Utredning: Framtida skolorganisation i Gällö-Bräcke skolområde



Relevanta dokument
Likvärdig skola med hög kvalitet

Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort.

Framtida skol- och förskoleorganisationen Bräcke kommun (komplettering)

för Klinte rektorsområde

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun

VÄNGE HAR VI VALT...

Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk

Skrivelse angående legitimationsreformen konsekvenser och behov av justeringar

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet

Olika vägar att lösa gymnasiets lokalbehov.

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Lärare i grundskolan

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Motion, utbildningsutskottet

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Kvalitetsredovisning läsåret

DNR 2010/BUN Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011

Skolstrukturutredning

Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse.

Svartlå mer än bara en by

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 19

När det gäller allmänheten så har dialogen varit ännu knappare, då politiker inte insett att beslutet även drabbar alla invånare.

Barnen från Långträsk som går i Öjebyn, var är de medräknade i underlagen?

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten Antal svar: 13

U2013/2230/S

Kvalitetsrapport Så här går det

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten Antal svar: 10

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten Antal svar: 34

Fårdala och Stimmets förskolor och skolor. Fårdalas grundskola BOU-nämnden Enhetsplan 2013

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund

Arbetsplan/Beskrivning

KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

?! Myter och fakta 2010

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Rapport om läget i Stockholms skolor

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kompetensförsörjningsplan

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Kvalitetsrapport nr 2 Lärare

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Riktlinjer för skolskjuts och elevresor i Vaxholms stad

Information om ansökan till Lågstadiesatsningen läsåret 2015/2016

Minnesanteckningar Skolrådsmöte Bjärehov

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Kvalitetsanalys 14/15. Ljungbackens förskola

Remiss - Dnr :802 - Ansökan från Svartådalens Skola AB

Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Barn- och skolnämnd Lunds stad Skolkontoret. Områdeslokalplan för Järnåkra-Klostergården Enligt BSN Lunds stad beslut

Yngre än 30 år 8% år 25% år 63% 31 Äldre än 55 4% 2

Uppdrag att utvärdera intagningsreglerna för förskolan.

Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Rudolf Steinerskolan - att lära för livet. Upptäck waldorfpedagogiken!

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Det fria skolvalet ur ett fastighetsperspektiv

HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Personalutskottet

Yttrande över ansökningar om godkännande av huvudman för fristående förskoleklasser, fritidshem, grundskolor och grundsärskolor.

Mer Svedala för pengarna

Kartläggning av elever som valt annan skola än den anvisade inför och under höstterminen 2014 UN-2015/27

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Barn- och ungdomsnämndens svar på revisorernas årliga granskning för år 2011

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling årskurs 4-6 hösten 2013

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

Skoltaxi inom Piteå kommun

Byggnation av ny skola samt förskola i Anebys centralort

Information om statsbidraget för Lärarlönelyftet

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015)

Sankt Anna-paketet en samlad handlingsplan för en mer levande Sankt Anna-bygd

Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamheten

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn

Den här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Transkript:

Utredning: Framtida skolorganisation i Gällö- skolområde 1.1. Bakgrund Under 01 föddes 45 barn i hela kommun. Fram till 1 maj 013 har det fötts 15 barn i hela kommunen. 1 Till detta kommer givetvis en naturlig både in och utflyttning. Kravet på lärarlegitimation gör att man från 015-07-01 måste inneha legitimation för rätt ämne och rätt stadie för att få ansvara för undervisning och betygssättning. Minskade skullar på samma ytor gör idag att kommun har bland de dyraste lokalkostnaderna/ elev. Med rätten att fritt söka skola innebär dessutom att de gamla upptagningsområdena f mindre relevans och att andra faktorer än bostaden vägs in när föräldrar väljer skola. I takt med friskolornas etablering och lagen om bidrag på lika villkor blir det ibland dubbel verkan, dels en mindre klass i den kommunala skolan och med dyrare undervisning/elev innebär det att en elev från kommun ger x kr mer än en elev från Östersunds kommun om de väljer samma privata alternativ. Vi har sammanfattningsvis en alltför stor skolorganisation längs sträckan E14 jämfört med elevunderlaget i den kommunala skolan. 1.. Uppgift Redovisa lämplig skolorganisation och placering längs stret Pilgrimstad- senast 01-08- 09. 1.3 Riktlinjer Förslaget skall innebära att en god pedagogik kan genomföras med hänsyn till såväl stadieindelning som legitimationskrav samt förutsättningar attraktiva tjänster. Förslaget skall ge en totalt sett lägre driftskostnad (investeringskostnad och eventuella skolskjutsar inräknade) än 013 för såväl Skola/Barnomsorgsavdelningen som koncernen kommun i sin helhet. Förslaget skall dessutom innehålla en känslighetsanalys över viktiga storheter som förslaget landar. Vad händer om x föräldrar väljer att sätta sina barn i Östersunds friskolor? Vad händer vid en felbedömning av omställningskostnader på 10 % men även bedömning av orternas utvecklingspotential? Utredningen skall bedrivas så öppet och metodiskt att samtliga intresserade upplever möjlighet att påverka. 1 SCB befolkningsregister 1

1.4 Dokumenthistorik 01- KS Kommunstyreslen (KS) 01- KS KS 013- KSAGEK KS arbetsgrupp för ekonomifrågor (KS AGEK) 013-05-16 Utkast projektdirektiv 013-05-8 Utredningsdirektiv fastställs 013-07-0 Utkast Nulägesbeskrivning 11 st synpunkter kommit in. Förändringar= räkna in skolskjutsar och investeringsbehov i totalkalkyl, Bedömning av ortens utvecklingspotential Kommunchef. Beskrivning av nuläge.1 Elevunderlag 013-06-11 Statistik barn/elever 013-06-5 Kommun Endast inskrivna Födelse 13 1 11 10 09 08 S:a 07 06 05 04 03 0 01 00 99 98 S:a 0 1 3 4 5 0-5 Fsk 1 3 4 5 6 7 8 9 Fsk 10 Kälarne 4 6 8 9 6 35 8 15 6 5 13 6 7 10 15 15 100 Antal Käl omr 4 6 8 9 6 35 8 15 6 5 13 6 7 10 15 15 100 Gällö 7 9 13 13 7 11 60 17 18 16 19 16 19 9 39 5 8 6 Pilgrimstad 6 4 3 7 5 3 8 5 4 6 4 8 6 0 0 0 0 33 Fjällsta 10 5 11 4 8 10 48 9 6 17 10 15 7 0 0 0 0 64 Antal Gällö omr 3 18 7 4 0 4 136 31 8 39 33 39 3 9 39 5 8 33 9 5 18 0 9 13 19 1 8 5 30 5 34 8 36 68 Antal 9 5 18 0 9 13 19 1 8 5 30 5 34 8 36 68 omr Kommun total 34 47 51 54 49 59 94 58 64 73 63 74 68 61 83 68 79 691

. Beskrivning av pedagogiska krav Läset 1/13 hade kommunen 635 elever 1-9. Under kommande femsperiod kommer skolorna att tappa ytterligare drygt 100 elever, d.v.s. nära en femtedel av elevunderlaget (Kälarne och Gällö 17 %, 0 %). Läset 18/19 kommer Gällö och tillsammans endast ha 140 elever i 7-9 jämfört med 190 ht 1. Från verksamhetssynpunkt är det ett bekymmer när skolan blivit så liten att resurstilldelningen inte längre styrs utifrån pedagogiska behov. Lärartäthet och klasstorlek Lärartätheten i är högre än i de flesta kommuner. Enligt kommunens riktlinjer ska lärartätheten vara 7,6 pedagoger/100 elever vilket blir 13, elever per lärare. Det g åt 1,4 lärare (helklass samtliga lektioner) för att täcka schemat på 100 elever, 7,6pedagoger/1,4= 5,43st; 100/5,43 = 18,45 elever - om man aldrig någonsin har färre elever per lärare. Enligt skolperspektivet är skolan redan för liten när skolan inte klarar sig på dessa nyckeltal, utan resurser måste istället läggas på små undervisningsgrupper eftersom det saknas elever eller för att lärarna behöver fylla ut sina tjänster. Resurser som annars skulle prioriteras annorlunda utifrån pedagogisk hänsyn, till exempel som elevernas måluppfyllelse och arbetsro. Riktvärdet 18 elever/ klass innebär utan problem att man kör åldersblandat, till exempel 5sgrupp+f-klass/ 1-/ 3-4 / 5-6 eller 1-3/ 4-6. Dock blir det värre på högstadiet då Kälarne redan i dag kör 6-7, 8-9 tillsammans. Sedan är det så att yngre elever kräver mindre "dagliga" grupper samtidigt som högstadiet har stora klasser i de flesta ämnen, men som har ämnen som innebär små grupper av olika skäl, slöjd, sprval, kemilaborationer mm Lärarlegitimationen med krav på rättbehöriga lärare Från 1 juli 015 kommer reformen om lärarlegitimation att träda i kraft fullt ut. I dag fyller många av va lärare ut sina tjänster med undervisning i ämnen och skurser som de saknar formell behörighet i. Det kommer inte längre vara möjligt att ansvara för undervisningen och sätta betyg i de ämnen och skurser som du inte har behörighet i. Det räcker inte med att läraren är legitimerad, behörighet krävs även för att få undervisa i ämnet och i den aktuella skursen. Lärarnas olika examen ser mycket olika ut och det kommer att bli ett pussel att matcha lärarnas behörigheter med klasser och ämnen. Vissa har legitimation för mellanstadiet, men då i princip i alla ämnen, andra har kompetens över 1-7 eller 4-9, men då endast i -4 ämnen. Ju mindre skolenheter, desto sbarare blir det när pusslet ska läggas. Stadieindelningen I Kälarne och Gällö har vi i många haft endast stadier utifrån den tidigare nationella avstämningen mot målen i 5 och lärarutbildningen som examinerade lärare för 1-7 alt 4-9. Denna indelning är inte längre ändamålsenlig när avstämningen nu görs i 6 då eleverna också f betyg. Lärarutbildningen har också gjorts om och utg från en indelning i tre stadier med låg-mellan- och högstadielärare. Lärarbrist Lärarutbildningen är inte längre lika attraktiv och vi st inför en stundande akut nationell lärarbrist, framför allt på högstadiet. I konkurrensen behöver vi kunna erbjuda attraktiva heltidstjänster trots vikande elevunderlag. Tjänster som innebär arbete vid flera skolor kan försva t.ex. rekryteringen av lärare bosatta i grannkommunerna. 3

Det fria skolvalet Det fria skolvalet har hittills inte påverkat kommun i någon större omfattning, även om fler än tidigare väljer friskolor i andra kommuner. Däremot har de tidigare upptagningsområdena för skolorna förlorat betydelse eftersom det är föräldrarna som väljer skola. Distansundervisning Genom att utnyttja IT:s möjligheter skulle undervisningen rent praktiskt kunna samköras mellan skolorna. Det utredningsförslag som lämnades i november innebar dock stora begränsningar. Man f ha distansundervisning (lärare och elev är skilda i tid och rum) för en elev av medicinska eller psykosociala skäl, men högst för en termin i taget, totalt max terminer i samtliga ämnen Fjärrundervisning Innebär att elev och lärare har kontakt här och nu (som i samhällsinformationen och det modersmålsstöd vi ger nu via videokonferens, dator kan också användas) f användas om en legitimerad lärare sitter med eleven i skolan (innebär alltså dubbla kostnader, en utbildad lärare i ämnet+ läraren på elevens hemskola) endast i ämnena moderna spr, modersmål, samiska och teckenspr. Dessutom ska tungt vägande skäl finnas som t.ex. otillräckligt elevunderlag eller att ämnet inte erbjuds. Eftersom dessa lärare är sva att rekrytera är det i alla fall ett steg i rätt riktning men löser inte situationen i de övriga ämnena. 4

.3 Beskrivning av skollokalerna 013 Pilgrimstad Fastighetsägare: kommun Uppvärmning, Bokfört värde hyrd yta Kaptj.kostn/ per m² Driftkostn/ per m² Invbeh tk Övrigt Pilgrimstad skola 934 863 861 43 00 177 1 446 800 593 Pilgrimstad fd Folkets Hus 1 3 000 1400 Pilis summa 4 166 863 61 43 00 191 1 446 800 593 700 Investeringsbehovet best i nytt värmessystem gympahallens yta ej med 177 m ² Fjällsta summa Fjällsta Fastighetsägare: kommun BOKFÖRT VÄRDE HYRD YTA KAPTJ.KOSTN DRIFTKOST INVBEH TKR 3 61 1 155 365 159 316 559 500 484 500 947 Investeringsbehovet best i standardhöjning fasad. ÖVRIGT Gällö Fastighetsägare kommun BOKFÖRT HYRD KAPTJ.KOSTN DRIFTKOSTN INVBEH ÖVRIGT VÄRDE YTA / ÅR / ÅR TKR Gällö skola 5039 1 085 070 161 3 93 400 489 Gällö skola 4 87 89 högstadie Gällö skola låg, 3 487 47 mellan Gällö skola, ekohuset 58 77 Gällö skola vent 83 50 Gällö skola larm 178 388 Gällö skola badet 1 55 540 Gällö fd Folkets 1 355 000 1700 Hus Gällö skola motionshall 878 646 499 139 43 56 19 050 37 hyran delas med kultur/fritid 50 % Gällö summa 14 693 7 38 1 4 50 169 3 4 450 473 150 67 Investeringsbehovet best i byte tak och byte av fönster 5

Mellanstadie skola Fastighetsägare kommun BOKFÖRT VÄRDE HYRD YTA KAPTJ.KOSTN 14 917 358 DRIFTKOSTN INVBEH TKR 3064 1 01 971 334 144 700 700 ing mellanst gamla gympahallen/badet Anp gamla 96 109 matsalen Förskoleklass/ 6 749 37 548 430 386 785 149 000 7 fritids Zvampen driftkostnader även på skola Gunder Hägghallen 1 393 46 687 109 156 377 59 150 159 hyran delas med kultur/fritid 50 % summa 3 156 166 4 99 1 561 513 363 55 850 594 350 ing mellanst gamla gympahallen/badet Investeringsbehovet best i byte av tak. högstadie Fastighetsägare Folkets Hus HYRD HYRESKOSTNAD /M YTA 3 166 3 11 194 985 Skolans del av teatersalongen ing.4 Slutsatser av nuläget inom skolan - Framtida skolorganisation bör dimensioneras så att man med nuvarande befolkningsprognos uppn riktvärdet18 barn/klass vilket är den av politiken beslutade lärartätheten. Åldersintegrerade klasser kan accepteras upp till 6 klass. - Skolorna bör organiseras utifrån nationella prov och lärarutbildningen, det vill säga 1-3, 4-6 och 6-9. - Då fjärrundervisning enbart kan öka kvalitén men kräver dubbla resurser kan det inte vara en organisatorisk lösning. - Föräldrarnas fria val skall beaktas. Synpunkter på Nulägesbeskrivningen lämnas på synpunktsblanketten som finns under fliken Barn/utbildning på kommuns hemsida och lämna till respektive skola eller mailas till Bracke@bracke.se med rubriken Framtida skolorg Gällö- skolområde senast 013-08-04 6