Ekosystembaserad strategi vid planering av vattenmiljön i havet Versioner: 3.2.2010 Projektägare: Projektpartners: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Åbo Akademi Länsstyrelsen Västerbotten??
Innehåll Innehåll... 2 1. Bakgrund... 3 1.1 EU- direktiv och nationella direktiv som påverkar kustzonen och havsområdena... 3 1.2 Planeringsprocesser vid områdesanvändning... 4 2. Projektets syfte... 7 3. Projektets innehåll... 9 4. Projektets tidtabell och budget... 12 5. Finansiering... 12 6. Deltagare... 12 7. Miljö... 12 8. Jämställdhet och antidiskriminering... 12 Bilaga 1.... 13 Bilaga 2... 17
1. Bakgrund Den försämrade miljösituationen i de europeiska kustvattnen och havsområdena har lett till att ett flertal initiativ har tagits från den europeiska kommissionen för att uninonen gemensamt skall ta itu med problemen. Tre av dessa iniativ är Ramdirektivet för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (s.k. vattenramdirektivet 2000/60/EG), Rekommendationen för genomförandet av en integrerad förvaltning av kustområdena i Europa (2002/413/EG) och Ramdirektivet om en marin strategi (2008/56/EG). Det gemensamma för alla dessa är att de betonar att kust- och havsområdena bör nyttjas på ett hållbart sätt och att förvaltningen bör grunda sig på ekosystemens bärförmåga. För att uppnå detta rekommenderar man en ekosystembaserad förvaltningsstrategi. I den är utgångspunkten att växt-, djur- och människosamhällena är inbördes beroende av varandra och i samverkan med den fysiska miljön bildar ekologiska enheter som kan kallas ekosystem. En brist i nuläget är att riktlinjer som är lättillgängliga för planering av havsområden (inklusive vattendelen, bottnen och i dem levande organismer) på olika förvaltningsnivåer (region, kommunal) saknas samtidigt som exploateringstrycket på dem ökar. Även den nya ekosystembaserade metoden för förvaltning som nämns i direktiven och dess betydelse vid planering är svårtolkad. Kust- och havsområdena utanför Västerbotten och Österbotten har speciellt påverkats av utbyggnaden av älvar, stora torrläggningar och anläggningar för sjöfarten. Under senare tid har även en ökad eutrofiering blivit märkbar. Projekteringen och tillståndsprövningen av vindkraft på grundområden ute till havs har ytterligare lyft fram behovet en ökad kunskap om förvaltningen av havsområdena. 1.1 EU- direktiv och nationella direktiv som påverkar kustzonen och havsområdena Vattenramdirektivet Enligt ramdirektivet skall de europeiska vattnen kartläggas och deras karakteristika fastställas och uppdelas i vattenförekomster efter avrinningsområde och avrinningsdistrikt framtill år 2008. I Finland ansvarar Miljöministeriet för att utredningarna blir gjorda och i Sverige är det Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökningar. Samtidigt har en bedömning av vattenförekomsternas status utretts och vilken påverkan och vilka risker som de är utsatta för. Före utgången av år 2009 utarbetades en förvaltningsplan och ett eller flera åtgärdsprogram för varje avrinningsdistrikt. I dessa presenteras resultaten från den första tillståndsbeskrivningen och ges förslag på åtgärder för hur god ekologisk status kan uppnås eller upprätthållas i vattenförekomsterna. Detta arbete har i Finland utförts av de regionala miljöcentralerna vid vattenförvaltningsområdena och i Sverige av vattenmyndigheten vid vattendistrikten. Vattendirektivet inbegriper kustvatten som finns innanför territorialvattengränsen plus en sjömil. Ramdirektivet om en marin strategi Målet med EU:s ramdirektiv om en marin strategi är att nå en god havsmiljöstatus i Europa fram till 2020. Direktivet ålägger medlemsstaterna att utarbeta en nationell marin strategi för sina marina regioner. Strategin fyller ett dubbelt syfte: att skydda Europas hav och återställa dem i fullgott
skick, samt att se till att de ekonomiska verksamheter som är knutna till havsmiljön blir hållbara ur miljösynpunkt före 2021. Den marina strategin innehåller en bedömning av den marina miljöns tillstånd, mål, indikatorer och uppföljning av havens tillstånd. Efter att havsområdet indelats i zoner skall ett åtgärdsprogram tas fram till 2015 av de myndigheter som ansvarar för respektive område. Länderna kommer inom år 2010 utse de myndigheter som är ansvariga för dessa utredningar. Den marina miljön kan inte inordnas efter befintliga geopolitiska gränser. Den är till sitt väsen gränsöverskridande och kräver därför samarbete och gemensamma principer. Medlemsländer i samma havsområde uppmanas därför att samordna sina insatser. Marina direktivet tillämpas på alla marina vatten, havsbotten och underliggande jordlager. Direktivet innefattar såväl kustvattnen som öppna havsområden ut till den yttersta gränsen av det område där en medlemsstat har/eller utövar jurisdiktion i enlighet med FN:s havsrättskonvention. Den yttre gränsen fastställande innehåller en del undantag men de är inte aktuella i Bottniska viken. Rekommendationen för integrerad kustzonsförvaltning Integrerad kustzonsförvaltning handlar om att främja samarbete inom kustområdenas planering och förvaltning. Alla sektorer och verksamheter som verkar eller påverkar kustzonen behöver engageras. Det handlar om fysisk planering, fiske, sjöfart men även landbaserade sektorer som jordoch skogsbruk, infrastruktur och trafik och andra verksamheter som påverkar havsmiljön. I rekommendationen för Integrerad kustzonsförvaltning uppmanas länderna att ta ett samlat grepp för planering och resursutnyttjande i kustområdet. Enligt direktiven i rekommendationen har på nationell framtagits kuststrategier år 2006 (Hanhijärvi 2006, Boverket 2006 ). Respektive land har i dessa publikationer presenterat hur olika verksamheter i kustzonen regleras, utrett möjliga risker, identifierat aktörer och intressenter samt sammanfattat miljötillståndet och resurser i kustzonen. De nordiska miljöministrarna beslöt 2008 etablera en ad hoc-grupp för havsmiljöförvaltning och planering, vars uppgift är att sammanfatta nuläget och utreda möjliga synergier av samnordiska initiativ. Gruppen rapporterade till miljöministrarna i maj 2009 (TemaNord 2010). I rapporten presenteras olika initiativ och åtgärder för att förbättra samordningen av planering, skydd och förvaltning av de nordiska havsområdena. På regional nivå är de koordinerande instanserna för tillämpandet av rekommendationen inom projektets område Österbottens Förbund, i Finland och i Sverige? Övriga nationella riktlinjer Därtill har länderna kring Östersjön beslutat om ett gemensamt åtgärdsprogram, Baltic Sea Action Plan (HELCOM 2007), där utveckling av marina landskapskartor, kartläggning av habitatbildande arter och fiskrekryteringsmiljöer är några av de föreslagna åtgärderna. 1.2 Planeringsprocesser vid områdesanvändning Vid planering av områdena finns direktiv för planeringsprocessen på olika nivåer från de riksomfattande målen till detaljplaner (fig.1). Tillämpning av dessa direktiv på stora vattenområden är inte lika klara. Vid områdesreserveringar i vattendelen är uppdelning och kriterierna för vilken typ av data som skall ingå i en landskapsöversikt, generalplan och detaljplan oklar.
Finland Sverige Figur 1. Planeringen av områdesanvändningen i Finland (Miljöministeriet 2009) och Sverige ( ) I vattenmiljön består landskapet av två element: vatten och botten. I projekt där man beskrivit och avgränsat undervattenlanskapet har i en del fall både egenskaper från vattendelen (t.ex. salthalt) och av bottentopografin och beskaffenheten medtagits vid avgränsningen av olika landskap. Inom ramen för INTERREG-projektet BALANCE framställdes förslag på en landskapsklassificering och utgående från den en grov översikt av deras förekomst i Östersjön (Zyad&Reker 2007) (fig. 2). I Storbritannien har också en indelning av undervattensområdena i landskap utförts (Connor et.al. 2006). I en delrappport ingår även olika typer av områdesreserveringar (Lumb et. al 2004). I en dylik grov översikt kommer små landskapsenheter inte att synas utan de ingår i det landskap som blir dominerande när man modellerar områden utgående från bristfälligt eller för generellt data. Som exempel kan nämnas små grunda områdena som förekommer där bristfälligt djupdata antyder att hela området är relativt djupt. Dessa grunda undervattenslandskap är kanske är de mest värdefulla ur ekologisk synpunkt och beaktas därmed inte i tillräcklig grad.
Figur 2. Undervattenslandskap i projektområdet enligt klassificering i Zyad & Reker 2007 Nästa nivå är att man kartlägger vilka olika biotoper/naturtyper som ingår i lanskapet (fig. 3). Enligt habitatdirektivet som godkändes 1992 (92/43/EEG) gav medlemsländerna i EU förslag på områden som skall ingå i naturskyddsnätverket NATURA 2000. Naturen i dessa områden indelas i olika naturtyper. Denna första indelning har sedan kompletterats ett flertal gånger för att passa in i våra nordliga förhållanden (Airaksinen&Karttunen 1998, Helcom 1998, i Sverige använts?. Då behöver man tillgång till noggrannare data för att kunna göra avgränsningar där enskilda biotoper inom landskapet träder fram. Nästa nivå är när man mera i detalj beskriver de olika element som ingår i en bioptop, till exempel beroende på djup, bottenbeskaffenhet och salthalt kan inom ett begränsat område finnas grönalgbälten, brunalgbälten och kransalgsängar. Alla dessa har sin egen flora och fauna. I figur 3 är några biotopelement illustrerade. Figur 3. Biotop: grönalgbälte på moränstrand
2. Projektets syfte Det övergripande syftet med projektet är att samordna den ekosystembaserade regionala helhetsplaneringen av havsområdena mellan länderna och skapa en plattform för kunskapslagring och framtida beslutsfattande. Målsättningen är utveckla planeringen och förvaltningen av vattendelen i regionens kust- och havsområden. Detta görs genom att söka gemensamma metoder och system för att synkronisera planeringen mellan länderna enligt de direktiv och lagar som finns. Resultatet blir en regional tillämpning av de rumsliga planerings- och förvaltningskriterier som rekommenderas i ovan nämnda EU-direktiv och i de nationella/regionala strategierna. Projektet kommer också att följa med de nationella direktiv som är under beredning för tillämpningen av marina direktivet och rekommendationen för integrerad kustzonsförvaltning. De olika direktivens och rekommendationernas tidtabeller i förhållande till arbetsskeden inom projektet framgår av tabell 1. Tabell 1. EU-direktivens och rekommendationernas tidtabeller i förhållande till projektets arbetsskeden. Aktiviteternas nyckelhändelser noterade i tabellen 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Vattendirektivet Marina direktivet Integrerad kustzonsförvaltning Baltic Sea Action Plan Projektets tidtabell: Rapportering av första förvaltningsplane n Åtgärdprogramm en förverkligas Nationell myndighet utses. Eventuella ansvariga regional myndigheter Kriterier och metodstandard för att fastställa god miljöstatus Preliminär havsområdes indelning kommande insatser av vem och när ÖF, Boverket? Rapporterig av nationella planer Åtgärderna senast igång Preliminär tillstånds bedömning Miljömål och indikatorer Kriterier för god miljöstatus fastställs Identifiering av betydande belastning Revidering av planenrevision Klassificering Utkast till förvaltningspl an II Monitoringpr ogram startas Åtgärdsprogr am framtagna Första åtgärdsprogra mmet genomfört God miljöstatus uppnått? Åtgärdprogra m färdiga Aktivitet 1 Aktivitet 2 Aktivitet 3 Intervjuer med kommande användare och dataleverantörer? Kartläggning av nuvarande kunskap Uppbyggnad av arbetsplattform Utformning av beslutstödssystem Juridisk jämförelse av planeringsprocesser Inmatning och testing av olika dataskikt Testning av beslutstödssystemet Aktivitet 4 Aktiviteten inleds Skolning av användare Gemensamt regionalt kustplaneringsorgan GIS-plattformen i funktion Testning av planeringssituationer Beslutstödssystemet klart Slutseminarium Slutrapportering
Projektet förbättrar möjligheterna att tillsammans reagera på nutida och framtida utmaningar samt skapar förutsättningar för en förbättrad kommunikation mellan vetenskap, administration på olika nivåer och näringsidkare samt allmänheten. För att ett hållbart utnyttjande av resursrena skall vara möjligt behövs en gemensam plattform mellan olika myndigheter och länder. Efter att projektet är utfört kommer kust- och havszonen interregionalt att ha ett gemensamt hjälpmedel för planering, kunskapsutbyte och nätverk där många aktörer som påverkar vattenmiljöns tillstånd kommer att ingå. Områdets speciella karaktär med kraftig landhöjning, grunda vatten och salthaltsgradient ställer stora krav på planeringen av vattenområdena. Målet med en mera nyanserad planering är kunna minska möjliga kommande konflikter som beror på ökad exploateringsgrad och behov av skydd samt effekten av klimatförändringen. Eftersom även de yttersta havsområdena, där länderna har jurisdiktion EEZ-områdena (Exklusiv Ekonomisk Zon), kommer att ingå betyder det att de administrativa gränserna kommer att vara fysiskt kopplade till varandra. Detta betyder att en samordning regionerna emellan är av yttersta vikt. Projektet etablerar således nya samarbetsstrukturer regionerna emellan och de gemensamma resultaten kan vidare användas som en modell i det nationella arbetet. Konkreta mål: att utföra en grundlig analys av förvaltningsprocedurerna vid planeringen av havsmiljön (ÅA: fyll gärna på här..) föreslå struktur och funktion för ett gemensamt regionalt organ för koordinering av gränsöverskridande planering (ÅA ) gränsregional GIS-kunskapsplattform för lagring och analys av olika havsbaserade planeringssituationer beslutsstödssystem för havsbaserade planeringssituationer utförlig pilottestning av havsbaserade planeringssituationer i olika skala (lokal, regional, interregional)
3. Projektets innehåll Projektet genomförs i form av tre aktiviteter vars gemensamma syfte är att bidra till en enhetlig beskrivning och uttömmande kunskap över ekosystembaserad interregional planering. Projektet avgränsas till Österbottens förbunds och Västerbottens läns förvaltningsområde (figur 4). Det huvudsakliga innehållet i aktiviteterna beskrivs i figur 5. En mer detaljerad beskrivning finns som bilaga 1. Figur 4. Området som ingår i projektet. Området är avgränsat genom att sammanbinda Österbottens förbunds yttre gräns med Västerbotten motsvarande gräns med en rak linje. Områdena med olika färger längs finska kusten är vattenförekomster som används som enhet i vattendirektivet. Det blåa området är ekonomiska zonen. De röda strecken är kommungränser (på finska sidan).
Aktivitet 1: Förvaltningsproceduren vid planering av havsmiljö Aktiviteten utför en juridisk jämförelse regionerna emellan samt kartlägger den nuvarande kunskapen vad gäller ekosystembaserad planering Ansvarig för aktiviteten:?? Aktivitet 2: GIS-baserad kunskapsplattform Aktiviteten planerar och förverkligar en GIS-baserad kunskapsplattform på webben som fungerar som bas för lagring och analys av olika havsbaserade planeringssituationer. Utför tester av planeringsupplägg i olika skala Ansvarig för aktiviteten:?? Aktivitet 3: Beslutsstödssystem Aktiviteten ansvarar för utformandet av ett beslutsstödssystem för havsbaserade planeringssituationer. Vidare ansvarar aktiviteten för testning av planeringsupplägg i olika skala Ansvarig för aktiviteten:?? Aktivitet 4: Projektförvaltning och information Aktiviteten ansvarar för projektets administration och ekonomi och sköter intern och extern kommunikation. Aktiviteten basar även för projektets styrgrupp samt koordinerar projektets olika arbetsgrupper. Ansvarig för aktiviteten: Södra Österbottens ELY
AKTIVITET 1 Förvaltningsprocedurenvid planering i vattenmiljön i havet 1A Juridisk jämförelse: lagstiftning, sektormyndigheters ansvar, regionala myndigheter, kommuner, sammanslutningar. Hur koordineras dessa i Sverige och Finland? Planeringsprocesser på land och till havs, vilka skillnader? MÅL: Jämförelse och tolkning av de nationella förslagen till regional nivå 1B Kartläggning av nuvarande kunskap beträffande ekosystembaserad havsförvaltning och det material som krävs. Definition av begreppet ekosystem baserad strategi och vad det innebär vid planering av vattenområden. Genomgång av de förslag till nationella förbättringar i koordinering av exploaterandet av vattenmiljön som kommer fram under projektets gang MÅL: Utredning över kraven för och tillgängligheten av material för att fylla förutsättningarna för gemensam ekosystembaserad planering. Utredningen fungerar som bas för materialet till Aktivitet 2 1C Gemensamt regionalt organ där verksamheter i kustvattnen diskuteras och koordineras. Arbetsplattformen (från Aktivitet 2) används som datakälla för detta organ. MÅL: Förslag på arbetsordning och struktur för dylikt organ: vem? hur ofta? vilka typer av ärenden? AKTIVITET 2 GIS-baserad kunskapsplattform 2A Webb-baserad kunskapsplattform (GIS). Omfattande gemensam plattform för planeringsdata i Kvarken. MÅL: Offentlig webbaserad kartapplikation vars detaljerade innehåll definieras i Aktivitet1B. Innehåller åtminstone data om naturvärden och planeringsläge för olika verksamheter. Dataskikt kan lätt både sparas och hämtas för användning vid uppgörande av planer. AKTIVITET 3 Beslutsstödsystem AKTIVITET 4 Förvaltning och information 4A Arbetsgrupp som bidrar med data och expertkunskap MÅL: All tillgänglig data sätts tillgängligt för delprojekt 2 4B Extern information MÅL: Kommunikation utåt till övriga projekt och utomstående samarbetskontakter. Utformar texter för extern publicering i kunskapsplattformen 2A 4C Förvaltning och intern information. MÅL: Förvaltar projektets administration och ekonomi. Ansvarar för intern information och projektets slututvärdering. Fungerar som samordnare för Styrgrupp och Projektgrupp 3A Guide och skolning. Manual för hur olika användningsområden kan planeras i vattenmiljön, vad bör beakttas och vilka undersökningsmetoder finns tillgängliga. MÅL: Interaktivt beslutsstödssystemet integrerat med kunskapsplattformen producerat i Aktivitet 2. Skolning av målgrupper och testanvändare (till exempel några kommuner i Kvarken) 3B Test av planeringssituationer i olika skala. Planeringsproceduren i de bägge ländernas ekonomiska zon, områdesreserveringar för energiutvinning vindkraftparker, upprätthållande av småbåtsfarleder, planering av övrig infrastruktur. MÅL: Konkreta planeringssituationer testas och bedöms av några kommuner i området samt några berörda myndigheter. Systemet utvecklas på basen av utvärderingen. Figur 5. Aktiviteternas struktur
4. Projektets tidtabell och budget Projektet genomförs 1.11.2010 31.10.2013 och projektets totalbudget är XXX. Detaljerad tidtabell och budget i bilaga 2. 5. Finansiering Projektet finansieras av EU (Botnia-Atlantica), Österbottens förbund, Länsstyrelsen i Västerbotten samt Kvarkenrådet 6. Deltagare Följande instanser är projektpartners: Finland: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (projektägare) Åbo Akademi? Sverige: Länsstyrelsen Västerbotten Umeå Universitet? IGIS? Region Västerbotten? I projektet deltar även: Forststyrelsen (Västra Finlands naturtjänster) Malax kommun Österbottens förbund?? 7. Miljö Projektet har en positiv inverkan på miljön. Genom att öka kunskapen om ekosystembaserad planering till havs skapas förutsättningar för en helhetsplanering som tar miljövärden i beaktande med gemensamma kriterier i kvarkenregionen. 8. Jämställdhet och antidiskriminering Innehållsmässigt förhåller sig projektet neutralt till frågor som berör jämställdhet och antidiskriminering. Projektpersonalen anställs utgående från kompetens och erfarenhet.
Bilaga 1. Beskrivning av aktiviteterna Aktivitet 1: Förvaltningsproceduren vid planering i vattenmiljön i havet (HÄR FÅR ÅA/UMEÅ UNI FYLLA I ELLER ÄNDRA..) I många av direktiven och nationella strategierna för förvaltningen av kust- och havsområdena rekommenderas att de skall förvaltas med en ekosystembaserad förvaltningsstrategi och i det ingår också att ta i beaktande principer för hållbar utveckling. I paketet ingår: 1. En genomgång av dessa begrepp och hur de beaktas i de instrument som styr nuvarande planering av havsområdena. Tonvikten i utredningen sätts på att reda hur de tas i beaktande i planering på regional och lokal nivå och vilka skillnaderna är mellan länderna. 2. En intervju undersökning med de aktörer som utnyttjar havsområdena och hur de ser på nuvarande förvaltning. Intervjun görs efter att alla fått ta del av utredningen i skede 1. 3. Definiera rollerna hos olika myndigheter och aktörer som verkar i området Resultaten sammanställs i en kort rapport av nuläget och förslag till åtgärder för att få en mera koordinerad förvaltning. Aktivitet 2: GIS-baserad kunskapsplattform En kartläggning av kunskapsläget om naturresurserna och kulturvärden som är knutna till vattenmiljön i området presenteras. Enligt vilka kriterier utförs nuvarande områdesreserveringar i t.ex. landskapsplaner, generalplan, detaljplaner, NATURA2000. Här utarbetas också förslag till hur vattenmiljön kunde planeras och på vilken nivå i de olika planeringsinstrumenten. I nuläget görs sällan tydliga avgränsningar i vattenområdena trots att man i landreserveringarna utgår från att vattenområdet utnyttjas t.ex. strandplaner, hamnar, farleder. Tydliga avgränsningar av områden för utnyttjande av rörliga resurser såsom fisk (lekområde, områden viktiga för fisket) saknas också ofta. En utvärdering görs av om det i området förekommer speciellt värdefulla och känsliga biotoper i vattenmiljön som kräver ett speciellt gemensamt hänsynstagande. I paketet ingår också förslag till hur planeringen på regional nivå kan göras i EEZ-zonen. Denna del av projektet görs som en pilotstudie när riktlinjerna nationellt har fastställts. En sammanställning av vattendirektivets vård och skötselplaner och hur de påverkar planeringen och förvaltningen ingår också i detta paket. Genom att utnyttja data i dessa får man en god bakgrund till hur belastningen från land påverkar olika vattenområden. Sammanställning av data från andra projekt som bedrivits i området och hur de kan utnyttjas. (t.ex. Kvarkenmiljö, harrprojekten, Kvarken under ytan, ULTRA, Intersik, VELMU Alla underlag framställs på en gemensam kartbotten eller en kartbotten där bägge ländernas information kan lätt jämföras med varandra. Slutprodukten av denna aktivitet blir en interaktiv kunskapsplattform för hela regionen där data från ett stort antal källor används. Plattformen byggs så att den är lätt att uppdatera både vad gäller innehåll och teknik (gärna med open source).
1. Datakartläggning (typ av data och tillgänglighet). Utförs till största delen i Aktivitet 1. 2. Uppbyggandet av en kunskapsplattform (lämplig teknisk tillämpning och påbyggnad med olika tillämpningar) som innehåller regionerna kartmaterial 3. Inmatningsmodul för att olika aktörer lätt skall kunna mata in positionsrelaterat planeringsmaterial kompletterat med textdokument och annan information (bilder, provtagningsdata etc.) utan krävande kunskaper eller omfattande skolning Funktioner i GIS-iaaa databehandling områdesavgränsning inom avgränsade området belägna områdesreserveringar infofunktion under vilken det finns kort info om vilken typ av reservering det är kommenteringsfunktion. Genom att öppna denna funktion kan användaren skriva in egna anmärkningar införande av områdesreserveringar I GIS-systemet. Tillgängligt endast för aktörer som utför planering Databehandling En GIS-tillämpning med ett koordinatsystem som kan användas i båda länderna för att föra in områdesavgränsningar Dataskikt (nuvarande områdesreserveringar,utbred ningskartor, lekområden för fisk (polygoner) gränser av olika slag (linjer) Beslutsstödssystem (Aktivitet 3) En tillämpning som är öppen för alla. Den är kopplad till GIS-tillämpningen så att när område som skall planeras blir alla dataskikten tillgängliga. Slutprodukten vid användandet av systemet är en textfil som användaren kan spara där han önskar. Pilotområden Administration Beskrivning av beslutsgången vid planeringen Textfiler länkar till dokumenten som producerats
Aktivitet 3: Beslutsstödsystem Ett gränsöverskridande beslutsstödssystem för planering och förvaltning av vattenmiljöer längs kusten och i havet tas fram. Systemet ska vara tillämpbart för regionala statliga instanser, kommunplanerare och privata aktörer. Problemställningar som behandlas är följande: - Hur påverkas planeringen av direktiven ovan? - Hur ska fysikaliska parametrar beaktas? (vattendjup, bottensubstrat, exponering) - Hur ska biologiska parametrar beaktas (vegetation, fisk och bottendjur)? - Hur beakta olika näringars behov? - hur beakta olika skyddsprograms innehåll - världnaturområdet - Natura2000 Slutprodukten av arbetspaketet är en åtgärdsstyrd guide som hjälp för exploatörer och förvaltande myndigheter. Guiden byggs upp med data från paket ett och två. Vilken typ av beslutsstödssystem som byggs upp besluts i samarbete med aktörer i området. I detta arbetspaket testas beslutsstödsystemet på tre oilka secenarier: 1. Test av hur det fungerar vid grovplanering av stora områden, t.ex. zonindelning av EEZ området mellan Väster- och Österbotten. I detta ingår också en utvärdering för hela området om den zonindelning som förslås i marina direktivet täcks av nuvarande zonindelningar som uppgjorts i samband med vattenramdirtektivet och för fisket. 2. Test av hur det styr planeringen av områdesreserveringar för vindkraftsparker ute till havs och en utvärdering av vilken typ av data som behövs i olika skeden av processen 3. Test av hur det kan användas vid en uppgörandet av en plan för upprätthållandet av nuvarande småbåtsfarleder till bya- och fiskehamnar. Vilka åtgärder kommer att behövas i framtiden och vilka är tidsperspektiven i en landhöjningsskärgård. En pilotplan görs upp på ett skärgårdsområde i Sverige och Finland. Genom att nyttja beslutsstödssystemet så upprättas ett förslag till fysisk planering av havsområdet och två mindre testområden eller över hela området.för hela området görs en utvärdering om den zonindelning som förslås i marina direktivet täcks av nuvarande zonindelningar som uppgjorts i samband med vattenramdirtektivet och för fisket. Därtill testas om de områdesreserveringar som gjorts för byggande av vindkraft till havs kunde förbättras och vilka de största bristerna i pågående miljökonsekvensbedömningar är. En annan test är hur guiden skulle fungera vid uppgörandet av plan för upprätthållandet av småbåtsfarleder till nuvarande mindre bya- och fiskehamnar. Vilka åtgärder kommer att behövas i framtiden och vilka är tidsperspektiven i vår landhöjningsskärgård. Detta arbete skulle göras i samarbete med de som nu uppehåller dessa farleder. I fig. 2 är de paketens struktur och inbördes förhållanden illustrerade.
Aktivitet 4: Projektförvaltning och information (Södra Österbottens ELY) Under arbete Litteraturförteckning Hanhijärvi, J. 2006. Hållbart på kusten, Finlands kuststrategi. Miljön i Finland 15sv/2006 Miljöministeriet Boverket 2006. Vad händer med kusten? Erfarenheter från kommunal och regional planering samt EU-projekt i Sveriges kustområden TemaNord 2010. Nordiskt samarbete om planering och förvaltning av nordiska havsområden. TemaNord 2010:504 HELCOM 2007: Helcom Baltic Sea Action Plan. Helsinki Commission Baltic Marine Environment Protection Commission. Zyad Al-Hamdani & Reker Johnny (eds). 2007. Towards marine landsscapes in the Baltic Sea. Balance Interim report No. 10. Publication of the Geological Survey of Denmark and Greenland Miljöministeriet 2009. Nu fattas besluten om framtidens områdesanvändning. Reviderade riksomfattande mål för områdesanvändningen. Broschyr utgiven av Miljöministeriet i Finland Airaksinen,O & Karttunen,K. 1998. Natura 2000 luontotyyppiopas. Ympäristöopas 46. Suomen ympäristökeskus HELCOM 1998. Red list of marine and coastal biotopes and biotope complexes of the Baltic Sea, Belt Sea and Kattegatt. Baltic Sea Environment Proceedings No. 75. Helsinki Commission. Connor,D.W.,Gilliand,P.M.,Golding, N.,Robinson,D., & Verlig,E. 2006. UKSeaMap:the mapping of seabed and water column features of UK seas. Joint Nature Conservation Committee, Peterborough. Lumb,C.M.,Webster,M.,Golding,N.,Atkins,S. & Vincent,M.A. 2004. The Irish Sea Pilot. Report on collation and mapping of data. Report of DEFRA by the joint Nature conservation committee.
Bilaga 2 Budget, under arbete