BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA



Relevanta dokument
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

HABILITERINGEN I DALARNA

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH

HABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Habiliteringsprogram Transition BUH NLL

Habiliteringen Halland

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Habiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

Habiliteringen Halland

Hjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER

Grupper och kurser 2016

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Hjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola och grundsärskola

Hjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola

Programutbud för barn och föräldrar på Habiliteringscenter Södertälje

Hjälpredan. Hörselnedsättning

GUIDE. för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Vart vänder jag mig om jag vill ha hjälp? VARD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Södertälje

Verksamhetsplan elevhälsan

Reviderad Tegnérskolan

Barnhälsoplan Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Hjälpredan. Dövblindhet

Information skolpliktsbevakning

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Aktiviteter Grupper och föreläsningar. Habiliteringsverksamheten i Sörmland september februari 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten

Barn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN

Kastellskolan Elevhälsoplan antagen , reviderad Claesson Schéele

Barnhabilitering Kalmar

Riktlinjer för anhörigstöd

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Skellefteå. En gemensam ingång

2016 Se även Habiliteringens hemsida och Infoteket om funktionshinder

Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Habiliteringen Halland

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Upplevelsernas skola för lärande och utveckling

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

Effekter av intervention för autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning; en sammanställning av evidens

Hjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola

FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN. Mål fritid för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Plan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

ÄLVEN & ÄNGENS FÖRSKOLOR LIKABEHANDLINGSPLAN

Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Hjälpredan. Synnedsättning

Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande. AnnSofi Persson-Stenborg aps@ur.se

Habiliteringsprogram Cerebral pares

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Verksamhetsplan Bäckebro korttidshem

HJÄLPREDA. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar inom autismspektrum. Gäller från

Familjehem i Fokus. Konsulentstödd familjehemsvård

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Barn- och ungdomshabilitering. Svenska

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Likabehandlingsplan. Flurkmarks fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2012/13

ÅRSUNDA FÖRSKOLAS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Samhälle, samverkan & övergång

Foto: Ing-Marie Fransson. Kulturgaranti för barn och ungdom. bild dans musik litteratur film teater

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Verksamhetens innehåll

Verksamhetsplan Bufff Stockholm Org.nr År

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet*

Social och ekonomisk information

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

Hjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

Early Intervention Institute. Här formas det framtida stödet för barn med funktionsnedsättningar. i Ryssland

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Epilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program Det här vill vi!

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. Egna anteckningar:

Plan för Hökåsens förskolor

Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Transkript:

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Downs syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab

Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och insatser till barn och ungdomar med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar. bidrar till att barn och ungdomar utvecklas utifrån sina egna förutsättningar för att bli självständiga och för att kunna delta i aktiviteter hemma, i skolan och i samhället i övrigt. erbjuder stöd till föräldrar och andra viktiga personer i närmiljön. Stödet kan bestå av information och vägledning samt kunskap om funktionsnedsättningar. Det kan även vara råd om hur vardagliga situationer kan anpassas för att det ska fungera så bra som möjligt för familjen. har personal från olika yrken med särskild kunskap och kompetens om funktionsnedsättningar. Personalen har erfarenhet av hur funktionsnedsättningen kan påverka vardagslivet för barn/ ungdomar och familjer. Barns och familjers behov varierar under uppväxtåren och därför kan de ha kontakt med olika personal från Barn- och ungdomshabiliteringen. För en god habilitering krävs samverkan mellan personal och föräldrar /anhöriga. Föräldrar känner sina barn bäst och tar aktiv del i planeringen av vad som behöver göras. Barn och ungdomar deltar själva i planeringen så snart det är möjligt. Det är vår gemensamma uppgift att se till att planerade insatser kan genomföras. 1

Habiliteringsprogram för barn och ungdomar med Downs syndrom Ett habiliteringsprogram är en beskrivning av de insatser habiliteringen kan erbjuda barnet, ungdomen, föräldrar, syskon och nätverket kring barnet/ungdomen. Habiliteringsprogrammet utgår från de behov som kan finnas i en familj på grund av barnets/ungdomens funktionshinder. I programmet ges en översikt över insatserna och hur de varierar beroende av ålder och behov. Beskrivning av Downs syndrom Barn med Downs syndrom är födda med en kromosomavvikelse, som ger påverkan på hjärnans utveckling. Kromosomavvikelsen ger upphov till en utvecklingsstörning, försenad/avvikande motorisk utveckling och kommunikationsstörning alla av varierande grad. Barn och ungdomar med Downs syndrom kan ha ytterligare funktionsnedsättningar. De vanligaste är hjärtfel, syn och hörselnedsättning. Barn med Downs syndrom har liksom andra barn olika individuella förutsättningar. Utvecklingsstörning innebär att barnet behöver längre tid på sig för att tänka och lära. De kan inte heller lära sig lika mycket som jämnåriga barn. Barnet behöver mycket stöd och stimulans och tillrättalagd inlärning för att komma vidare i sin utveckling. Det är viktigt för omgivningen att förstå och anpassa sig till barnets långsamma utvecklingstakt och lägga kraven på rätt nivå. Mål för habiliteringsinsatser Att familj, barn och ungdomar har kunskap om funktionshindret och habiliteringen så att de känner sig delaktiga i åtgärderna. Att familjen och nätverket har stöd för att få en fungerande vardag hemma, i förskolan/skolan och på fritiden. Att barnet/ungdomen når självständighet och delaktighet anpassad efter den egna förmågan. Habiliteringsplanering Vid habiliteringsplaneringen beslutar familj, ungdom och habilitering tillsammans vilka insatser som blir aktuella för varje enskilt barn, familj och nätverk. I den skrivna habiliteringsplanen framgår vilka överenskommelser som gjorts mellan familjen och habiliteringsteamet. Planen kan omfatta såväl individuella insatser som insatser i grupp. De behov som familjen har styr valet av insatser. Habiliteringsinsatserna planeras fortlöpande tillsammans med barn och familj. Habiliteringsplaneringen dokumenteras och utvärderas regelbundet med familjen. Barnet/ungdomen själv bör så tidigt som möjligt delta i habiliteringsplaneringen. Familjen skall ha möjlighet att bjuda in viktiga personer i nätverket. Familjen erbjuds en samordnare/kontaktperson på barn- och ungdomshabiliteringen. 2

Insatser Barn- och ungdomshabiliteringen erbjuder under barnets uppväxt utredningar, medicinsk uppföljning, råd, stöd och utbildning. Beroende av barnets och familjens varierande behov kan tyngdpunkten för yrkesgruppernas insatser vara olika under olika perioder. Kartläggning och utredning kan omfatta Aktivitet/delaktighet; vad barnet/ungdomen kan och gör. Psykosocialt; hur vardagen fungerar för barn/ungdom och familj. Närmiljö; familjens nätverk och den fysiska miljön. Funktion; utvecklingsnivå, kommunikation/språk, social förmåga, motorik, beteende. Det är viktigt att belysa såväl starka som svaga sidor hos barnet. Medicinsk utredning av; syn/hörsel, neurologi, nutrition/tarm, ortopedi, hjärta, munmotorik och hormoner. Medicinsk uppföljning sker utifrån ett nationellt vårdprogram för barn och ungdomar med Downs syndrom. Råd, stöd och utbildning kan omfatta Information om samhällsstöd till familj, ungdomar och nätverk. Information om diagnos och funktionsstörning till föräldrar, barn/ungdom, anhöriga och nätverk. Psykosociala insatser: stöd- och samtalskontakt med föräldrar, barn/ungdomar och anhöriga. Individuella habiliteringsinsatser i olika åldrar kan omfatta 0-2 år Barn- och ungdomshabiliteringen initierar till tidiga kontakter med familjen för att delge kunskap och erfarenheter möta föräldrars och anhörigas frågor erbjuda samtalsstöd informera om mat, sömn, samhällsstöd, möjlighet att träffa andra familjer i liknande situation etc. Habiliteringspersonalen samverkar kontinuerligt med föräldrarna för att ge stöd för hur de ska bemöta och stimulera barnet på en nivå som är anpassad till barnets utveckling och skapa förväntan på nästa steg. Tidig stimulering innefattar samspel, sinnesstimulering, motorik, kommunikation och teckenträning. Insatserna kan ske antingen i hemmet eller på habiliteringen. 2-6 år Fortlöpande uppföljning av barnets utveckling och rådgivning till föräldrar och nätverk. Samverkan med föräldrar inför eventuell förskolestart samt vid information och uppföljning på förskolan. Stöd för barnets delaktighet samt självständighets- och Bedömning av behov av bostadsanpassning. 3

6-12 år Fortlöpande uppföljning av barnets utveckling och rådgivning till föräldrar och nätverk. Utvecklingsbedömning inför skolstart. Samverkan med föräldrar inför skolstart samt vid information och uppföljning i skolan. Samverkan med föräldrar vid behov av förlängd fritidsverksamhet. Stöd för barnets delaktighet samt självständighets- och Information om begåvningsstödjande insatser och hjälpmedel. 12-18 år Fortlöpande uppföljning av ungdomens utveckling och rådgivning till föräldrar och nätverk. Rådgivning att hitta lämpliga fritidsaktiviteter. Rådgivning för ungdomens delaktighet samt självständighets- och Stöd inför vuxenlivet. Information om begåvningsstödjande insatser och hjälpmedel. En stor del av åtgärderna utförs av nätverket, eftersom barn och ungdomar utvecklas mest genom dagligen återkommande stimulans i närmiljön. Insatser i grupp kan omfatta 0-12 år Erbjuda föräldrar och anhöriga information om funktionshindret och hur det påverkar vardagen och ge möjlighet att träffa andra familjer i liknande situation. Barnet kan erbjudas att delta i olika typer av gruppverksamhet, t ex badgrupp, motorikgrupp och sång- och teckengrupp för att utveckla olika färdigheter. Erbjuda stödinsatser för delaktighet samt självständighets- och Erbjuda syskon/en möjlighet att träffas för information och diskussion. Information om samhällsstöd/lss. 12-18 år Erbjuda gruppverksamhet till ungdomar och föräldrar/närstående gällande t ex fritidsverksamhet, stödinsatser för delaktighet samt självständighets- och Erbjuda syskon/en möjlighet att träffas för information och diskussion. Information om samhällsstöd/lss. Gruppverksamheten kan ske på respektive habiliteringsenhet eller tillsammans med andra habiliteringsenheter i länet. För aktuell information se hemsidan, www.ltdalarna.se/hab eller kurskatalog på respektive habilitering. Utbudet varierar över tid och utifrån lokala förutsättningar och aktuella behov. 4

Samverkan/samarbete Habiliteringspersonal kan vid behov Medverka till att skapa en tydlig ansvarsfördelning mellan habilitering, familj, andra vårdgivare och nätverk. Medverka i nätverksmöten med förskola, fritids, skola, med flera för att hitta gemensamma strategier och mål. Samverka med kommunala verksamheter för LSS-insatser. Samverka med intresse- och brukarorganisationerna. INFORMATIONSMATERIAL Litteratur och filmer Förslag på böcker och filmer kan fås från personalen på Barn- och ungdomshabiliteringen. På följande hemsidor kan du som förälder söka information: Downföreningen (www.svenskadownforeningen.nu) FUB (www.fub.se) FA (www.fadalarna.se) Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se) Teckenhatten (www.teckenhatten.se) Karlstadmodellen www.karlstadmodellen.se Reviderad 2010-12 5