noterade på för att kontrollera för dess börsvärde vilket forskarna tror kan tänkas ha liknande effekter på Tobin s q samt ROA som företagsstorlek (Conyon & He, 2017; Gregory-Smith, Main & O Reilly, 2014; Yermack, 1996). I den multipla regressionsanalysen benämns kontrollvariabeln Large/Mid/Small Cap som Cap_Avg (1, 2, 3) och kodades enligt nedan. För att kunna använda Cap_Avg som kontrollvariabel i den multipla regressionsmodellen skapades också en dummyvariabel per lista. 1 = Large Cap - Dum_LC 2 = Mid cap - Dum_MC 3 = Small Cap - Dum_SC 3.9 Antaganden om multipel regression Enligt Hair et al. (2014) finns det olika antaganden gällande multipla analyser. I avsnitten 3.8.1 till 3.8.5 kommer en förklaring till hur forskarna har testat data gällande antaganden om normalitet, homoskedasticitet, multikollinearitet, feltermernas oberoende samt linjäritet. 33

3.9.1 Normalitet Antagandet om normalitet innebär att kvantitativ data och dess korrespondens är normalfördelad. Resultaten av de statistiska testen från data som har en stor eller liten variation från normalfördelningen antas vara ogiltig eftersom F och t statistik används vid antagandet av normalitet. Eftersom urvalet i studien innehaft över 200 observationer har effekten som normaliteten kan ha på urval som består av mindre än 50 observationer avtagit (Hair et al., 2014). I studien har forskarna även analyserat variablernas skewness och kurtosis för att undersöka om data inte följer en normalfördelning, vilket är ett tillvägagångssätt som Hair et al. (2014) rekommenderar för att undersöka normalitet i data. Skewness används för att undersöka fördelningen av data, där ett positivt värde ger ett utslag till höger om normalfördelningen och ett negativt värde ger ett utslag till vänster om normalfördelningen (Hair et al., 2014). Kurtosis beskriver datans normalfördelning gällande extremvärden, där värden över 3 indikerar på att extremvärden föreligger i data. Värden under 3 antyder på att extremvärden inte är lika förekommande (Hair et al., 2014). Vidare analys av skewness och kurtosis påvisade att några variabler inte uppfyllde kravet på normalitet. Kriteriet för att data ska antas vara normalfördelad är att värdet på skewness är 0 och värdet på kurtosis är mellan värdena 3 och -3. Variabler som inte uppfyllde dessa krav transformerades genom logaritmering vid positiva icke-normalfördelade värden och genom att kvadrera negativa icke-normalfördelade värden. Att logaritmera eller kvadrera för att förändra variablernas värden är enligt Hair et al. (2014) en åtgärd som kan utföras för att data ska kunna uppfylla kravet på normalitet i större utsträckning. Data gällande könsfördelning i företag kunde argumenteras för att behövas justeras för att uppfylla antagandet om normalitet. Men eftersom denna kodades om till en dummyvariabel för jämställda och icke-jämställda företag samt bevittnades visuellt som normalfördelad utfördes ingen transformering för denna variabel. I studien har även värdena på residualerna undersökts med hjälp av p-p diagram för att se om dessa är normalfördelade. Desto närmare värdena ligger vid den räta linjen desto mer normalfördelade är residualerna (Hair et al., 2014). Efter att ha undersökt för normalitet i modellen antogs kravet för normalitet vara uppfyllt. 3.9.2 Homoskedasticitet Ett annat antagande menar Hair et al. (2014) är homoskedasticitet som baseras på att spridningen på den beroende variabelns varians är densamma som intervallet av den 34

oberoende variabelns värden. Den beroende variabelns värdespridning bör vara liten vid stora värden på den oberoende variabeln och vise versa. För att testa variablernas homoskedasticitet i studien har forskarna skapat spridningsdiagram. Enligt Hair et al. (2014) kan homoskedasticitet visuellt undersökas genom spridningsdiagram och med dessa kontrolleras det för att punkterna inte utgör en diamantformad eller triangelformad fördelning. Hair et al. (2014) menar att en diamantformad fördelning förekommer när mer variation finns i mitten av diagrammet än vid varje enskild sida av diagrammet. Analysen är fördelaktig att använda vid en multipel regressionsanalys där variablernas varians ska undersökas. Hair et al. (2014) menar att variabler som som inte uppnår homoskedasticitet kan transformeras för att göra variablerna mer tillmötesgående till dessa krav. Hair et al. (2014) fortsätter och skriver att ett tillvägagångssätt är att logaritmera eller kvadrera värden. Eftersom variabler som inte varit normalfördelade transformerades i denna studie förbättrades också deras homoskedasticitet varför antagandet om homoskedasticitet antogs vara uppfyllt. 3.9.3 Multikollinearitet Multikollinearitet är enligt Hair et al. (2014) korrelationen mellan de oberoende variablerna. Vid multipel regressionsanalys måste forskaren ta hänsyn till multikollinearitet och kontrollera att korrelationen inte är för hög mellan de oberoende variablerna. Ett sätt att mäta multikollinearitet är genom Variance Inflation Factor (VIF) och VIF bör enligt Hair et al. (2014) inte överstiga 10. I denna studie hade samtliga variabler en VIF under 10 och antagandet om multikollinearitet antogs därför vara uppfyllt. 3.9.4 Linjäritet Hair et al. (2014) påstår också att det finns ett linjärt antagande i multipla analyser. Korrelation kan enbart representera det linjära sambandet mellan variabler och av den anledningen ska korrelationsvärdet inte innehålla effekter från icke-linjära samband. Om dessa effekter bortses från resulterar det i en underskattning av sambandets faktiska styrka. Med linjäritet i åtanke är det enligt Hair et al. (2014) rimligt att alltid undersöka om korrelationen kan påverkas av eventuella avvikelser från linjäritet. När det gäller individuella variabler förknippas det linjära sambandet som sambandet mellan varje par av variabler och dess korrelationskoefficients förmåga att på ett användbart vis 35

representera förhållandet mellan variablerna. För att undersöka det linjära sambandet valde forskarna att analysera förhållandena visuellt för att avgöra om det fanns ickelinjära samband. En undersökning av linjäritet på variablernas residual utfördes också. Efter analys av variablerna antogs antagandet om linjäritet vara uppfyllt. 3.9.5 Feltermernas oberoende Ett annat antagande för multipel regressionsanalys är enligt Hair et al. (2014) att feltermerna ska vara oberoende. Vid utförandet av multipel regressionsanalys är ett primärt fokus att försöka säkerställa att prediktionsfel inte korrelerar med varandra. Om alla andra error visar på ett mönster som är positivt samtidigt som ett alternativt error är negativt kan slutsatsen dras att det finns ett systematiskt samband som inte kan förklaras i den beroende variabeln (Hair et al., 2014). Detta innebär att forskare inte kan vara säkra på om deras prediktionsfel är oberoende av de nivåer som forskarna försöker förutsäga. Med andra ord består resultatet av analysen i dessa fall av andra effekter som analysen inte inkluderar. Ett sätt att testa om feltermerna är oberoende är att titta efter autokorrelation vilket görs genom ett Durbin Watson test. Testet resulterar i ett värde mellan 0 samt 4 och om värdet är 2 finns ingen autokorrelation och därmed är feltermerna oberoende. I denna studie var samtliga värden för Durbin Watson närliggande värdet 2 varför antagandet om oberoende feltermen möttes. 3.10 Signifikansnivå I denna studie har testerna på hypoteserna utförts med en signifikansnivå på 10 procent. Den gränsnivå som avgör om en hypotes ska förkastas kallas för signifikansnivå. Signifikansnivån är en gräns som avgör risken att förkasta nollhypotesen när den är sann (Körner & Wahlgren, 2015). En 10 procentig signifikansnivå innebär att forskaren drar en felaktig slutsats om ett samband i populationen som finns i tio fall av hundra (Bryman & Bell, 2017). För att möjliggöra att se hur tillförlitligt ett forskningsresultat är används statistisk signifikans enligt Bryman & Bell (2017). Det är av intresse för forskare att vara medvetna om hur väl stickprovet som använts för framställandet av forskningsresultaten kan generalisera populationen, vilket Bryman & Bell (2017) påstår att prövning av statistisk signifikans påvisar. 36

Sannolikheten att förkasta en hypotes när den egentligen är sann kallas för typ 1 fel (α) (Hair et al., 2014). Forskarna bestämmer därmed en acceptabel gräns för error som visar på hur stor sannolikheten är att dra slutsatsen att förhållandet är signifikant när fallet ej är sådant. Hair et al. (2014) fortsätter och skriver att det även finns typ 2 fel (β) som innefattar sannolikheten att inte förkasta hypotesen när den inte är sann. Beräkningen 1 - β kallas för power of the statistical inference test (Hair et al., 2014). Denna beräkning används för att undersöka hur stor sannolikhet det är att hypotesen förkastas när denna skall förkastas. Vid forskning menar Hair et al. (2014) att det måste existera en balans mellan alpha- och betavärdena eftersom de är relaterade till varandra. Om typ 1 fel minskas ökar sannolikheten för att typ 2 fel uppstår. När sannolikheten för att förkasta en slutsats när den är sann minskas, minskas sannolikheten att på ett korrekt sätt finna en effekt mellan variablerna (Hair et al., 2014). Bryman & Bell (2017) skriver att signifikansnivån berättar vilken tilltro forskare kan ha till resultatet av sin forskning. Det är nivån på signifikansen som skapar ett kritiskt område där nollhypotesen kommer förkastas (Körner & Wahlgren, 2015). Om hypotesen förkastas innebär det att motsatsförhållandet stämmer (Körner & Wahlgren (2015) och det finns då en relation mellan att inneha en jämställd styrelse och exempelvis ROA, ROE eller Tobin s q. Om det skulle visa sig att hypotesen inte förkastas innebär det att en jämställd styrelse inte har någon relation till exempelvis ROA, ROE eller Tobin s q. 3.11 Tvåsidig hypotesprövning Eftersom det i denna studie varit i forskarnas intresse att undersöka om en jämställd styrelse påverkar företagets finansiella prestation har ett tvåsidigt hypotestest använts. Detta eftersom forskarna haft intresse i att se om det antingen finns ett negativt, positivt eller inget samband mellan finansiell prestation och jämställda bolagsstyrelser. Enligt Körner & Wahlgren (2015) innebär en tvåsidig hypotesprövning att undersökningen vill finna ett samband där medelvärdet skiljer sig från ett specifikt förhållande. Om hypotesprövningen visar att det finns en signifikant skillnad från normalfördelningen och hypotesen därmed förkastas är det av intresse att se om sambandet är negativt respektive positivt. Körner & Wahlgren (2015) hävdar att det i sådana fall alltid ska användas en tvåsidig hypotesprövning 37

3.12 Adjusted R² Enligt Taylor (2010) är R-Square (R²) är ett värde mellan 0 och 1 och beskriver hur linjär data antas vara. Om den räta linjen går igenom samtliga punkter med data kan regressionslinjen påvisa att all variation i den oberoende variabeln förklaras av den beroende variabeln. Vid dessa förhållanden är värdet på R² lika med 1. Taylor (2010) menar att R²-värdet visar en procent som beskriver hur stor andel av den beroende variabeln som påverkas av de oberoende variablerna. En regressionsanalys med ett högre R² värde jämfört med en regressionsanalys med ett lägre R² värde betyder enligt Taylor (2010) nödvändigtvis inte att den regressionsanalysen beskriver variationen i den beroende variabeln bättre. Skillnaden i R² värdet kan vara att ena regressionsanalysen har större variation av slumpmässighet. Värdet visar därmed inte om forskaren funnit ett samband mellan den beroende och oberoende variabeln eller om en regressionsmodell är mer lämplig än en annan. Taylor (2010) fortsätter och skriver att R²-värdet snarare förklarar hur linjära sambanden är och hur nära den insamlade data är regressionslinjen. R² används också för att undersöka om det finns oberoende variabler som saknas och som resulterar i systematiska fel eller om det existerar andra faktorer som slumpmässigt orsakar variation i den beroende variabeln. Hair et al. (2014) menar att om regressionsanalysen är lämpligt utförd och lämpligt beräknad kan forskare anta att ett högre R²-värde innebär att regressionens förklaringsgrad är högre vilket resulterar i en bättre prediktion av den beroende variabeln. Hair et al. (2014) påstår dock att alltid när en oberoende variabel adderas i regressionsanalysen kommer R²-värdet att öka. Av den anledningen menar Hair et al. (2014) att adjusted R² kan användas eftersom denna tar hänsyn till antalet oberoende variabler i regressionen samt storleken på urvalet. Om adjusted R² används istället kan en addering av ytterligare en oberoende variabel i regressionen leda till att adjusted R²-värdet minskar om denna oberoende variabel har en låg förklaringsgrad eller om urvalet är för litet. I denna studie kommer forskarna därav använda adjusted R² för att undersöka hur väl de oberoende variablerna förklarar den beroende variabeln. 38

3.13 Etiska överväganden Bryman & Bell (2017) beskriver etiska överväganden i forskningssyfte som en nödvändig faktor för att fatta välgrundade beslut. Till följd av etiska forskningsprinciper har Vetenskapsrådet (1990) upprättat ett antal riktlinjer som bör följas vid forskningsundersökningar. De riktlinjer som finns att följa omfattar informationskravet, nyttjandekravet, konfidentialitetskravet samt samtyckeskravet. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter som anskaffas vid en forskningsundersökning bör hanteras med varsamhet och konfidentialitet i syfte att utomstående inte ska få ta del av informationen. Kravet har forskarna i denna studie uppfyllt genom att informationen har hanterats med varsamhet för att inte obehöriga ska ta del av informationen. Den data som bearbetats och analyserats är offentlig och anses inte vara känslig för de undersökta företagen. Däremot har olika databaser använts vilka tillsammans kan generera känslig information såsom personuppgifter länkade till positioner. I denna studie har forskarna endast använt databaser kopplade till företags styrelseuppsättning samt finansiella information och därmed inte ytterligare databaser som tillsammans kan generera känslig information. De enskilda företagens data gällande finansiell information och styrelseuppsättning presenteras inte tillsammans i denna studie. I SPSS har samtliga företag tillhandahållit ett nummer-id för att undkomma möjligheten att läsare ska kunna identifiera enskilda företag eller personer från studien. Vidare påpekas det att nyttjandekravet ämnar till att informationen som insamlats behandlats i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 1990). Studiens ändamål är att studera sambandet mellan finansiell prestation och jämställda bolagsstyrelser vilket medför att informationen som samlats in endast kommer att nyttjas i detta forskningssyfte. I studien har forskarna intagit en objektiv inställning för att förmedla en neutral bild av det som undersökts. Enligt Bryman & Bell (2017) kan det finnas risk att intressekonflikter uppstår i samband med forskning och vetenskapliga studier. Vidare hävdar de att det finns risk för att forskningen får en snedvriden ansats i samband med intressekonflikten. Bryman & Bell (2017) tar upp dilemmat kring fattandet av etiska beslut där forskarnas egna värderingar kan ha en inverkan på forskningen. Då denna studie ämnar till att besvara frågeställningen kan det tänkas att det finns risk för att personlig färgning kan spegla resultatet i och med jämställdhetsdebatten som råder. Forskarna vill förtydliga att sådan manipulering av resultat inte har skett och att resultaten framställts och genererats på ett objektivt sätt. 39

3.14 Reliabilitet I kvantitativa forskningsundersökningar anses reliabilitet enligt Bryman & Bell (2017) vara ett väsentligt begrepp då resultatet som tas fram ska kunna vara detsamma om undersökningen hade gjorts om. Följdriktighet, överensstämmelsen samt pålitligheten på begreppsmått är tre typer av kriterier för att avgöra ett måtts reliabilitet. Vidare förklarar de att reliabilitet kan delas upp i bland annat två olika subkategorier: stabilitet samt internbedömarreliabilitet. De två olika faktorerna utgör en viktig del i bedömningen huruvida ett mått är reliabelt. Stabiliteten handlar om forskningens tidsperspektiv där frågan är om tidshorisonten är pålitlig nog för att kunna generera tillförlitliga resultat (Bryman & Bell, 2017). I denna studie har en femårsperiod tillämpats vilket av författarna anses vara en betryggande grund för studiens syfte. Bryman & Bell (2017) förklarar att hur väl mätningen är utformad samt hur noggranna forskarna är vid behandlingen av data kallas för reliabilitet. Om tidigare mätningar oberoende av varandra givit likadana eller liknande resultat gällande identiska företeelser innebär det hög reliabilitet. Ett tillvägagångssätt för att öka reliabiliteten är att inneha tydliga och väl utformade instruktioner samt rutiner för forskningsprocessens olika faser. Holme & Solvang (1997) beskriver ett annat sätt är att se till att det inte uppstår några inmatningar i datorn som inte är korrekta. Denna studies forskningsmetod går i linje med tidigare utförd forskning på ämnet könsfördelning i styrelser kopplat till finansiell prestation. Data gällande styrelseuppsättning och finansiell prestation hämtades från databaser varför forskarna i viss mån undvikit den mänskliga faktorn för felinmatning då data inte behövts samlas in manuellt. 3.15 Validitet För att bedöma kvaliteten på forskningen finns det ett antal kriterier som kan användas. Yin (2007) avhandlar dessa kriterier och kom fram till att det finns fyra kriterier som angivits som förslag för att bedöma forskningskvaliteten. Dessa fyra kriterier är begreppsvaliditet, intern validitet, extern validitet samt reliabilitet. Begreppsvaliditet är enligt Yin (2007) ett begrepp vars problematik ligger i att forskningsstudier har svårt att operationalisera begrepp och att undvika subjektivitet. Genom att datainsamlingen till studien utfördes genom att extrahera information från databaser har därmed 40

operationaliseringen av informationen varit precis, även subjektiviteten i data har frångåtts då företagsinformation är offentliga handlingar som följer rådande regelverk. Intern validitet handlar enligt Yin (2007) om att kunna säkerställa kausala samband vid undersökningar. Han menar vidare att intern validitet är av intresse vid kausala eller förklarande undersökningar där det handlar om att undersökningen försöker förklara att det finns samband mellan olika händelser. Yin (2007) menar på att det ibland kan uppstå felaktigheter vid en undersökning i de fall där forskaren på ett felaktigt sätt format sin forskningsdesign vilket kan ha påföljder såsom att vissa slutsatser dras utan att beakta att det kan finnas andra bakomliggande orsaker till slutsatsen. Under studiens gång har det tagits hänsyn till att variablerna kan ge en missvisande bild av resultatet, detta i form av att forskarna uppmärksammat potentiella variabler vilka benämns som kontrollvariabler. Genom att kartlägga och ta hänsyn till dessa kontrollvariabler vilka har använts av andra forskare kommer validiteten att öka. 3.16 Källkritik Samtliga källor som involverat tidigare forskning har samtliga blivit granskade av ämnesxperter innan de blivit publicerade och dessa studier har därmed varit peer reviewed. Eftersom forskningsartiklarna redan på förhand blivit kvalitetsgranskade har forskarna i denna studie ansett att dessa artiklar innehaft trovärdig information angående de ämnen som undersökts. Metod och resultat som hämtats från forskningsartiklar som använts i studien har varit primärkällor och givit förstahandsinformation från författarnas egna undersökningar. Forskarna har även hämtat information från forskningsartiklar där författarna hänvisat till andra forskningsartiklar. Med andra ord har forskarna i viss mån använt sekundärkällor med argumenten att det varit problematiskt att finna dessa förstahandskällor. Dock har det framkommit att sekundärkällorna varit peer reviewed och därav ansetts vara trovärdiga. De böcker som använts i studien gällande regressionsanalyser och dess teori har bedömts som trovärdiga och tillförlitliga då dess utgivare ämnat för utlärning av ämnet. I studien har litteratur som innefattat allmänna teorier varit densamma som den litteratur som tidigare forskning använt sig av vilket har legat till grund för dess användning. 41

4. Empiriskt resultat I detta kapitel kommer studiens resultat att presenteras. Först kommer deskriptiv statistik att föras fram följt av test för antaganden för multipel regression. Avslutningsvis kommer de multipla regressionsanalyserna att presenteras för vilka ligger till grund för prövningen av studiens hypoteser. 4.1 Deskriptiv statistik I tabell 4.1.1 presenteras frekvenstabeller gällande omfattningen av saknad data från det ursprungliga urvalet för samtliga undersökta variabler och år. Studiens ursprungliga urval bestod av 328 företag. Som tabell 4.1.1 visar saknades data för variabler för olika år. Ett mönster framkom där saknad data för samtliga variabler ökade i större grad desto längre tillbaka i tiden data avsåg. Det kan till exempel utläsas att variabeln ROE för 2014 saknade data för totalt 41 företag medan ROE för 2018 saknade data för 10 företag. Samma deskriptiva statistik presenteras för resterande variabler i tabellen. ROE-18 ROE-17 ROE-16 ROE-15 ROE-14 ROA-18 ROA-17 ROA-16 ROA-15 ROA-14 N Valid 318 312 308 300 287 326 321 317 309 295 Missing 10 16 20 28 41 2 7 11 19 33 Häv-18 Häv-17 Häv-16 Häv-15 Häv-14 Tillg-18 Tillg-17 Tillg-16 Tillg-15 Tillg-14 N Valid 328 328 325 320 310 328 328 325 320 310 Missing 0 0 3 8 18 0 0 3 8 18 MedÅ18 MedÅ17 MedÅ16 MedÅ15 MedÅ14 TotSt18 TotSt17 TotSt16 TotSt15 TotSt14 N Valid 317 308 288 278 243 320 311 290 281 243 Missing 11 20 40 50 85 8 17 38 47 85 TQ18 TQ17 TQ16 TQ15 TQ14 Könsf18 Könsf17 Könsf16 Könsf15 Könsf14 N Valid 303 286 270 253 240 320 311 290 281 243 Missing 25 42 58 75 88 8 17 38 47 85 Ålderftg N Valid 328 Missing 0 Tabell 4.1.1 5 - Frekvenstabell över saknad data innan justering 5 Tobin s q benämns i tabellen som TQ. 42

Efter att ha justerat för saknad data och outliers för samtliga variabler bestod studiens urval av 255 företag, se tabell 4.1.2. I två fall fanns ingen data gällande medelåldern i styrelsen (MedÅ_avg) samtidigt som data för samtliga resterande variabler fanns för dessa företag, varför dessa två företagen inte exkluderades. Tabell 4.1.2 Frekvenstabell över saknad data efter justering Som visas i tabell 4.1.3 är 82 företag noterade på Large Cap, 100 företag noterade på Mid Cap och 73 företag noterade på Small Cap. Tabell 4.1.3 Frekvenstabell över antal företag per noteringslista Tabell 4.1.4 visar de 11 olika branscherna på Stockholmsbörsen och antalet företag som ingick i respektive bransch. Den största delen av urvalet befann sig i branscherna Industrials, Information Technology och Consumer Discretionary. Industrials innehade 70 företag (27,5 procent) och var den största kategorin medan Utilities bestod av två företag (0,8 procent) och var den bransch som bestod av lägst antal företag. 43

Tabell 4.1.4 Frekvenstabell över antalet företag per bransch I bilaga 1 kan det utläsas att 208 företag innehade en icke-jämställd styrelse och att 47 företag innehade en jämställd styrelse. De företag med en jämställd styrelse hade en genomsnittlig ROE och ROA på 14,83 respektive 6,37 procent och en genomsnittlig Tobin s q på 1,5276. Samtidigt hade de företag med en icke-jämställd styrelse en genomsnittlig ROE och ROA på 10,07 respektive 4,33 procent och en genomsnittlig Tobin s q på 1,5336. Från denna analys framkom det att de företag med en jämställd styrelse i snitt innehade en högre ROE och ROA och en lägre Tobin s q jämfört med företag som innehade icke-jämställda styrelser. I bilaga 1 kan också medelvärdet för ROE, ROA och Tobin s q för samtliga företag utläsas för åren 2014-2018 med värden på 10,95 procent, 4,71 procent respektive 1,5325. Bilaga 2 visar varje branschs medelvärde gällande ROE, ROA samt Tobin s q. Branschen Real Estate hade högst ROE (19,98 procent) samt ROA (7,35 procent) av alla branscher. Den bransch som hade högst Tobin s q (2,8544) var Health Care. Branschen Utilities hade lägst värden på samtliga av variablerna ROE (-6,98 procent), ROA (4,12 procent) och Tobins s q (0,5116). I bilaga 3 presenteras medelvärdet på ROE, ROA och Tobin s q indelat efter vilken av listorna företagen är noterade på, det vill säga Large, Mid eller Small Cap. Large Cap innehade det högsta medelvärdet för ROE samt ROA samtidigt som Mid Cap innehade 44

det högsta medelvärdet för Tobin s q. Small Cap har det lägsta medelvärdet för samtliga av variablerna ROE, ROA och Tobin s q. Tabell 4.1.5 visar fördelningen mellan jämställda och icke-jämställda företag inom de noterade bolagen på Large, Mid samt Small Cap. Large Cap innehade 20 jämställda företag, Mid Cap innehade 17 jämställda företag och Small Cap innehade 10 jämställda företag. Tabell 4.1.5 Tabell över antalet jämställda/icke-jämställda företag per noteringslista Fördelningen mellan jämställda och icke-jämställda bolag inom de olika branscherna visas i tabell 4.1.6. De tre branscher som hade flest antal jämställda företag är Real Estate (9 företag), Information Technology (9 företag) samt Consumer Discretionary (7 företag). Inom två branscher fanns inga jämställda företag vilka var Energy samt Utilities. Tabell 4.1.6 Tabell över antalet jämställda/icke-jämställda företag per bransch 45

4.2 Test av antaganden för multipel regression För att kunna utföra en tillförlitlig multipel regressionsanalys måste studiens data justeras för att tillmötesgå antaganden om normalitet, homoskedasticitet, multikollinearitet, feltermernas oberoende och linjäritet. I avsnitt 4.2 kommer det redogöras för hur studiens data för variabler har sett ut innan och efter forskarna har justerat data för att uppfylla antaganden om multipel regression. 4.2.1 Normalitet Tabell 4.2.1.1 summeras samtliga variablers skewness och kurtosis innan transformering. Samtliga variabler hade en skewness som översteg respektive understeg värdet 0. Den variabeln som hade högst skewness (8,637) var Tillg_avg och variabeln ROE_avg hade lägst skewness (-1,713). Det var även fem variabler som avvek från värden mellan -3 och 3 gällande kurtosis. Tillg_avg hade det högsta värdet på kurtosis (76,638). Tabell 4.2.1.1 Skewness och kurtosis för samtliga variabler före transformering I studien har Tillg_avg, TotSt_avg samt Tobq_avg logaritmerats. Efter att dessa variabler logaritmerats (se tabell 4.2.1.2) har exempelvis Tillg_ln en skewness på 0,490 och en kurtosis på -0,011. Efter att ha logaritmerat Tillg_ln har det tidigare maximum värdet på 2742308000 minskat till 21,73. Variablerna ROE_avg och ROA_avg har transformerats till ROE_EXP och ROA_EXP med hjälp av kvadrering. Efter transformeringen hade de berörda variablerna en skewness som var närmare noll. Alla berörda variablerna förutom ROA_EXP minskade sina värden på kurtosis inom spannet -3 och 3 varför majoriteten av de använda variablerna antogs vara normalfördelade. 46

Tabell 4.2.1.2 Skewness och kurtosis för samtliga variabler efter transformering Bilaga 4 visar på att residualerna för ROE_EXP avviker från den räta linjen och att residualerna möjligtvis inte varit helt normalfördelade. Residualerna var mer avvikande för ROA_EXP vilket möjligtvis innebär att variabelns residual inte är helt normalfördelad, se bilaga 5. Gällande Tobq_ln var residualerna mer normalfördelade och låg närmare den linjära linjen, se bilaga 6. 4.2.2 Homoskedasticitet För samtliga beroende variabler ROE_EXP, ROA_EXP och Tobq_ln var deras varians i linje med de oberoende variablernas värden, se bilaga 7 till 9. Inga diamantformade eller triangelformade fördelningar förekommer i diagrammen. Fördelningen av värden över och under 0 var relativt jämna i förhållandena till värdena på x-axeln i samtliga diagram. Kravet på homoskedasticitet antogs därmed vara uppfyllt. 4.2.3 Multikollinearitet och feltermernas oberoende Tabell 4.2.3.1 visas VIF-värden för samtliga oberoende variabler. Ingen oberoende variabel visade en multikollinearitet i för hög utsträckning då VIF för samtliga variabler understeg 10. I tabell 4.2.3.1 kan det utläsas att modellerna för ROA, ROE och Tobin s q innehade värdena 2,325, 2,310 samt 2,139 på Durbin-Watson. Eftersom värdena på Durbin-Watson 47

var närliggande värdet 2 förekom det ingen autokorrelation i modellerna varför antagandet om att feltermerna är oberoende uppnåddes. Modell 1 - ROA Modell 2 - ROE Modell 3 Tobin s q Durbin Watson VIF Durbin Watson VIF Durbin Watson VIF 2,325 2,310 2,310 2.139 2.139 Tilg_ln 4,821 4,821 4,821 Häv_avg 1,569 1,569 1,569 TotSt_ln 2,125 2,125 2,125 MedÅ_avg 1,267 1,267 1,267 Ålderftg_ln 1,472 1,472 1,472 Dum_LC 2,285 2,285 2,285 Dum_SC 1,975 1,975 1,975 Dum_ComSer 1,175 1,175 1,175 Dum_ConStap 1,126 1,126 1,126 Dum_Energy 1,078 1,078 1,078 Dum_Fin 1,368 1,368 1,368 Dum_HeaCar 1,468 1,468 1,468 Dum_IT 1,438 1,438 1,438 Dum_Mate 1,267 1,267 1,267 Dum_RealEst 1,448 1,448 1,448 Dum_Utilit 1,088 1,088 1,088 Dum_ConsDisc 1,371 1,371 1,371 Dum_Jäms_avg 1,132 1,132 1,132 Tabell 4.2.3.1 Tabell över samtliga variablers VIF-värden samt Durbin Watson 4.2.4 Linjäritet I bilagorna 10 till 12 kan spridningsdiagram utläsas vilket visar spridningen mellan de beroende variablernas värden och de kvantitativa oberoende variablernas värden. Varken ROA_EXP, ROE_EXP och Tobq_ln indikerade på att det skulle finnas ett icke-linjärt samband mellan dessa och de oberoende variablerna Tilg_ln, Häv_avg, TotSt_ln, MedÅ_avg och Ålderftg_ln. Forskarna fann med andra ord inte att spridningen i diagrammen avvek från ett linjärt samband. Grundat i detta ansågs antagandet om linjäritet vara uppfyllt. 4.3 Multipel regression För att testa hypoteserna och besvara frågeställningen som studien ämnar att besvara genomfördes multipla regressionsanalyser. Studien tog sitt avstamp i de tre beroende variablerna ROA, ROE samt Tobin s q, som utgjorde den grund som analyseras i förhållande till de oberoende variablerna som tidigare nämnts i metoddelen. Detta gjordes 48

för att testa huruvida det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan finansiell prestation och jämställda bolagsstyrelser. 4.3.1 Adjusted R² Som presenteras i tabell 4.3.1.1 innehar Modell 1 - ROA en adjusted R² på 0,155 vilket innebär att modellen förklarar 15,5 procent av variansen i den beroende variabeln ROA. Tabellen visar också att Modell 2 - ROE förklarar 21,2 procent av variansen i den beroende variabeln ROE. Vidare förklaras 51,3 procent av variansen i den beroende variabeln Tobin s q av Modell 3 - Tobin s q. Modell 1 - ROA Modell 2 - ROE Modell 3 Tobin s q R R² Adj. R² Std. Error R R² Adj. R² Std. Error R R² Adj. R² Std. Error,464,216,155,08293,518,268,212,14707,740,548,513,46662 Tabell 4.3.1.1 Adjusted R² per regressionsmodell 4.3.2 Multipel regression - Modell 1-3 Som visas i bilaga 13, 14 och 15 är samtliga av modellerna 1 till 3 signifikanta då samtliga modeller understiger signifikansnivån 0,1. I den första regressionsanalysen testades studiens modell 1 med ROA som beroende variabel. Det kan utläsas från tabell 4.3.2.1 att variabeln Dum_Jäms_avg har en signifikansnivå på 0,127 och variabeln är därmed inte signifikant på 0,10-nivån. Detta innebär att det inte går att statistiskt säkerställa att jämställda bolagsstyrelser påverkar företags lönsamhet mätt i ROA. Vidare är variablerna Tilg_ln, Häv_avg, Ålderftg_ln, Dum_SC, Dum_HeaCar och Dum_Mate statistiskt signifikanta på 0,10-nivån. Att dessa kontrollvariabler är signifikanta innebär att att det går att statistiskt säkerställa deras påverkan på företags lönsamhet mätt i den beroende variabeln ROA. I den andra regressionsanalysen testades modell 2 med ROE som beroende variabel. Ur tabell 4.3.2.1 kan det utläsas att variabeln Dum_Jäms_avg inte är signifikant i modellen då variabelns signifikans på 0,161 överstiger signifikansnivån på 0,1, vilket innebär att det inte går att statistiskt säkerställa att jämställda bolagsstyrelser påverkar företags lönsamhet mätt i ROE. Däremot går det att utläsa att variablerna Tilg_ln, Häv_avg, Ålderftg_ln, Dum_SC, Dum_ComSer, Dum_HeaCar och Dum_Mate är statistiskt signifikanta på 0,1-nivån. Innebörden av detta är att dessa nämnda kontrollvariabler har en statistiskt säkerställd påverkan på lönsamhet mätt som ROE. 49

Modell 1 - ROA och Modell 2 - ROE påvisar att Dum_Jäms_avg inte är signifikant och därmed att hypotes 2 inte kan förkastas. Det innebär att det inte går att statistiskt signifikant säkerställa att det finns någon relation mellan en jämställd styrelse och bolagets lönsamhet. Studiens tredje analys utfördes på den beroende variabeln Tobin s q. I tabell 4.3.2.1 redogörs det att Dum_Jäms_avg är signifikant då variabelns signifikans på 0,067 understiger signifikansnivån 0,1. Hypotes 1 kan därmed förkastas och det går att statistiskt säkerställa att det finns en relation mellan jämställda bolagsstyrelser och företags marknadsvärde. Dum_Jäms_avg har ett betavärde på 0,148 vilket innebär att om ett företag med en icke-jämställd styrelse förändras till en jämställd styrelse ökar företagets Tobin s q med 14,8 procent. Utöver denna variabel finns det ytterligare variabler som är signifikanta på 0,1-nivån: Tilg_ln, Häv_avg, Dum_LC, Dum_SC, Dum_Energy, Dum_Fin, Dum_HeaCar, Dum_Mate och Dum_Utilit. Dessa kontrollvariabler har därmed en signifikant påverkan på marknadsvärde mätt som Tobin s q. 50

Tabell 4.3.2.1 Regressionsmodell 1-3 51

5. Analys I detta kapitel kommer de resultat som framkommit i de multipla regressionsanalyserna analyseras och kopplas till tidigare forskningsresultat, Critical Mass Theory och Resource Dependence Theory. 5.1 Hypotes 1 Det finns ingen relation mellan en jämställd styrelse och bolagets marknadsvärde. Den första hypotesen grundas i att undersöka sambandet mellan företags finansiella prestation mätt i marknadsvärde och jämställda bolagsstyrelser. För att kunna mäta och jämföra företags marknadsvärde operationaliserades marknadsvärde till måttet Tobin s q. Resultatet av regressionsanalysen påvisade ett signifikant positivt samband mellan jämställda bolagsstyrelser och Tobin s q. Resultatet från regressionsanalysen går i linje med den tidigare forskning som presenterats av Conyon & He (2017); Carter, Simkins & Simpson (2003); Wiley & Monllor-Tormos (2018) vilka fann ett positivt samband mellan en ökad andel av kvinnliga styrelseledamöter och Tobin s q. En anledning att dessa studier hittat ett positivt samband kan bero på att andelen kvinnliga styrelseledamöter av de undersökta företagen varit hög. Av företagen som Conyon & He (2017) undersökte hade 68 procent minst en kvinnlig styrelseledamot och av företagen som Carter, Simkins & Simpson (2003) undersökte hade 75,2 procent minst en kvinnlig styrelseledamot. I Wiley & Monllor- Tormos (2018) studie fanns det i snitt 17 procent kvinnliga styrelseledamöter i de undersökta företagen. Denna studie vilken är utförd på svenska noterade företag motsäger den tidigare forskning som hävdar att det finns ett negativt samband mellan jämställda bolagsstyrelser och Tobin s q vilket framförts av Abdullah & Ismail (2013); Hutchinson, Mack & Plastow (2015). En bakomliggande orsak till dessa negativa samband kan vara att de undersökta företagen bestått av en låg andel kvinnliga styrelseledamöter. Att Abdullah & Ismail (2013) upptäckte ett negativt samband kan vara på grund av att de malaysiska företagen i snitt bestod av 6 procent kvinnliga styrelseledamöter. På liknande 52

sätt kan resultatet i studien av Hutchinson, Mack & Plastow (2015) förklaras av att 67 procent av de undersökta företagen i Australien inte innehöll några kvinnliga styrelseledamöter. Denna studie utförd på svenska börsnoterade bolag har bestått av företag varav 94 procent innehaft minst en kvinnlig styrelseledamot. Anledningen till att andelen kvinnliga styrelseledamöter i de undersökta företagen skulle ha en påverkan på marknadsvärdet kan kan kopplas till Critical Mass Theory och RDT. Critical Mass Theory menar att könsfördelningen måste uppnå en specifik brytpunkt för att minoriteter ska kunna påverka organisationer och därmed deras utfall (Kanter, 1993). Enligt Kanter (1993) kan en icke uppnådd brytpunkt innebära att de kvinnliga styrelseledamöterna ses som symboler och inte som individer och kan därmed inte på samma sätt kan påverka i styrelserummet. När gruppen innehar 40 till 60 procent av ett kön är gruppen enligt Kanter (1993) en balanced group vilket innebär att gruppkulturen kan förändras och spegla båda könen. Denna studies resultat visar på att om ett företag går från att ha en icke-jämställd bolagsstyrelse till en jämställd bolagsstyrelse kommer marknadsvärdet öka mätt i Tobin s q. Detta kan innebära att brytpunkten funnits inom den jämställda gruppen som har mellan 40 och 60 procent kvinnliga styrelseledamöter. Att brytpunkten funnits inom denna fördelning kan ha inneburit att kvinnliga styrelseledamöter fått möjligheten att påverka i styrelserummet då gruppkulturen speglat båda könen vilket påverkat marknadsvärdet positivt. Ward & Forker (2017) kopplar samman RDT och finansiell prestation genom att styrelsen kan tillsätta ledamöter som innehar egenskaper som är åtråvärda utifrån deras situation. Hillman, Cannella & Harris (2002) menar vidare att varje individuell styrelseledamot bidrar med kunskaper och resurser vilket torde påverka företagets finansiella prestation. Hillman, Cannella & Harris (2002) påstår att organisationer får en bredare kunskap när mångfald finns. Det finns också forskning som hävdar att kunskaper skiljer sig åt mellan kvinnliga och manliga styrelseledamöter och att kvinnor i större utsträckning innehar kunskaper om exempelvis riskhantering, strategi och ledarskap jämfört med män (Kim & Starks, 2016). Kim & Starks (2016) fann att företags marknadsvärde ökar med kvinnlig delaktighet i bolagsstyrelser då kvinnor bidrar till en bättre och mer effektiv rådgivning i styrelserummet. I och med att studierna av Abdullah & Ismail (2013) och Hutchinson, Mack & Plastow (2015) innehade företag med relativt låg andel kvinnliga 53

styrelseledamöter kan detta innebära att dessa undersökta företag inte uppnått den brytpunkt som krävts för att kunna påverka företags finansiella prestation samt att kvinnliga styrelseledamöter setts som symboler och att deras kunskaper därmed inte tagits tillvara på. I vår studie hade 94 procent av de undersökta företagen minst en kvinnlig styrelseledamot varför denna andel i sig kan tänka sig påverka studiens utfall. 18 procent av studiens undersökta företag hade en jämställd styrelse med en könsfördelning mellan 40 och 60 procent och i dessa företag borde alltså styrelsen i en högre utsträckning ta tillvara på de kvinnliga ledamöternas egenskaper. Detta samband kan också kopplas till den tidigare forskning som hittat ett positivt samband mellan ökad kvinnlig representation i bolagsstyrelser och ett ökat Tobin s q, där de undersökta företagen innehöll kvinnliga styrelseledamöter i större utsträckning (Conyon & He, 2017); Carter, Simkins & Simpson, 2003; Wiley & Monllor-Tormos, 2018). Vi finner därmed stöd för teorierna Critical Mass Theory och RDT kopplat till jämställda bolagsstyrelser och Tobin s q. 5.2 Hypotes 2 Det finns ingen relation mellan en jämställd styrelse och bolagets lönsamhet Den andra hypotesen grundas i att undersöka sambandet mellan jämställdhet i bolagsstyrelser och företags finansiella prestation mätt i lönsamhet. I studien uttrycks lönsamhet som räntabilitetsmåtten ROE och ROA. Resultaten av regressionsanalyserna gällande jämställda bolagsstyrelser och de beroende variablerna ROE samt ROA påvisade inget signifikant samband. Att inget signifikant samband hittades mellan jämställda bolagsstyrelser och ROE går i linje med tidigare forskning av Gregory-Smith, Main & O Reilly (2014) som inte fann ett signifikant samband mellan en ökad andel kvinnliga styrelseledamöter och ROE. Resultatet går emot tidigare studiers resultat som påvisat att det finns ett samband mellan en ökad andel kvinnor i bolagsstyrelser och ROE (Low, Roberts & Whiting, 2015; Joecks, Pull & Vetter, 2013). Joecks, Pull & Vetter (2013) argumenterar för att bolagsstyrelser med 40 till 60 procent kvinnor skulle ha en högre ROE än alla andra könsfördelningar i styrelser. Likt Joecks, Pull & Vetter (2013) kunde vi inte statistiskt säkerställa det påståendet. Joecks, Pull & Vetter (2013) fann att styrelser bestående av 20 till 40 procent kvinnor hade högre ROE än styrelser bestående av färre än 20 procent kvinnor, samt att 54

brytpunkten är vid 30 procent kvinnliga styrelseledamöter. Vid denna brytpunkt är ROE högre jämfört med styrelser bestående av enbart män. Enligt Critical Mass Theory kan minoriteten vid en 20 till 40 procentig könsfördelning utöva makt och eventuellt redan vid denna fördelning kunna påverka företags ROE. I vår studie antas en jämställd styrelse inneha 40 till 60 procent kvinnor varför en styrelse bestående av 20 till 40 procent kvinnor tillhör gruppen icke-jämställda styrelser. Det finns en möjlighet att gruppen 20 till 40 procent är en könsfördelning som innehar en högre ROE jämfört med jämställda bolagsstyrelser. Detta kan innebära att denna könsfördelning ökar ROE i gruppen ickejämställd och att det därmed inte går att finna en signifikant skillnad mellan ickejämställda respektive jämställda styrelser. Vi finner inget statististiskt signifikant samband mellan jämställda bolagsstyrelser och företags ROA. Detta är i enlighet med studien av Gregory-Smith, Main & O Reilly (2014) som fann att ett ökat antal kvinnor i styrelser inte har en statistiskt signifikant påverkan på ROA. Hutchinson, Mack & Plastow (2015); Conyon & He (2017); Wiley & Monllor- Tormos (2008) kom fram till att det fanns ett signifikant positivt samband mellan en ökad andel kvinnliga styrelseledamöter och ROA. Det insignifikanta sambandet i vår studie mellan jämställda bolagsstyrelser och ROA kan ha sin förklaring i att den kritiska brytpunkten inte finns vid 40 till 60 procent kvinnor. Konrad, Kramer & Erkut (2008) fann att brytpunkten var vid tre kvinnliga styrelseledamöter och Wiley & Monllor- Tormos (2018) fann att brytpunkten var vid 30 procent kvinnliga styrelseledamöter. Wiley & Monllor-Tormos (2018) argumenterade för att företag med 40 till 60 procent kvinnliga styrelseledamöter innehar högst ROA, men de kunde likt oss inte statistiskt signifikant säkerställa detta argument. Detta kan innebära att den könsfördelning som bidrar med högst ROA i vår studie befinner sig i gruppen icke-jämställda styrelser, varför företagen med denna könsfördelning ökar gruppen icke-jämställda styrelsers ROA. Att jämställda bolagsstyrelser inte har en signifikant påverkan på varken ROE eller ROA kan ha sin förklaring i att brytpunkten uppnåtts vid en lägre andel kvinnor än den fördelning som studerats i denna studie. Kopplat till RDT och Critical Mass Theory kan detta innebära att de kunskaper som kvinnliga styrelseledamöter i större utsträckning har enligt Kim & Starks (2016) redan tagits till vara på och att företagen därmed får en högre finansiell prestation vid en lägre könsfördelning. Det insignifikanta resultatet i denna 55

studie kan också ha sin förklaring i att det möjligtvis inte finns några skillnader mellan män och kvinnors egenskaper kopplade till ett företags lönsamhet. Vidare kan det finnas andra faktorer som inte har tagits i beaktning i regressionsanalysen, såsom utbildningsnivå och antal år som styrelseledamot, vilket innebär att de kontrollvariabler som använts möjligtvis inte varit tillräckliga för att urskilja effekterna från jämställdhet. Detta skulle kunna förklaras av det låga adjusted R² värde som både modell 1 och 2 har, vilka är 0,155 respektive 0,212, jämfört med modell 3 som finner ett signifikant positivt samband mellan jämställda bolagsstyrelser och Tobin s q, vilken innehar ett adjusted R² värde på 0,513. 56

6. Slutsats & diskussion I kapitlet framförs studiens slutsats samt en diskussion om eventuella bakomliggande orsaker till studiens resultat. Studiens praktiska implikationer redogörs för och det kommer även presenteras framtida forskningsområden som kan vara av intresse att undersöka. 6.1 Slutsats Syftet med studien var att undersöka samt testa om jämställda bolagsstyrelser enligt det kvantitativa synsättet hade en påverkan på svenska börsnoterade företags finansiella prestation. Undersökningen hade sin grund i att mäta den finansiella prestationen med lönsamhetsmåtten ROE och ROA samt det marknadsbaserade måttet Tobin s q. Utifrån syftet formulerades studiens hypoteser enligt följande: Hypotes 1: Det finns ingen relation mellan en jämställd styrelse och bolagets marknadsvärde. Hypotes 2: Det finns ingen relation mellan en jämställd styrelse och bolagets lönsamhet. Forskarna förkastade hypotes 1 och fann ett statistiskt signifikant samband mellan jämställda bolagsstyrelser och marknadsvärde. Sambandet var positivt och innebär att när ett företag med en icke-jämställd styrelse övergår till en jämställd styrelse ökar Tobin s q med 14,8 procent. Hypotes 2 förkastades inte av forskarna då variabeln jämställda bolagsstyrelser inte hade ett signifikant samband med variablerna kopplade till lönsamhet. Det insignifikanta sambandet innebär att jämställda bolagsstyrelser inte har en påverkan på bolagets lönsamhet. Sammanfattningsvis stödjer denna studie delvis Critical Mass Theory, RDT och tidigare forskningsresultat. Med det sagt finner forskarna att finansiell prestation delvis påverkas av jämställda bolagsstyrelser i form av marknadsvärde men inte i lönsamhet. 57

6.2 Diskussion Anledningen till att det funnits ett positivt samband mellan jämställda bolagsstyrelser och Tobin s q men inte mellan ROE samt ROA kan bero på skillnader i måtten i sig. ROE och ROA är redovisningsbaserade lönsamhetsmått som mäter den kortsiktiga lönsamheten i ett företag medan Tobin s q är ett marknadsbaserat mått som påverkas av börsvärdet vilket påverkas av vad aktieägare är beredda att betala för att äga en aktie. Ett Tobin s q över 1 betyder att företaget är övervärderat sett till dess tillgångars värde vilket innebär att andra aspekter värdesätts utöver tillgångarna. En aspekt kan vara att aktieägare värdesätter företag med jämställda bolagsstyrelser över företag med icke-jämställda bolagsstyrelser. En annan anledning kan vara att jämställda bolagsstyrelser bedriver sin verksamhet på ett sätt som aktieägare värderar högre jämfört med företag med ickejämställda bolagsstyrelser. Att tas hänsyn till är att orsaksriktningen mellan de undersökta variablerna inte helt kan säkerställas, till exempel uppvisar branschen Information Technology ett av de högsta medelvärdena på Tobin s q (1,74) samtidigt som detta är en av de branscher där störst andel företag med jämställda bolagsstyrelser. Detta skulle också kunna tolkas som att kvinnor i större utsträckning söker sig till branscher med höga marknadsvärden. En anledning till att det inte finns ett statistiskt signifikant samband mellan jämställda bolagsstyrelser och lönsamhet mätt i ROE samt ROA kan vara att jämställda bolagsstyrelser i större mån tar långsiktiga beslut som kortsiktigt visar lägre lönsamhet. 6.2.1 Praktiska implikationer Studiens resultat bör av vara av intresse för svenska börsnoterade företag och dess utformande av bolagsstyrelser. Forskningsresultatet visar på att svenska börsnoterade företag som övergår från en icke-jämställd styrelse till en jämställd styrelse ökar sitt marknadsvärde. Detta bör tas hänsyn till vid utformandet av bolagsstyrelser om företag som innehar en icke-jämställd styrelse vill åstadkomma ett högre marknadsvärde. Studiens resultat gällande ökat marknadsvärde utgör därmed ett argument för att främja jämställdhet i bolagsstyrelser. Jämställda bolagsstyrelser har ingen statistiskt säkerställd påverkan på företags lönsamhet och lönsamhet utgör därav inget argument för att främja jämställdhet i bolagsstyrelser. Trots studiens resultat är det av vikt att inneha jämställdhet inom samtliga samhällsområden och maktpositioner varför jämställda bolagsstyrelser fortsättningsvis bör främjas framledes. 58

6.2.2 Förslag på framtida forskning Ett förslag till framtida forskning är att undersöka liknande länder med liknande kulturer som Sverige för att testa om denna studies resultat är applicerbart även där. Andra förslag på framtida forskning är att undersöka vad styrelseledamöterna har för utbildning samt hur lång denna varit och hur detta påverkar företags finansiella prestation. Framtida forskning borde även testa styrelseledamöternas erfarenhet genom att se hur många år de har suttit i en styrelse och i hur många olika bolagsstyrelser de verkat i. Detta för att undersöka hur dessa aspekter påverkar företags finansiella prestation. Det skulle även vara lämpligt att testa vid vilken könsfördelning som den finansiella prestationen är som högst i Sverige. Forskarna rekommenderar även att göra om denna studie vid ett senare tillfälle om andelen kvinnor i bolagsstyrelser fortsätter att öka för att se om det i sig påverkar studiens resultat. 59

Referenser Abdullah, S.N. & Ismail, K.N.I.K. (2013) Gender, Ethnic and Age Diversity of the Boards of Large Malaysian Firms and Performance, Jurnal Pengurusan, 38, pp. 27 40. Andersson, G. (2013). Ekonomistyrning Beslut och handling. Lund: Studentlitteratur AB Baddeley, M. (2017). Investment: Theories and Analyses. London: Macmillan Education, Limited. Bianco, M., Ciavarella, A. & Signoretti, R. (2015). Women on Corporate Boards in Italy: The Role of Family Connections. Corporate Governance: An International Review, 23(2), pp.129 144. Bolagsverket. (2016). Styrelse och vd aktiebolag. https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/starta/styrelse/vd-1.3172 (Hämtad 2019-04-12) Bryman, A & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB Carter, D.A., Simkins, B.J. & Simpson, W.G. (2003). Corporate Governance, Board Diversity, and Firm Value. Financial Review, 38(1), pp.33 53. Carter, D.A., Souza, F.D., Simkins, B.J. & Simpson, W.G. (2010). The Gender and Ethnic Diversity of US Boards and Board Committees and Firm Financial Performance. Corporate Governance: An International Review, 18(5), pp.396 414. Conyon, M.J.& He, L. (2017). Firm performance and boardroom gender diversity: A quantile regression approach. Journal of Business Research, 79, pp.198 211. 60

Gregory Smith, I., Main, B.G.M. & O'Reilly, C.A. (2014). Appointments, Pay and Performance in UK Boardrooms by Gender. Economic Journal, 124(574), pp. F109 F128. Greve, J. (2011). Modeller för finansiell planering och analys. Lund: Studentlitteratur AB Hair, J.F. et al. (2014). Multivariate data analysis Seventh edition, Pearson new international., Harlow: Pearson Education Limited. Hillman, A.J., Cannella, A.A. & Harris, I.C. (2002). Women and Racial Minorities in the Boardroom: How Do Directors Differ? Journal of Management, 28(6), pp.747 763. Holme, I. M., Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Hutchinson, M., Mack, J. & Plastow, K. (2015). Who selects the right directors? An examination of the association between board selection, gender diversity and outcomes. Accounting & Finance, 55(4), pp.1071 1103. Jackling, B. & Johl, S. (2009). Board Structure and Firm Performance: Evidence from India's Top Companies. Corporate Governance: An International Review, 17(4), pp.492 509. Joecks, J., Pull, K. & Vetter, K. (2013). Gender Diversity in the Boardroom and Firm Performance: What Exactly Constitutes a "Critical Mass?". Journal of Business Ethics, 118(1), pp.61 72. Justitiedepartementet Ds. 2016:32. Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-ochpromemorior/2016/09/ds-201632/ (Hämtad 2019-04-13) 61

Kang, H., Cheng, M. & Gray, S.J. (2007). Corporate Governance and Board Composition: diversity and independence of Australian boards. Corporate Governance: An International Review, 15(2), pp.194 207. Kanter, R.M. (1993). Men and women of the corporation. 2. edition. New York: Basic Books. Kim, D. & Starks, L. T. (2016) Gender Diversity on Corporate Boards: Do Women Contribute Unique Skills? American Economic Review, 106(5), pp. 267 271. Konrad, A.M., Kramer, V. & Erkut, S. (2008). Critical mass: the impact of three or more women on corporate boards. (Report). Organizational Dynamics, 37(2), pp.145 164. Körner, S & Wahlgren, L. (2015). Statistiska metoder. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB Larose, D.T, & Larose, C.D. (2015). Data Mining and Predictive Analytics, John Wiley & Sons, Incorporated, New York. Available from: ProQuest Ebook Central. Low, D.C.M., Roberts, H., & Whiting, R.H. (2015). Board gender diversity and firm performance: Empirical evidence from Hong Kong, South Korea, Malaysia and Singapore. Pacific-Basin Finance Journal, 35, pp.381 401. MSCI. (2018). Women on boards progress report 2018. https://www.msci.com/documents/10199/36ef83ab-ed68-c1c1-58fe-86a3eab673b8 (Hämtad 2019-04-24) Nationalencyklopedin, a. Jämställdhet https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/j%c3%a4mst%c3%a4lldh et (Hämtad 2019-04-12) 62

Nationalencyklopedin, b. Jämställdhetslagen https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/j%c3%a4mst%c3%a4lldh etslagen (Hämtad 2019-04-12) Perryman, A.A., Fernando, G.D. & Tripathy, A. (2016). Do gender differences persist? An examination of gender diversity on firm performance, risk, and executive compensation. Journal of Business Research, 69(2), pp.579 586. Pfeffer, J. & Salancik, G.R. (2003). The external control of organizations: a resource dependence perspective New ed.]., Stanford, Calif: Stanford Business Books. Regeringskansliet. Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet https://www.regeringen.se/artiklar/2017/05/delmal-2-ekonomiskjamstalldhet/?fbclid=iwar3k5316p6blsu033oxz4hfedmdzako0vhyz0d8xecyaktcqkeck3a18sk (Hämtad 2019-04-13) Riksarkivet. Om kvinnlig rösträtt i Sverige. https://riksarkivet.se/om-kvinnlig-rostratt-i-sverige (Hämtad 2019-04-13) SCB. (2010). Jämställdhet. https://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0201_2010a01_br_01_x10br1001.pdf (Hämtad 2019-04-18) SCB. (2017). Styrelser och ledning i börsföretag 2017 https://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/temaomraden/jamstalldhet/indikatorer/jamnfordelning-av-makt-och-inflytande/representation-i-naringslivet/styrelser-och-ledningi-borsforetag/ (Hämtad 2019-04-17) 63

SCB. (2018). Befolkning 16 74 år efter region, utbildningsnivå, ålder och kön. År 1985-2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/start UF UF0506/Utbildning/?rxid=93e2f81a-7fb0-440c-8366-a08ad35bdde3 (Hämtad 2019-04-15) SFS 1975:1385. Aktiebolagslag. SFS 1979:1118. Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Storvik, A & Gulbrandsen, T. (2016). Included, but still not equal? Gender segregation at quota regulated boards. Corporate Board: Role, 12(2), pp.35 45. Sydsvenskan. (2017). Regeringens kvoteringslag stoppas. https://www.sydsvenskan.se/2017-01-12/regeringens-kvoteringslag-stoppas (Hämtad 2019-04-15) Taylor, M. (2011). 'Regression analysis', in 21st century political science: a reference handbook. SAGE Publications, Inc., Thousand Oaks, CA, Utrikesdepartementet Norge. (2017). Sharing Norway s experience with gender quotas for boards. https://www.norway.no/en/missions/eu/about-the-mission/news-eventsstatements/news2/sharing-norways-experience-with-gender-quotas-for-boards. (Hämtad 2019-04-14) Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/hsfr.pdf (Hämtad 2019-04-26) Yin, Robert K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber. Yermack, D. (1996). Higher market valuation of companies with a small board of directors. Journal of Financial Economics, 40(2), pp.185-211. 64

Ward, A. & Forker, M. (2017). Financial Management Effectiveness and Board Gender Diversity in Member-Governed, Community Financial Institutions. Journal of Business Ethics, 141(2), pp.351 366. Wiley, C. & Monllor-Tormos, M. (2018). Board Gender Diversity in the STEM&F Sectors: The Critical Mass Required to Drive Firm Performance. Journal of Leadership & Organizational Studies, 25(3), pp.290 308. World Economic Forum. (2018). The Global Gender Gap Report 2018, pp.1 367. http://www3.weforum.org/docs/wef_gggr_2018.pdf. (Hämtad 2019-04-21) 65

Bilagor Bilaga 1 Tabell över medelvärde, standardavvikelse, minimum och maximum i ROE, ROA och Tobin s q indelat efter jämställt eller icke-jämställt företag I

Bilaga 2 Tabell över antal, medelvärde och standardavvikelse i ROE, ROA och Tobin s q indelat efter bransch II

Bilaga 3 Tabell över medelvärde, standardavvikelse, minimum och maximum i ROE, ROA och Tobin s q indelat efter noteringslista III

Bilaga 4 P-p diagram över residual för ROE Bilaga 5 P-p diagram över residual för ROA IV

Bilaga 6 P-p diagram över residual för Tobin s q Bilaga 7 Homoskedasticitet för ROE V

Bilaga 8 Homoskedasticitet för ROA Bilaga 9 Homoskedasticitet för Tobin s q VI

Bilaga 10 - ROA spridningsdiagram VII

VIII

Bilaga 11 - ROE spridningsdiagram IX

X

Bilaga 12 - Tobin s q spridningsdiagram XI

Bilaga 13 ANOVA-tabell över regressionsmodell 2 XII

Bilaga 14 ANOVA-tabell över regressionsmodell 1 Bilaga 15 ANOVA-tabell över regressionsmodell 3 XIII