Superi mot välfårdssamhället



Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

5. Roger Nordén, Ä:.' I

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

Mot. 1982/ Motion

information förs in i prissystemets informationsmekanismer.

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun

Verktyg för Achievers

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet!

Handläggare. Lena Henlöv Svar på motion från folkpartiet "utvärdering av södertälje skol modell"

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Den smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Rekryteringsstrategier. hur hittar vi nya ledare och andra personer till vår verksamhet

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

Resurser för dig som är anhörig

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Nähä, du! Du hade säkert satt bort dig, som vanligt, säger Markus. Inte alls, fräser Mariana. Du är bara en dålig förlorare!

LEDARE. Ledare inom Lycksele SK,s verksamhet ansvarar för:

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå FINAL Version

ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

LOKALA ORDNINGSFORESKRIFTER FOR. VALDEMARSVIKs KOMMUN

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

Stresshantering en snabbkurs

Lathund. för programmet TeamViewer. Deltagare/elever

Till samtliga ledamöter och ersättare i Skultuna Kommundelsnämnd. Våga Värna. Om Haraker Skola!

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010

Värvningsguide. - så får ni fler medlemmar till er elevkår

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf

Skall jag stanna eller ska jag gå? D

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Lev inte under Lagen!

Ge oss den ljusnande framtiden åter!

Tunadalskyrkan Den kämpande tron Mark 14:3-9

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 569/02

Regionförbundet, Uppsala län Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna

Det ideella arbetets mening. och när föräldrar blir ideella

Delad tro delat Ansvar

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Leda förändring stavas psykologi

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

hela rapporten:

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: minuter.

IMPRESSA C5 det viktigaste i korthet

Avigajl. 1 Sam 25:6b-11

Välkommen till Övertygande Kommunikation

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

BETONGRÖR - EN PRISVÄRD OCH LÅNGSIKTIG LÖSNING

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan.

Lyssna, stötta och slå larm!

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Bilaga A, Terminalprogram

Arbetslöshet i Sveriges kommuner

Mer demokrati! För demokrati är inte bara viktigt, det gör allt så mycket roligare också.

Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

100 %, 50 %, 25 % och 75 %

för 1. Vi sätter jobben först. Så bygger vi en välfärd vi kan vara stolta över.

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Verksamhetsplan

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Lerum Enkätundersökning 2010

Bybladet. September 2014

5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity. Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist

SKOLA + NÄR INGSLIV = KONKUR R ENS- KR AFT

Likabehandlingsplanen

KS 19 6 NOVEMBER 2013

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Handbok för LEDARSAMTAL

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Kapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon

Sätta dagordningen Fokus

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Välfärd på 1990-talet

VAD HÄNDE MED HUNDEN? av Paula Rehn-Sirén (Tel: )

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet finna orsakerna ti dtntmoionea hjäpöshet som atfera drabbas arorh som är roten ti många svårigheter. Den offmtiga maktens vit omfattande ambitioner har deformerat normaa mänskiga reaktioner och forutsättningar for personigt ansvarstagande. Dteder ti sut ti ovija och oformåga att 1jäh bjuda ti. A!a fe och brister öses inte bäst az dm ojjentiga makten. Återge enskida ftånniskor den värdighet som ingen med vett och Uja berövat dem, men som ändåförtvinat i den 'niga offentiga maktens stora famn, skriver Mjattaren. Ett samhäe som bygger på 1)4/mnsvar är mer krävande än dagens, men har orksåforut~ättningar att fostra den unga gtntmtionrn så att ivet får någon mening. Väf<irdssamhäet Sveri~e knakar i fogarna. Ekonomiska bekymmer tränger sig på. Vi tvingas byta kurs Rir att återerövra grunden får den materiea tryggheten och framåtskridandet. Men väfardssamhäet knakar i fogarna också i andra hänseenden. Många människor trivs inte. Särskit gäer detta ungdomar. Sverige är uppenbarigen intt> bra får aa. Kanske är det inte ens bra får fertaet. Ort materiet goda verkar inte räcka får att främja harmoniska människor. Akohoprobemen är ett av många tecken på ett samhäe i oag. De sätt vi hittis vat får att bekämpa missbruket är samtidigt symtomatiska får fårhåandet mean den offentiga makten och de medborgare på vars uppdrag denna makt verkar. Akohomissbruket Akohoforbrukningen vårt and framgår a, fåjande diagram. Bakom statistiken döjer sig ofta djupa tragedier. Och utanfår kurvorna finns aa de som inte statistikerna hittat eer som inte hunnit ti räckigt ångt utfor det suttande panet. Riksdagen brukar ägna akohopoitiken några timmars uppmärksamhet varje år. Då krävs det att "samhäet'" ska ta sitt ansvar får de utsagna. Regt>ringen brukar få i uppdrag att ägga fram ett åtgärdsprogram. En ny utredning ti sätts for att hitta på mera sofistikerade sätt att göra spriten mera svårtigängig. Kanske fårbjuder man snabbvin. Under debattens gång dukar ytterigare någon - fcirmodigen ung - missbrukare under ute på Serges torg. Debatten inne i riksdagshu-

50 Konsumtion av spritdrycker, vin och starkö Ut er per inv. 15 Ar och dirover 14 12 \ Sprit L \. 10. r... --,... -.L' -- ' ~ ' / ; "..... '.. '.k' '~ ~ ~ ~--""" r-... -+--.. :... -..... '~ in.- -......... -........., -......... StarkOI :................ - -,. 954 55 56 57 56 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 11.ur Rapport 80. Akoho och narkotika -fakta och debatt (CAN) set hade nog inte varit så ätt att fårstå även om hon eer han fått en chans att höra den. Också nykterhetsröresen kräver krafttag av "samhäet". Ett samat poitiskt program får att stävja superiet måste ti. Lördagsstängt på systemet och registrering av aa systemboagets kunder är viktiga insag i ett sådant program. Lösningarna är ika enka som geniaa. Ändå fungerar de inte, viket dagens bekymmer bär a tfår tydiga vittnesbörd om. Vi yckas inte få bukt med missbruket, oavsett vika åtgärder den offentiga makten sätter in. Om denna bistra erfarenhet säger emeertid akohodebatten nästan ingenting. De få som vågar gå mot strömmen beskys får att vija göra svensb foket ti fybutar. Det är något fe på ett samhäe som så ti den grad missfårstår vad det är som håer pi att hända - som tror att det sups och bråka därfår att det är får ätt att få tag på sprit. Krisen gäer mer än ekonomin Den kris som idag syssesätter svensk samhä debatt handar nästan bara om ekonomin. M rätta hävdar de borgeriga partierna i am" het och moderata samingspartiet i synner att Sverige ever över sina tigångar. I särs hög grad gäer detta om den offentiga sekto

51 som drar värdefua resurser från de enskida verksamheter utan vika ett fritt och framåtsträvande samhäe inte är möjigt. Sociademokraterna accepterar inte tesen att ckn offentiga sektorn bivit for stor. Åtminstone gör man det inte officiet när det finns så många pipor att skära i vassen genom att söka!t regeringen skuden for de ekonomiska påfrestningar människor idag utsätts for. reaittten vet naturigtvis också sociademokraterna att vi inte kan fortsätta som hittis. Ändå är inte den ekonomiska krisen vårt ands värsta huvudvärk. Sveriges svårigheter igger djupare än så, och på ett pan där sociackmakrater inte ens när de anstränger sig vi eer kan forstå att det är något grundäggande piet med hea väfårdsbygget. Inte minst den unga generation, som saknar andra erfarenheter och referensramar än vad dagens samhäe erbjuder håer på att forsättas i en modöshet och tristess som utgör grogrund för fundamentaa störningar med räckvidd ivet ut. Den sociaistiska anaysen av dagens Sverige innehåer ingenting av ånger eer omprövning. Ångrar man något så inskränker det sig ti att man inte byggt ut den offentiga makten fort nog. Feet är att de s k "kommersiea krafterna" a~ämt kan göra sig gäande. Det är profitörerna som är probemet, hävdar sociademokrater, kommunister och asköns kuturtyckare med en mun. Skaet på de "kommersiea krafterna" är så banat att t o m de som fitigast hänger sig åt det for att forkara a värdens ondska måste höra hur ihåigt det åter. Men som en ursäkt för ytterigare ingripanden från den offentiga maktens sida har det dessvärre vari t tiräckigt också for att övertyga roreträdare for het andra värderingar än dem som kampen mot "kommersiaismen" veat främja. Av dem som inte tror på ett samhäe där den enskide i aa avseenden behöver överhetens vägedning borde man ha rätt att kräva att intresset fyttades från forbud mot snabbviner ti ett forsök att finna orsaken ti den emotionea hjäpöshet som at fera i vårt samhäe kommit att drabbas av. För det är den hjäpösheten som är roten ti de svårigheter som är på väg att bi oss övermäktiga. Dövande offentig makt Probemet idag är inte att sperummet for annat än det som den offentiga makten står for är for stort. Probemet är istäet att den offentiga maktens vitt omfattande ambitioner har deformerat normaa mänskiga reaktioner, skyddsmekanismer och forutsättningar for personigt ansvarstagande och engagemang. Den offentiga maktens väviiga hand dövar. Varfor anstränga sig när någon annan ändå tar ansvaret? Varfor över huvudtaget överväga att göra en extra insats om det ändå inte spear någon ro, om det inte finns några reationer mean vad man gör och åtgärdernas resutat? Who cares? Det är ansvarsösheten som skapar den emotionea torftigheten i dagens svenska samhäe, hjäpösheten och meningsösheten, ti sut också ovijan och oformågan att sjäv bjuda ti. Är det under sådana omständigheter så konstigt att många väjer att fy, ti spriten eer ti den ättkonsumerade forströese som de "kommersiea krafterna" erbjuder? Dagens ungdomar är ett ättfångat byte.

52 Men det är att vägra se sanningen och orsakerna att ropa på samhäets ansvar. Hjäpösheten kommer att finna nya uttryck. Vi fårorar aa någonting i en samhäsutvecking som degraderar den enskides personiga ansvar. Men mest av aa fårorar naturigtvis de som bäst behöver andras stöd. Hur är egentigen - får att ta ett exempe från det sociaa området - det samhäe funtat som fostrar sin medborgare så att många av oss tar ånga omvägar runt medmänniskor som har det svårt, bedövade av tron eer vetskapen om att det nog finns någon samhäets bårbärare bakom knuten fårdig att ombesörja den omvårdnad som - som det så vackert brukar heta - är "en demokratisk rättighet"? Föreningsivet Det finns somiga som menar att ösningen på dagens mänskiga kris - om det nu över huvudtaget finns anedning att erkänna att en sådan finns - igger i att med de s k fokröresernas hjäp t>rhjuda en ny och utveckande gemenskap. Det är i och får sig ingen dåig tanke, även om den har drag av att nakas bekymren bakvägen. Men också tör att fårverkiga fokröresegemenskapen ska den offentiga makten engageras. Staten och kommunerna står beredviigt ti fårfogande med at från edarhjäp ti bidrag får preventivmedesuppysning. Och forme effekt ger stödet naturigtvis. Medemskartoteken fys. Aktiviteternas anta ökar. Men engagemanget? Och frimodigheten? Och den äkta gemenskapskänsan? Den offentiga makten håer på att ta kå också på den naturiga och spontana form får mänskig samverkan som ideea organisationer borde utgöra. Gemenskap runt en bidragsansökan är inte någon riktig gemenskap. Ungdomarna super på foreningsokaerna istäet. Who cares? Vävija Att vi tiåtit den offentiga makten att tiväxa som den gjort har naturigtvis många orsaker, av vi ka fera är sjävkara och vämotiveradr. Utan en stark samhäsmakt går det inte heer att utnyttja den mångfad och dynamik som den enskida sektorn rymmer. H otet mot den enskides integritet och sjävkänsa igger in te i dessa vämotiverade krav på offentig verksamhet utan snarare i den i och får sig naturiga men ändå atfor aningsösa tron att aa fe och brister överat i samhäd bäst öses av den offentiga makten. Vi måste våga ita på våra medmänniskor Hur ska vi av människorna kunna begära det ansvarskännande, den hänsyn och den soidaritet som varje samhäe behöver får att kunna fungera, om vi samtidigt fårnedrar dem ge nom att inte titro dem fårmågan att fårstå sitt egrt bästa. Akohoprobemen kan inte ösas om vi tror att det är fårnuftigt att kä av den enskidr ännu mer av den värdighet som var och en id~ redan har får ite av. Hårt uttryckt kanske det t o m är så att vi kastar människor åt akohoen - eer i värsta fa åt narkotikan - genom att fårvägra dem den sjävkänsa som behövs for att upprätthåa en egen identitet. Så bir akohopoitiken och åtskiigt anna av det som den offentiga makten i sin upphöjda vishet fåretar sig i verkigheten direkt kontraproduktivt.

53 Positivt sparande Det finns mot den här bakgrunden knappast anedning att bara bekaga de offentiga besparingar som nu nödvändiggörs av ekonomiska skä. Kanske kan dessa besparingar också bi upptakten ti en annan syn på den offentiga maktens uppgift och omfattning. En besparin\sdebatt som än så änge forts i undan- 11\cnde och närmast ursäktande termer skue därmed kunna få en inriktning som konstruktivt kan bidra ti att återge enskida människor dtn värdighet som ingen med vett och vija herövat dem, men som ändå fortvinat i den våviiga offentiga maktens stora famn. Det samhäe som bygger på sjävansvar är kanske ett mera krävande samhäe än dagens. Det begär av famijerna att dessa ska kunna erbjuda den uppväxande generationen trygghet och harmoni. Det begär av forådrarna att dessa ska kunna vara barnen ti vägedning. Och det begär av medmänniskorna att man ska känna soidaritet med varandra - inte därfor att någon samhäsmakt i ag stadgat att det ska vara så, utan därfor att den spontana och naturiga reationen människor emean säger oss att det är rätt och tvingande att hjäpa varandra. Ett sådant sämhäe har forutsättningar att fostra den unga generationen så att ivet får någon mening. Pärmar får årgång 1980 kan rekvireras från Svensk Tidskrifts expedition, te! 08-67 59 55, eer genom insättning av kronor 30:- på postgiro 7 27 44-6.