FÖRSKRIVAREN. Information från Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län Förskrivaren önskar alla läsare en Riktigt God Jul Riktlinjerna för ApoDos är reviderade Riktlinjerna för ApoDos har på uppdrag av läkemedelskommittén reviderats av en arbetsgrupp bestående av representanter från landstinget, kommunerna i länet och Dosapoteket. Hur kan vi göra medicinlistan säkrare? Revideringen har i huvudsak resulterat i följande: Dokumentet har fått en tydligare struktur för att bli mer lättöverskådligt I avsnittet Nyinsättning av ApoDos finns en tydligare beskrivning av processen Avsnitt som uppdaterats; - Ansvarsfördelning har bl a flyttats längre fram i dokumentet - Förnyelse av ordination - ApoDos - patient på sjukhus Avsnitt som tillkommit; - Definitioner - kontaktperson för Apodos tydliggörs bl a här - Läke medel som endast expedieras som original förpackning. Prenumerera på nyhetsflödet på nätet. www.lj.se/lakemedel Nr 4 2008
Förskrivaren december 2008 E Ska sömnmedel ges av sjuksköterska utan läkarordination? rsättningssystemet i budget 2009 innehåller en del om läkemedel och gäller uppföljning av vissa dyra läkemedel. För att få full pott förväntas en sammanställning avidentifierade patientdata, behandlande klinik, diagnos, insättningsindikation, dosering och adekvat uppföljning av patienterna. Vi har identifierat ett mindre antal läkemedel att följa upp på det sättet och målsättningen har varit att inte överbelasta klinikerna med rapporteringen samt att fördela uppgiften på olika sjukhus och kliniker. En viss övervikt av läkemedel har hamnat på medicinklinikerna vilket känns naturligt. Läkemedelförmånsnämnden, som nu heter TLV (Tandvårds- och LäkemedelsförmånsVerket) har aviserat att man är på väg att ta beslut om förmånen för antidepressiva och lipidsänkande läkemedel. Det blir intressant få information höra tankegångerna. Rådgivande listan 2009 är under beredning. Vi kontaktar de olika FAKTA-gruppernas läkemedelsansvariga, vilket normalt är slutenvårdsrepresentanten. Vi har fått signaler från flera grupper att man inte kan leverera dessa läkemedelsprioriteringar själva utan får ta hjälp av grupperingar av experter inom specialområden som exempelvis demens, parkinsons sjukdom och osteoporos. Det är inte oväntadt men även ett tecken på att subspecialiseringen har drivits långt och att det krävs länsövergripande samverkan. Det ska åter igen påpekas att rådgivande listan är till för läkemedelsval när man har en normalpatient i primärvården eller i slutenvården. En remisspatient som prövat läkemedlen från Rådgivande listan kan behöva alternativa läkemedel och det bör naturligtvis beaktas vid kvalitetsuppföljningen av specialistmottagningar. I gengäld är det inget orimligt krav att specialisten motiverar sitt läkemedelsval. Det bör ske i remissvaret eftersom inte alla klinikers journaler är (eller kommer bli) tillgängliga i patientöversikten eller i Cosmic. Vid ett möte med planeringsdelegationen den 25 november hade några av oss möjlighet att under en timma beskriva läkemedelskommitténs och läkemedelsenhetens arbete. Det finns ett stort intresse och en positiv hållning till vårt arbete. Man förväntar sig att vi återkommer till planeringsdelegationen för att rapportera utvecklingen. Kampanjen om Må bra utan piller pågår för fullt och väcker många frågor och möjligheter. Nyligen diskuterades äldre och sömnmedel på Höglandets Medicinkliniks ledningsgruppsmöte. Man beslöt att undersöka om inte sömnmedel helt ska bort från listan över läkemedel som kan ges av sjuksköterska på avdelningarna utan läkarordination. Det är välkänt att sömmedelsbruk ofta inleds på sjukhus. Apotekets förändring har praktiska följder. Exempelvis har ett dotterbolag till Apoteket AB avknoppats - Apoteket farmaci AB. I dagsläget sköter de sjukhusapoteken, leveranslogistik och den service som apotekets kliniska apotekare har kontrakterats för. Hur detta ska fungera i framtiden är ovisst, men en möjlighet kan vara att fortsätta som nu, att landstinget bildar ett eget sjukhusapotek eller att man upphandlar hela eller delar av den verksamheten hos tredje part. Läkemedelskommittén har ett starkt intresse i att det fungerar smidigt och kostnadseffektivt samt att landstingets egna apotekare deltar på ett integrerat sätt. Tisdagen 25 november genomfördes den första av de planerade hearings med tre läkemedelsföretag. En nästan fulltalig läkemedelskommitté och läkemedelsenhet deltog och varje bolag hade 30 min till sitt förfogande att peka på väsentliga nyheter och preparat i pipeline. Vi kommer att fortsätta att bjuda in fler läkemedelsföretag till hearings. Kommittén får många brev, telefonsamtal och e-post från läkemedelsbolag med anmodan om möten. Vi räknar med att inom kort ha en uppdaterad rekommendation för hur det ska hanteras. FAKTA-gruppernas slutenvårdsrepresentant får räkna med att vi vidarebefordrar en del av det. December 2008 Sören Hansen, ordf Sören Hansen ordförande i Läkemedelskommittén soren.hansen@lj.se Förskrivaren innehåller information från Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län. Produktion: Informationsavdelningen Ansvarig utgivare: Sören Hansen, ordförande i Läkemedelskommittén soren.hansen@lj.se Läkemedelskommittén Landstingets kansli Box 1024 551 11 Jönköping Tel 036-32 40 00 vx Redaktör: Sven Magnusson, info@svenmagnusson.se
Förskrivaren december 2008 3 Läkemedelsföretagens lunch följs upp Under hösten har läkemedelsföretagen gjort 182 lunch på kliniker och mottagningar inom Jönköpings sjukvårdsområde. Totalt är det 51 olika företag som under sina hos förskrivande läkare informerat om sammanlagt 131 olika läkemedel. Det visar en genomgång som gjorts på uppdrag av läkemedelsrådet i Jönköpings sjukvårdsområde. Flest har Medicinkliniken som får totalt 48 informationstillfllen i höst. Privatläkarna i centrum får 33 och Kungshälsan/Rosenhälsan får 18. I antal kommer därefter i fallande skala; Norrahammar, Infektionskliniken, Habo, Hälsan 1/2, Öxnehaga, Psykiatriska kliniken, Geriatriska kliniken, Rosenlund, Bankeryd och Mullsjö som har två. Pfizer gör flest, (23) följda av MSD (18) och Astra-Zeneca (16). Det läkemedel som informerades om vid flest tillfällen är Lyrica (Pfizer), Tradil (Nordic Drugs) och Januvia (MSD). Undersökningen visar också förskrivningen av läkemedlen under sommaren och hösten. Några tydliga samband mellan och ev förändrat förskrivningsmönster är svårt att konstatera, vissa kliniker/mottagningar hade ännu inte fått läkemedelsinformationen när statistiken togs fram. Tradil (Nordic Drugs) Försäljning på tre vårdinrättningar i länet som fått informations. 25 15 5 5 3 1 Antal informationstillfällen per företag hösten 2008 i Jönköpings sjukvårdområde (Totalt 51 företag) Pfizer Lyrica MSD Tradil Astra Zeneca Januvia Schering-Plough Sanofi-AVentis Astella Pharma Lundbeck Boehringer Ingelheim Novartis Lilly Nordic Drugs Mundipharma Antal informationstillfällen per läkemedel hösten 2008 Jönköpings sjukvårdområde Acomplia Symbicort Atacand Champix Januvia (MSD) Försäljning på tre vårdinrättningar i länet som fått informations. Cipralex Circadin Vesicare Protoptic Protelos Glaxo-Smith Kline Norspan Bayer Nexium Lyrica (Pfizer) Försäljning på tre vårdinrättningar i länet som fått informations. Juni Juli Aug. Sept. Juni Juli Aug. Sept. Juni Juli Aug. Sept. Graferna visar läkemedel där läkemedelsföretagen haft informationstillfällen på tre olika arbetsplatser i länet. (För t ex Tradil noterades en tydlig uppgång efter juli på två vårdinrättningar, medan samma läkemedel fick en sänkt förskrivning på en annan vårdinrättning i september). Någon entydig bild av en koppling mellan många informationstillfällen och förskrivning finns inte. Glukosamin svag dokumentation och pengar att spara Expertgruppsutlåtande från janusinfo.org; Dokumentationen för glukosamin är svag. Det är oklart i vilken utsträckning glukosamin påverkar kliniskt betydelsefulla parametrar som funktionsförmåga eller progress av ledförändringar. Glukosamin kan vara indicerat till vissa patienter som inte svarat på standardbehandling vid artros. Effekt och biverkningar måste fortlöpande utvärderas och preparatet sättas ut vid tveksam nytta av behandlingen. Ett flertal preparat med aktuell substans finns på markanden. Ett i prishänseende fördelaktigt alternativ är Glucosine tablett (ca 50% billigare än Artrox tablett). Glucosine innehåller samma mängd glucosamin som Artrox dvs 625 mg men föreligger i olika saltformer (Glucosine glucosaminsulfatnatriumkloridkomplex, Artrox glucosaminhydroklorid). Preparaten byts inte automatiskt ut på apoteken.
4 Förskrivaren december 2008 Ett utbyte som sparar tio miljoner till sjukvård Lagen om generiskt utbyte gäller inte för alla läkemedel. Generiskt läkemedel istället för originalläkemedel Ett utbyte till Lamotrigin istället för Lamictal skulle innebär en besparing runt fyra miljoner för landstinget. Landstingets ungefärliga besparing i kronor Alfuzosin istället för Xatral OD 2 700 000 Lamotrigin istället för Lamictal 4 000 000 Gabapentin istället för Neurontin 2 800 000 Totalt 9 500 000 Den grundläggande förutsättningen för utbyte av läkemedel på apotek är att läkemedlen innehåller samma aktiva substans (i samma mängd) och är medicinskt likvärdiga. För de tre nämnda läkemedlen till vänster sker inte utbyte automatiskt på apoteket. Vid nyinsättning av dessa läkemedel bör generika förskrivas. Vid receptförnyelse bör generika övervägas under förutsättning att en utvärdering av effekt sker. Om dessa generika förskrivs minskar landstingets kostnader för läkemedel med nästan 10 miljoner kronor. Detta får vi för 10 miljoner kronor 10 distriktsläkare/överläkare eller 15 ST-läkare eller 24 ssk/biomedicinska analytiker Tydlig tendens: Förskrivning på rekvisition av NeoRecormon ökar 500.000 kr 300.000 kr Försäljning av erytropoietinpreparatet Jönköpings län 2008 I januari/februari gick Läkemedelskommittén ut med rekommendationen att förskriva NeoRecomon på rekvisition istället för Aranesp på recept. Rekommendationen efterlevdes tydligt initialt men har under de sista månaderna sakta börjat gå tillbaka. Det finns en kostnadsmässig besparing att använda erytropoietinpreparatet NeoRecormon på rekvisition jämfört med Aranesp på recept. NeoRecormon är upphandlat med 67 procents rabatt. Förskrivaren skrev om skillnaden i januarinumret i år. Månadskostnaden för Aranesp var då ca 300.000 kronor. I juli hade kostnaden gått ner till under 100.000 kronor. Samtidigt ökade förskrivningen av NeoRecormon på rekvisition kraftigt. Men eftersom priset nu ligger på 33 procent av den ursprungliga nivån blev det en nettobesparing för landstinget. (se staplarna här intill. Den starkt röda visar den faktiska kostnaden för NeoRecor- 100.000 kr Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Läs tabellen så här: Linjediagrammen visar erytropoietinpreparatet på recept i kronor. NeoRecormon Aranesp Eprex Mircera mon, den ljust röda priset före rabatten). Det är glädjande att se att det rekvirerade läkemedelet har en så tydligt ökande tendens, säger Sören Hansen, ordförande i läkemedelskommittén. Vid flera tumörsjukdomar används erytropoietin numera endast undantagsvis, vilket Staplarna visar försäljningen på rekvisition av NeoRecormon, hela stapeln visar kostnaden före rabatt, den kraftig röda visar landstingets faktiska nettokostnad. Kostnad före rabatt Nettokostnad kan förklara den minskande användning de senaste åren. Användning av erytropoesstimulerande läkemedel kan ge en stor förbättring av livskvaliteten hos patienter med njursvikt, innebär ofta färre följdsjukdomar och även mindre behov av blodtransfusioner.
Förskrivaren december 2006 2008 5 Arbetssättet har givit resultat vilket medfört en sänkt läkemedelskostnad på 4,1 miljoner kronor. Klinisk erfarenhet av läkemedelsförskrivning till äldre Under 2007 startade arbetet med SÄLMA (säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre) inom Vetlanda primärvårdsområde. Detta har inneburit att samtliga vårdtagare på äldreboenden (cirka 380 personer) fått sina läkemedel genomgångna och närmare granskade och analyserade. Varje vårdtagare har fått sina tidigare journalhandlingar penetrerade där underlaget för påstådda kroniska diagnoser verifierats eller avfärdats. Personal på aktuellt boende har genom en triggerlista kontrollerat om vissa symtom föreligger (smärta, andnöd oro/ångest, sömnproblem etc) och om detta varit fallet även specificerat när under dygnet dålig symtomkontroll sker. Andra uppgifter som inhämtats i samband med denna revision har även varit relevanta laboratorieprover (HbA1c, thyroideaprover, kreatinin etc), blodtryck, puls inklusive vikt. Insamlade data har sedan legat till grund för om det är rätt preparat, i rätt dos, i rätt administreringsform och till rätt patient. Detta förhållningssätt har medfört att mediciner har satts ut, ändrats till mediciner enligt aktuella rådgivande riktlinjer eller titrerats till doser för att målvärden ska uppnås. Ändamålet för aktuell medicinering har sedan dokumenterats i apodos så att detta framöver tydligt framgår. Praktiskt utförs alla ändringar av läkemedel direkt i e-dos. Akut omdispensering blir sällan aktuellt. I samband med genomgång utav patienter inom hemsjukvården har symtomskattnings- formulär använts där ansvarig distriktssköterska fyllt i dessa. Landstingets apotekare har varit behjälpliga att inhämta medicinskt underlag, laboratorieprover/resultat, belysa GFR (glomerulär filtrationshastighet) med hänsyn till pågående medicinering och dess risk för nefrotoxicitet samt olika mediciners kända interaktionsmönster. Om patienten har UKG-verifierad hjärtsvikt eller ett klart förhöjt BNP/kliniska symtom har detta medfört att läkemedelsverkets behandlingstrappa och riktlinjer tillämpats. I mycket stor utsträckning tillämpas förskrivning av generika då detta per automatik medför stor kostnadsbesparing. Låt oss exemplifiera detta med följande: 1. Om patienten drabbats av flera lågenergifrakturer och där osteometri eller röntgen visar tecken på osteoporos eller kotkompressioner insättes kalk/d-vitaminsubstitution inklusive bisfosfonater. Den behandling vi väljer är då Calcichew D3 samt veckotablett Alendronat. 2. Om smärtproblematik med känd tumörsjukdom och där laboratoriedata visar normal njurfunktion används Dolcontin samt Morfin som vid behovsmedicin som första handsmedel. Om patienten står på andra opioider vid tillfället, utsättes dessa och konverteras enligt ovan. 3. Vid neuropatisk smärta används generiskt Gabapentin istället för Neurontin eller Lyrica. Även låg dos av Tryptizol kan övervägas men då med ökad observans för dess antikolinerga effekt och risk för subjektiva obehag. 4. Med hänsyn till ändrade regler för blodtrycksmediciner från och med 2008-09-01 har detta medfört att förstahandsmedel vid hypertoni är Enalapril inklusive tiazider. Hos äldre med systolisk hypertoni utgör Felodipin alternativt Amlodipin ett mycket fullvärdigt alternativ och som även uppmärksammats i nya studier vilket sannolikt även kommer Roland Lundgren, distriktläkare i Vetlanda, beskriver arbetssättet för säkrare läkemedelsförskrivning inom primärvårdsområdet. påverka framtida rekommendationer. Vårdtagare som har ARB (angiotensin receptorblockerare) och tidigare ej prövat ACE-hämmare eller har mediciner som fått sina subventioner ändrade med beslutet enligt ovan, utsättes och konverteras till något av alternativen som nu rekommenderas. Vårt arbetssätt och metod inom Vetlanda PVO där olika professioner samverkat har varit mycket konstruktivt och medfört en säkrare, effektivare och mer kvalitetsmedveten läkemedelsförskrivning. Viktigt är att systematiskt utvärdera effekten av pågående medicinering, dosanpassa utifrån individens ålder, kliniska symtom, laboratoriedata och ompröva behandlingen om förväntad effekt ej erhållits. Arbetssättet har givit resultat vilket medfört en sänkt läkemedelskostnad på 4,1 miljoner kronor t.o.m oktober 2008 jämfört med senaste årsskiftet. Övriga kollegor kan varmt rekommenderas aktuell arbetsmetodik. Roland Lundgren Medicinskt ansvarig läkare Vetlanda
6 Förskrivaren december 2008 Björn Westerlind är medicinskt ansvarig och biträdande verksamhetschef på geriatriska kliniken i Jönköping. Han ser flera möjligheter att göra medicinlistan säkrare vilket skulle förebygga fel och misstag i vårdens övergångar. Medicinlistan - en rysare att få rätt Studier visar att fel i läkemedelslistan förekommer hos upp till hälften av alla patienter som skrivs ut från sjukhus. Vid en avstämning på Länssjukhuset Ryhov i september 2008 hade patienterna i genomsnitt 5,5 läkemedel. Vid förnyad läkemedelsanamnes med riktade frågor tillkom 1,5 läkemedel per patient och jämfördes uppgifterna med apotekets läkemedelsförteckning tillkom 1,8 läkemedel. Ett klassiskt problem är att patienterna tror att sjukvården vet allt, att alla uppgifter finns i datorn, säger Björn Westerlind, biträdande verksamhetschef och medicinskt ansvarig på geriatriska kliniken på Länssjukhuset Ryhov. Ett sådant fungerande datasystem kan dröja många år. Istället får vårdpersonal bli detektiver och försöka pussla ihop en trovärdig medicinlista med hjälp av patienten, anhöriga, distriktssköterskor, hemtjänst eller annan vårdpersonal. Ibland kan vi kontakta apoteken - med patientens tillåtelse - och höra vad som hämtats ut. Men fortfarande vet vi ju inte om patienten tagit den medicinen, säger Björn Westerlind. En arbetsgrupp i Jönköping har jobbat med nya rutiner, och man föreslår nu att alla läkare ska tala med patienterna om vikten av en korrekt lista. Konkret innebär en ofullständig lista att patienten riskerar felaktig medicinering. Jag hade nyss en patient som hade två olika sömnmedel, den ena fanns på läkemedelslistan. Patienten visste inte att den andra medicinen var synonymläkemedel och riskerade alltså att använda båda parallellt Vid vårdens övergångar sker ofta förvecklingar. Inte minst när en patient skrivs ut från slutenvården. Där är det viktigt att vi motiverar alla beslut vi tar, så att distriktsläkaren, som kanske känner patienten väl sedan länge, förstår hur vi tänker. Vi ska inte vara klåfingriga och ändra en väl utprovad medicin i oträngt läge. Men om vi sett en förändrad sjukdomsbild kan vi motivera och förklara så att den nya medicinen inte blir utskriven av nästa vårdgivare. Svårt kontrollera Apodos Ett annat problem är när patienten kommer till akutmottagningen. Det kan vara bråttom och personal sätts då på att bl a kontrollera om patienten har Apodos. Det syns inte automatiskt, personalen måste logga in i apodossystemet. Tyvärr skrivs inte en lista ut automatiskt då, säger Björn Westerlind. Det markeras i ett hörn, men med den omsättning på läkare vi har på akuten är det lätt att han/ hon missar att titta i rätt hörn. Även om listan finns i journalen är det svårt att avgöra om den är aktuell. Datumet på listan visar heller inte när den är utskriven utan när den senast skrevs ut på apoteket, säger Björn Westerlind.
Förskrivaren december 2006 2008 7 Vi måste ge oss tid att ständigt uppdatera listan Det är distriktsläkaren som oftast har ett övergripande helhetsansvaret för en patient som står på flera olika mediciner. Därför måste vi också ta oss tid med att få medicinlistan så korrekt som möjligt, säger Lotta Larsdotter, distriktsläkare i Norrahammar, som tillsammans med bl a Björn Westerlind ingår i en grupp inom Jönköpings sjukvårdsområde som ska förebygga fel i vårdens övergångar. Det handlar dels om att avsluta varje åter av en kroniskt sjuk patient med en utskrift av en aktuell medicinlista (om patienten har fler än tre läkemedel) och en genomgång tillsammans med patienten. Vi ska skriva ut en ny medicinlista oavsett om vi förändrat den gamla eller inte. Det är viktigt att vi markerar med nytt datum att listan är uppdaterad. Distriktsläkaren ska också rensa i datorn från recept som tagits bort och lägga till i medicinlistan när det kommer besked från slutenvården om nyinsättningar. Det kan ta tid, ibland får vi remissvar i form av en anteckning, ibland bara ett besked om att kolla i Pösen. Men då måste vi logga in och se vad som hänt, säger Lotta Larsdotter. Och sedan gå tillbaka via externmodulen till patientens medicinlista och föra in den nya medicinen. Som de flesta andra läkare har hon sett exempel på hur lätt det går snett när medicinlistan inte fungerar, när t ex en blodtryckspatient får Metoprolol på sjukhuset och fortsätter med sin vanliga Seloken i tron att det två olika typer av mediciner. Men istället fördubblar sin dos. En utmaning för läkarna Hon ser det som en utmaning och pedagogiskt viktigt för alla kollegor att rensa bort gamla, inaktuella medicinlistor och försöka få patienterna att förstå att listan är en värdefull handling. De flesta utgår från att alla läkare kan trycka fram en lista i datorn, vi måste förklara att medicinlistan är enda säkra sättet att föra över rätt information om de kommer till läkare på sjukhuset. Ett annat - något mindre - problem är de mindre specialistklinikerna som själva förtjänstfullt förnyar recepten på de ordinarie medicinerna. Vi tar ju inte över patienter som har metotrexat mot en reumatisk sjukdom eller som kanske får ögondroppar mot grön starr, en medicin som patienterna knappt tror är medicin som kan påverka eller interagera med andra mediciner. Det innebär också att medicinen inte kommer in i medicinlistan och det kan vara viktigt, exempelvis om vi ser att reumapatienten utvecklar en njursvikt. Men det problemet är mindre. Specialistklinikerna har ju sina patienter under uppsikt, säger Lotta. Så här vill Lotta Larsdotter avsluta kroniskt sjuka patienters åter. Med en utskrift av den aktuella medicinlistan och en genomgång av medicinerna. Dessutom med frågor om det finns andra mediciner i skåpet hemma, inklusive ev naturpreparat och receptfria läkemedel. Förslag för att förebygga fel i vårdens övergångar Se till att det på kallelser står att patienten ska ta med sig medicinlista till et. Fråga alltid om patienten har med sig en medicinlista eller förteckning över sina läkemedel när denne söker vård. Efterfråga naturläkemedel och receptfria läkemedel. Skaffa en rutin på vårdenheten så patientens egna läkemedel förvaras säkert under vårdtiden samt skickas med hem efter avslutat. Ha en rutin på vårdenheten för att säkra självmedicinering, allt ifrån att patienten sköter ögondropparna själv till att de sköter alla sina läkemedel! Se till att patienter med tre eller fler läkemedel har en aktuell medicinlista med sig hem efter sitt läkar/ sjukhusvistelse. På medicinlistan ska aktuell indikation finnas med för samtliga läkemedel. Gå igenom medicinlistan tillsammans med patienten! För ytterligare information se hemsidan för Säker vård alla gånger, http:// www.lj.se/sakervard Genom Landstings-Nytt har patienter uppmanats att ta med sina medicinlistor vid alla läkar, alternativt ta med sig läkemedelsförpackningar eller dosetter. Alla patienter uppmanas också att fråga efter en aktuell medicinlista vid varje läkar som ett kvitto på fortsatt behandling.
Förskrivaren december 2008 Förskrivarprofiler skapar debatt bland läkarna i Nässjö Sedan fyra år tillbaka har läkarna inom Nässjö primärvårdsområde sett sina egna förskrivarprofiler och diskuterat vårdcentralernas totala förskrivning jämfört med de kvalitetskriterier som finns. Med hjälp av profilen kan vi se vad vi förskriver och diskutera om vi använder vår gemensamma läkemedelsbudget på bästa sätt, säger verksamhetschefen Marianne Jansson. Verksamhetschef Marianne Jansson i Nässjö med en bunt förskrivarprofiler för primärvårdsområdets läkare. Kronor Från början avidentifierades profilerna vid gemensamma diskussioner, bara vid enskilda medarbetarsamtalen diskuterades den individuella förskrivningen. Men idag är alla öppna mot varandra. Ingen upplever profilen som en kontroll. Marianne Jansson är verksamhetschef för vårdcentralerna i Nässjö och Bodafors. Tidigare fanns den nu privatdrivna vårdcentralen i Forserum också inom området. Primärvårdsområdet överskrider sin läkemedelsbudget, senast med 3,6 miljoner kronor. Vi har en spännande och konstruktiv debatt helt utan pekpinnar, säger hon. Och jag tror att alla är eniga om att det är orimligt att vi fördelar kakan så att vissa får ta extra stora delar. Berömmer läkarna Hon berömmer läkarna som just nu jobbar i en gemensam arbetsgrupp för att hitta nya vägar. Vi följer kvalitetskriterierna väldigt bra idag. Alla ställer upp. I Bodafors har man t o m sänkt kostnaderna, trots fler dygnsdoser, berättar Marianne Jansson. Tidigare har man bl a tagit fram en lathund för tio olika läkemedelsgrupper med förslag på förskrivning, allt från bensodiazipiner till protonpumpshämmare. Förskrivarprofilerna har blivit ett naturligt hjälpmedel - tillsammans med Diverportalen - i arbetet med att kostnadseffektivisera läkemedelsförskrivningen. Marianne tar fram statistiken som visar de 20 läkemedel som ligger i topp. Varför ligger t ex Lipitor och Cozaar i topp hos någon läkare? Varför finns Oxycontin, Seloken Zoc och Efexor på listan? Det handlar inte om pekpinnar, men frågorna kan ställas mot bakgrund av de fakta vi ser i profilerna. Underförskrivning Men hon kan också leta efter underförskrivning - astmamedicin bör finnas högt upp på listan under våren, t ex. Och visst kan till synes märkliga mediciner hamna högt. Men då ska vi veta varför och gruppen av läkare ska gemensamt kunna motivera det, tycker hon. Snart elektroniskt Alla förskrivare kan beställa sin egen profil via apotekets hemsida och där söka efter förskrivarprofil. Nytt är att man inte behöver hämta ut förskrivarprofilen som rekommenderat brev utan att den skickas som vanligt brev till angiven adress (helst arbetsplatsen). Arbete pågår också med att skapa rutiner för att förskrivarprofilerna framöver ska kunna skickas elektroniskt till beställaren. Det vore en förbättring jag skulle uppskatta, säger Marianne Jansson. 700000 Kronor 600000 DDD 500000 400000 300000 200000 100000 0 Läk 1 364 Läk 2 449 Läk 3 180 Läk4 330 Läk 5 600 Läk 6374 Läk 7 376 Läk 8 326 Läk 9 276 Läk 10 331 Läk 11297 Läk 12 302 Läk 13 424 Läk 14 328 Ett diagram som visar försäljning av läkemedel baserat på förskrivning från resp läkares förskrivarkod hos 14 olika läkare på Nässjö vårdcentral under en tremånadersperiod. Diagrammet skapade en dialog mellan läkarna på vårdcentralen som ska mynna ut i konkreta förslag till större likhet i förskrivningen. Fotnot: Alla läkarna har ansvar för äldreboenden. Siffran under stapeln visar antalet patient/läkare.