Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar?

Relevanta dokument
Organisering för energieffektivitet i sjöfarten

HUR BESTÄLLER MAN ETT ENERGIEFFEKTIVT FARTYG?

Rederiers strategier för energieffektivisering

Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten

Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt

Energiledning och mervärden. Therese Nehler Avdelningen för energisystem Linköpings universitet

Slutrapport projekt Energy systems modeling in shipping

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA

RISE MARITIMT. Mikael Hägg Robert Rylander. Maritime Research. Research Institutes of Sweden

Energieffektiv Byggarbetsplats energisparande i byggskedet på arbetsplatsen

Biogasdriven Färjeled. Viktor Daun SSPA Sweden AB

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits

Sjöfartseminarium STORA MILJÖVINSTER GENOM EFFEKTIVISERING Göteborg, 6 februari Ulf Siwe Sjöfartsverket Forskning- och Innovationsenheten

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Rektors strategiska makt i forskningen. NUS-seminar Trondheim Jorma Sipilä Tammerfors universitet

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

Offentlig fastighetsförvaltning i förändring. Ingrid Svensson Leg.Psykolog Doktorand Technology Management and Economics Chalmers Tekniska Högskola

Vilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013

Kursguide. Maritima Regelverk & Direktiv, 25 HVE-credits. HVE Maritime Sustainability Coordinator, start 2014

Människan och sjösäkerheten

E-boksstudie vid Högskolebiblioteket i Jönköping: resultat och konsekvenser för förvärvet

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng

Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm

Hållbara transporter det börjar med ett transportinköp. Linda Styhre, Tekn. Dr IVL Svenska Miljöinstitutet

Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck

VÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP

Strukturerat och tidseffektivt arbetssätt genom metoder för ett inkluderande arbetsliv

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utbildningar baserade på gjorda erfarenheter ombord och analyserade driftsvärden

Making Projects Critical PMI Research Achievement Award Johann Packendorff KTH/ITM/INDEK/Organisation och ledning

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

Lighthouse - för en konkurrenskraftig, hållbar och säker maritim sektor med god arbetsmiljö

Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället

Simulering av brand i Virtual Reality

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Värmepumpar i ett nytt. Vision Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Rapport från IEA Bioenergy ExCo-workshop The role of industrial biorefineries in a low-carbon economy

Tällberg, 6-7 maj 2014

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits

Hur lönsamma är laddhybrider i verklig svensk körning? Sten Karlsson

Ma l, ma luppfyllelse och resultat fo r fo rsta halva ret 2014

Klimatfärdplan. Underlag för utredningen Klimatfärdplan

Placemaking in the Nordics

Klimatneutrala godstransporter på väg

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

Chefer i skottlinjen! Docent Christina, enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa

Svenskt Marintekniskt Forum

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

Welcome to Wilhelmsen Technical Solutions KNOWLEDGE

Ett energieffektivt samhälle

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Sjöfarten, klimatförändringar och mätmetoder. Hannes Johnson, doktorand Maritime Environment, Chalmers/Lighthouse

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till?

Namn på projektet/åtgärden: Energi- och klimatanpassade åtgärder inom Norrmalms stadsdelsnämnd

EFFEKTIV ENERGIANVÄNDNING

Redarens syn på p LNG

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

framtida möjligheter och utmaningar

SHK utredare i sjöfart

Projektpresentation Leen & Green Production Navigator-step 2 (huvudprojektet)

Etablering av nya arbetssätt och affärsmodeller för energieffektivisering och förnybar energi i små och medelstora företag.

Strategic Innovation Programme for the Swedish Mining and Metal Producing Industry. Uppföljning av projekt. Bergforskdagarna 2018 Matz Sandström

transportlösningar Road show om energieffektiva färjor, Stockholm 15 maj 2013 Roger Karlsson & Magnus Forsberg, SSPA

Introduktion till energikartläggning och energinätverk

THE HUMAN ELEMENT THE DELTAGARNYTTA. Eftersom organisationer består av människor


Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Forskningsstrategi

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Mikael Kullman. Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

LNG/LBG, viktigt för utvecklingen av Göteborgs Hamn Gasdagarna i Båstad, Lena Lilienberg

WMU och Nordsjöprojekt. Josefin Madjidian

Anne Persson, Professor

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB

IVIP Tidigare evenemang

Mobbning från olika perspektiv. Docent/forskare Christina Björklund

Industriell symbios vetenskapen om det som blir över när alla fokuserar på sin kärnverksamhet

Solenergiteknik i den hållbara staden

FOLKHÄLSA III, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH III, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 CREDITS

Energiforskning och innovation skapar samhällsnytta. Behovsmotiverad forskning får mest stöd. Innovation behövs för omställning till hållbarhet

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?

Sammanfattning. Inledning 1 (5) SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT

Dags för aktivitetsbaserat arbetssätt?

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Chefer i skottlinjen! Docent Christina Björklund forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa

Kritiken som redovisningsform. Arkitektur och teknik. Presentation av arbete 10/27/2010. Kritiken som rum

Det maritima klustrets värdeskapande och konkurrensförutsättningar 17 april, 2012, Stockholm

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg

Incitament för energieffektivisering. Frida Simonson & Elin Einarson Lindvall,

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

Mål och målkonflikter; hyresgäster - fastighetsbolag - leverantörer. Kjerstin Ludvig

SKEPPSMÄKLARNYTT. Senaste tillskottet i kampanjen är det norskägda roro-rederiet Höegh Autoliners, som trafikerar Göteborg varannan vecka.

Transkript:

Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar? Projektbudget: 2 942 000 Projekttid: mars 2015 september 2017 Projektledare: Monica Lundh, monica.lundh@chalmers.se Doktorand: Martin Viktorelius Martin.viktorelius@chalmers.se Chalmers Tekniska Universitet Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper Martime Human Factors Research Group

Projektbeskrivning: bakgrund, mål, utmaningar Sjöfarten står för ett årligt utsläpp av 1016 miljoner ton CO2 Stor energieffektiviserings-potential existerar (tekniska och operationella åtgärder) IMO har infört nya regler som förväntas öka energieffektiviteten Studier har visat att det föreligger organisatoriska och beteendemässiga barriärer Få studier som riktat in sig på besättningens roll for implementeringen av energieffektivisering ombord på fartyg Syfte med projektet Undersöka och förstå vilka attityder, beteenden och strategier hos besättningen som kännetecknar en energieffektiv drift Vad finns det för hinder och drivkrafter för en ökad prioritering av energieffektivisering bland besättningar?

Metod Fallstudie ombord på 5 passagerarfärjor Intervjuer (40 st) och observationer (195 h) 4 arbetspaket: Kommunikation Attityder/kulturrella aspekter och skillnader Kunskap Konsekvenser i arbetet Analys: Transkribering av fältmaterial Kodning av teman

Resultat Arbetspaket Hinder Drivkrafter Kommunikation Lite samarbete mellan avdelningar och mellan båt-land Generella mål och instruktioner Bristande involvering av besättningar i rederiets strategier för energieffektivisering Lite uppmuntran och stöd Generellt ansvar, otydlighet Engagerade kaptener och maskinchefer med fokus på energi Ökad dialog mellan avdelningar Samarbete mellan land-kontor och fartygsbesättning avseende operationella förbättringar Gemensamma och relevanta KPI:er Implementering av arbetssätt och processer för utvärdering Attityder och kulturella aspekter Varierande engagemang, personberoende Utvärdering av energianvändningen inte del av arbetet ombord, Förändringsförslag svåra att genomföra pga sociala strukturer och invanda beteendemönster ombord Kunskap Bristande medvetenhet om energianvändning och praktisk kunskap om åtgärder Individberoende lärande Motstridiga teorier om energiförbrukningens faktorer Tydligare ansvarsfördelning kring energiutvärdering: brygga och maskin-avdelningar Erfarenhetsutbyte mellan fartygsbesättningar Ökat fokus på analys av energianvändning och specificering av konkreta strategier Organisatoriskt lärande Utveckling av arbetssätt för bearbetning av energy performance data Konsekvenser i arbetet Konflikt mellan säkerhet, punktlighet, kundintressen och energieffektivisering Presenterad data rörande energianvändning svår att tolka och omsätta i praktiken Bättre beslutsstödsystem anpassade för användning ombord

Slutsatser Besättningen spelar en stor roll vid implementering av tekniska och operationella åtgärder Befintliga regelverk är inte anpassade att hantera organisatoriska och beteendemässiga barriärer Beräkningar kring den förväntade energieffektiviseringen till följd av regelimplementering förbiser sannolika organisatoriska och beteendemässiga hinder Stort behov av nya arbetssätt och organisatoriska strukturer som gynnar kunskapsutveckling och utvärdering av energianvändningen ombord

Publikationer och presentationer Akademiska presentationer och publikationer Viktorelius, M. (2017) The social organization of energy efficiency in shipping: a practice-based study. Lic Thesis Viktorelius, M. (2017). Expanding practice theory in energy research a cultural-historical activity perspective. To be submitted to Energy Research and Social Science. Viktorelius, M. (2017). The human and social dimension of energy efficient ship operation. Presented at The International Conference on Maritime Energy Management, 24-25 January 2017, World Maritime University (WMU), Malmö, Sweden. Accepted for publication in WMU Series of Maritime Studies. Springer. Viktorelius, M and Lundh, M (2016) The role of distributed cognition in ship energy optimization. Paper presented at the Energy Efficiency ship conference 23-24 November 2016, The Royal Institution of Naval Architects, London Urval av presentationer inom industrin Workshop med Stena Line, 7 November, presentation av project SWESHIP energy, presentation på nätverksmöte, 26e oktober Ship energy optimization in socio-material practice. Presentation at the Lighthouse Afternoon seminar and book release: The energy efficient shipping sector, 19 April 2016, Göteborg Energieffektivisering ombord fartyg. Presentation på intern workshop arrangerad av Styrsöbolaget, 3-4 Oktober, 2016

Fortsatt arbete Utforska möjliga arbetssätt och organisatoriska former för integrering av energiledning ombord på fartyg genom komparativa studier: Vad har rederier att lära från varandra och vad har sjöfarten att lära från andra sektorer? Stora mängder data samlas in från fartygsoperationer i syfte att förstå energiförbrukningen: hur kan denna data användas för att underbygga dagliga operationella beslut ombord på fartyg?