Kvinnor i svenska bolagsstyrelser

Transkript

1 Kvinnor i svenska bolagsstyrelser Påverkar kvinnor företagets prestation och är effekten större hos innovativa företag? Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet VT 2016 Datum för inlämning: Sofia Carlsson Simone Engblom Handledare: Katarzyna Cieslak

2 Sammanfattning Jämställdhet och kvinnors deltagande i svenska bolagsstyrelser är ett viktigt och omdebatterat ämne, inte minst till följd av hotet från regeringen om en kvoteringslag på 40 procent kvinnor. Denna studie syftar till att undersöka både det direkta sambandet mellan kvinnor och företagets prestation och om relationen kan bero på innovationsintensiteten. Den kvinnliga representationen har studerats utifrån både andel och antal kvinnor. Detta då forskning visar på att det krävs minst tre kvinnor, critical mass, för att det ska generera en bättre prestation inom företaget. Resultatet från denna studie visar ett positivt signifikant samband mellan andelen kvinnor, en kvinna, två kvinnor samt critical mass och företagets prestation. Sambandet var dock starkare signifikant för två, och minst tre kvinnor. Därav dras slutsatsen om att critical mass är minst två kvinnor i svenska bolagsstyrelser. Studien visar också att den positiva effekten av kvinnlig representation i styrelsen är större hos låginnovativa företag än hos höginnovativa. Nyckelord: Styrelse, Kvinnor, Critical mass, Företagsprestation, Innovation, Symboler

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problematisering Syfte Teoretisk referensram Kvinnlig representation och företagets prestation Critical Mass Theory Teoretisk bakgrund Symbolkvinnor i skeva grupper Tidigare forskning Innovation Metod Datainsamling och urval Regressionsmodeller Beskrivning av variabler Beroende variabel Oberoende variabler Kontrollvariabler Robusthet Multikollinearitet Metodkritik Kausalitet Resultat Beskrivande statistik Multipel regressionsanalys Regressionsanalys för hypotes Regressionsanalys för hypotes Regressionsanalys för hypotes Robusthetstest Konklusion Diskussion och slutsats Framtida forskning Referenser Bilaga 1. Pearsons korrelationskoefficient,

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Sverige anses vara ett utav de mest jämställda länderna i världen och rankas högt vid olika beräkningar av jämställdhet (World Economic Forum, 2015). Trots detta har det riktats hård kritik mot de svenska styrelserna då den kvinnliga representationen har varit förhållandevis låg. Den typiska svenska styrelseledamoten idag heter Anders, är över 40 år och ekonom från handelshögskolan (Allbright, 2015). Det finns brist på mångfald i många avseenden. Dock är jämställdhet ett av det mer omdiskuterade områdena då det inte bara handlar om en ökad mångfald i företagen utan om kvinnans deltagande i samhället som helhet (Campbell & Minguez- Vera, 2008). Under fyra år fram till 2013 förändrades inte andelen kvinnliga styrelseledamöter utan stagnerade kring 22 procent, därefter skedde det en kraftig ökning och år 2015 uppgick andelen kvinnor till rekordhöga 28,1 procent (Allbright, 2015). Ökningen kan vara en effekt utav hotet om en kvoteringslag på 40 procent kvinnor i de svenska styrelserna. Om svenska börsnoterade bolag inte uppnår kvoten på 40 procent kvinnliga styrelseledamöter efter bolagsstämmorna 2016 väntas regeringen presentera lagförslaget (Allbright, 2015). I Sverige är det styrelsen som leder ett företags verksamhet (Bolagsverket, 2014). De har ansvar för bolagets organisation, förvaltningen av dess angelägenheter och att bedöma bolagets ekonomiska situation (SFS 2005:551). Genom att öka andelen kvinnor i styrelsen är en förhoppning att det ska leda till fler kvinnor i ledande positioner. I Sverige visar statistik att där kvinnor är styrelseordförande är också andelen kvinnor i styrelsen högre. (Allbright, 2015) Då länder som Norge, Spanien och Frankrike redan implementerat en liknande kvoteringslag (Adams & Funk, 2012) har studier gjorts för att undersöka effekterna av införandet. Det har visats sig att det inte går att fastställa ett signifikant samband mellan en kvoteringslag i styrelser och en ökad jämställdhet i bolaget som helhet. Däremot har debatten kring kvoteringslagar satt jämställdhet på kartan hos många företag som nu jobbar mot målet om en jämställd arbetsmarknad (Dawson et al., 2014). Det har också väckt ett intresse av att undersöka effekterna av en ökad andel kvinnor i styrelser (Terjesen et al., 2009). 1

5 1.2 Problematisering Det finns forskning som undersöker effekten av en ökad andel kvinnor genom att studera sambandet mellan andelen kvinnor och företagets prestation. En stor del av den forskning som har gjorts inom området har studerat den amerikanska marknaden och det finns således ett behov av att studera fenomenet på andra marknader (Campbell & Minguez- Vera, 2008). Ett flertal studier har funnit ett positivt samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och företagets prestation (Campbell & Minguez- Vera, 2008; Carter et al., 2003; Erhard et al., 2003). Tidigare forskning på den skandinaviska marknaden har dock inte kunnat påvisa detta samband. En studie på danska bolagsstyrelser från perioden kunde inte bevisa att kvinnlig representation leder till en högre prestation inom företaget (Rose, 2007). En liknande studie från 2005 på svenska, norska och danska bolagsstyrelser kunde inte heller konstatera ett samband (Randøy et al., 2006). I båda studierna var den kvinnliga representationen förhållandevis låg på 4 respektive 14,5 procent. Då studierna genomfördes när den kvinnliga andelen var relativt låg finns det ett intresse i att undersöka detta på nytt nu när andelen ökat markant. Tvetydigheten kring studier om sambandet mellan kvinnor och företagets prestation kan förklaras av att det finns en tydlig skillnad i andelen kvinnor i styrelsen mellan studerade länder (Joecks et al., 2013). Studier med en låg andel kvinnor kan gå miste om det positiva sambandet då det finns bevis för att det krävs minst tre stycken kvinnor för att uppnå ett bättre resultat och att ett lägre antal istället ger en negativ effekt (Joecks et al., 2013) eller inte har någon effekt alls (Mckinsey & Company, 2007). Studier har därför gjorts för att finna critical mass, vilket motsvarar den andel eller antal kvinnor som leder till en bättre prestation inom företaget. Då det föreligger en allmän uppfattning om att det saknas systematiska bevis för ett samband mellan kvinnor och företagets prestation, finns det ett behov av att studera variabler som kan förklara när jämställdhet leder till bättre prestation (Miller & Triana 2009; Kochan et al., 2003). Det har visat sig att innovationsintensiteten, dvs hur stora resurser företaget lägger på forskning och utveckling, kan förklara hur en ökad andel 2

6 kvinnor leder till en bättre prestation hos företaget. Dezsö och Ross (2012) finner endast ett positivt samband mellan kvinnor och företagets prestation hos innovativa företag. Resultatet indikerar således att organisationer med hög innovationsintensitet gynnas av fler kvinnor medan de med lägre innovation inte påverkas i samma utsträckning. Vid uppgifter som kräver kreativa lösningar är det betydande med en jämställd arbetsgrupp då det genererar ett bredare perspektiv. Det är då inte kvinnor i sig som påverkar företagets prestation utan det är det faktum att det bildas en mer diversifierad grupp. (Dezsö & Ross, 2012) Andelen kvinnliga styrelseledamöter har som nämnt ökat under de senaste åren, vilket gör det intressant att på nytt undersöka sambandet mellan kvinnor och företagets prestation. Då det finns bevis för att det krävs minst tre kvinnor för att positiva effekter ska uppnås är det även intressant att studera detta på den svenska marknaden. För att ytterligare bidra om när jämställdhet kan leda till bättre prestation inom företaget kommer innovationsintensiteten att undersökas. 1.3 Syfte Denna studie ämnar att studera om det finns ett samband mellan kvinnor i styrelser och företagets prestation i svenska börsnoterade bolag. Detta kommer att studeras genom både andel och antal kvinnor. Syftet med att studera antalet kvinnor är att försöka finna när kvinnor leder till en bättre prestation. Vi vill också studera om innovation kan vara en faktor som påverkar relationen mellan kvinnor och företagets prestation. 3

7 2. Teoretisk referensram 2.1 Kvinnlig representation och företagets prestation Jämställdhet på arbetsmarknaden är som tidigare nämnt ett aktuellt och viktigt ämne, både för kvinnans deltagande i den ekonomiska aktiviteten (Campbell & Minguez- Vera, 2008) men också då konsumentmarknaden är diversifierad. Mångfald inom arbetsstyrkan kan då ge en ökad kunskap och förståelse om konsumenterna (Robinson & Dechant, 1997). En mer jämställd styrelse kan också ge konkurrensfördelar i och med att det ges en bättre bild av företaget som kan påverka konsumentens beteende och i sin tur resultatet (Smith et al., 2006). Debatten kring kvinnors deltagande har väckt ett intresse kring att undersöka effekterna av en ökad andel kvinnor inom företagen (Terjesen et al., 2009). Ett sätt att undersöka effekten är att studera sambandet mellan kvinnor och företagets prestation. Resultaten från tidigare empiriska undersökningar är tvetydiga och kan till viss del bero på att olika länder och olika resultatmått har använts (Joecks et al., 2013). Vid beräkning av företagets prestation kan tidigare forskning delas upp i de som använder bokförda resultatmått och de som använder Tobin s Q (Campbell & Minguez- Vera, 2008). Tobin s Q är ett framåtblickande mått då det inkluderar förväntande framtida kassaflöden medan bokförda värden istället är bakåtblickande (Dezsö & Ross, 2012). Det finns forskning från både amerikanska och globala studier som visar på ett positivt signifikant samband mellan andelen kvinnor och företagets prestation. I en amerikansk studie på Fortune 1000 företag under perioden kunde Carter et al. (2003) påvisa ett positivt samband mellan andelen kvinnor och företagets prestation, mätt i Tobin s Q. Dezsö och Ross (2012) studerar ledningen i 1500 amerikanska företag och konstaterar att innovativa företag genererar en bättre prestation, även här mätt i Tobin s Q, med en ökad andel kvinnor i ledningen. De lyfter fram kvinnors ledarskap som en bidragande faktor till den ökade prestationen (Dezsö & Ross, 2012). Forskning inom området bedrivs på både lednings- och styrelsenivå för att finna klarhet kring effekten av en ökad kvinnlig representation. Styrelser utgör en stor del av forskningen och ett positivt signifikant samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och företagets 4

8 prestation har funnits i studier som bland annat undersökt amerikanska bolagsstyrelser (Erhard et al., 2003), spanska bolagsstyrelser (Campbell & Minguez- Vera, 2008) och bolagsstyrelser i över 53 länder (Schmid & Urban, 2014). Den förstnämnda studien på amerikanska bolag tillämpade bokförda resultatmått och övriga två använde Tobin s Q. Det är viktigt att lyfta fram att tidigare forskning menar på att det inte är kvinnor i sig som påverkar resultatet utan det är det faktum att det blir en jämnare könsfördelning. Det bör således finnas en balans mellan kvinnor och män i en styrelse. (Campbell & Minguez- Vera, 2008) Studier visar även att kvinnor kan ha en motsatt effekt på företagets prestation eller inte ha någon effekt alls. Adams och Ferreeira (2009) finner att i amerikanska företag har kvinnor i styrelser en negativ effekt på företagets prestation både mätt i Tobin s Q och ROA. Randøy et al. (2006) studerade styrelser i svenska, norska och danska företag och kunde inte finna ett positivt samband mellan kvinnor och ROA. I studien hade svenska styrelser en kvinnlig representation på 14,5 procent. Inte heller Rose (2007) fann ett positivt samband mellan andelen kvinnor och Tobin s Q i danska styrelser. Studien genomfördes under perioden och styrelserna hade i snitt 4 procent kvinnor. Då andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser har ökat markant sen dessa studier utfördes är det relevant att undersöka sambandet mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företagets prestation på nytt. Detta leder fram till vår första hypotes: Hypotes 1: Det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företagets prestation 2.2 Critical Mass Theory Teoretisk bakgrund Critical mass theory har uppmärksammats alltmer vid forskning gällande kvinnor och företagets prestation. En orsak till det är att den rådande tvetydigheten kring sambandet mellan kvinnor och prestation kan bero på att det finns stora skillnader i andelen kvinnor i styrelser världen över. Om sambandet mellan kvinnor och företagets 5

9 prestation endast studeras som ett linjärt samband innebär det att studier med en hög andel kvinnor skulle påvisa ett signifikant samband medan studier med en låg andel inte skulle göra det. (Joecks et al., 2013) Därmed bör sambandet mellan kvinnor och företagets prestation också studeras utifrån denna teori. Syftet är således att finna critical mass, vilket motsvarar den andel eller antal kvinnor som förväntas leda till en bättre prestation inom företaget. Färre kvinnor än critical mass påverkar antingen företagets resultat negativt (Joecks et al., 2013) eller har ingen effekt alls (Mckinsey & Company, 2007). Förklaringen till fenomenet critical mass återfinns i Kanters (1977) studie som beskriver att det är gruppdynamiken som påverkar gruppens prestation. En förutsättning för gruppdynamiken är de proportionella sammansättningarna som råder. Med proportionell menas det relativa antalet av en viss typ inom en grupp. De olika sammansättningar kan bilda fyra olika grupper som beskrivs utifrån förhållandet mellan dominanter och minoriteter, i detta fall kommer det exemplifieras utifrån män som dominanter och kvinnor som minoriteter. Uniform groups (enformig grupp) består endast utav en viss typ och är en homogengrupp med en proportion på 100:0. Det är en grupp med bara män. I en skewed group (skev grupp) är förhållandet mellan könen 85:15 Kvinnorna som är få till antal kallas symboler då de ofta blir behandlade som representanter från deras minoritetskategori snarare än som individer. Symbolkvinnor blir sedda som en grupp kvinnor och inte som enskilda individer. I tredje gruppen titled groups (titulerad grupp) är förhållandet 65:35 och således jämnare könsfördelning. Symboler kan i denna grupp börja påverka kulturen och dynamiken samt differentiera sig från varandra. Fjärde och sista gruppen kallas balanced group (balanserad grupp) och uppnås när förhållandet är 60:40 eller 50:50. Det bildas nu istället undergrupper som inte är relaterade till dominanter och minoriteter utan baseras på individers olika kompetens och förmågor. (Kanter, 1977) Teorins huvudsakliga budskap är således att en grupp måste nå critical mass för att uppmärksamma kvinnans kompetens. Följaktligen presterar skeva grupper sämre än enformiga grupper i och med att fokus ligger på kön och inte kompetens. (Joecks et al., 2013) 6

10 2.2.2 Symbolkvinnor i skeva grupper I en skev grupp uppfattar symbolkvinnan tre typer av fenomen. Visibilitet innebär att symboler får en större uppmärksamhet riktade till sig och situationer där skillnader mellan symboler och dominanter överdrivs benämns polarisering. Tredje fenomenet, assimilation, innebär att symbolens attribut förvrängs för att passa in i de förutfattade meningar som dominanterna har. Fenomenen kan leda till negativa konsekvenser hos symboler. Större uppmärksamhet skapar prestationsångest, polarisering leder till en starkare gränsdragning i gruppen och isolering av symbolen och i och med assimilation fastnar lätt symboler i sin roll. Den prestationsångest som symboler kan uppleva gör att det finns mindre rum för misslyckande vilket leder till att symboler ofta över- eller underpresterar. Detta skapar en inre stress och många upplever att de måste arbeta dubbelt så hårt i jämförelse med den dominanta typen. (Kanter, 1977) Tidigare forskning Trots att flertal studier explicit hänvisar till Kanter (1977) är det sällan som forskning direkt testar de olika gruppernas prestation. En studie om detta genomfördes på tyska bolagsstyrelser där de fann att critical mass är 30 procent eller i absolut tal 3 stycken kvinnor (Joecks et al., 2013). Vid denna kvot eller antal upplever företagen ett bättre resultat medan färre kvinnor istället påverkar resultatet negativt. De fann således att titulerade grupper presterade bättre än skeva grupper. Genomsnittet för styrelsens storlek i studien var 11,45 styrelseledamöter. (Joecks et al., 2013) Harvard Business Review publicerade en studie med syftet att finna critical mass i amerikanska styrelser (Konrad & Kramer, 2006). De kom fram till att det krävs minst tre kvinnor för att det ska göra skillnad. Vid det antalet upplever de sig inte längre isolerade och ignorerade samt ses inte längre som kvinnliga styrelseledamöter utan endast som styrelseledamöter. I styrelser med två kvinnor eliminerades problemet med isolering, men ledde istället till ett nytt problem. En av de intervjuade beskrev fenomenet: I raised a question at a board meeting that caused the board to take some important action. Later on, the chairman thanked the other woman on the board for raising the question. No one said anything to correct him. (Konrad & Kramer, 2006, s. 22) Detta 7

11 förekommer i skeva grupper och innebär att övriga medlemmar inte skiljer mellan de två kvinnorna utan ser dem endast som en grupp kvinnor (Kanter, 1977). Mckinsey & Company (2007) utförde en studie på anställda i 231 företag där de mätte vad de kallar organizational excellence, genom att studera nio olika kriterier däribland ledarskap, innovation, motivation, arbetsmiljö och värderingar. Resultatet visar att företag med fler än tre kvinnor i ledande positioner presterade bättre inom alla områden än företag utan kvinnliga representanter. Studien visar också att om ett företag har minst tre kvinnor i de styrande posterna leder det till bättre prestation, färre kvinnor än så hade ingen effekt på resultatet. Det är utifrån detta intressant att studera antalet kvinnor i de svenska styrelserna. Med utgångspunkt från Kanters (1977) teori om critical mass och tidigare forskning som visar på att critical mass motsvarar minst tre kvinnor, formulerar vi vår andra hypotes enligt följande: Hypotes 2a: Det finns inget samband mellan en kvinnlig styrelseledamot och företagets prestation Hypotes 2b: Det finns inget samband mellan två kvinnliga styrelseledamöter och företagets prestation Hypotes 2c: Det finns ett positivt samband mellan kvinnliga styrelseledamöters critical mass (minst tre kvinnor) och företagets prestation 2.3 Innovation Utöver att endast undersöka det direkta sambandet mellan kvinnor och företagets prestation görs studier för att hitta en förklaring till varför kvinnor kan leda till ett bättre resultat (Miller & Triana 2009; Kochan et al., 2003). Innovation har undersökts som en förklarande faktor till detta fenomen. En omfattande studie på 1500 amerikanska företag (Dezsö & Ross, 2012) förklarar att sambandet mellan kvinnor och företagets prestation beror av innovationsintensiteten hos bolaget. Studien visade ett positivt 8

12 signifikant samband mellan kvinnor och företagets prestation endast i de fall då företagen fokuserar på innovation som en utav sina strategier. Resultatet från studien indikerar således att det är gynnsamt för innovativa företag att öka sin andel kvinnor medan det inte ger någon effekt hos mindre innovativa företag. (Dezsö & Ross, 2012) En förklaring till varför jämställdhet kan vara mer gynnsamt för innovativa företag är att egenskaper såsom attityder och kognitiv förmåga inte är slumpmässigt fördelat i populationen utan tenderar att variera systematisk med demografiska variabler som kön, ålder och etnicitet (Robinson & Dechant, 1997). Innovation är en interaktiv process och mångfald är fördelaktigt för den innovativa processen (Østergaard et al., 2011). Forskare har funnit att jämställdhet underlättar för kreativitet och innovation då det leder till en mer grundlig informationsbehandling och olika åsikter och synsätt tas till hänsyn. Det innebär att jämställdhet, en jämnare könsfördelning, är särskilt värdefullt för uppgifter som kräver kreativa lösningar. (Dezsö & Ross, 2012) Studier har gjorts för att undersöka detta och då kommit fram till att företag med innovation som strategi gynnas av en mer balanserad könsfördelning (Østergaard et al., 2011; Torchia et al., 2011). Till följd av detta och tidigare forskning formulerar vi vår tredje hypotes: Hypotes 3: Kvinnliga styrelseledamöters påverkan på företagets prestation har en större effekt hos höginnovativa företag än hos låginnovativa 9

13 3. Metod Studien har till syfte att undersöka sambandet mellan kvinnor och företagets prestation och innovation som interaktionseffekt. För att kunna studera detta samband kommer en regressionsanalys att göras. Denna metod används genomgående i liknande studier (Torchia et al., 2011; Campbell & Minguez- Vera, 2008; Dezsö & Ross, 2012; Carter et al,. 2003). 3.1 Datainsamling och urval Undersökningen består av bolag listade på Nasdaq OMX Stockholm. Studien omfattar endast svenska registrerade företag. Genom att undersöka alla bolagen fås en större mängd data och varians i de undersökta variablerna. Tidsperioden för undersökningen är fem år och sträcker sig från 2010 till Sekundärdata används då det underlättar insamling av en större mängd data under en begränsad tidsram. Data för att beräkna variablerna Tobin s Q, ROA och företagets storlek under perioden har samlats in från Mattias Hambergs datafil från företagsekonomiska institutionen, Uppsala Universitet. Då uppgifter för 2014 inte fanns att tillämpa från datafilen samlades data istället från Retriever Business och Thomson Reuters Datastream. Information gällande innovationsintensitet och skuldsättningsgrad hämtades från Retriever Business för samtliga år och för att beräkna variabeln risk hämtades data från Datastream. Styrelsens storlek och andel kvinnliga styrelseledamöter har samlats in från bokserien Styrelser och revisorer i Sveriges börsföretag (2010, 2011, 2012, 2013, 2014). Suppleanter och representanter från arbetstagarorganisationer utesluts. Studien omfattar de företag som varit börsnoterade under intervallet , de bolag som noterats efter 2010 är därför inte med i undersökningen. De fyra storbankerna är inte inkluderade i urvalet då stor del data saknades. Företag med utländsk valuta blev bortsorterade då jämförelsen kan bli skev. Ytterligare bortfall är företag där det saknades data och uppgifterna fanns inte tillgängliga i någon utav de databaser som använts. I denna undersökning är urvalet 890 observationer över fem år, totalt 178 bolag. 10

14 3.2 Regressionsmodeller En regressionsmodell används för att visa sambandet mellan olika variabler, i detta fall företagets prestation som beroende variabel och kvinnlig representation i styrelser som oberoende variabel. Den modererande variabeln som är innovation i denna studie är mellan den oberoende och beroende variabeln och kan förklara sambandet mellan dem. (Saunders et al., 2012) I denna undersökning kommer dessa tre regressionsmodeller att användas: Hypotes 1. Tobin s Q (Ln) = α 0 + β 1 Andelkvinnor it + β 2 Styrstrl it + β 3 Storlek it + β 4 SkGrad it + β 5 Risk it + Σβ 6-10 DummyÅr it + Σβ DummyBransch it + ε it Hypotes 2. Tobin s Q (Ln) = α 0 + β 1 Enkvinna it + β 2 Tvåkvinnor it + β 3 Criticalmass it + β 4 Styrstrl it + β 5 Storlek it + β 6 SkGrad it + β 7 Risk it + Σβ 8-12 DummyÅr it + Σβ DummyBransch it + ε it Hypotes 3. Tobin s Q (Ln) = α 0 + β 1 Andelkvinnor it + β 2 Höginnovation it + β 3 Andelkvinnor it * Höginnovation it + β 4 Styrstrl it + β 5 Storlek it + β 6 SkGrad it + β 7 Risk it + Σβ 8-12 DummyÅr it + Σβ DummyBransch it + ε it 3.3 Beskrivning av variabler Beroende variabel Företagets prestation I denna studie används Tobin s Q för att mäta företagets prestation. Tobin s Q är ett framåtblickande mått som inkluderar framtida kassaflöden (Dezsö & Ross, 2012) och marknadens förväntningar om framtida vinster (Wernerfelt & Montgomery, 1988). Det är således en bra indikation gällande ett företags konkurrenskraft. Bokförda värden är bakåtblickande och kan vara missvisande då de brister i att ta hänsyn till exempelvis olika systematiska risker och skattelagar (Wernerfelt & Montgomery, 1988). Ett bokfört 11

15 värde säger inte heller mycket om marknadsvärdet (Benston, 1985) och kan vara missvisande i och med earnings management (Healy & Wahlen, 1999), dvs att manipulera siffror till sin fördel. Tobin s Q har använts i många andra studier (Campbell & Minguez- Vera, 2008; Rose, 2007; Carter et al., 2003; Dezsö & Ross, 2012; Schmid & Urban, 2014) och är ett erkänt mått för företagets prestation. Tobin s Q definieras: Book value of assets book value of equity + market value of equity Total assets För att reducera skevhet kommer logaritmen av Tobin s Q att användas, Tobin s Q (Ln) (Dezsö & Ross, 2012) Oberoende variabler Kvinnlig representation För vår första och tredje hypotes beräknas variabeln som den totala andelen kvinnor i styrelsen, Andel Kvinnor. Detta görs genom att dividera antalet kvinnor i styrelsen med det totala antalet styrelseledamöter. Till hypotes 2 där syftet är att undersöka hur många kvinnor som påverkar företagets resultat delas urvalet in i fyra grupper efter antalet kvinnliga styrelseledamöter. Den första gruppen är bolag utan någon kvinna i styrelsen; den andra gruppen har en kvinna i styrelsen; tredje gruppen två kvinnor i styrelsen och den sista gruppen har minst tre kvinnor i styrelsen. Den första gruppen, utan kvinnlig representation, används som referensgrupp till de andra grupperna. Vidare skapas dummyvariabler 1/0, där varje dummy kodas med värde 1 om så är fallet i en grupp och 0 annars. Tre variabler kommer att användas: En kvinna (värde 1 om det uppfylls, annars 0); Två kvinnor (värde 1 om det uppfylls, annars 0); och till sist minst tre kvinnor critical mass (värde 1 om det uppfylls, annars 0). Dummyvariabler gör det möjligt att använda endast en regressionsanalys för att representera flera grupper (Torchia et al., 2011). 12

16 Innovationsintensitet (Höginnovation) I studien beräknas innovationsintensiteten genom Forskning och Utveckling, FoU, dividerat med totala tillgångar (Dezsö & Ross 2012). FoU beräknas genom summan av kostnader för FoU i resultaträkning och balanserade utgifter för samma år. Vidare skapas en dummyvariabel Höginnovation, som antar värdet 1 om den överstiger medianen och 0 om den understiger medianen. Sedan skapas en interaktionsvariabel mellan andel kvinnor och innovationsintensiteten, Höginnovation*Andelkvinnor Kontrollvariabler De kontrollvariabler som används i denna undersökning presenteras nedan. Styrelsens storlek (StyrStrl) Styrelsens storlek är vanligt förekommande som kontrollvariabel vid liknande studier (Torchia et al., 2011; Campbell & Minguez- Vera, 2008). Styrelsens storlek mäts genom det totala antalet medlemmar, suppleanter och representanter från arbetstagarorganisationer ingår inte i urvalet. Företagets storlek (FtgStrl) Företagets storlek kontrolleras då små och stora företag kan bete sig olika (Elsaid & Ursel, 2011). Storleken på företaget beräknas genom logaritmen av totala tillgångar för att normalisera värdet (Campbell & Minguez- Vera, 2008). Skuldsättningsgrad (SkGrad) Företagets skuldsättningsgrad visar på bolagets komplexitet och är en avgörande faktor för risk, en högre skuldsättningsgrad kan anses riskfyllt (Sila et al., 2016). Skuldsättningsgrad beräknas genom totala skulder dividerat med eget kapital. (Dezsö & Ross, 2012; Campbell & Minguez- Vera, 2008). Skuldsättningsgraden har hämtats från databasen Retriever Business som använder följande formel; (Summa avsättningar + Summa kortfristiga skulder + Summa långfristiga skulder + (Summa obeskattade reserver * 0.28)) / (Summa eget kapital + (Summa obeskattade reserver * 0.72)) 13

17 Total risk (Risk) Den totala risken beräknas genom den årliga standardavvikelsen av daglig aktieavkastning för varje år, 2010 till 2014 (Sila et al., 2016). Fasta effekter (DummyÅr och DummyBranch) För att kontrollera om företagets prestation skiljer sig markant mellan åren har en dummyvariabel skapats för åren 2010 till Även olika branscher kommer kontrolleras vilka har hämtats ifrån Nasdaq OMX Stockholm. En dummyvariabel har skapats för följande branscher; konsumentvaror, konsumenttjänster, industri, teknologi, sjukvård, basmaterial, telekommunikation och finans. 3.4 Robusthet Denna studie fokuserar på Tobin s Q som beroende variabel men det kan finnas ett intresse i att ytterligare undersöka sambandet utifrån ett bokfört resultatmått. Syftet med det är för att kunna se hur pålitligt och robust resultatet är. I liknande studie har Return on assets (ROA), avkastning på totala tillgångar, använts. (Dezsö & Ross, 2012) ROA beräknas genom nettoresultat dividerat med totala tillgångar. Regressionsanalyserna utförs därmed på nytt med ROA som beroende variabel. 3.5 Multikollinearitet Ett känt problem vid en multipel regressionsanalys är att de oberoende variablerna kan vara korrelerade med varandra, vilket benämns multikollinearitet. Problemet uppstår då multikollinearitet kan påverka resultatet och göra det svårt att fastställa vilken effekt den oberoende variabeln har på den beroende. För att undersöka detta mäts Variance Inflation Factor (VIF). Tidigare forskning menar på att 1 är det lägsta möjliga värdet och att ett värde över 10 VIF är skadligt för studien. (Mason & Perreault, 1991) I denna studie kommer gränsen att dras vid 5 VIF då det tycks vara vanligt förekommande vid liknande studier. Resultatet i tabell 1 visar att det inte råder någon multikollinearitet mellan de oberoende variablerna. För variabeln två kvinnor i hypotes 2 är VIF relativt hög, men fortfarande under 5 och är därmed inte ett problem för studien. 14

18 Tabell 1. Variance inflation factor (VIF) Hypotes 1 VIF Hypotes 2 VIF Hypotes 3 VIF Andel kvinnor 1,094 1,096 En kvinna 3,643 Två kvinnor 4,106 Critical mass 3,166 Höginnovation 1,241 StyrStrl 1,933 2,163 1,933 FtgStrl (Ln) 2,628 2,652 2,629 Risk 1,303 1,318 1,304 SkGrad 1,036 1,040 1,038 VIF redovisas för de oberoende variablerna och kontrollvariablerna för respektive hypotes och regressionsanalys. 3.6 Metodkritik Reliabilitet handlar om studiens trovärdighet, som skall uppfyllas om mätningar har genomförts på korrekt vis. Studien skall kunna replikeras genom att tillämpa samma metod och då uppnå samma resultat som denna studie visar. (Saunders et al., 2012) Data har samlats in genom sekundärdata via Thomson Reuters Datastream och Retriever Business vilka båda bedöms som trovärdiga källor. Mattias Hambergs nämner i sin datafil STUDENT DATA v1.1 att materialet kan innehålla felaktigheter som skulle kunna påverka beräkning av studiens variabler. Därmed har vi utfört stickprov och jämfört data från STUDENT DATA v1.1 med Datastream och Retriever för att se om siffrorna är realistiska. Trots att de data som samlats in har hanterats systematiskt och noggrant är det viktigt att nämna den mänskliga faktorn som kan ha en viss påverkan på reliabiliteten. En uppsats måste inte bara nå reliabilitet utan också validitet som uttrycker att studien mäter det väsentliga som studien avser att mäta och inget annat (Saunders et al., 2012). Vi har hämtat metoder från tidigare erkända forskningar och använder de variabler som studien avser att mäta, vilket ökar validiteten av studien. Dock är vi medvetna om att det kan finnas icke observerade variabler som kan ha en påverkan på resultatet. Studien omfattar 178 börsnoterade företag som alla varit börsnoterade under de studerade åren. I och med detta har vi inte tagit hänsyn till Survival bias då studien inte innefattar bolag som gått i konkurs eller har avnoterats under perioden. 15

19 3.7 Kausalitet Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan kvinnor och företagets prestation. Vid denna metod går det dock inte att utesluta att det kan röra sig om ett omvänt orsakssamband, att bra presterande företag är mer benägna att anställa fler kvinnor i styrelsen eller att kvinnor själv väljer styrelser i högt presterande företag. (Joecks et al., 2013) Vi kan inte heller utesluta att det kan finnas andra variabler som förklarar ett eventuellt samband mellan kvinnor och företagets prestation. Sila et al. (2016) nämner i sin studie att högpresterande företag med fokus på Corporate Social Responsibility, CSR, vanligtvis anställer fler kvinnor. Då är det CSR som driver företaget till en bättre prestation och inte det faktum att det är en hög andel kvinnor inom bolaget. Vi är medvetna om detta problem men det är inget vi kontrollerar för. 16

20 4. Resultat 4.1 Beskrivande statistik Tabell 2 visar beskrivande statistik för de variabler som undersökts. Medelvärdet för andel kvinnor är 24,2 procent och 1,62 stycken för antal kvinnor. Kvinnor utgör i snitt ungefär en fjärdedel av totala antalet styrelsemedlemmar. Andelen kvinnor når inte målet om 40 procent kvinnor i genomsnitt men andelen varierar kraftigt mellan inga kvinnor till 60 procent kvinnor. Medianen för innovation är 0 och medelvärdet är 0,087 vilket indikerar en relativ låg innovation hos urvalen. Extremvärden hos variablerna har hanterats för att skapa mer normalfördelade variabler. Tabell 2. Beskrivande statistik, Medel St.av. Median Min Max Tobin s Q (Ln) 0,396 0,555 0,291 1,530 3,130 ROA 0,021 0,173 0,046 1,612 0,632 Andel Kvinnor 0,242 0,123 0,250 0,000 0,600 Antal Kvinnor 1,620 0,879 2,000 0,000 4,000 StyrStrl 6,620 1,505 6,000 3,000 13,000 FtgStrl (Ln) 7,988 2,063 7,812 3,279 12,856 SkGrad 0,020 0,082 0,012 0,315 1,740 Risk 0,363 0,204 0,316 0,049 2,540 Innovation 0,087 0,678 0,000 0,000 14,3634 I denna tabell redovisas medelvärde (Medel), standard avvikelsen (St.av.), median, miniumum (Min) och maximum (Max) för alla variabler. Innovation i tabellen är FoU dividerat med totala tillgångar som vi sedan skapar en dummyvariabel utifrån. De logaritmerade variablerna betecknas med (Ln). Förkortningar för variablerna redovisas i avsnitt 3.3. I Tabell 3 nedan visas fördelningen av kvinnliga styrelseledamöter under de studerande åren. Genomsnittet på storlekens styrelse, andel och antal kvinnor har inte förändrats avsevärt. Från ökade andelen kvinnor från 0,223 till 0,240 samtidigt som styrelsen storlek minskade från 6,618 till 6,596. Den största ökningen av kvinnor skedde mellan , en ökning på nästan 2 procent. 17

21 Tabell 3. Kvinnor i styrelsen för respektive år Styrelsens storlek Antal kvinnor Andel kvinnor % ,618 1,556 22, ,596 1,601 24, ,629 1,612 24, ,607 1,607 23, ,635 1,742 25,9 Genomsnitt 6,617 1,624 24,2 Tabellen visar genomsnittliga antalet och andelen kvinnor för respektive år samt styrelsens storlek mätt i antal styrelseledamöter. En sammanställning över variablernas korrelationskoefficienter presenteras i bilaga 1. Resultatet visar att det generellt är en låg korrelation mellan variablerna. Det är inte oväntat att den högsta korrelationen är mellan andel kvinnor och antal kvinnor, då en högre andel kvinnor också leder till ett högre antal kvinnor. Den beroende variabeln Tobin s Q visar på en svag positiv korrelation med andel kvinnor på 0,077 och antal kvinnor med 0,076, med en signifikansnivå på 5 procent. Kontrollvariabeln företagets storlek har en signifikans nivå på 1 procent mellan samtliga variabler. Den högsta av dem finner vi mellan företagets storlek och styrelsens storlek, större företag tenderar att ha en större styrelse. 4.2 Multipel regressionsanalys I följande avsnitt redovisas tabeller över resultatet i tre sektioner efter de tre hypoteserna. För hypotes 1 och 2 kommer tabellen innehålla två olika modeller. Den första regressionsanalysen, modell 1, innefattar endast analys av den beroende variabeln och den oberoende variabeln. I nästa steg, modell 2, har kontrollvariablerna adderats till analysen och resultatet visar då på sambandet mellan den beroende och oberoende variabeln när hänsyn tas till kontrollvariablerna. Då hypotes 3 undersöker en interaktionsvariabel innehåller tabellen tre modeller. Modell 1 och 2 utförs på samma sätt som tidigare nämnt men skillnaden är att interaktionsvariabeln adderas i modell 3. 18

22 4.2.1 Regressionsanalys för hypotes 1 Tabell 4. Regressionsanalys för hypotes 1, Andel kvinnor 0,347** (0,151) Modell 1 Modell 2 0,540*** (0,136) StyrStrl 0,068*** (0,015) SkGrad 0,132 (0,199) FtgStrl (Ln) 0,089*** (0,013) Risk 0,370*** (0,090) Konstant 0,311*** (0,041) 0,803*** (0,110) Observationer Justerat R 2 0,005 0,261 DummyÅR Inkluderade Inkluderade DummyBransch Inkluderade Inkluderade ***p 0,01**p 0,05*p 0,10. Standardfelen står under koefficienterna inom parentes. Resultatet av regressionsanalysen för hypotes 1 redovisas i tabell 4. Hypotesen hävdar att företag med en högre andel kvinnliga styrelseledamöter upplever en bättre prestation. I den första modellen utan kontrollvariabler visar resultatet ett positivt signifikant samband mellan andelen kvinnor och företagets prestation. När kontrollvariablerna adderades till analysen ökar koefficienten för andelen kvinnor från 0,347 till ett starkare värde på 0,540 och är fortfarande signifikant. I modell 2 är R 2, förklaringsgraden, 0,216 vilket betyder att 26,1 procent av variationen i de oberoende variablerna kan förklaras av förändringar i Tobin s Q. Resultatet är signifikant för alla variabler utom för skuldsättningsgraden. Företagets storlek har ett negativt signifikant samband med Tobin s Q, vilket betyder att mindre företag upplever en bättre prestation. Då resultatet visar ett tydligt signifikant samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och Tobin s Q stöds hypotes 1. 19

23 4.2.2 Regressionsanalys för hypotes 2 Tabell 5. Regressionsanalys för hypotes 2, En Kvinna 0,137* (0,071) Två Kvinnor 0,108 (0,070) Critical Mass 0,230*** (0,080) Modell 1 Modell 2 0,144** (0,063) 0,180*** (0,066) 0,368*** (0,079) StyrStrl 0,044*** (0,016) SkGrad 0,123 (0,199) FtgStrl (Ln) 0,088*** (0,013) Risk 0,362*** (0,090) Konstant 0,267*** (0,064) 0,910*** (0,118) Observationer Justerat R 2 0,007 0,266 DummyÅr Inkluderade Inkluderade DummyBransch Inkluderade Inkluderade ***p 0,01**p 0,05*p 0,10. Standardfelen står under koefficienterna inom parentes. I tabell 5 presenteras resultatet från regressionsanalysen för hypotes 2 som menar på att först när antalet kvinnor når critical mass, minst tre kvinnor, kan företaget uppleva en bättre prestation. Färre antal kvinnor än critical mass ska enligt hypoteserna inte påverka prestationen inom företaget. Den första modellen visar ett signifikant samband mellan critical mass och Tobin s Q. När kontrollvariablerna adderas ökar förklaringsgraden från 0,7 procent till 26,6 procent. Även koefficienterna för alla testvariabler ökar och visar ett positivt signifikant samband. Två kvinnor och critical mass har en signifikansnivå på 1 procent medan en kvinna har en signifikans på 5 procent. Således stödjer resultatet hypotes 2c, att det finns ett positivt samband mellan critical mass och företagets prestation. Vi förkastar därmed hypotes 2a och 2b om att det inte finns något samband mellan en eller två kvinnor och företagets prestation. 20

24 4.2.3 Regressionsanalys för hypotes 3 Tabell 6. Regressionsanalys för hypotes 3, Andel kvinnor 0,683*** (0,182) Höginnovation 0,442*** (0,081) Höginnovation*AndelKvinnor 0,627** (0,305) Modell 1 Modell 2 Modell 3 0,568*** (0,135) 0,150*** (0,036) StyrStrl 0,067*** (0,015) SkGrad 0,095 (0,198) FtgStrl (Ln) 0,090*** (0,012) Risk 0,383*** (0,089) Konstant 0,114** (0,051) 0,741*** (0,110) 0,772*** (0,168) 0,281*** (0,074) 0,554** (0,273) 0,069*** (0,015) 0,082 (0,197) 0,091*** (0,012) 0,376*** (0,089) 0,687*** (0,113) Observationer Justerat R 2 0,073 0,274 0,277 DummyÅr Inkluderade Inkluderade Inkluderade DummyBransch Inkluderade Inkluderade Inkluderade ***p 0,01**p 0,05*p 0,10. Standardfelen står under koefficienterna inom parentes. Höginnovation är i tabellen en dummyvariabel för innovationsintensiteten. Hypotes 3 hävdar att hos höginnovativa företag leder en ökad andel kvinnor till en bättre prestation. I Tabell 6 beskrivs resultaten från regressionsanalysen. I modell 2 är sambandet för både andel kvinnor och innovation positivt signifikant med Tobin s Q. Dessa variabler har då en positiv inverkan på företaget prestation. I modell 3 representerar koefficienten för Andel kvinnor den utelämnade variabeln, dvs låginnovativa företag. Koefficienten är positivt signifikant på 0,772 och indikerar att låginnovativa företag har en högre Tobin s Q. Variabeln höginnovation har en koefficient på 0,281 vilket också är positivt signifikant men dock lägre än för låginnovativa företag. Då interaktionsvariabeln visar ett negativt signifikant samband innebär det att interaktionen reducerar den positiva effekt som kvinnor har på företagets prestation. Detta kan också utläsas i konstanten som är högre i modell 2 än modell 3, vilket innebär att när interaktionsvariabeln adderas sjunker interceptet och således den positiva effekten. Sammanfattningsvis visar resultatet på att både hög- och låginnovativa företag upplever en positiv effekt på företagets prestation genom att öka andelen kvinnor, men 21

25 effekten är större för de låginnovativa företagen. Den positiva effekten som kvinnor genererar på Tobin s Q är till störst del driven av de låginnovativa företagen i urvalet. Därmed förkastas hypotes Robusthetstest Tabell 7. Robusthetstest (ROA), Andel kvinnor 0,039 (0,043) Hypotes 1 Hypotes 2 Hypotes 3 0,022 (0,053) En kvinna 0,001 (0,020) Två kvinnor 0,023** (0,021) Critcal mass 0,016 (0,025) Höginnovation 0,016 (0,023) Höginnovation*AndelKvinnor 0,043 (0,087) StyrStrl 0,006 (0,005) SkGrad 0,155** (0,062) FtgStrl (Ln) 0,011*** (0,004) Risk 0,356*** (0,028) Konstant 0,107*** (0,034) 0,008* (0,005) 0,157** (0,062) 0,010*** (0,004) 0,356*** (0,028) 0,123*** (0,037) 0,006 (0,005) 0,158** (0,063) 0,011*** (0,004) 0,356*** (0,028) 0,114*** (0,036) Observationer Justerat R 2 0,252 0,253 0,251 DummyÅr Inkluderade Inkluderade Inkluderade DummyBransch Inkluderade Inkluderade Inkluderade ***p 0,01 **p 0,05 * p 0,10. Standardfelen står under koefficienterna inom parentes. Höginnovation är i tabellen en dummyvariabel för innovationsintensiteten. Resultatet från robusthetstestet presenteras i tabell 8 nedan. För hypotes 1 finner vi inget positivt signifikant samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och ROA. Detta skiljer sig från första regressionsanalysen med Tobin s Q som beroende variabel där sambandet var starkt signifikant. Därmed förkastas hypotes 1 vid denna analys. Regressionsanalysen för hypotes 2 visar på ett signifikant positivt samband för två 22

26 kvinnor. Detta stödjer då hypotes 2a men inte 2b och 2c. För hypotes 3 visar analysen inget signifikant samband mellan de oberoende variablerna och ROA och därmed förkastas hypotesen. Förklaringsgraden på de tre hypoteserna är något lägre med ROA som beroende variabler än med Tobin s Q. En tydlig skillnad mellan analyserna är effekten av företagets storlek. Vid mätningar med Tobin s Q var variabeln genomgående negativ medan variabel nu visar ett positivt signifikant samband med ROA. 23

27 5. Konklusion 5.1 Diskussion och slutsats I denna undersökning var syftet delvis att undersöka om det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnor och företagets prestation. Då det finns studier som både talar för och emot ett samband undersöktes också när kvinnor kan tänkas leda till en bättre prestation. Detta gjordes genom att studera critical mass som tidigare studier visat på är minst tre kvinnor. Ytterligare studerades innovationsintensiteten som interaktionsvariabel, för att undersöka om kvinnor leder till bättre prestation hos höginnovativa företag. Resultatet från hypotes 1 visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan andelen kvinnor och företagets prestation. Detta går i linje med tidigare nämnd forskning (Carter et al., 2003; Campbell & Minguez- Vera, 2008; Schmid & Urban, 2014) som alla visar på att kvinnor leder till en bättre prestation hos företaget. Vårt resultat överensstämmer dock inte med Rose (2007) och Randøy et al. (2006) studier. Som nämnt var den genomsnittliga andelen kvinnor fyra procent i Rose (2007) studie och 14,5 procent i Randøy et al. (2007), vilket är förhållandevis lågt i jämförelse med Sveriges siffror för de år som vi studerat. Joecks et al. (2013) förklarar tvetydigheten med att studier med låg andel kvinnor kan gå miste om det signifikanta sambandet som råder då det kräver ungefär 30 procent kvinnor för att det ska påverka resultatet positivt. I och med denna problematik har vi enligt tidigare forskning försökt undersöka den magiska gränsen, då kvinnor har en positiv effekt på företagets prestation. Regressionsanalysen för hypotes 2 visar ett positivt signifikant samband för samtliga testvariabler, en kvinna, två kvinnor och critical mass. Två kvinnor och critical mass har en signifikansnivå på en procent medan en kvinna har en signifikansnivå på fem procent. Tidigare forskning som presenterats har talat för att det krävs minst tre kvinnor för att det ska kunna förändra gruppdynamiken och på så sätt nå bättre resultat (Joecks et al., 2013; Konrad & Kramer, 2006; Mckinsey & Company, 2007). Vår studie visar att även en och två kvinnor leder till bättre prestation. Det är dock starkare signifikans för två 24

28 kvinnor och critical mass vilket kan påvisa att symbolkvinnan behöver sällskap för att nå bättre prestationer. En anledning till att en kvinna har en positiv effekt kan bero på att Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen. Detta kan leda till att det inte är lika svårt för en kvinna i Sverige att förändra gruppdynamiken och göra skillnad som det kan vara för kvinnor i mindre jämställda länder. Den svenska kvinnan upplever kanske inte i förhållande till andra länder den visibilitet som beskrevs i avsnitt I Joecks et al. (2013) undersökning var medelvärdet 11,45 styrelseledamöter och de fann att critical mass var 30 procent kvinnor eller 3 i absoluta tal. Svenska styrelser har däremot ett lägre genomsnitt på 6,62 styrelseledamöter. Detta kan förklara varför de endast krävs två kvinnor i de svenska styrelser för att nå samma resultat, då 30 procent motsvarar två kvinnor. Vårt resultat sammanfaller med Joecks et al. (2013) slutsats om att titulerade grupper presterar bättre än skeva grupper. Enligt Kanter (1977) måste det finnas ett visst antal minoriteter för att kunna förändra gruppens dynamik och således resultatet. Utifrån resultatet från hypotes 2 kan vi dra slutsatsen att critical mass är minst två kvinnor i de undersökta bolagsstyrelserna. Även robutshetstestet visade på ett positivt signifikant samband med två kvinnor, vilket kan styrka denna slutsats. Variabeln critical mass, minst tre kvinnor, i denna studie motsvarar vad Kanter (1977) benämner en balanserad grupp, då tre kvinnor utgör omkring 50 procent av den genomsnittliga svenska styrelsen. Det är vid denna proportionella sammansättning som en grupp förväntas prestera som bäst. (Kanter, 1977) För hypotes 3 indikerar resultatet att den positiva effekten av kvinnlig representation på företagets prestation är större hos låginnovativa företag. Detta är i konstrast till tidigare forskning som vi byggt vår hypotes kring (Dezsö & Ross, 2012). Resultatet var oväntat då innovationsintensiteten förväntades vara högre hos företagen. Innovationsintensiteten beräknades likt Dezsö och Ross (2012) där de bokförda värdena hämtades från Retriever Business. Dock kan det ha betydelse att Dezsö och Ross (2012) undersöker den amerikanska marknaden som troligtvis har andra rutiner kring bokföring av innovation än Sverige. Det kan därför vara intressant att se om resultatet skiljer sig åt ifall innovationsintensiteten definieras och beräknas annorlunda. Vid kontroll för ROA var sambandet inte längre signifikant vilket då även hör samman med robusthetstest för 25

29 hypotes 1 som inte påvisade ett positivt samband mellan andelen kvinnor och företagets prestation. Resultatet från robusthetstesten visade inget signifikant samband med våra testvariabler, förutom för två kvinnor. Skillnaderna i resultaten kan bero på att variablerna ROA och Tobin s Q mäter olika aspekter. ROA är ett bakåtblickande mått som reflekterar tidigare prestationer (Wernerfelt & Montgomery, 1988) medan Tobin s Q ämnar mäta framtida förväntningar på prestation (Dezsö & Ross, 2012). Stora skillnader märktes framförallt i kontrollvariablerna företagets och styrelsens storlek. Styrelsens storlek visade endast ett positivt signifikant samband med Tobin s Q och inte med ROA. Företagets storlek var negativt signifikant med Tobin s Q men positiv för ROA för alla tre hypoteser. Det kan tänkas förklaras utifrån att mindre företag har större förväntningar om framtida kassaflöden (Tobin s Q) och större företag antas generera en större avkastning (ROA). Enligt Smith et al. (2006) kan, som tidigare nämnt, en ökad andel kvinnor i styrelsen ge företaget en bättre bild och således ha en positiv påverkan på företagets resultat. När styrelsen ökar andelen kvinnor kan det skapa förväntningar hos allmänheten att företaget tar socialt ansvar för jämställdhetsfrågan. Det kan inte översättas till bokförda värden och påverkar därför inte ROA i samma utsträckning. Detta kan tänkas förklara varför studier som undersöker styrelser ofta använder Tobin s Q som resultatmått (Campbell & Minguez- Vera, 2008; Schmid & Urban, 2014; Carter et al., 2003). Denna studie har inte för avsikt att hävda att en styrelse endast behöver kvinnor för att nå ett bättre resultat utan att målet är jämställdhet. Som tidigare forskning konstaterar är det viktigt med en jämn könsfördelning på arbetsmarknaden (Campbell & Minguez- Vera, 2008). Målet med en kvoteringslag på 40 procent kvinnor är då att skapa balanserade grupper som enligt Kanter (1977) är det optimala för att nå bra resultat. 5.2 Framtida forskning Då andelen och antalet kvinnor endast upplevt små förändringar under den studerade tidsperioden vore det intressant att studera år som skiljer sig mer. Andelen kvinnor 26