1. Villkorsrelaterade frågor. Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen

Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Mål nr M 1425-12, Stockholms kommun, angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till vattenverksamhet vid Slussen i Stockholms län samt till ökning av avtappningskapaciteten med nya vattenhushållningsbestämmelser för Mälaren m.m.; nu fråga om bemötande Mark- och miljödomstolens förelägganden den 6 respektive 12 mars 2013 (aktbil. 797 och 844) samt därefter muntliga kontakter med domstolen åberopas. Utöver de frågor som redan bemötts av Staden genom yttrande den 5 april 2013 kommenterar Staden nu samlat de synpunkter som framställts med anledning av Stadens bemötande den 21 december 2012. Staden kommenterar endast sådana synpunkter som Staden tidigare bemött, där det finns anledning för Staden att göra förtydligande eller justera sin inställning. Staden anför följande. 1. Villkorsrelaterade frågor Vid genomgången av inkomna synpunkter har Staden noterat att flera frågor återkommer och att huvuddragen ofta är desamma. Staden kommenterar några sådana synpunkter inledningsvis.

2(34) Ramvillkor En av de frågor som har återkommit under skriftväxlingen är hur villkoren under byggtiden bör utformas. Staden har tidigare redogjort för skälen till att ramvillkor är att föredra framför detaljerade villkor vid den här typen av projekt. Se bl.a. avsnitt 8 i ansökan samt avsnitt 2 i Stadens bemötande den 21 december 2012. Såväl Länsstyrelsen som Miljö- och hälsoskyddsnämnden delar Stadens uppfattning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden, som har gedigen erfarenhet av tillsyn över stora infrastrukturprojekt, understryker i sitt senaste yttrande (aktbil. 869) bl.a. att detaljvillkor inte tillför någon nytta som inte kan uppnås genom kontrollprogram, utan riskerar istället att låsa in projektet och göra det ineffektivt. Eventuella villkor som ändå föreskrivs bör vara utformade som ramvillkor för att uppfylla de krav på flexibilitet som krävs i ett stort byggprojekt. Nämnden framhåller vidare att Stadens förslag till villkor och kontrollprogram tillgodoser föreliggande krav på insyn och stämmer väl överrens med Mark- och miljööverdomstolens syn på villkorsstruktur. Staden vidhåller mot bakgrund av detta samt tidigare redovisade skäl att villkoren med fördel bör utformas som ramvillkor. Påverkan på vattenmiljön En annan ofta aviserad fråga rör påverkan på vattenmiljön och Staden konstaterar att det finns en oro över att det redan utsatta påverkansområdet ska ta ytterligare skada genom den planerade verksamheten och att möjligheterna att uppnå god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus ska försämras. Staden önskar i sammanhanget understryka att dessa frågor noga utretts och att den samlade bedömningen är att de negativa konsekvenserna av den ansökta verksamheten i de allra flesta fall är begränsade och övergående, samt att inga miljökvalitetsnormer förväntas överskridas. Se bl.a. avsnitt 6 Vattenmiljön, konsekvensbedömningar ny reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen, bilaga 5I till ansökan. De förhållandevis begränsade negativa lokala konsekvenserna för vattenmiljön, som under alla omständigheter är övergående, måste ställas mot de positiva konsekvenserna av huvudalternativet för bl.a. den strandnära naturmiljön, vattenmiljön, dricksvattnet, bebyggelse och infrastruktur samt kulturmiljön runt Mälaren.

3(34) Vid bedömningen av den nya regleringens påverkan på bl.a. naturvärden, Natura 2000- områden och fiske måste samma förhållningssätt intas. Små negativa konsekvenser som i viss mån kan uppstå under en begränsad tid måste sättas i relation dels till de samlade positiva konsekvenserna av den ansökta verksamheten dels till nollalternativets stora negativa konsekvenser i händelse av sådana översvämningar som den ökade avtappningskapaciteten avser att förhindra. Nedan bemöter Staden inkomna synpunkter mer i detalj. Numreringen följer dispositionen i bemötandet den 21 december 2012. 1.1 Slussenområdet Påverkan på människors hälsa 130. Naturvårdsverket (aktbil. 867) anser att riktlinjerna för industribuller ska tillämpas i detta fall där arbetena pågår under 6-7 år. Verket upplyser om att de i sin vägledning inte varit tillräckligt tydliga med att riktlinjer för byggbuller enbart ska tillämpas då det är fråga om bullrande arbeten som pågår under 2-3 år. Staden har tidigare bemött Naturvårdsverkets uppfattning. Se punkt 16 i Stadens bemötande den 21 december 2012. Det kan förtydligas att de riktlinjer som gäller för industribuller uttryckligen inte är tillämpliga på t.ex. buller från flygplatser, vägar, järnvägar, skjutbanor, motorsport- och bilprovningsbanor, byggplatser m.m. (avsnitt 3 i Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5). Såsom också poängteras av Miljö- och hälsoskyddsnämnden (aktbil. 869) skulle en tillämpning av riktlinjerna för industribuller medföra ett krav på att det ska vara tystare i området under ombyggnationen än vad det är idag. Den konsekvensen är av uppenbara skäl inte rimlig. Att Naturvårdsverket påstår sig ha varit otydliga saknar relevans i sammanhanget. Staden vidhåller därmed sin uppfattning att det är de allmänna råden för byggverksamhet och dess riktvärden som bör tillämpas på projekt av förevarande slag. 1.2 Slussenområdet Eventuella historiska föroreningar i arbetsområdet 1.2.1 Byggnadsskedet - Återanvändning av restmaterial 131. Havs- och vattenmyndigheten (aktbil. 857) anser att riktvärdena för återanvändning av muddermassor är för högt satta och att endast ej förorenade massor bör få användas för utfyllnad. Beträffande TBT anses att massor med

4(34) halter överstigande 100 µg/kg inte ska få nyttiggöras. Naturvårdsverket (aktbil. 867) anser att även denna halt är för hög för ett nyttiggörande. För att säkerställa att ett nyttiggörande av muddermassor inom arbetsområdet inte bidrar till förorening av omgivande bottnar har lokala bakgrundsnivåer analyserats, i detta fall medelhalter för relevanta föroreningar i Riddarfjärden. Staden har utifrån dessa värden tagit fram förslag till haltkriterier för återanvändning av muddermassor, vilka uppgår till dubbla medelhalten i förhållande till rådande medelhalter i Riddarfjärden. Att dubbla medelvärdet valts beror på att haltkriterierna ska användas som ett maxkriterium vid kontroll av muddermassor. Samtliga undersökta föroreningar i blivande muddermassor håller generellt betydligt lägre halter än bottnarna i Riddarfjärden (se figur 6.13 nedan). Vid analys av föroreningar i blivande muddermassor har lokala undantag påträffats där halten är i nivå med eller över haltkriterierna. Detta gäller främst bly, koppar och PAH. De av Staden framtagna haltkriterierna syftar till att säkerställa att massor med sådana halter inte används vid anläggningsarbeten i vatten inom arbetsområdet. Staden föreslår också att leriga och gyttjiga massor inte ska återanvändas. Huvuddelen av de blivande muddermassorna är av mer grovkornig karaktär. Havs- och vattenmyndigheten (aktbil. 857) menar att ingen förorening får överskrida kriterierna för klass 4 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav från år 2000 (Rapport 4914). Dessa värden jämförs med halterna i Riddarfjärden i tabell 1 nedan. Klassificeringen i bedömningsgrunderna bygger på rådande halter i sediment från Östersjön och Västerhavet. Havs- och vattenmyndigheten har inte närmare förklarat varför klass 4 skulle vara ett lämpligt haltkriterium för det aktuella området. Detta kriterium har dock använts i villkor för dumpning av massor i marin miljö, där föroreningsnivåerna varit betydligt lägre än i centrala Stockholm. Staden anser därför att dessa bedömningsgrunder inte bör vara vägledande vid bedömningen av vilka muddermassor som kan nyttiggöras som konstruktionsmaterial inom arbetsområdet.

5(34) Haltindex 8000 6000 4000 500 400 300 Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn TBT PAH-16 200 100 0 Led.bank Kanalen N. Kanalen S. Saltsjön Sjöbergplan T-banebank Västra djup Figur 6.13 i MKB:n. Halter av metaller och PAH-föreningar i utfyllnadsområden (Västra djuphålan) och muddringsområden (Övriga) jämfört med lokala bakgrundshalter i Riddarfjärden. Ett indexvärde på 100 innebär att halten är lika hög som bakgrundsvärdet. Staplarna motsvarar medelhalter och felstaplarna indikerar högsta uppmätta värde. För PAH har medel vid T-banebank bytts mot median pga ett extremvärde. Sedimenten i centrala Stockholm är sedan lång tid förorenade till följd av lokala utsläpp. Såsom framgår av figur 6.13 ovan är de blivande muddermassorna generellt sett betydligt renare än den lokala föroreningsnivån. Detta gäller inte minst massor från kanalområdet där de största volymerna kommer genereras. Vid tillämpning av de i Stadens ansökan föreslagna haltkriterierna skulle föroreningsnivåerna minska där massorna nyttiggörs. Detta bedöms vara en rimlig ambitionsnivå och uppfyller samma syfte som det av Havs- och vattenmyndigheten föreslagna, dvs. att man inte bidrar till ökande föroreningsnivåer utan tvärtom bidrar till ett renare ytsediment. Staden bedömer dock att maxhalterna även för PAH och PCB kan sänkas något från de tidigare föreslagna nivåerna. Det noteras också att mycket få av hittills analyserade

6(34) prover håller högre halter av dessa ämnen. I tabell 1 ges förslag på reviderade haltkriterier. Stadens reviderade förslag, att enbart massor innehållande mindre än 100 ug/kg TBT kan användas för återfyllnad, stämmer väl överens med vad som tidigare meddelats i domar från mark- och miljödomstolarna. Halten ligger även lägre än medelhalten av TBT i Riddarfjärden. De muddermassor som kan komma ifråga för återfyllnad består främst av sediment och fyllning som troligen etablerades innan TBT började användas på 1960-talet, varför det är högst osannolikt att fyllnadsmaterialet innehåller TBT överhuvudtaget. Tillgängliga data över muddermassorna visar också att halterna där är mycket låga (se figur 6.13). Hittills har inga blivande muddermassor med halter upp mot 100 µg/kg påträffats och Staden åtar sig att inte nyttiggöra massor med halter överstigande 100 µg/kg i enlighet med förslag i tabell 1 nedan. Förorening Medelhalt Riddarfjärden Klass 4 övre gräns NV 4914 Kust & hav Medelhalt i muddermassorna Föreslagna maxhalter inkl. reviderade förslag Cd 1,5 3,0 0,63 3 Cr 60 72 29 120 Cu 150 80 85 300 Hg 1,0 1,0 0,7 2 Ni 35 100 16 70 Pb 200 110 179 400 Zn 320 360 170 640 PAH-16 15 2,5 ca 5 (exkl en outlier) 15 (30) PCB-7 0,15 0,015 0,013 0,1 (0,40) TBT 0,2 0,011 0,1 (0,40) Tabell 1. Lokala föroreningshalter samt olika haltkriterier för sediment (mg/kg ts). I sista kolumnen anges stadens förslag till haltvillkor, med reviderade värden för PAH, PCB och TBT. Tidigare föreslagna värden för dessa ämnen anges inom parentes. 132. Naturvårdsverket (aktbil. 867) anser, såsom Staden uppfattat det, att platsspecifika lakningskriterier för användning av avfall ovan jord bör ställas upp och att riktvärdena för att muddermassor ska kunna nyttiggöras ovan vatten ska grundas på de platsspecifika förutsättningarna och inte på de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning. Massor uppkomna i projektet ska återanvändas inom arbetsområdet endast om de är lämpliga att återanvända från miljösynpunkt. Användningen av massor får inte ge upphov till en föroreningsrisk som är mer än ringa. Utgångspunkten är att återanvändningen

7(34) inte ska ge upphov till några negativa konsekvenser för människors hälsa eller miljön, vilket ska avgöras genom en riskbedömning som tar hänsyn till föroreningsinnehållet i restmaterialet och förhållandena på den plats där materialet ska återvinnas. 1 De massor som kan komma att återanvändas på land är framförallt schakt- och bergmassor. Med anledning av rådande förhållanden på platsen är det sannolikt att platsspecifika riktvärden skulle bli högre än de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning (MKM), detta främst på grund av de begränsade möjligheterna till exponering. Dessutom bedöms skydd för markmiljö inte vara aktuellt på platsen. Staden bedömer att massor som innehåller föroreningar upp till riktvärdena för känslig markanvändning (KM) kan användas fritt. Massor med föroreningsinnehåll upp till riktvärdena för MKM kommer uteslutande att användas under t.ex. hårdgjorda ytor eller inom spont, dvs. inom sådana områden som innebär låga exponeringsrisker för människor och miljö. Återanvändning av schakt- och bergmassor ovan jord inom området innebär inte en reell förändring från nuvarande situation, och förväntas därför inte förändra eventuell utlakning. Staden vidhåller mot bakgrund av det ovan sagda att de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning väl uppfyller de krav som bör ställas på massor som ska nyttiggöras inom arbetsområdet. Med anledning av det begränsade arbetsområdet och möjligheterna att etablera lagrings- och hanteringsytor för schakt- och muddermassor som ska nyttiggöras, kommer också omfattningen av ett nyttiggörande av massor inom arbetsområdet att bli begränsad. 133. Föreningen Södermalmsparkernas vänner (aktbil. 838) och Älvräddarnas samorganisation (aktbil. 852) anser att bara för att en del av de behandlade sedimenten har gifthalter som underskrider andra förorenade sediment i området betyder inte det att man har rätt att återföra dessa utan rening. I bilaga B3 till Stadens bemötande den 21 december 2012, Masshantering i vattenområdet vid ombyggnad av Slussen, beskrivs hanteringen av förorenade massor ingående. Där framgår att bakgrundshalterna i omgivningen är en central utgångspunkt vid riskbedömningar av förorenade områden. Eftersom muddermassorna generellt är mindre 1 Se vidare bl.a. Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen, bilaga 8E till ansökan.

8(34) förorenade än bottnarna i arbetsområdet och i Saltsjön föreligger ingen risk för att bottnarna kommer att förorenas ytterligare av den planerade verksamheten. Tvärtom förväntas halterna av flera föroreningar bli lägre i de områden där massorna används. Så länge nivåerna i övrigt ligger under tillämpbara riktvärden kommer massorna att kunna återföras utan vidare behandling. Se även avsnitt 6.5 i MKB:n. 1.3 Slussenområdet Påverkan på vattenmiljön 134. Havs- och Vattenmyndigheten (aktbil. 857) anser att det saknas redogörelse för hur avgränsningen gjorts av vilka vattenförekomster som bedömts ingå i påverkansområdet gjorts och att fler än de fyra redovisade vattenförekomsterna rimligen bör påverkas. Det noteras inledningsvis att identifierade påverkansområden bedömts ingå i fem vattenförekomster. Ytterligare vattenförekomster, utanför Torsbyfjärden, har inte bedömts bli påtagligt påverkade av den nya regleringen. Se avsnitt 5.3 i Vattenmiljön, konsekvensbedömningar ny reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen, bilaga 5I till Ansökan. 1.3.1 Byggskedet Utsläpp till vatten 135. Länsstyrelsen i Stockholms län (aktbil. 856) frånfaller sitt tidigare yrkande om att riktvärden för vatten som ska släppas till recipienter, ska föreskrivas som villkor. Istället vill Länsstyrelsen att hanteringen av vatten ska regleras genom kontrollprogrammet. Staden noterar detta. 1.3.2 Byggskedet Grumling 136. Havs- och vattenmyndigheten (aktbil. 857) anser i fråga om grumling att lämpliga alternativa skyddsåtgärder, exempelvis val av muddringsteknik, bör undersökas. I de områden där siltgardiner kan användas bör så ske. Grumlande arbeten bör helt undvikas i närheten av lekbottnar under känsliga perioder. Stockholm Vatten AB (aktbil. 837) framför liknande synpunkter rörande grumling utanför arbetsområdet med hänvisning till förekomsten av miljögifter i sedimenten. I enlighet med vad som framgår av Kontrollprogram vattenverksamhet ytvatten, bilaga 8A till ansökan, har undersökningar visat att det i arbetsområdet vid Söderström inte är motiverat att vidta spridningsbegränsande åtgärder, eftersom sedimenten i

9(34) arbetsområdet är mindre förorenade än omgivande områden där partiklar kan förväntas återsedimentera. De förhållandevis grovkorniga muddermassorna återsedimenterar också snabbt varför graden av grumling förväntas bli låg och främst uppträda inom arbetsområdet. Även om inga spridningsbegränsande åtgärder avses att vidtas vid Söderström och Hammarby sluss åtar sig Staden i föreslaget kontrollprogram att utföra muddringsarbeten, tappning och lastning med stor försiktighet och med användning av bästa möjliga teknik. Grumlande verksamhet kommer att följas upp inom ramen för kontrollprogram. I andra områden där grumlande arbeten utförs kommer spridningsbegränsande åtgärder att vidtas. Gällande påverkan på viktigare lekbottnar förväntas de viktiga fiskelokalerna kring Norrström inte beröras av grumling till följd av de ansökta verksamheterna. Någon påverkan till följd av grumling förväntas inte heller på kända lekområden i Saltsjön, se vidare avsnitt 10.9 i MKB:n samt däri hänvisade bilagor. 137. Havs- och vattenmyndigheten (aktbil. 857) och Stockholm Vatten AB (aktbil. 837) anser att sökanden bör utföra arbeten så att halten uppslammande fasta substanser inte överskrider 25 mg/l utanför arbetsområdet. Länsstyrelsen i Stockholms län (aktbil. 856) påpekar att begränsningsvärde för grumling utanför arbetsområdet saknar tidsenhet vilket gör det otydligt. I ovan nämnda kontrollprogram anges att om halten uppslammande fasta substanser utanför arbetsområdet som högsta dygnsvärde överskrider 25 mg/l ska veckomedelvärdet vara högst 10 mg/l. Skälet för Stadens förslag är att ökad grumlighet har visat sig medföra både positiva och negativa effekter. Negativa effekter har endast observerats vid längre exponeringstid. En periodvis något ökad grumlighet kan således inte anses medföra någon negativ påverkan på fisk. 2 Så som påpekats i bemötandet den 21 december 2012 (p. 30) kommer kontrollprogrammet att innehålla uppgift om vilka åtgärder som vidtas om angivna värden överskrids. Dessa kommer att tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. 138. Länsstyrelsen i Stockholms län (aktbil. 856) som godtar att villkor 7 och villkor 4 inte slås ihop, gör vissa påpekanden rörande föreslagna bemyndigan- 2 Se vidare Vattenmiljön, konsekvensbedömningar ny reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen, bilaga 5I, s. 79.

10(34) den och anser att det i kontrollprogrammet tydligt bör framgå hur arbetsområdet avgränsas såvitt avser riktvärde för suspenderat material och att avgränsningen måste ske så att grumling inte påverkar kontrollprogram eller arbetsmoment som berör Söderströmstunneln. Staden har föreslagit att Länsstyrelsen bemyndigas att meddela närmare villkor om försiktighetsmått i tillämpningen av de kontrollprogram som anges i villkor V2-V5. Villkor V4 avser Kontrollprogram vattenverksamhet ytvatten. Staden noterar vidare begäran om att arbetsområdets gränser tydligt måste avgränsas. Detta kommer att ske inom ramen för kontrollprogrammet. Staden har för avsikt att utforma kontrollprogrammet så att det går att särskilja konsekvenserna av ansökt verksamhet från andra i området nu pågående projekt, dvs. anläggandet av Söderströmstunneln. Som anförts i bemötande den 21 december 2012 kommer mätning av grumling vid bl.a. Söderströmsområdet att genomföras under en referensperiod om ett år innan arbetena påbörjas. Mätningarna kommer sedan att fortlöpa under den tid som grumlande verksamhet pågår. Syftet med referensmätningarna är att kunna särskilja bidraget till grumling från den sökta verksamheten från andra grumlande åtgärder i området. 139. Havs- och vattenmyndigheten (aktbil. 857) anser att kontrollprogrammet såvitt avser grumling ska godkännas av berörd tillsynsmyndighet i god tid innan arbetena påbörjas. Ett förslag till kontrollprogram har bilagts ansökan, se Kontrollprogram vattenverksamhet ytvatten, bilaga 8A till ansökan. Staden kommer endast ha möjlighet att justera kontrollprogrammet efter samråd med berörd tillsynsmyndighet. Vidare föreslås att tillsynsmyndigheten bemyndigas att meddela närmare villkor om försiktighetsmått med avseende på aktuellt kontrollprogram. Staden avser att hantera kontrollprogrammet i vederbörlig ordning. 1.3.3 Byggskedet - Miljökvalitetsnormer för vatten 140. Havs- och vattenmyndigheten (aktbil. 857) anser att grävning i förorenat material påverkar förutsättningarna att uppnå miljökvalitetsnormen för kemisk ytvattenstatus och att åtgärderna kan påverka möjligheten att uppnå god kemisk ytvattenstatus i påverkansområdet nedströms Slussenområdet, något som ska tas med i helhetsbedömningen av miljöpåverkan. Liknande

11(34) synpunkter framförs av Föreningen Södermalmsparkernas vänner (aktbil. 838) och Älvräddarnas samorganisation (aktbil. 852). Även om vattenmiljön kring Söderström påverkas under byggtiden förväntas inte något överskridande av miljökvalitetsnormer ske i arbetsområdet och arbetena förväntas inte påverka kemisk eller ekologisk status i de berörda vattenförekomsterna. 3 Skäl för att vidta åtgärder, så som uppföljning av miljön i Halvkakssundet och Askrikefjärden, anses således inte föreligga. 141. Havs- och vattenmyndigheten (aktbil. 857) anser att det inte framgår hur Staden kommit fram till slutsatsen att huvudalternativet inte medför att möjligheten att nå god ekologisk status försvåras. Grävning och muddring påverkar t.ex. bottenfauna och kontinuitet, vilket bör beskrivas. Vattenmiljön i området runt Slussen är starkt modifierad. Växt- och djursamhällena är utarmade och bottenfaunan saknar särskilt skyddsvärda arter och har ingen regional ekologisk betydelse. Bottenfauna saknas eller är mycket sparsamt förekommande i kanalområdet, dvs. det område där den mest omfattande muddringen är planerad. Påverkan på vattenmiljön under byggtiden förväntas främst i form av grumling, måttlig spridning av föroreningar samt fysiska förändringar av bottensubstratet. Detta bedöms ha små negativa effekter för befintlig bottenfauna, som förväntas återetableras inom några år efter avslutade arbeten. Härutöver kan inga andra negativa konsekvenser förväntas för bottenfaunan. Utfyllnaden av en djuphåla förväntas ge små positiva konsekvenser för bottenfaunan genom lägre föroreningsnivåer och bättre vattenomsättning. För vidare information om förväntade miljökonsekvenser av ansökta arbeten i vatten, se avsnitt 6 och 7 i Vattenmiljön, konsekvensbedömningar ny reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen, del II, bilaga 5I till ansökan. 1.3.4 Driftskedet Miljökvalitetsnormer för vatten 142. Ove Sjöberg (aktbil. 862) anser att även om brunifiering är marginell är detta i strid med Vattendirektivet - Vattenhushållningsbestämmelserna står i strid med miljökvalitetsnormerna för vatten. 3 Bilaga 5I till ansökan, del II, Vattenmiljön Konsekvensbedömning ombyggnad av Slussen, s. 26 och 33.

12(34) Rörande Stadens bedömning i fråga om risken för en eventuell, marginell och tillfällig ökning av brunifiering i samband med den s.k. vårpuckeln, se nedan (p. 156). Oaktat Stadens bedömning i denna fråga bör i samanhanget noteras att en marginellt ökad brunifiering till följd av ett vattenstånd under våren som mer liknar en naturlig oreglerad sjö, inte medför att den ekologiska statusen försämras och står därmed inte i strid med vattendirektivets principiella försämringsförbud. 4 143. Havs- och vattenmyndigheten (aktbil. 857) anser inte att det i konsekvensbedömningen tydligt redovisas hur den förändrade tappningsregimen kommer att påverka de olika kvalitetsfaktorerna (t.ex. hydromorfologiska och biologiska parametrar) som ligger till grund för bedömningen av ekologisk status. Möjligheterna att upprätthålla god ekologisk status har redovisats i Vattenmiljö, konsekvensbedömningar ny reglering av Mälaren och ombyggnad av slussen, del I, bilaga 5I till ansökan. Ingen betydande påverkan förväntas på kontinuitet eftersom den förhöjda tappningen i medeltal endast förväntas förekomma några dygn per år. En sammanvägning av de olika kvalitetsfaktorerna har lett till slutsatsen att möjligheten att nå god ekologisk status inte försvåras av den nya regleringen vilket också framgår av nämnda konsekvensbedömning, se bl.a. avsnitt 7 och 8. 144. Havs- och vattenmyndigheten (aktbil. 857) påpekar att flera av de ämnen som finns i sedimenten omfattas av direktiv 2008/105/EG och att de halter som anges i direktivets bilaga ej får överskridas på grund av förändringsarbetena. Nödvändiga krav ska enligt 2 kap. 7 miljöbalken ställas för att normen ska följas. Frågan om huruvida regleringen kan påverka möjligheten att uppnå god kemisk status i någon av berörda vattenförekomster har noga utretts och det föreligger ingen betydande risk för att miljökvalitetsnormerna enligt 2008/105/EG ska överskridas till följd av den ändrade regleringen. Härtill kan noteras att huvudalternativet inte innebär någon väsentlig skillnad mot nollalternativet. Se bl.a. Vattenmiljön, konsekvensbedömningar ny reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen avsnitt 6.4 i del I, bilaga 5I till ansökan. 4 se bl.a. Mark- och miljödomstolen i Östersunds avgörande den 13 januari 2011 i mål nr M2642-09.

13(34) 145. Havs- och vattenmyndigheten (aktbil. 857) anser att skyddsåtgärder bör vidtas för att minska spridning av föroreningar till områden nedströms Slussen, t.ex. genom att förorenade sediment inom arbetsområdet tas om hand på land. Miljön i området Halvkakssundet och Askrikefjärden bör följas upp långsiktigt. Såsom Havs- och vattenmyndigheten påpekat föreligger det en risk för något ökande halter av vissa föroreningar i Halvkakssundets bottnar. Denna ökning kommer att klinga av och återgå efter ett antal år. Ett exakt scenario för detta förlopp är knappast möjligt att visa, eftersom påverkan förväntas vara relaterad till tillfälliga och ej förutsägbara toppar i Mälarens tappning. Genomförda beräkningar är dock utförda med konservativa antaganden och visar ett värsta utfall. Mot denna risk för lokal påverkan får ställas motsvarande konsekvenser för nollalternativet, dvs. om tappningskapaciteten inte byggs ut. En översvämning runt Mälaren kan medföra omfattande påverkan från föroreningar genom t.ex. bräddning av orenat avloppsvatten till Mälaren samt utlakning av föroreningar från förorenade områden i strandnära lägen. I fråga om den av Havs- och vattenmyndigheten föreslagna skyddsåtgärden i form av omhändertagande av sedimenten i arbetsområdet bör inledningsvis noteras att det inte är sedimenten i arbetsområdet som förväntas bidra till eventuell sedimenterosion under förhöjda tappningar. Förslaget om att ta upp sediment i arbetsområdet bedöms därför inte ge eftersträvad effekt. De bottnar som förväntas utsättas för ökad erosion är istället mjukbottnar med lös lera eller gyttjelera. Sådana bottnar förekommer spritt såväl uppströms som nedströms Slussen. Att som en förebyggande åtgärd ta upp förorenad lera i arbetsområdet kan inte anses vara en rimlig åtgärd, då detta skulle riskera att medföra omfattande miljöpåverkan i form av mudderspill, transporter och deponeringsbehov och därtill vara en tillståndspliktig verksamhet. I sammanhanget bör också beaktas att de negativa konsekvenserna av den nya regleringen förväntas bli begränsade i såväl tid som omfattning. Med anledning av den begränsade påverkan anser Staden inte heller att det föreligger skäl att, inom ramen för tillståndsprövningen, förordna om någon långsiktig uppföljning av miljön i Halvkakssundet och Askrikefjärden.

14(34) 1.3.5 Driftskedet Djuphålorna 146. Havs- och vattenmyndigheten (aktbil. 857) anser i fråga om djuphålorna i Söderström att Staden bör redogöra för om bottenkonstruktionerna, vilka kommer att ändra strömningsförhållandena, kan påverka förhållandena för vattenlevande fauna i området. Staden hänvisar i denna del till vad som tidigare anförts i bl.a. bemötandet den 21 december 2012, avsnitt 2.2.2 och däri hänvisade underlagsrapporter. Som där påpekats, visar konsekvensbedömningen att utfyllnaden kan förväntas ge små positiva konsekvenser för bottenfaunan, genom lägre föroreningsnivå och bättre vattenomsättning. 1.3.6 Driftskedet Påverkan på bottenfauna 147. Havs- och vattenmyndigheten (aktbil. 857) anser att en långsiktig uppföljning av den ändrade tappningsregimens påverkan på fisk och annan biota bör ingå i ett kontrollprogram. Uppföljningsarbetet bör initieras i god tid innan den nya regleringen påbörjas. Möjligheten att uppnå god ekologisk status i påverkansområdena förväntas inte försvåras till följd av Mälarens ändrade reglering. Den förväntade påverkan på vattenmiljön till följd av Mälarens ändrade reglering beskrivs bl.a. i avsnitt 10.6 i MKB:n och i rapport från Calluna, Projekt Slussen Klargöranden rörande konsekvensbedömning av naturmiljön för en ny reglering av Mälaren, se bilaga B14. Sammanfattningsvis bedöms de negativa konsekvenserna för bottensamhällen vid normaldrift bli små. Vid extrema händelser kan förhöjda halter av föroreningar i sedimenten uppstå. Detta kan ge små negativa och temporära konsekvenser för bottenfaunan men bedöms inte vara avgörande för dess utveckling. Huvudalternativet bedöms inte påverka fisksamhället negativt under normaldrift. Vid extrema händelser kan fisk i Halvkakssundet och Askrikefjärden komma att utsättas för viss högre exponering av vissa organiska föroreningar. Haltökningen sker dock primärt i sedimenten och påverkan på populationsnivå förväntas inte. Då utredningar visat att ingen mer påtaglig negativ påverkan på fisk och annan biota kan förväntas till följd av Mälarens ändrade reglering föreligger inte skäl för ett sådant kontrollprogram som Havs- och vattenmyndigheten föreslagit. Därtill kan noteras att uppföljning av påverkan av specifikt den ändrade tappningsregimen kan vara förenad med stora praktiska svårigheter, då förväntade konsekvenser är begränsade och då

15(34) många andra parametrar än just tappningsregimen kan förväntas medföra påverkan i de aktuella områdena. 148. Föreningen Södermalmsparkernas vänner (aktbil. 838) och Älvräddarnas samorganisation (aktbil. 852) anser att det saknas grundläggande studier om hur planerade åtgärder skulle påverka fiskarter och andra organismer och att det krävs en systematisk undersökning under hela året av förekomsten av vissa arter för att man som sökanden ska kunna hävda att vissa arter inte förekommer eller leker i området. Staden anser att erforderligt underlag för att bedöma påverkan på fiskarter och organismer finns och att det saknas skäl att inom ramen för tillståndsprövningen kräva ytterligare undersökningar i den utsträckning som bl.a. Föreningen Södermalmsparkernas vänner förordar. För ytterligare information om påverkan på fisk, se bl.a. bilaga B14. 1.4 Slussenområdet Påverkan på byggnader, anläggningar och övrig verksamhet 1.4.1 Byggnader och anläggningar 149. Fastighetsägarnas huvudmän (aktbil. 814) yrkar att Staden ska föreläggas att besvara Fastighetsägarnas förslag till villkor för larm- och gränsvärden för vibrationer och att det är extra angeläget att begränsa skaderisken genom detaljerade villkor för larm- och gränsvärden för vibrationer då det är svårt att avgöra om störningarna kommer från aktuellt projekt eller andra arbeten i området. Vidare har yrkats att förbesiktning ska ske av samtliga fastigheter. Inom det besiktningsområde som Staden fastställt och redovisat i bilaga B11 till bemötandet den 8 februari 2013, kommer alla fastigheter att hanteras enligt Svensk Standard SS 460 48 66:2011 Vibration och stöt Riktvärden för sprängningsinducerande vibrationer i byggnader. Staden vidhåller sin inställning att det vore olämpligt att redan i detta skede i villkor förskriva direkta larm- och gränsvärden. 5 De larm- och gränsvärden som Fastighetsägarnas huvudmän föreslagit är, såvitt Staden kan förstå, beräknade enligt samma Svensk Standard som Staden avser att använda. Staden kommer dock inte närmare bemöta de specifika värden som föreslagits utan vidhåller att dessa bör beräknas efter hand. Däremot anser Staden att det kan förtydligas att riktvärden beräknade enligt Svensk Standard SS 460 48 66:2011 ska användas genom att det 5 Se Stadens bemötande den 21 december 2012, avsnitt 2.5.

16(34) föreskrivs i villkor. Liknande villkor har föreskrivits av Mark- och miljödomstolen angående Citybanan. 6 Stadens förslag motsvarar det villkor som föreskrevs där med skillnaden att Staden tillämpar utgåva 3 från 2011. Som Mark- och miljödomstolen också förtydligade i domskälen i det aktuella avgörandet avser värdena i den angivna standarden riktvärden som om de överskrids vid enstaka tillfällen inte medför villkorsbrott. Staden föreslår mot bakgrund av detta att villkor V3 förses med ett nytt första stycke, varvid villkorsförslaget i sin helhet har följande lydelse: V3. Vibrationer från sprängningsarbeten får inte överskrida de värden som beräknas enligt Svensk Standard SS 460 48 66:2011 Vibration och stöt Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader. Sökanden ska vidta de förberedelsearbeten och åtgärder samt iaktta de riktvärden som följer av Åtgärdsplan för vibrationer gällande kulturbyggnader. Sökanden ska samråda med berörd tillsynsmyndighet om urvalet av de fastigheter som ska ingå i de förebyggande åtgärderna och i ett kontrollprogram. Sökanden ska senast tre (3) månader innan den tillståndspliktiga vattenverksamheten påbörjas till berörd tillsynsmyndighet inge ett Kontrollprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Kontrollprogrammet ska hållas aktuellt och får efter samråd med berörd tillsynsmyndighet justeras allteftersom verksamheten fortskrider. 150. Länsstyrelsen i Stockholms län (aktbil. 856) anser att det är för tidigt för att bestämma gränsvärden eftersom alla mätningar och bedömningar inte är klara än. Dessa frågor bör kunna hanteras inom ramen för Åtgärdsplan för vibrationer gällande kulturbyggnader. Vidare anses att eventuell påverkan på känslig kulturmiljö i Gamla stan kommer hanteras på ett ändamålsenligt sätt genom Åtgärdsplan för vibrationer gällande kulturbyggnader eller inom ramen för projektets miljöplan. Staden noterar detta. 6 Mål M2301-07. Målet överklagades till Mark- och miljööverdomstolen men enbart i delar rörande ersättning för rättegångskostnader.

17(34) 151. Trafikverket (aktbil. 868) påpekar att Staden gör bedömningen att påverkan på grundvattennivån kring Tegelbacken och Centralen till följd av anläggandet av nya slussen kommer att vara marginell (p. 56). Staden motiverar inte detta. En mer detaljerad analys av hur nivåerna i Mälaren vid Klara sjö påverkar grundvattennivåerna i övre och undre magasin krävs. Staden bör utreda vilka åtgärder som krävs för att förhindra påverkan på trågkonstruktionen vid Riddarholmstunneln. I området kring Tegelbacken och Centralstationen har marken under de senaste århundradena fyllts ut med diverse fyllnadsmassor mot Klara sjö. De naturliga jordlagren i området överlagras därför av fyllnadsmassor med mäktigheter på uppemot 10 m eller mer. Grundvattnet i området har direkt och mycket god kontakt med Mälaren genom de mäktiga fyllnadsmassorna. Hydraulisk kontakt finns även mellan övre och undre grundvattenmagasin i området. Beroende på befintliga undermarksanläggningar i området är grundvattennivån avsänkt. Grundvattenströmningen i området är riktad från Mälaren in mot land, se principskiss i figur 1 nedan. Grundvattenströmning sker också från övre till undre magasin. Planerad reglering av Mälaren kommer inte att förändra denna grundvattenströmning och påverkan på grundvattennivån i området runt Tegelbacken och Centralen förväntas således vara ytterst marginell. Bergab som upprättat den hydrogeologiska utredning som utgjort underlag för Stadens ansökan, bilaga 4 till ansökan, har gjort bedömningen att inga förändringar/höjningar av grundvattennivån kommer att inträffa på Riddarholmen till följd av Mälarens ändrade reglering. Tvärtom kommer de högsta ytvattennivåerna att regleras bort och risk för påverkan genom höga grundvattennivåer kommer att minska. Någon påverkan på Riddarholmstunneln förväntas således inte med anledning av förändringar av grundvattennivån till följd av Mälarens ändrade reglering.

18(34) Figur 1. Principskiss över jordlager och grundvattenströmning vid Tegelbacken. 152. Trafikverket (aktbil. 868) påpekar att de behöver fri tillgång till de arbetsområden som krävs för genomförande av det eventuellt kommande projektet med att byta ut järnvägsbroarna över Söderström och Norrström (projekt Getingmidjan). Staden noterar att Trafikverket kräver fri tillgång till ett större antal etableringsområden som krävs för projektets genomförande. Av yttrandet framgår att Trafikverket ännu inte fattat beslut om det planerade utbytet av järnvägsbroarna över Söderström och Norrström. Staden förutsätter att projektets behov av etableringsytor hanteras i gängse ordning med Staden och i samråd med övriga verksamheter och projekt som är planerade eller redan pågår i de aktuella områdena. 153. Trafikverket (aktbil. 868) meddelar att de inte funnit någon direkt redovisning av vilka konsekvenser regleringen under byggtiden får för verkets anläggningar. Härutöver förutsätts att en detaljerad statusbedömning genomförs av järnvägsbroarna över Söderström och Norrström innan arbetena inleds. Staden bedömer inte att regleringen under byggtiden kommer att medföra några negativa konsekvenser för Trafikverkets anläggningar i Söderström. Staden har vid ett möte med Trafikverket redovisat detta.

19(34) Frågan om statusbestämning har delvis besvarats i bemötande den 21 december 2012 (p. 44). Staden åtar sig att samråda med Trafikverket om vilken typ av statusbedömning som krävs innan byggstart. 1.4.2 Sjöfart 154. Transportstyrelsen (aktbil. 805) anser att det är önskvärt att utformningen av skyddsåtgärder fortsättningsvis även sker i samråd med Transportstyrelsen. Restriktioner eller annan reglering från sjötrafiksynpunkt som faller under Transportstyrelsens ansvar kan bli nödvändigt med anledning av projektets genomförande. Staden delar Transportstyrelsens synpunkt om behov av samråd och en sådan kontakt har tagits. 1.4.3 Transporter 155. Stockholms Hamnar AB (aktbil. 831) påpekar att det vid planeringen av transportvägar bör tas hänsyn till de transporter som sker till och från hamnområdet mot Södra Länken och city. Staden och Stockholms hamnar AB har kontakt i frågor rörande transporter och trafik under byggtiden. Under byggtiden är det oundvikligt att framkomligheten i Slussenområdet försämras. Staden tillser dock i samband med upphandling och projektering att Stadsgårdskajen och Skeppsbrokajen förblir tillgängliga för Stockholms hamnars kunder och resenärer, även om Projekt Slussen kommer att medföra minskad kapacitet och ändrade färdvägar. 1.5 Vattenhushållningen 1.5.1 Vårpuckeln 156. Ove Sjöberg (aktbil. 862) anser att Staden inte i tillräcklig utsträckning redovisat sitt resonemang om att den s.k. vårpuckeln inte medför att större mängder brunifierade material förs ut i Mälaren. Brunifiering är ett tilltagande problem i särskilt södra Sveriges vattendrag och sjöar, något som i sin tur påverkar även havsmiljön. Orsaken till den ökande brunifieringen är inte fullt klarlagd och det finns flera hypoteser rörande skälen för denna. Frågan om

20(34) brunifiering har bl.a. berörts i avsnitt 8.2 i Dricksvatten Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren, bilaga 5C till ansökan. Brunifiering föranleds av organiska humusämnen som lösts i vatten och som har sitt ursprung i landmiljöer, oftast från skogsområden. Mälarens avrinningsområde är stort och omfattar cirka 5% av Sveriges yta. Vattnet som rinner till Mälaren innehåller humus och andra ämnen som kommer från skogs-, betes/gräs- och åkermark. Effekten av den s.k. vårpuckeln och den förändring av strandängsareal som förutses, med en tillkommande yta på 90 ha, är således negligerbar i jämförelse med det samlade tillskottet av humus från det 22 600 km 2 stora avrinningsområdet. Härutöver får påpekas att humus redan idag transporteras ut i vattnet från dessa områden. Vidare innebär huvudalternativet att risken för höga vattenstånd och översvämningar minskar. Detta innebär i sin tur minskad risk för brunifiering av Mälarens vatten både under normaldrift och vid extrema händelser och tillflöden. Sammantaget bedöms huvudalternativet innebära positiva konsekvenser vad avser brunifieringen av Mälaren. 157. Ove Sjöberg (aktbil. 862) anser att risken för konsekvenser av allvarliga olyckor kommer att öka väsentligt under den tid då vattenståndet är högt då den s.k. vårpuckeln kan medföra att omfattande områden kommer att hamna inom en zon med mindre än 12 timmars rinntid till vattentäktszoner. Det kan inte uteslutas att de lokala konsekvenserna blir allvarliga vilket kan medföra restriktioner i pågående markanvändning, vilket måste beaktas. Den nya regleringen innebär att Mälarens vattennivåer under våren i större grad styrs av Mälarens tillrinning, vilket leder till mer naturliga vårvattenstånd under en begränsad period i mars och april. Vissa vårar kommer högre vattenstånd att förekomma och andra vårar lägre, det är alltså inte fråga om stora tillkomande arealer som alltid kommer att stå under vatten jämfört med nollalternativet. Vid avgränsningen av en skyddszon för vatten beaktas normalt en högflödessituation med minst 10 års återkomsttid. Den s.k. vårpuckeln ligger redan inom denna regleringsamplitud och är därmed inte dimensionerande för avgränsningen av zonerna. Detta innebär att riskanalyser som ligger till grund för formuleringen av skyddsföreskrifter för yt- och grundvattentäkter runt

21(34) Mälaren redan omfattar dessa områden varför den nya regleringen inte kommer att aktualisera några nya restriktioner i markanvändningen i detta avseende. 158. Lindahls huvudmän (aktbil. 839) anser att Staden inte tillräckligt tydligt beskrivit nyttan av den s.k. vårpuckeln och dess betydelse för undvikandet av översvämningar av Mälaren. Ove Sjöberg (aktbil. 862) anser att det vid en samlad bedömning inte sker någon positiv inverkan på naturvärdena av den s.k. vårpuckeln samt att nyttan av denna inte överväger kostnaderna eller olägenheterna av den. Staden önskar förtydliga att översvämningsrisken motverkas genom den ökade avtappningskapacitet ur Mälaren och inte genom den s.k. vårpuckeln i sig. För att möjliggöra en ökad avtappningskapaciteten måste emellertid regleringen av Mälaren ändras. Vid fastläggandet av en ny reglering måste en rad hänsynstaganden göras och olika intressen beaktas för att regleringen ska motsvara de krav som ställs i bl.a. miljöbalken. I de fall olika intressen har olika behov och önskemål vad gäller vattennivåer, har en avvägning gjorts i enlighet med vad som tidigare beskrivits i bl.a. avsnitt 3.2 i MKB:n. Inom ramen för projekt Slussen har bedömningen gjorts att särskild hänsyn måste tas till värdefulla strandnära naturmiljöer vilket uppnås bäst med en årstidsbaserad reglering. Flera alternativa regleringar har studerats. Stadens slutliga förslag, med den s.k. vårpuckeln, har bedömts bäst uppfylla kraven på hänsyn till strandnära naturmiljöer utan att stå i strid med regleringens syften och övriga hänsynstaganden. Därmed anses denna reglering vara den mest lämpliga regleringsstrategin, såväl miljömässigt som ekonomiskt. För en redogörelse för övriga utredda regleringsalternativ hänvisas till MKB avsnitt 5.4. Vårflod är en naturlig företeelse. Avsikten med vårpuckeln är att inom vissa givna ramar åstadkomma så hög grad av naturlig vattenståndsvariation som möjligt. Historiskt har andra intressen, främst intresset av att kunna bruka mer åker, gynnats av Mälarens reglering medan biologisk mångfald och kopplade ekosystemtjänster fått stå tillbaka. Genom den nya regleringen föreslås mindre justeringar som syftar till att omfatta även hänsyn till ekosystem och biologisk mångfald. Mälaren representerar genom dess våtmarker en väsentlig del av Sveriges biologiska mångfald och ekosystemtjänster. I en modern vattenreglering bedöms det inte vara försvarligt att bortse ifrån dessa intressen. Se vidare bilaga B14.

22(34) Såvitt gäller frågan om nyttan av huvudalternativet (inklusive vårpuckeln) i förhållande till nollalternativet kan påpekas att det är en stor skillnad mellan måttlig positiv konsekvens och liten till ingen negativ konsekvens. Skillnaden är mycket stor och kan med fördel exemplifieras genom konsekvenser på Natura 2000-områden. Nollalternativet innebär ytterligare försämring för enskilda arter, bland annat fåglar som omfattas av habitatdirektivet och förekommer som typiska arter i naturtypen 6410 fuktäng med blåtåtel och starr. Eftersom förutsättningarna för gynnsam bevarandestatus inte råder för naturtypen 6410 i Mälaren och ej heller för flera fågelarter så innebär negativa konsekvenser för dessa arter att möjligheten att nå gynnsam bevarandestatus motverkas. 7 Detta kräver särskilt tillstånd. Huvudalternativet innebär att möjligheten att nå gynnsam bevarandestatus ökar. Genom att avbördningskapaciteten i Mälaren ökar, minskar översvämningsrisken och därigenom också risken för att Mälarens vattenkvalitet ska försämras av bl.a. föroreningar, humus och näringsämnen från strandnära mark. 159. Ove Sjöberg (aktbil. 862) anser i första hand att vårpuckeln bör utmönstras ur vattenhushållningsbestämmelserna och i andra hand att Mälarens nivå efter den första april ska vara maximalt enligt medelvattennivåkurvan. Ove Sjöbergs synpunkter har i detalj bemötts av Staden ovan (p. 154-156). Staden anser att det av bl.a. ovan anförda skäl inte föreligger skäl att utmönstra den s.k. vårpuckeln ur vattenhushållningsbestämmelserna. Såvitt gäller förslaget att Mälarens nivå efter en viss tidpunkt maximalt ska få uppgå till kurvan för medelvattennivå önskar Staden göra följande förtydligande. Vårfloden enligt huvudalternativet kommer att inträda på samma nivåer som normal vårflod idag. Att andelen år med vårflod ökar medför dock sammantaget ett höjt medelvattenstånd. Den beräknade medelvattennivån är slutprodukten av en variation och kan inte jämställas med en fast nivå vid en given tidpunkt. 7 Calluna 2011-12-21b. Projekt Slussen Natura 2000 Miljökonsekvensbeskrivning ny reglering av Mälaren

23(34) 160. Havs- och vattenmyndigheten (aktbil. 857) anser att en mer naturliknande avsänkning av vårfloden från april till sommaren bör eftersträvas samt att det i underlaget är svårt att bedöma hur planerad tappning avviker från den naturliga avbördningskurvan. En av utgångspunkterna för den nya regleringen har varit att åstadkomma mer naturliknande årstidsvariationer i förhållande till dagens statiska reglering och föreslagen strategi har som ovan nämnts varit det alternativ som bäst uppfyllt detta med hänsyn tagen även till andra intressen. Staden har tidigare redogjort för skillnaderna mellan de olika regleringsalternativen. Se avsnitt 3 i Strandnära naturmiljöer Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren, bilaga 5G till ansökan. 1.5.2 Påverkan på fiskbestånd 161. Havs- och Vattenmyndigheten (aktbil. 857) påpekar att det saknas tillräckligt underlag till styrkande av att ny reglering inte kommer påverka andra fiskbestånd (än gäddan) negativt. Exempelvis bör klargöras hur den hastiga sänkningen av vattenståndet i maj - juni påverkar temperaturförhållanden och produktion av berörda fiskarter, exempelvis gös, abborre och cyprinider samt uppgifter om hur stora grundområden som påverkas av ansökt verksamhet. Ove Sjöberg (aktbil. 862) påpekar att lokal påverkan kan bli avsevärd i de stora grundområden där fisken har sin vårlek samt att den nya regleringens inverkan på fisket, såväl enskilt som allmänt, bör sättas på prövotid. Inledningsvis bör poängteras att det är konsekvenserna av att vattenståndet sjunker 5 cm från mitten av april till mitten av maj som ska beaktas eftersom efterföljande period inte skiljer regleringsalternativen åt. Det innebär att det enbart är de översta översvämmade områdena (motsvarande tuvtåtelfuktängen på strandängar) som påverkas. Detta och den nya regleringens påverkan på vattentemperaturen och berörda fiskarter förtydligas i bilaga B14. I rapporten redogörs även för omfattningen av grunda arealer som kommer att påverkas av den nya regleringen. Sammanfattningsvis kan sägas att någon vattentemperaturväxling i nämnvärd omfattning inte kommer att inträffa och att någon konsekvens för fisk till följd av den nya regleringen därför inte kan befaras. Avgörandet av en villkorsfråga kan, enligt 22 kap. 27 miljöbalken, skjutas upp under en prövotid när verkningarna av en verksamhet inte kan förutses med tillräcklig säkerhet. Ett prövotidsförfarande ska dock inte vara ett rutinmässigt inslag i prövningen utan bör endast användas där det finns klara motiv för det. Staden är av uppfattningen att den nya regleringens påverkan på fisket, såväl enskilt som allmänt, i tillräcklig grad har

24(34) kunnat utvärderas och förutses. Det finns därmed inte någon rättslig förutsättning att använda ett prövotidsförfarande i denna fråga. 1.5.3 Uppföljning och övervakning 162. Länsstyrelsen i Stockholms län (aktbil. 856) anser att det prognosverktyg som etableras för övervakningen av vattensituationen i Mälaren, bör finnas tillgänglig och i operativ drift i god tid innan arbeten av betydelse påbörjas på anordningar som har direkt koppling till avbördningskapaciteten genom Slussen och Södertälje kanal. Sagda prognosverktyg ska etableras av SMHI och Staden disponerar därför inte över frågan om när prognosverktyget tas i drift. Staden ser dock positivt på att SMHI indikerat att det nya prognosverktyget kan tas i drift redan under hösten 2013. 163. Lindahls huvudmän (aktbil. 839) anser att det finns behov av en mätpunkt i Barvalappen/Sörfjärden eftersom den förlängda s.k. vårpuckeln kan förväntas pågå under längre tid i området, till följd av att utloppet ur viken är väsentligen begränsat. Det framstår som att skälet till begäran att en mätpunkt bör placeras i Barvalappen är uppfattningen att det begränsade utflödet ur viken medför en osäkerhet kring vilken inverkan de föreslagna vattenhushållningsbestämmelserna kommer att ha på berörda jordbruksmarker. Så som framgår av Stadens bemötande från den 21 december 2012 syftar mätningen av vattenståndet i Mälaren till att avgöra den totala vattenvolymen i Mälaren. Mätpunkterna har placerats ut därefter. Det bör härutöver noteras att det, i enlighet med vad som anförts under punkten 158 ovan, är SMHI som ansvarar för att etablera dessa mätpunkter och inte Staden. 164. Länsstyrelsen i Stockholms län (aktbil. 856) tillstyrker förslaget från SMHI om att rapporteringen av data över aktuella vattennivåer och flöden i realtid överförs till SMHI. Förslaget bedöms underlätta myndigheternas tillsyn över Mälarens reglering. Staden noterar detta.

25(34) 1.5.4 Klimatpåverkan 165. Stockholm Vatten AB (aktbil. 837) anser att förslaget till reglering av Mälaren inte är anpassat till ett förändrat klimat och kan därför behöva ändras med tiden. MKB:n innehåller en del frågeställningar som ytterligare bör belysas, bl.a. hur förändrat klimat påverkar risken för låga vattennivåer i Mälaren sommartid. SMHI bör årligen sammanställa statistik över regleringens funktion och hydrologiska data över Mälaren och göra en större översyn av regleringen vart 20e år. Det är riktigt som Stockholm Vatten AB påpekat att ett förändrat klimat medför risk för låga vattennivåer. Detta innebär att regleringen kommer att behöva ses över för att undvika att vattenståndet i Mälaren ska bli för lågt under sommar och höst, vilket Staden också redogjort för vid samråd, i referensgrupp och i ansökningshandlingarna. Nuvarande bedömningar är att en översyn till följd av ökad avdunstning under sommar och höst kan behöva ske i mitten av seklet. När i tiden en dylik justering bör genomföras är dock beroende av när behovet uppstår och bör inte låsas fast i samband med den nuvarande prövningen. Se vidare avsnitt 11.1 i MKB:n och p. 67 och 68 i Stadens bemötande den 21 december 2012. 166. Föreningen Södermalmparkernas Vänner (aktbil. 837) och Älvräddarnas samorganisation (aktbil. 852) uppger att SMHI inte längre står bakom sin bedömning av hur mycket havsytan förväntas stiga. Svante Forsström (aktbil. 851) anser att höjningar av havsnivån kan tänkas bli större än vad Stadens beräkningar visat såvitt det förstås med hänvisning till i aktbil. 832 åberopade bilagor. Staden noterar inledningsvis att SMHI i den hänvisade kunskapssammanställningen inte gör någon egen bedömning om havsytans förväntade stigning. Ifrågavarande dokument, som är en sammanställning över forskning och kunskapsunderlag rörande framtida havsnivåer, är avsett som underlag för bedömningar av hur framtidens havsnivåer kan komma att påverka svenska kustområden. SMHI:s samlade bedömning av havsytans stigning till slutet av seklet som redovisats i ansökningshandlingarna gäller fortfarande. Gällande behov av åtgärder till följd av de stigande havsnivåerna bortom tidshorisonten 100 år, krävs åtgärder som inte kan lösas inom ramen för Stadens arbete med Slussen eller lokalt i Söderströmsområdet. Sådana åtgärder är heller inte motiverade att genomföra nu och åtgärdar inte dagens översvämningsrisker, som beror på att inte tillräckligt mycket vatten kan tappas från Mälaren till havet vid tillfällen då det rinner mycket

26(34) vatten till Mälaren. Vid en snabbare stigande havsnivå kommer kompletterande storskaliga åtgärder behöva genomföras tidigare än vad som idag bedömts som troligt. 8 SMHI:s bedömning i fråga om Mälarens avbördningskapacitet, är således att denna måste byggas ut, oaktat klimatförändringar. SMHI bedömer också att åtgärdena som planeras inom Projekt Slussen ger ett gott skydd för prognostiserade klimatförändringar de närmaste 100 åren. 1.6 Påverkan på fiskvandring 167. Kammarkollegiet (aktbil. 860) yrkar att det, för det fall att fiskesakkunnig inte förordnas, ska föreskrivas villkor om att både fiskvägen vid Söderström och fiskvägen vid Riksbron ska möjliggöra säker passage för samtliga förekommande fiskarter. Vidare vidhåller Kammarkollegiet tidigare framförda åsikter om fiskluckan vid Riksbron i Norrström och anser att det är oklart om den föreslagna regleringen kommer att påverka fisk som försöker vandra. Om fisken lockas upp i Norrström bör fiskvägen där erbjuda samma funktion som Söderström. Ansökan bör vidare kompletteras med utredning avseende behovet av för andra fiskarter än laxartade att passera till och från Mälaren vid Norrström, samt hur detta behov påverkas av regleringen. Det är inte visat att den konstruktion för fiskvandring som använts i Fyrisån är lämplig att använda i Söderström. Staden har tidigare framhållit att ansökan inte omfattar några fysiska åtgärder i Norrström. Fiskvägens utformning vid Riksbron faller således utanför de åtgärder som nu ska prövas. Den planerade konstruktionen av fiskvandringsvägen vid Söderström motsvarar den konstruktion som finns vid Islandsfallet i Fyrisån, Uppsala. Utvärderingar av fiskvandringsvägen i Fyrisån har utförts av Upplandsstiftelsen och resulterat i tre rapporter: Rapport 2011/4 Fiskundersökningar i Fyrisån 2011, Rapport 2010/3 Undersökningar i Fyrisån 2010 Fisk och stormusslor samt Rapport 2009/8 Fiskinventering i Fyrisån 2009. Rapporterna visar att konstruktionen av fiskvandringsvägen möjliggör en säker passage för alla i ån förekommande fiskarter. Staden bedömer därför att en motsvarande konstruktion av fiskvandringsvägen i Söderström innebär en säker passage för där förekommande arter. Staden anser inte att villkor om utformningen av fiskvandringsväg vid Söderström bör föreskrivas i samband med prövningen utan att frågan lämpligen hanteras i samråd med länsstyrelsen. 8 Se vidare avsnitt 11.3 i MKB:n.

27(34) 168. Havs- och vattenmyndigheten (aktbil. 857) och Kammarkollegiet (aktbil. 860) anser att frågan om fiskvägens funktion bör utredas under en prövotid om tio år. Havs- och vattenmyndigheten anser att även frågan om minimitappning bör utredas inom en prövotid om tio år. Staden anser inte att det finns rättsliga förutsättningar att använda ett prövotidsförfarande i denna fråga av samma skäl som angivits ovan i punkt 161. 169. Havs- och vattenmyndigheten (aktbil. 857) anser att det saknas beskrivning av hur nedströmsvandringen av ål kan komma att påverkas av tappningen under ålens vandringsperiod på hösten. Regleringen skiljer sig åt från slutet av oktober och under vintermånaderna där nollalternativets vattennivåer ligger högre. Ålen förflyttar sig framförallt under september och oktober. Under denna period finns ingen skillnad mellan regleringen och förutsättningarna idag. Staden anser därmed att regleringens påverkan på ålens vandringsperiod är tillräckligt utredd. Se bilaga B14. 1.7 Påverkan på Natura 2000-områden 170. Naturvårdsverket (aktbil. 867) påpekar dels att Natura 2000-området såvitt gäller Askö-Tidö måste utvidgas genom ett regeringsbeslut för att omfatta även det restaurerade området och därmed ge erforderligt skydd för berörda arter, dels att utgångspunkten för bedömningen måste vara rådande tillstånd då det inte är säkert att utrivning och restaurering sker innan den nya regleringen träder ikraft samt att åtgärderna bör regleras som villkor i ett tillåtlighetsbeslut enligt 7 kap. 29 miljöbalken med därpå följande tillstånd enligt 7 kap. 28 a. Den nya regleringen kommer, i kombination med att Lövstavallen rivs ut, innebära en areell ökning av skyddsvärda strandängsvegetationstyper som till viss del ligger utanför Natura 2000-området. Det tillskapade habitaten bedöms dock bidra till en gynnsam bevarandestatus av naturtypen inom Natura 2000-området samt de arter av bl.a. vadaroch våtmarksfåglar som är knutna till strandängen. Gynnsam bevararandestatus förväntas därmed bibehållas eller till och med förstärkas. Se konsekvensbedömningen av Askö-Tidö, s. 24 i Natura 2000 Miljökonsekvensbeskrivning ny reglering av Mälaren, bilaga 5H till ansökan. Huruvida Natura 2000-området framöver kan komma att utvidgas med anledning av de tillskapade habitaten påverkar inte denna prövning.

28(34) Staden vidhåller att prövningen ska ske med utgångspunkten att Lövstavallen har rivits ut. Den nya regleringen kräver därmed inte något Natura 2000-tillstånd. 171. Länsstyrelsen i Västmanland (aktbil. 826) anser att den nytillkomna areal som svämmas, i de fall svämzoner kan förflyttas uppåt, inte nödvändigtvis kvalificerar som naturtyp enligt Natura 2000-regelverket. Se separat bedömning framtagen av Calluna, Bilaga B15. 1.8 Tillsyn 172. Länsstyrelsen i Stockholms län (aktbil. 856) anser att det måste bli tydligt i delegationen med stöd av 22 kap. 25 MB vad tillsynsmyndigheten ges för befogenheter men anser inte att något förtydligande i uppdelningen av tillsynsansvaret bör vara nödvändigt. Staden delar Länsstyrelsen uppfattning. 2. Ersättningsfrågor 2.1 Påverkan på jordbruket 173. Ove Sjöberg (aktbil 862) och Lindahls huvudmän (aktbil. 839) påpekar att det vid beräkningen av ersättningar inte har berörts att den mark som kommer påverkas av den s.k. vårpuckeln inte kommer kunna brukas samtidigt som det övriga skiftet och kanske inte heller ha samma gröda samt att då får inte kan beta på översvämmad mark (pga risk för angrepp av parasiter) kan det bli nödvändigt att avskilja översvämmade områden från övrig. Lindahls huvudmän anser även att det råder osäkerhet om vårsådd blir motiverad på drabbad mark. Ove Sjöberg anser vidare att Stadens underlag är otillräckligt för att göra en beräkning av skadan av den ansökta regleringen. Uppgifterna måste kontrolleras mot fältförhållanden, de påverkade områdena måste redovisas på en karta med skala 1:2 000 och uppger att preciserade ersättningsanspråk kan framställas inom två månader från erhållande av kompletterande material. Om ej begärt anstånd beviljas bör frågan om inverkan på jordbruksmark sättas på prövotid. Länsstyrelsen i Södermanlands (aktbil. 788) län anför att det kan ta tid för sakägare att få del av underlag rörande ersättningsberäkning. Som framgår av ansökan odlas en del åkermark i Mälardalen som enligt Jordbruksverket ligger lägre än den naturliga gränsen mellan åkermark och strandnära

29(34) betesmark. 9 Så lågt liggande åkermark benämns fortsättningsvis marginalarealer. Vårbrukandet av marginalarealer försenas enligt Jordbruksverket vissa år. Sådana år väljer vissa lantbrukare att vårbruka marginalarealen senare än intilliggande arealer medan andra väljer att den våren inte vårbruka dem överhuvudtaget. Den s.k. vårpuckeln innebär enligt Jordbruksverket att problemen med att vårbruka marginalarealerna kommer att inträffa oftare, dvs. fler år än idag. 10 Jordbruksverkets ersättningsmodell kompenserar för den marknadsvärdeminskning som uppkommer i anledning härav. Se dock nästa stycke. Jordbruksverkets ersättningsmodell inbegriper inte s.k. annan skada. För marginalarealer är exempel på annan skada att brukaren får vårbruka dessa i omgångar, exempelvis några dagar senare än intilliggande högre belägna arealer, med ökade transport- och brukningskostnader som följd. Teoretiskt kan man tänka sig att en marginalareal så sällan kommer att kunna vårbrukas samtidigt som intilliggande åkerarealer, att dessa överges som åkermark för att övergå till att bli strandnära naturbetesmark eller impedimentsmark. Lantbrukare kan också fatta olika beslut rörande det lönsamma i att vårbruka vid flera tillfällen respektive att sluta bruka viss marginalmark. Staden väljer därför att betrakta denna typ av påstådda skador på marginalarealer som annan skada, även om det kan argumenteras för att de i något fall skulle kunna utgöra intrångsskada. Jordbruksverkets ersättningsmodell omfattar inte annan skada. Det råder full dispositionsrätt för parter i vattenmål beträffande frågor inom förmögenhetsrättens område. 11 En konsekvens härav är att sakägare som påstår att annan skada uppkommer till följd av den nya regleringen också har att visa detta för att ersättning ska kunna utgå. En dialog mellan Staden och företrädare för berörda markägare om ersättningens storlek och beräkning pågår. Staden har i nuläget börjat tillställa alla markägare beräkningsunderlag för respektive fastighet och Stadens inställning är att frågan ska kunna lösas 9 Medelvattennivån i Mälaren ligger på nivån +0,85. Av avsnitt 9.3.1 i ansökan följer att den naturliga gränsen mellan åkermark och strandnära betesmark ligger på nivån +1,6 1,7. Ett par kilometer in i landet ligger denna nivå några decimeter högre beroende på att grundvattennivån där är högre. 10 Vattennivåförhållandena i april månad kan väntas bli sämre 20 år av 30 år, oförändrade 6 år av 30 år samt bättre 4 år av 30 år, jfr bilaga 2 till rapporten Åkermark - Konsekvensbedömning ny reglering Mälaren, bilaga 5F till ansökan. 11 Jfr Nordh i Talerätt i miljömål, s. 243.

30(34) avtalsvis under en prövotid. Alternativt skulle Jordbruksverkets ersättningsmodell kunna kompletteras till att schablonmässigt kompensera för annan skada på marginalarealer. Med en sådan lösning skulle behovet av avtalsförhandlingar elimineras liksom behovet av prövotid. Staden har därför uppdragit åt Jordbruksverket att undersöka i vad mån ersättningsmodellen kan kompletteras i nämnda hänseende. Staden har bett Jordbruksverket undersöka ifall ett marginalarealsresonemang skulle kunna tillämpas även i ersättningsmodellen för de lägst liggande strandnära betesmarkerna. Detta i anledning av att den s.k. vårpuckeln befaras medföra uteblivet bete på sådana marker, vilket i sin tur ökar behovet av maskinell putsning. 174. Statens fastighetsverk (aktbil. 827) anser att Staden inte tar hänsyn till risken för tvister om ersättningar mellan jordägare och arrendatorer i sin bedömning av marknadsvärdesminskning. Staden har beaktat arrendatorers rättigheter och befintliga arrendeavtal förväntas omförhandlas innan den nya regleringen träder ikraft. Eventuella kostnader för att arrendatorer och markägare i samband med omförhandling av ett arrende inte kan komma överens om ersättning, är inte en sådan skada till följd av den nya regleringen för vilken ersättning från Staden ska utgå. 175. Länsstyrelsen i Södermanlands län (aktbil. 841) anser att de lägst belägna betesmarkerna löper risk att inte längre berättiga till ersättning och står fast vid sitt tidigare yttrande i denna fråga och att en skötselfond bör finnas för att säkerställa att hävden av de försämrade betesmarkerna upprätthålls. Länsstyrelsens yttrade ger inte Staden anledning att ändra sin tidigare framförda inställning att en skötselfond inte bör inrättas. Se Stadens bemötande den 21 december 2012 (p. 97). 2.2 Påverkan på energiutvinning 176. Foyens huvudmän (aktbil. 818, 820, 822 och 824) uppger att det pågår en dialog mellan Staden och Fortum och att tidigare framställda yrkanden och erinringar kvarstår i avvaktan på slutligt avtal. Såvitt gäller Mälarenergi har hemställts att Staden ska inkomma med ersättningserbjudande. Dialogen mellan Staden och energibolagen pågår alltjämt i frågan och Staden avser att hantera frågan avtalsvis.

31(34) 2.3 Oförutsedd skada 177. Lindahls huvudmän (aktbil. 839) och Ove Sjöberg (aktbil. 862) anser att tiden för oförutsedd skada bör bestämmas till 20 år, Länsstyrelsen i Stockholms län (aktbil. 856) och Havs- och vattenmyndigheten (aktbil. 857) anser att tiden för oförutsedd skada bör bestämmas till minst 10 år och Statens fastighetsverk (aktbil. 827) förbehåller sig rätten att återkomma med yrkanden om ersättning även lång tid efter att de sökta åtgärderna är avslutade. Yrkandet avser, som det får uppfattas, ekonomiska skador till följd av Mälarens ändrade reglering men även skador på byggnader. Staden vidhåller sin uppfattning att tiden för oförutsedd skada ska bestämmas till fem år av samma skäl som redovisats i Stadens bemötande den 21 december 2012, avsnitt 3.3. Anförda synpunkter ger inte Staden anledning att ändra denna uppfattning. 3. Övrigt 3.1 Diverse 178. Länsstyrelsen i Stockholms län (aktbil. 856) föreslår att Staden inom ramen för projektets miljöprogram åtar sig att följa ett förslag till samrådsstruktur som fungerat mycket bra i avstämningssamarbetet mot projektet Citybanan. Då ska avstämningsmötena ha följande struktur: 1) Tillståndsfrågor arkeologi/bebyggelse, 2) Vibrationer/sättningar (påverkan), 3) Specifika kontrollprogram, 4) avrapportering av förändringar, 5) besiktningar. Staden ser positivt på den av länsstyrelsen föreslagna strukturen för avstämningsmöten med tillsynsmyndigheten men bedömer inte att detta är något som behöver fastläggas inom ramen för tillståndsprövningen. 179. Stephan Almqvist (aktbil. 828) och Nils Håkansson (aktbil. 843) framför synpunkter rörande bl.a. förväntad påverkan av Mälarens ändrade reglering och det av Staden ingivna ersättningserbjudandet. Stephan Almqvist har också ansett att ägare till bryggor runt om i Mälaren borde vara sakägare. Såväl Stephan Almqvist som Nils Håkansson företräds av LRF Konsult. Staden kommer i enlighet med vad som anförts tidigare, i den utsträckning som sakägare företräds av ombud, uteslutande att bemöta det ombudet anfört i målet. I sammanhanget kan dock sägas att i fråga om påverkan av Mälarens ändrade reglering är förväntade konsekvenser utförligt beskrivna i MKB:n, avsnitt 10. Gällande innehavare av bryggor förväntas ingen sådan påverkan av den ansökta verksamheten att dessa ska anses vara sakägare i målet.

32(34) 180. Stockholm Vatten AB (aktbil. 837) påpekar att de erosionsskydd som föreslås i rapporten "Teknisk beskrivning för vattenverksamhet" för det sjöförlagda tryckavloppet i Riddarfjärden inte kan accepteras, då ett sådant avlopp måste vara lätt åtkomligt för reparation och underhåll och att Stockholm Vatten har en huvudvattenledning på bank i Söderström och två huvudavloppsledningar i Franska bukten. Stor försiktighet måste iakttas vid arbeten nära dessa VAsystem. Tryckavloppsledningen i Riddarfjärden är grundlagd i grav eller på bank med mellanstöd samt övertäckt med sand eller grus till 0,5 m över ledningshjässan. En rimlig utformning skulle kunna vara att endast ersätta en del av den befintliga övertäckningen med grövre material (med övergångslager i stället för föreslagen geogrid) eventuellt i kombination med inspektion av erosionsskyddet efter högflödessituationer. Erosionsskyddet kommer att utformas i samråd med Stockholm Vatten. Arbeten i anslutning till Stockholm Vatten AB:s anläggningar bör naturligtvis utföras så att dessa inte skadas. 181. Stockholm Vatten AB (aktbil. 837) anser, som det får uppfattas, att det bör klargöras hur till utloppskulvert hörande avlopp respektive huvudvattenledning (vid Södermälarstrand) påverkas av ökad strömning vid maximal avtappning. Såvitt gäller det till utloppskulverten hörande avloppet noterar Staden frågan och en separat kontakt kommer att tas med Stockholm Vatten AB i syfte att klargöra vilken anläggning som avses med bolagets fråga. För huvudvattenledningen mellan Söder Mälarstrand och Klara Mälarstrand är bedömningen att inget ytterligare erosionsskydd krävs och att inga stabilitetsproblem på grund av ökat strömtryck föreligger. 12 12 Se avsnitt 11.3.2 i den tekniska beskrivningen samt däri angiven referensrapport Sweco, 2011-12-21D Projekt Slussen - Erosion på sjöledningar, Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren, avsnitt 5.1.10.

33(34) 182. Svante Forsström (aktbil. 851) anser att Stadens ansökan borde kompletteras till att även inkludera eventuellt rivande och upprättande av tunnelbanebron över Söderström, vilken enligt en utredning från 2011 bedömts vara uttjänt. En ansökan till att anlägga en tunnelbanetunnel genom Söderström bör inrymmas i Stadens befintliga ansökan om tillstånd. Stationen vid Gamla stan utgör en spärrdamm och uppfyller inte moderna krav på en sådan. Staden ansvarar inte för en ombyggnation av tunnelbanebron varför sådana åtgärder inte skulle kunna tillföras ansökan. I MKB:n avsnitt 1.5 har Staden redogjort för sådana övriga projekt med koppling till projekt Slussen. Denna ansökan omfattar åtgärder för att förhindra att skador uppkommer på befintliga anläggningar till följd av ombyggnationen och där ingår anläggandet av erosionsskydd vid bl.a. tunnelbanebron. Andra åtgärder på tunnelbanebron ansvarar SL för. I fråga om altenativa utformningar hänvisas till vad som anförts under punkten 9 i Stadens bemötande den 21 december 2012. 183. Gudrun Holmgren (aktbil. 787) anser att arbetet med projekt Slussen har satts igång redan innan staden fått klartecken. En rulltrappa till den gamla gallerian har rivits, en trappa vid Djurgårdsfärjan har rivits och under majjuli 2013 planerar staden att sänka tre tunnelelement till Söderströmstunneln. Sådana arbeten som rivande av en rulltrappa i den gamla gallerian och/eller rivandet av trappan vid Djurgårdsfärjan är inte ett sådant förberedande arbete inför den ansökta verksamheten som nu är föremål för domstolens prövning. I den utsträckning som förberedande arbeten kan sägas vidtas är detta uteslutande arbeten som kan utföras med stöd i gällande detaljplan och som inte kan anses föregripa eller annars låsa domstolens prövning av den ansökta verksamheten. 184. Lindahls huvudmän (aktbil. 781) har i sitt yttrande angett att det på fastigheten Eskilstuna Säby 4:1 finns ett upplåtet jordbruksarrende. Enligt uppgift omförhandlas det ifrågavarande jordbruksarrendet vart femte år. Med anledning av detta saknas skäl att komplettera sakägarförteckningen, se vidare bl.a. avsnitt 4.1.1.1 (Jordbruksfastigheter) i bemötande den 21 december 2012.

Elisabeth Lundkvist, Calluna AB 2013-05-15 Projekt Slussen Klargöranden rörande konsekvensbedömning av naturmiljön för en ny reglering av Mälaren Bakgrund - flera naturvårdsintressen gynnas av ny reglering I förslaget till ny reglering för Mälaren har stor hänsyn tagits till naturvårdsintressen och målet har varit att inom de ramar som beslutats (vattenståndet i sjön ska variera mellan vattennivåerna 0,69 och 1,39 meter i RH 2000) skapa en reglering som gynnar naturvärden och framför allt strandnära sådana, som under många år har missgynnats i den rådande regleringen. I Callunas konsekvensbedömning av strandnära naturmiljöer framgår tydligt att strandängsmiljöer med sin typiska vegetationszonering är helt beroende av våröversvämningar. Den nya regleringen ökar chansen att dessa artrika och viktiga miljöer fortlever runt Mälaren. Idag är flera vegetationszoner och därmed många arter mycket trängda och riskerar att försvinna på sikt om den nuvarande regleringen med små översvämningar och liten inomårsvariation i vattenstånd fortsätter. I dessa strandnära miljöer finns artrik flora och fauna (groddjur, insekter) och inte minst ett rikt fågelliv som också gynnas/är beroende av våröversvämningar. Sumpskogar är också miljöer som gynnas av dessa översvämningar. Reproduktionslokaler för fisk och vattenvegetation i litoralen är också intressen och värden som vägts in i förslaget till ny reglering och målet har alltså varit att förbättra förutsättningarna för naturvärden på landstranden och i grunda vattenmiljöer. Naturlig avbördningskurva för Mälaren Jämförelse historisk regim och nollalternativ Calluna har i konsekvensbedömning för strandnära naturmiljöer (Calluna 2011) redogjort för skillnader mellan regleringsalternativen och här följer därför bara en kort sammanfattning. Figurerna är hämtade från Callunas utredning och från SMHIs slutrapport (2011) och figurnumreringen är därför inte logisk. Mälaren har varit reglerad sedan 1943 och en större förändring i regleringen gjordes i slutet av 1960-talet. Sedan 1968 har inga större förändringar gjorts och det är denna reglering som utgör grunden för beräkningen av nollalternativet. Figur 6 nedan visar i stora drag vilka förändringar de olika regleringarna medförde jämfört med det oreglerade naturliga tillståndet. LEGAL#9652285v2 Amplituden var stor i det oreglerade tillståndet, vattenståndet kunde variera 1 meter eller ibland ännu mer under ett år, med högst nivåer under vårfloden (som vanligen startade i april och låg som högst i maj månad) och sedan snabbt sjunkande nivåer ner mot lågvattnet i juli till september. Regleringen innebar en kraftig minskning av årsamplituden som sedan 1940-talet legat kring ca 40 centimeter och de senaste decennierna kring 30-40 cm. Under den första regleringsperioden fram till 1960-talet låg vårhögvattnet fortfarande i maj månad och lågvattnet var till och med lägre än i det oreglerade tillståndet. Sedan 1960-talet har klimatförändringar medfört att vårfloden startar tidigare och vattennivån i Mälaren ligger ofta högst i april månad och sjunker sedan ner mot sommarlågvatten som även det ligger en månad tidigare än förr. Sommarlågvattnet är från 1968 inte lika lågt som under den första regleringsperioden mellan 1943 och 1967. Avsänkningen från vårhögvatten ner mot sommarlågvatten har alltid gått snabbt och skett på en månad eller ibland på bara ett par veckor. 1

Elisabeth Lundkvist, Calluna AB 2013-05-15 480 460 1890-1939 1943-1967 1968-2006 440 420 400 380 360 J F M A M J J A S O N D Figur 6. Månadsmedelvärden för olika regleringsperioder. 1890-1939 är oreglerade förhållanden. Vattennivåer är cm över slusströskeln i Mälarens höjdsystem. Figur 7 visar tydligt att skillnaden mellan hög- och lågvatten var betydligt större i det oreglerade tillståndet än i nollalternativet, men avsänkningen från högt till lågt har gått ungefär lika snabbt både historiskt och i nollalternativet. I absoluta tal var avsänkningen betydligt större/snabbare historiskt där nivåerna kunde sjunka 40-50 cm på en månad. I nollalternativet sjunker vattnet ca 20 cm på samma tid. LEGAL#9652285v2 2

Elisabeth Lundkvist, Calluna AB 2013-05-15 Ny reglering jämfört med nollalternativ Den nya regleringen (huvudalternativet) är i stora delar lik nollalternativet, men det finns skillnader. Vårhögvattnet uppträder ungefär vid samma tidpunkt som i nollalternativet, men det är större sannolikhet att det uppträder i huvudalternativet jämfört med i nollalternativet. Våröversvämning inträffar alltså oftare, vilket ligger i linje med huvudalternativets syfte att skapa goda förutsättningar för arter och naturtyper i de strandnära naturmiljöerna. Det framgår av figur 13 nedan att nivån på våröversvämningen i huvudalternativet i princip inte är högre än i nollalternativet. De röda fälten visar vad som normalt (80 % av fallen) inträffar i huvudalternativet. De grå fälten visar vad som normalt inträffar i nollalternativet. Det är alltså under vinter och vår som skillnader finns mellan regleringsalternativen. I januari och februari är vattenståndet ofta högre i nollalternativet, under mars och april är det vanligare att vattenståndet ligger på en högre nivå i huvudalternativet än i nollalternativet, men det beror till stor del på att låga vattennivåer frekvent förekommer i nollalternativet, vilket sänker medelvärdet. Under maj månad sjunker vattenstånden ganska snabbt, men likartat, i båda alternativen, men återigen är det alltså vanligare att det finns ett högvatten i huvudalternativet än i nollalternativet. Från andra halvan av maj och fram till slutet av oktober är det i princip ingen skillnad mellan regeringsalternativen. Från november och fram till februari ligger nollalternativet högre än huvudalternativet. Observera skalan på y-axeln i figur 13, att sänkningen från vår ner mot sommar bara är ca 20-30 cm. Medelvattenstånd, medelhögvattenstånd och medellågvattenstånd är i princip lika för båda regeringsalternativen, det skiljer bara någon centimeter mellan dem (SMHI 2011). Lägsta lågvatten är lägre i nollalternativet och likaså är högsta högvatten högre i nollalternativet än i huvudalternativet.! LEGAL#9652285v2 Figur 13. Mälarens vattenstånd med reglering enligt Huvudalternativ redovisat som medelvärde, max och min för varje dag på året under perioden 1976-2005 (röda kurvor). Det röda fältet representerar spridning mellan 10:e till 90:e percentil. Som jämförelse redovisas motsvarande vattenstånd för reglering enligt Nollalternativet (grå kurvor och fält).!! 3