VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68



Relevanta dokument
VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING

8.14 Samlad bedömning

3. UTREDNINGSALTERNATIV

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

3 Utredningsalternativ

3 Vägprojektet en översikt

7 Förstudie väg 1000, Orsa

Förstudie Rv 83 Bollnäs-Arbrå

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning väg 19 Kristianstad-Broby, delen Kristianstad-Bjärlöv Kristianstad kommun, Skåne län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

DETALJPLAN för del av BYN 1:4 "SÅNGHUSVALLEN 1" Ås, Krokoms kommun

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

E6.21 Lundbyleden, delen Brantingmotet Ringömotet. Samråd December 2014 januari 2015

30 juni Byggnadsnämnden Göteborgs stad Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp

Ledningssträckning för 145 kv luftledning från Torpberget till

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Bålsta 1:614, del av, Bålsta, förskola Ullevivägen, PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg

Buller vid Trädgårdsstaden

Miljökonsekvensbeskrivning

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Trafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor

Järnvägssystemet Järna Stockholm

Ärendenr:TRV 2014/11500

Ny älvförbindelse, samråd för järnvägsplan och vattenverksamhet

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning

Förstudie slutrapport Lerums Kommun, Västra Götaland

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Komplettering av Trafikplats Vega del av Kvarntorp. Kvarntorp-Haninge kommun

Protokoll från samråd med boende på orten

Väg 46 Cirkulationsplats vid Ålleberg center

Väg E20 delen förbi Hova


Markanvändning och bebyggelseutveckling

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

7 Trafik- och samhällsrelaterade effekter

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

November 2015 Lommabanan

Sammanfattnin: Bilaga

Förstudie. Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING Objektsnummer:

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Utbyggnad av Arendal 2

Remissyttrande Förbifart Stockholm från Villaägarna i ABC regionen.

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

6. Påverkan på omgivningen

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Detaljplan för Gällö samhälle

Sammanställning av Charette 1 Väg 288, delen Gimo - Börstil. Vägutredning

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Välkomna till samråd och sakägarsammanträde!

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) Korsningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Utredning av infartsvägar till planområdet

Detaljplan för östra Dimbo 1:99 i Läppe tätort Vingåkers kommun

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Trafikplats Jung, E20 1 (8) PM - Jämförelse Bro över eller under E20

Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR KONSEKVENSANALYS...466

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler;

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

GRANSKNINGSHANDLING. Detaljplan för expansion av Östra Olofstorp, Mantorp, Mjölby kommun Del av Viby-Olofstorp 4:4 Upprättad

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

Nationella hastighetsprojektet 2001

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Behovsbedömning. Bilaga 1. Samrådshandling. PROGRAM till detaljplan för kvarteret JÄRNSKOG Tidaholms centralort, Tidaholms kommun Västra Götalands län

PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

Transkript:

3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR 3.1 Riksväg 68 Av alternativen från förstudien har tre korridorer valts att gå vidare att studeras närmare i den fortsatta planeringsprocessen. Alternativen Genom Fors (C), Bro i Forssjön (D-korridoren men med borttagen kulvert) samt Öst om sjön (F) anses bäst uppfylla projektmålen: - Att tillskapa markresurser för en god utveckling av kartongbruket - Att ordna en god trafikförsörjning av bruket och samhället - Att tillse en god trafikteknisk funktion och standard - Att planskilja väg och järnväg - Att minimera trafikens och vägens negativa inverkan på miljön. Övriga alternativ är inte förkastade, (med undantag för A), men anses för närvarande mindre troliga. A. Alternativ Västanfors Alternativet valdes bort redan i förstudien då det visade sig innebära alltför negativa miljökonsekvenser, höga kostnader, dåliga grundförhållanden och dålig nyttoeffekt jämfört med övriga alternativ. D. Alternativ väg 68 i kulvert, (kallas numera Bro i Forssjön ) Alternativet uppfyller målsättningarna. Korridoren har valts att studeras vidare i dess södra del med en bro i Forssjön. Det innebär att vägen ansluts till befintlig sträckning söder om Östanfors. (I höjd med reningsanläggningen) Den norra delen med kulvert har valts bort med anledning av de stora ingrepp som krävs och de kostnader som åtgärden innebär. E. Alternativ Östanfors Alternativet är inte troligt främst p.g.a. dess negativa miljöpåverkan på Forssjön, dess stora påverkan på boende öster om Fors, höga byggkostnader samt dess påverkan på landskapsbilden. F. Alternativ Öst om sjön Alternativet medför att trafiken flyttas från såväl bebyggelse som kartongbruk. Korridoren har kortats av något och anslutning i söder har modifierats från visade alternativ i förstudien, vilket innebär en mindre påverkan på området kring Stora Dicka. Alternativet anses uppfylla målsättningarna. B. Alternativ genom Fors 1 Alternativet kan ses som en variant på alternativet C. nedan. Det har i princip samma funktion, ligger inom samma korridor, men kan bli dyrare med anledning av två snedbroar mellan väg och järnväg. C. Alternativ genom Fors 2 Alternativet ger minimalt intrång i tidigare oexploaterad mark. En väg närmare bebyggelsen kan dock ge ökade störningar, exempelvis i form av ökat buller. I övrigt kan alternativet anses uppfylla målsättningarna. 11 (23)

3.2 Länsväg 735 Dagens läge på länsväg 736 medför en begränsning för brukets planerade utbyggnad i ett första steg. I förstudien redovisades två alternativa korridorer för en ny länsväg, en nordlig och en sydlig (se bild 1.2). Den södra korridoren har valts bort. Alternativet ligger i konflikt med brukets utveckling. Det medför även konflikt med höga naturvärden och våtmarker runt Forsån. Även i öster kan den komma i konflikt med kulturhistoriska värden i Östanfors. Norra korridoren har därmed valts att studera vidare. Inom korridoren finns goda geotekniska förutsättningar för utbyggnad. Brukets framtida markbehov tillgodoses. Inom den norra korridoren har två alternativa vägsträckningar studerats. Väglinjerna skiljer sig åt i den östra delen av länsvägen där de passerar norr respektive söder om Bäckafors (se bild 3.1). Den södra sträckningen är att föredra då den ger bättre kontakt mellan Östanfors och Fors jämfört med norra sträckningen. Den norra sträckningen ger intrång i en sumpskog med naturvärden. Fördelen med den norra sträckningen är att man kan göra en fungerande korsning med väg 68 även i alternativet Genom Fors. Om Genom Fors skulle bli aktuellt kan den norra sträckningen av länsvägen behöva tas upp till diskussion igen. Den södra väglinjen ger tillräckligt med ny mark för kartongfabriken under en överskådlig framtid. Alternativet fungerar trafikmässigt ihop med både Alternativ Bro i Forssjön och Alternativ Öst om sjön. Den nya sträckningen på länsvägen avses få vägnummer 735. Bild 3.1 Alternativa sträckningar länsväg 735 12 (23)

3.3 Järnväg Dagens läge på stambanan medför en begränsning av brukets expansion åt nordväst. En flytt av järnvägen är därför nödvändig för brukets fortsatta utveckling. Två alternativa sträckningar för järnvägen studeras inom förstudiens västra korridor. Ett läge fungerar bra med riksvägsalternativen, D. Broalternativet och E. Öst om Sjön, medan en annan spårsträckning krävs för alternativet då väg 68 går enligt C. Genom Fors. Idag sker inga av brukets inkommande godstransporter på järnväg, men detta planeras för i framtiden. Därför är det viktigt att ett nytt läge på stambanan även medger bra anslutningsmöjligheter till planerade industrispår. Planskildheter vid korsningar med väg föreslås i båda järnvägsalternativen för att höja säkerheten. Stambanans hållplats för regionaltåg vid brukets huvudentré föreslås flytta söderut. 13 (23)

4 ALTERNATIVA TRAFIKSYSTEM Ett systemförslag med flyttad järnväg och länsväg har tagits fram för varje riksvägsalternativ, för att illustrera möjlig expansion av bruket, möjliga tillfarter till bruket, tillgänglighet till Fors samhälle mm. Gemensamma förutsättningar för alla tre alternativen är följande: - Hållplatsen för regionaltåg är flyttad längre söderut - Korsningar mellan väg och järnväg byggs planskilda - En ny gång- och cykelförbindelse byggs mellan Fors samhälle och Östanfors. - Utfyllnad sker i Forssjön för den nya kartongmaskinen 4.1 Alternativ C Genom Fors Stambanan flyttas längre västerut för att ge plats åt brukets planerade anläggningar (se bild 4.1). Ny väg 735 norr om Bäckafors. Södra alternativet fungerar inte i detta alternativ p.g.a. spårens och riksvägens nya lägen. Planskildheter kan då inte uppnås. 4.2 Alternativ D Bro i Forssjön Stambanan flyttas längre västerut för att ge plats åt brukets planerade industrispår och anslutningar till nya bangårdar (se bild 4.2). Ny länsväg 735 söder om Bäckafors. (Även möjlig norr om Bäckafors). Väg 68 ligger bitvis på bro i Forssjön och ansluter till befintlig väg vid norra delen av bruket. 4.3 Alternativ F Öst om Sjön Stambanan flyttas längre västerut för att ge plats åt brukets planerade industrispår och anslutningar till nya bangårdar (se bild 4.3). Ny länsväg 735 söder om Bäckafors. (Även möjlig norr om Bäckafors). En tillfart från nya väg 68 mot Fors anläggs med anslutning via befintlig länsväg 708. Korsningsförbättringar görs i södra tillfarten till Fors. Korsningsförbättringar görs i södra tillfarten till Fors. 14 (23)

Bild 4.1: Alternativ C - Genom Fors, (prognosår 2015). 15 (23)

Bild 4.2: Alternativ D Bro i Forssjön, (prognosår 2015). 16 (23)

Bild 4.3: Alternativ F - Öst Om Sjön, (prognosår 2015). 17 (23)

5 ETAPPUTBYGGNAD De tre slutliga trafiksystemen som beskrivs och illustreras i föregående kapitel kan byggas i etapper enligt nedan. 5.1 Etapp 1 I en första etapp flyttas länsväg 736 för att möjliggöra brukets första expansionsfas med större vedupplag och massalager mm. Även en första del av utfyllnaden i Forssjön görs för att ge plats åt utökat färdiglager samt ytterligare yta för uppställning av lastbilar, (se bild 5.1). Stambanan och väg 68 ligger kvar i sina nuvarande sträckningar. Korsning med järnväg sker i plan i plan i detta skede. För att inte fordon i kö, som inväntar utfart på väg 68, ska bli stående på spåren om bommarna fälls, anläggs en förskjuten korsning med kömagasin. En ny gång- och cykelförbindelse mellan Östanfors och Fors samhälle byggs, med planskild korsning med väg 68. 18 (23)

Bild 5.1: ETAPP 1 - Vägsystemet efter flytt av länsväg (progosår 2007). 19 (23)

5.2 Etapp 2 I andra etappen flyttas järnvägen och bruket kan växa norrut. Nya bangårdar och industrispår byggs. Eventuellt anordnas en planskild korsning under järnvägen vid brukets huvudentré för personbilar och gångoch cykeltrafik, (se bild 5.2). Hållplatsen för regionaltåg flyttas längre söderut, med bättre kontakt till Fors samhälle. Om den framtida sträckningen på väg 68 beslutas gå enligt alt C. Genom Fors, byggs vägen samtidigt som stambanan flyttas. För de övriga två riksvägsalternativen, (D och E) ligger väg 68 kvar i befintligt läge. 20 (23)

Bild 5.2: ETAPP 2 - Vägsystemet efter flytt av järnväg, (prognosår 2009/2010) 21 (23)

6 MILJÖ 6.1 Förutsättningar Fors tätort ligger i en dalgång mellan sjöarna Sävviken och Forssjön en mil nordost om Avesta. Mellan sjöarna rinner Forsån. Värdefulla naturområden finns vid Sävviken och Forsån. Båda dessa områden har höga naturvärden samt har utpekats som värdefulla våtmarker enligt bedömning från länsstyrelsen. Förhållandena är goda för ett rikt fågelliv. Det finns flera viktiga områden för rekreation runt samhället. Forssjön, Stora Halsjön och Sävviken har ett högt värde ur sportfiskesynpunkt. Stora Halsjön används även som badplats. Öster om Fors ligger huvudsakligen skogsmarker där förekomsten av vilt troligen är stor. Skogen är troligen också viktig ur rekreationssynpunkt. Forssjöns bottensediment är förorenat av tidigare industriella utsläpp samt fortfarande näringspåverkad från omkringliggande jordbruk. Bullernivåerna är höga intill väg 68 och järnvägen. De närmaste bostäderna har nivåer som överskrider riksdagens nationella riktvärden för buller. Öster om Forssjön i den oexploaterade skogen är troligen bullernivåerna i dag mycket låga. Runt Fors samhälle finns stora jordbruksmarker. De värdefullaste ur odlingssynpunkt ligger söder om samhället. 6.2 Geografisk och tidsmässig avgränsning Geografiskt avgränsas MKB:n av det område som direkt berörs av konsekvenserna. Det är huvudsakligen Fors samhälle och näromgivningen samt vägkorridoren för Öst om sjö-alternativet. Miljökonsekvenserna som beskrivs i denna MKB avser tiden för den nya riksvägens öppnande. 6.3 Väsentliga miljöaspekter som beskrivs i MKB Utifrån de utpekade intressena har nedanstående aspekter bedömts som speciellt viktiga att beskriva i de olika alternativen. Väsentliga aspekter Genom Fors Buller för bostäder Påverkan på stadsbild Kulturmiljön vid Stora och Lilla Dicka Naturmiljön vid Forsån Bro i Påverkan på Forssjön, (speciellt Forssjön under byggtid) Kulturmiljön vid Stora och Lilla Dicka Buller vid Forssjön Öst om sjön Påverkan på rekreation Bullerspridningens påverkan på rekreation Vägens påverkan på viltstråk Buller vid enstaka bostadshus Kulturmiljön vid Stora och Lilla Dicka Tabell 6.1 Väsentliga miljöaspekter 6.4 Frågor Vilka områden är speciellt viktiga för rekreation? Hur rör sig viltet i området väster om Forssjön? Övriga viktiga aspekter Forsån under byggtid Risker med farligt gods. Risker med farligt gods Påverkan på stadsbild Buller i Östanfors Påverkan på skogsbruk 22 (23)

7 KONSEKVENSER AV OLIKA TRAFIKSYSTEM Möjlig hastighet på Rv 68 förbi Fors KONSEKVENSER Framkomlighet/ Tillgänglighet Trafiksäkerhet Miljö Utveckling Tillgänglighet till Fors samhälle (motortrafik) Tillgänglighet för besök till brukets huvudentré Tillgänglighet för godstrafik till bruket Tillgänglighet för gång- och cykel (barriärer) Antal utfarter/korsn. i plan med riksväg 68 Trafik förbi Östanförs Trafik genom Fors samhälle Trafiksäkerhet oskyddade trafikanter Troliga kvarstående negativa konsekvenser Uppfyller brukets utvecklingsbehov IDAG 70/90 km/h God 7 Nej C. Genom Fors D. Bro i Forssjön 90 km/h endast förbi norra delen av Fors 70 km/h på hela sträckan norrifrån och norrifrån och Förbättrad både söderoch norrifrån. Något försämrad norrifrån och God God 3 Mindre Mindre Ökad 7 Mindre Ökad Ökat buller i Fors. Viss påverkan på kulturmiljön. Viss påverkan på naturvärden Påverkan på Forssjön. Minskning av rekreationsvärdet. Viss påverkan på kulturmiljön Ja Ja F. Öst om sjön 90 km/h på hela sträckan norrifrån och norrifrån och God 2 Mindre Mindre Ökad Ökat buller i tidgare tyst miljö. Barriär för vilt. Ja 23 (23)