Kommunens beredskap avseende EKO-frågor

Relevanta dokument
Granskning av kommunens beredskap avseende EKOfrågor (Etik, Korruption och Oegentligheter) Revisorerna Bollnäs kommun

Uppföljande granskning av överförmyndarverksamheten

Mjölby kommuns revisorer. Förebyggande arbete i syfte att undvika mutor, korruption och oegentligheter

Uppföljning av granskning av intern kontroll avseende drivmedelskort

Kommunstyrelsens beredskap och arbete med etik,korruption och oegentligheter

Intern kontroll i kommunen och dess företag. Sollefteå kommun

Sollentuna kommun. Granskning av kommunens beredskap gällande etik, korruption och oegentligheter. Revisionsrapport.

Granskning av kommunens beredskap avseende EKO-frågor. Mora kommun

Uppföljning avseende granskning kring Avtalstrohet

Granskning av upphandlingsverksamheten. Sandvikens kommun

Revisionsrapport Ramavtal Sundsvalls kommun Linda Marklund, Revisionskonsult Per Ståhlberg, Cert. kommunal revisor

Kommunens beredskap avseende risker för korruption och oegentligheter Skellefteå kommun

Revisionsrapport: Förebyggande arbete mot mutor och jäv

Attraktiv arbetsgivare

Kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsutövande 2016

Granskning av Regionstyrelsens arbete med skydd mot korruption och oegentligheter

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport. Att förebygga och upptäcka. oegentligheter. Ängelholms kommun. Bo Thörn Cert. kommunal revisor Februari 2013

Granskning av intern kontroll. Lekmannarevisorerna i Borgholm Energi AB

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun

Revisionsrapport Avtalstrohet

Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

Uppföljande granskning av kommunstyrelsens förebyggande arbete avseende mutor och oegentligheter

Uppföljande granskning av tillgänglighet

Uppföljande granskning av inköpsrutin och köptrohet inom kommunen. Mönsterås kommun

Revisionsrapport Intern kontroll avseende representation och resor hos samtliga nämnder

Förebyggande arbete i syfte att undvika mutor, korruption och oegentligheter

Upphandling och inköp

Uppföljning av granskning 2014 Intern kontroll. Smedjebackens kommun

GNESTA KOMMUN -X. rr; Revisionsskrivelse. Kommunstyrelsen Kultur- och tekniknämnen,

Kommunstyrelsen och nämnder har ett särskilt ansvar för intern kontroll enligt kommunallagen (kap 6:1, 6:7).

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Intern kontroll och riskbedömningar. Sollefteå kommun

Revisionsrapport nr 1, 2012 R Wallin. Vadstena kommun. Bisysslor bland anställda

Externt finansierade projekt

Matarengivägsprojektet

Avrapportering förstudie EKO-frågor: etik, korruption och oegentligheter Bollnäs kommun

Övergripande granskning av intern kontroll

Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete

Revisionsrapport Bokslutsprocessen

Granskning av inköpsrutinen och köptrohet

Granskning av intern kontroll avseende betalningsrutiner. Vattenpalatset i Mönsterås AB

Revisionsrapport Anställdas bisysslor Linda Marklund Revisionskonsult Sundsvalls kommun Per Ståhlberg Cert.

Landstingets skydd mot oegentligheter

Rapport intern kontroll 2016

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av fakturahantering

Uppföljning av tidigare granskning

Revisionsrapport. Attestrutiner. Östhammars kommun. Datum: Författare: Jonas Eriksson Carin Norberg

Kommunrevisionen: Granskning av rutiner för anställningar och förtroendekänsliga poster inom UAK

Anställdas bisysslor

Hallstahammars kommun

av samhällsbyggnadsnämndens ansvarsutövning Sandvikens kommun

Revisionsrapport Budgetprocessen Pajala kommun Anna Carlénius Revisonskonsult

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor

Internkontrollplan för 2017

Nämndens styrning och interna kontroll av verksamheten

Samspel politik och förvaltning

Projekt inom utvecklingsenheten

Revisionsrapport Självdeklaration Intern Kontroll

Bilaga nr 2: Internkontrollplan för 2016

Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor

Framtidens äldreomsorg - översiktlig granskning. Strömsunds kommun

Ansvarsutövande Lantmäterinämnden

Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut

Revisionsrapport Avtalshantering Haparanda Stad Linda Marklund April 2014

Revisionsrapport Granskning av rutiner för anställningar och förtroendekänsliga poster inom UAK

Intern styrning och kontroll Policy

Kommunstyrelsens uppsikt uppföljande granskning

Övergripande granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet (styrmodell)

Kommunrevisionen: Granskning av rutiner för anställningar och förtroendekänsliga poster inom UAK

Revisionsrapport Marks kommun Charlie Lindström December 2018

ABCD. Intern kontroll avseende inköp Revisionsrapport. Arvika kommun. KPMG Antal sidor: 12

Revisionsrapport Borgholms kommun Caroline Liljebjörn 1 juni 2016

Kommunstyrelsen Skolnämnden Samhällsnämnden Revisionsrapport Grundläggande granskning 2018

Revisionsrapport. Att förebygga och upptäcka. oegentligheter. Staffanstorps kommun. Bo Thörn Cert. kommunal revisor Oktober 2013

Revisionsrapport Arbetsmiljöarbete

Uppföljande granskning av handläggning/beredning av motioner

Intern kontroll och attester

Internkontrollplan 2017

Revisionsrapport Granskning av inköpsrutiner och ramavtal. Krokoms kommun

Granskning av avtalsefterlevnad

Kommunstyrelsens ekonomistyrning

Betalkort. Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013

Oktober Uppföljning av revisionsrapporter i Timrå kommun

Granskning av utbetalningar

Granskning av drifts- och servicenämnden. Karlstads kommun

Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun

Kontroll av anställdas bisysslor

Bygg- och miljönämndens ansvarsutövande Skellefteå kommun

Granskning av kommunens hantering av styrdokument

Tillförlitlighet i ekonomiska. Vilhelmina kommun

Revisionsrapport. Bisysslor. Hultsfreds kommun. Yvonne Lundin Caroline Liljebjörn 17 december 2012

Kungsörs kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 8

Extern kommunikation

Granskning av stadens arbete med åtgärder och uppföljning avseende intern styrning och kontroll

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13

Intern styrning och kontroll

Dokumentnamn Gemensam plan för internkontroll i Gällivare kommun

Transkript:

SLUTDOKUMENT Revisorerna 2017-03-13 För kännedom Samtliga nämnder Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kommunstyrelsen Kommunens beredskap avseende EKO-frågor Vi har i egenskap av förtroendevalda revisorer i genomfört en granskning av kommunens beredskap avseende EKO-frågor (etik, korruption och oegentligheter); om detta bedrivs ändamålsenligt och med tillräcklig intern kontroll. Granskningen har varit avgränsad till kommunstyrelsen. I granskningen har vi biträtts av sakkunniga från. Vår sammanfattande bedömning är att arbetet med EKO-frågor i begränsad utsträckning bedrivs ändamålsenligt samt att den interna kontrollen avseende EKO-frågor inte är tillräcklig. Bedömningen baseras på följande huvudsakliga iakttagelser: Det har inte genomförts någon riskbedömning avseende EKO-området annat än de riskområden som finns med i internkontrollplanen. Det saknas dokumenterade rutiner och riktlinjer för det förebyggande arbetet. Utbildningar för nyanställda omfattar endast i begränsad utsträckning EKOområdet. Vissa åtgärder har genomförts i syfte att förebygga oegentligheter, ex. införandet av Rena byggen, dialog kring avtalstrohet, inköpsdelegation vid avrop mot ramavtal. Avsaknad av rutiner och riktlinjer avseende EKO-området medför att det inte går att bedöma tillämpning av sådana för det förebyggande arbetet. Kontroller genomförs i syfte att upptäcka oegentligheter men i avsaknad av riskbedömning medför detta att det inte går att uttala sig om i vilken utsträckning dessa är tillräckliga. Uppföljning av beslut enligt delegationsordning och internkontrollplanen sker till Ks. Det sker dock ingen övrig uppföljning avseende förebyggande arbete och åtgärder för att minska risken för oegentligheter. Postadress:, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen 31 Webb: www.kommun.kiruna.se Telefon: 0980-70 000 E-post: kommun@kommun.kiruna.se

2 Beaktat detta vill vi lämna följande rekommendationer: Att en riskbedömning avseende EKO-området genomförs för kommunens samtliga verksamheter i syfte att ligga till grund för det vidare arbetet inom området. Att Ks säkerställer ändamålsenliga riktlinjer och rutiner kopplat till EKO-området. Att uppföljningar och utvärderingar genomförs för att säkra tillämpningen av riktlinjer och rutiner på området samt för att bedöma riktlinjernas och rutinernas aktualitet och omfattning. I övrigt hänvisar vi till de iakttagelser som redovisas i bifogad revisionsrapport. För s revisorer Roger Aitomäki, ordförande Sören Sidér, vice ordförande Bilaga: Revisionsrapport Beredskap avs. EKO etik, korruption och oegentligheter,, mars 2017.

www.pwc.se Revisionsrapport Beredskap avs. EKO - etik, korruption & oegentligheter Hans Forsström Cert. kommunal revisor Jonas Wallin Revisionskonsult Mars 2017

Kommunens beredskap avseende EKO-frågor, Innehåll 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 2 1.1. Sammanfattande revisionell bedömning... 2 1.2. Rekommendationer... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och Revisionsfrågor... 4 2.3. Kontrollmål... 4 2.4. Revisionskriterier... 4 2.5. Avgränsning... 4 2.6. Metod... 5 3. Iakttagelser och bedömningar... 6 3.1. Riskbedömning... 6 3.1.1. Iakttagelser... 6 3.1.2. Bedömning... 7 3.2. Rutiner och riktlinjer för det förebyggande arbetet... 7 3.2.1. Iakttagelser... 7 3.2.2. Bedömning... 8 3.3. Tillämpning och kontroller för att upptäcka oegentligheter... 8 3.3.1. Iakttagelser... 8 3.3.2. Bedömning... 9 3.4. Uppföljning och återrapportering till kommunstyrelsen... 9 3.4.1. Iakttagelser... 9 3.4.2. Bedömning... 10 Mars 2017 1 av 10

Kommunens beredskap avseende EKO-frågor, 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i har genomfört en granskning av kommunens beredskap avseende så kallade EKO-frågor (etik, korruption och oegentligheter). Uppdraget har varit att granska om arbetet kring EKO-frågor bedrivs ändamålsenligt samt med tillräcklig intern kontroll. 1.1. Sammanfattande revisionell bedömning Nedan redogörs för bedömning av revisionsfrågan och kontrollmålen samt iakttagelser för kontrollmålen. Den sammantagna bedömningen av kontrollmålen ligger till grund för bedömningen av revisionsfrågorna. Revisionsfrågor: Vår bedömning är att arbetet med EKO-frågor i begränsad utsträckning bedrivs ändamålsenligt Vår bedömning är att den interna kontrollen avseende EKO-frågor inte är tillräcklig Kontrollmål: Vår bedömning är att det i begränsad utsträckning har genomförts bedömning av var i verksamheten risker kan uppträda. Bedömningen baserar vi på att det inte genomförts någon riskbedömning avseende EKOområdet annat än de riskområden som identifierats i internkontrollplanen. Vår bedömning är att det i begränsad utsträckning finns rutiner och riktlinjer för det förebyggande arbetet i tillräcklig utsträckning avseende EKO. Bedömningen baseras på att det saknas dokumenterade rutiner och riktlinjer för det förebyggande arbetet. Utbildningar för nyanställda omfattar endast i begränsad utsträckning EKO-området. Det har genomförts åtgärder i syfte förebygga oegentligheter eller liknande, exempelvis införandet av Rena byggen, dialog kring avtalstrohet, inköpsdelegation vid avrop mot ramavtal. Då dokumenterade rutiner och riktlinjer saknas avseende EKO-området kan vi inte bedöma ev tillämpning avseende sådana för det förebyggande arbetet. Vår bedömning är vidare att det genomförs kontroller i syfte att upptäcka oegentligheter, men att avsaknad av riskbedömning medför att det inte går att uttala sig om i vilken utsträckning dessa är tillräckliga. Mars 2017 2 av 10

Kommunens beredskap avseende EKO-frågor, Vår bedömning är att det sker uppföljning avseende risker till Ks, men att det saknas uppföljning av det förebyggande arbetet till Ks. Bedömningen baseras på att det sker uppföljning av beslut enligt delegationsordning och riskområden i internkontrollplanen. Det saknas idag dokumenterade rutiner att särskilt följa upp samt att det inte genomförts någon övrig uppföljning avseende det förebyggande arbetet, exempelvis beslutade åtgärder för att minska risken för oegentligheter. 1.2. Rekommendationer Med anledning av granskningens iakttagelser vill vi lämna följande rekommendationer: Att en riskbedömning avseende EKO-området genomförs för kommunens samtliga verksamheter i syfte att ligga till grund för det vidare arbetet inom området. Att Ks säkerställer ändamålsenliga riktlinjer och rutiner kopplat till EKO-området. Att uppföljningar och utvärderingar genomförs för att säkra tillämpningen av riktlinjer och rutiner på området samt för att bedöma riktlinjernas och rutinernas aktualitet och omfattning. Mars 2017 3 av 10

Kommunens beredskap avseende EKO-frågor, 2. Inledning 2.1. Bakgrund Bedrägerier och oegentligheter dyker upp med jämna mellanrum. De händelser som figurerat i media har bland annat medfört att uppmärksamheten riktats mot kommunernas förebyggande arbete i syfte att begränsa riskerna för att oegentligheter ska uppstå, med påföljd att förtroendet för kommunerna skadas. En kommuns verksamheter, och i Kirunas fall inte minst mot bakgrund mot den pågående stadsomvandlingen, innebär kontakter med leverantörer och andra intressenter. Vidare innebär verksamheterna en hantering av transaktioner och medel av betydande belopp. Väsentligt är därför att det finns en väl fungerande intern kontroll samt att det är säkerställt att arbetet sker på ett ändamålsenligt sätt utifrån detta perspektiv. Med utgångspunkt i risk- och väsentlighet har revisorerna i kommunen sett ett behov av att övergripande granska kommunens arbete med EKO-frågor. 2.2. Syfte och Revisionsfrågor Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfrågor: Är arbetet med EKO-frågor ändamålsenligt? Är den interna kontrollen avseende EKO-frågor tillräcklig? 2.3. Kontrollmål Genomförs bedömningar av var i verksamheterna risker kan uppträda? Finns utarbetade rutiner och riktlinjer för det förebyggande arbetet? Är rutiner och riktlinjer kända i organisationen, tillämpas de och genomförs kontroller i syfte att förebygga och upptäcka eventuella oegentligheter? Genomförs kontroller av risker för oegentligheter? Sker uppföljning och återrapportering till främst kommunstyrelsen avseende risker, förebyggande arbete och faktiska/eventuella händelser? 2.4. Revisionskriterier Kommunallagen Kommunövergripande policys och riktlinjer 2.5. Avgränsning Granskningen har avgränsats till kommunstyrelsen inklusive stadsbyggnadsförvaltningen. Vidare har granskningen koncentreras på kommunens förebyggande arbete att skydda sig mot att EKO-problem inträffar samt på kommunstyrelsens uppsiktsplikt avseende det aktuella området. Granskningen har i övrigt skett på övergripande nivå. Mars 2017 4 av 10

Kommunens beredskap avseende EKO-frågor, 2.6. Metod Metoderna i denna granskning har varit intervjuer och analyser av relevanta dokument. Avgränsningen i form av intervjuer har gjorts till biträdande kommunchef, kommunjurist, VD Tekniska verken AB (TVAB), kommunens beställarombud, inköpschef, ekonomichef Kiruna Bostäder AB (KBAB), inköpare KBAB samt installationssamordnare KBAB. Dokumentgranskningen har avgränsats till sammanträdesprotokoll, internkontrollplaner, KBAB och TVAB:s policies på området. Mars 2017 5 av 10

Kommunens beredskap avseende EKO-frågor, 3. Iakttagelser och bedömningar Nedan redovisas iakttagelserna från dokumentanalys och intervjuer. Redovisningen sker för respektive kontrollmål och avslutas med en bedömning av det enskilda kontrollmålet. En samlad bedömning av kontrollmålen och revisionsfrågan återfinns i rapportens inledande del (kapitel 1). 3.1. Riskbedömning En del i det förebyggande arbetet med EKO-frågor handlar om att på förhand försöka identifiera när och i vilka situationer risker kan uppstå. Inom ramen för granskningen av kommunens arbete med EKO-frågor har vi i detta kontrollmål bedömt i vilken utsträckning kommunen genom proaktivt arbete gör bedömningar om vart riskerna i verksamheten finns. Vidare har vi granskat vilka styrande dokument i form av riktlinjer, rutiner m.m. som finns kopplat till det förebyggande arbetet. 3.1.1. Iakttagelser Det framgår av intervjuerna att det inte har genomförts någon riskbedömning på EKOområdet i syfte att identifiera var i verksamheten risker för oegentligheter kan finnas. I internkontrollplanen har kommunen dock identifierat vissa riskområden med koppling till EKO-området, se avsnitt 3.4.1. Av intervju uppges att det i övrigt genomförs bedömningar om risker inom ramen för det dagliga arbetet. Här uppges kommunens arbete avseende bl. a. introduktion för nyanställda och värdegrundsarbete vara viktigt för hur den enskilde medarbetaren agerar. Värt att notera i detta sammanhang är att kommunen saknar en policy på området, men att en sådan är under framtagande, enligt intervju. Policyn kommer exempelvis innehålla formerna för introduktionssamtal och bisysslor. Det framgår av intervju att kommunjuristen arbetar med att ta fram styrande dokument på området och då särskilt kopplat till mutor. Vidare har ett arbete inletts för att ta fram riktlinjer och utbildning avseende någon form av visselblåsarfunktion 1 i syfte att tydliggöra hur medarbetaren kan agera vid en sådan situation. Av intervjuerna framgår att det inte har förekommit någon händelse eller incident på EKO-området kopplat till de verksamheter som omfattats av denna granskning. Vidare uppger de intervjuade att det kan vara svårt att se vart i jobbet riskerna kan finnas. Drivandet av projekt innebär risker genom att det i dessa finns pengar i omlopp. I detta sammanhang lyfts fram att det finns många som är avropsansvariga mot avtal. Det pågår ett arbete inom bl. a. KBAB med att flytta över ansvaret för avrop till områdesansvariga och detta skulle minska antalet individer med avropsansvar, enligt intervju. Bolagen har arbetat fram eller håller på att ta fram policys med koppling till det granskade området, se nedan. Kiruna Bostäder AB (KBAB) har följande styrdokument antagna på området: Mutpolicy 1 Visselblåsare en arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden hos arbetsgivare Mars 2017 6 av 10

Kommunens beredskap avseende EKO-frågor, Representationspolicy Tekniska Verken AB har följande styrdokument antagna på området: Representation Uppförandekod 3.1.2. Bedömning Vår bedömning är att det i begränsad utsträckning har genomförts analys av var i verksamheten risker kan uppträda. Bedömningen utgår ifrån att det inom ramen för internkontrollplanen har genomförts riskbedömningar av var i verksamheten det kan finnas risk för oegentligheter eller liknande. Baserat på intervjuerna är vår bedömning att det inte genomförts någon heltäckande analys för att identifiera var risker för oegentligheter i verksamheten kan uppträda. Dock är det vår bedömning att det finns en allmän medvetenhet om var risker kan finnas i verksamheten, exempel på detta är drivandet av projekt och den insikt som finns ute i verksamheten om risker kopplat till detta. 3.2. Rutiner och riktlinjer för det förebyggande arbetet 3.2.1. Iakttagelser Som noterats ovan arbetar kommunen med värdegrunden. En del i detta värdegrundsarbete är de introduktionsutbildningar som hålls två gånger per år där syftet är att informera och utbilda nyanställda i hur kommunen fungerar men där även vissa delar mot EKO-området är med, exempelvis vad som gäller kring bisysslor. Av intervju framgår dock att introduktionen för de nyanställda kan bli tydligare vad gäller mutor, jäv och korruption. Utöver det som noterats ovan finns inga rutiner eller riktlinjer dokumenterade för hur det förebyggande arbetet på området ska bedrivas. De intervjuade hänvisar till att varje individ har ett ansvar att förebygga att oegentligheter eller liknande uppstår. Dock pågår ett arbete med att arbeta fram riktlinjer och rutiner på området, enligt intervju. Det har genomförts åtgärder i syfte att bl. a. minska riskerna för korruption. Exempel på sådana åtgärder är; Införandet av Rena byggen vilket innebär ett samarbete mellan skatteverket, ekobrottsmyndigheten och kommunen där de kommunala bolagen (KBAB och TVAB) även ingår i syfte att bl. a. motverka ekonomisk brottslighet. Inköpsdelegation vid avrop mot ramavtal i syfte att minska förutsättningarna för att kunna göra så kallade gentjänster Politiska beslut krävs vid upphandling kopplat till byggen Dialog om vikten av avtalstrohet Utbildning av förvaltningarna inom lagen om offentlig upphandling (LOU) Det finns en målsättning, enligt intervju, att det ska finnas utpekade beställare på förvaltningar och enheter i syfte att öka avtalstroheten. Mars 2017 7 av 10

Kommunens beredskap avseende EKO-frågor, De intervjuade upplever att det är tydligt vad som gäller avseende EKO-området trots att det idag inte finns några styrande dokument för detta. Dock framgår att det varierar i vilken utsträckning det finns en kännedom på olika nivåer inom kommunen om vad som gäller vid upptäckt av oegentligheter eller liknande. På chefsnivå uppges att det finns sammanhang där EKO-frågor hanteras men att det är mindre förekommande ned på verksamhets- och medarbetarnivå i kommunen och att det medför att kännedomen är mindre bland medarbetare. Dock har det skett diskussioner kring mutor i kommunens ledningsgrupp vid flera tillfällen och enligt intervju har detta lett till direktiv till chefer om att diskussionerna även ska föras i personalgrupperna. Projektledarutbildningar som bl. a. medarbetarna på de kommunala bolagen har deltagit i har berört EKO-området. 3.2.2. Bedömning Vår bedömning är att det inte finns tillräckliga rutiner och riktlinjer för det förebyggande arbetet avseende EKO. Bedömningen utgår ifrån att de kommunövergripande utbildningar som genomförs endast i begränsad utsträckning omfattar EKO-området. Vidare finns inga dokumenterade rutiner eller riktlinjer kring hur det förebyggande arbetet ska genomföras. Vi ser däremot positivt på de åtgärder som vidtagits i syfte att förebygga att oegentligheter och liknande uppstår. 3.3. Tillämpning och kontroller för att upptäcka oegentligheter 3.3.1. Iakttagelser Det finns inte några dokumenterade riktlinjer eller rutiner avseende EKO-området på kommunen, vilket medför att det inte går det att granska huruvida dessa styrdokument tillämpas eller inte. Inom ramen för granskningen kan vi konstatera att de intervjuade uppger att det är till närmaste chefen eller en nivå ovanför denna som en anmälan ska göras vid misstanke om oegentligheter eller liknande. Vidare uppges att det generellt sett finns goda rutiner i hur arbetet bedrivs och att detta medför att riskerna är mindre för att oegentligheter uppstår. Resurser i form av personal uppges vara en orsak till att exempelvis utbildning på området inte kan genomföras i önskad utsträckning. Inköpsenheten har fått förfrågningar från förvaltningar om utbildning, exempelvis inom området offentlig upphandling. Det genomförs utbildningar i miniformat, enligt intervjuer, alltså komprimerade utbildningar eftersom resurser för mer omfattande insatser uppges inte finnas. De frågor som dyker upp i de byggprojekt som genomförs och som är av karaktären oegentligheter eller liknande risker hanteras inom bolagens ledningsgrupper samt de enskilda projektens ledningsgrupper. Det genomförs kontroller med koppling till EKO-området, bl. a. avseende köptrohet. Exempel på kontroller som genomförs är stickprov där det visade sig att andra kläder än Mars 2017 8 av 10

Kommunens beredskap avseende EKO-frågor, de som omfattades av avtalet köptes med orsak att de var skönare. Kontrollen ledde till åtgärd i form av dialog kring vad som gäller. De kommunala bolagen genomför kontroller kring inköp, exempelvis stickprov avseende byggmaterial. I samband med dessa har det visat sig att det främst är kopplat till underhållsarbeten avvikelser förekommer. Av intervju framgår att kommunens byggprojekt sker enligt LOU och upphandlas enligt ett fast pris. Under de byggprojekt som pågår sker löpande kontroller och avstämningar under bygget genom de byggmöten som hålls. Uppföljningen som sker är prestationsbunden och kopplad till utbetalningsplanen enligt det upphandlade priset. 3.3.2. Bedömning Då dokumenterade rutiner och riktlinjer saknas avseende EKO-området kan vi inte bedöma ev tillämpning avseende sådana för det förebyggande arbetet. Vår bedömning är vidare att det genomförs kontroller i syfte att upptäcka oegentligheter, men att avsaknad av riskbedömning medför att det inte går att uttala sig om i vilken utsträckning dessa är tillräckliga. 3.4. Uppföljning och återrapportering till kommunstyrelsen 3.4.1. Iakttagelser Uppföljningen till kommunstyrelsen sker utifrån de identifierade riskområdena i internkontrollplanen. Följande risker finns identifierade med beröring på EKO-området; Bristande överblick över kommunens avtal rutiner för bevakning av tecknade avtal, hantering av avtalskategorier utifrån gallringsplan Hushållning med ekonomiska medel budgetuppföljning Avtalstrohet 5-10 stickprov tas i ekonomisystemet Kontering och frisläppning av fakturor uppdatering av attestreglemente, utbildning av attestanter, 10-20 stickprov för att säkra inköp till överkommet pris Genomförande av direktupphandling i strid med riktlinjer och lag 5-10 stickprov med leverantörer som kommunen inte har ramavtal med Av dokumentanalys framgår att Ks får delegationsbeslut återrapporterade. De delegationsbeslut som bl. a. återrapporteras till KS omfattar tilläggsarbeten för olika byggprojekt, Ks 2016-02-01 37. Rutinen vid beslut om tilläggsarbeten är att beställarombudet godkänner dessa, skickar kopia till biträdande kommunchef samt återrapport till Ks. Beslut som avser tilläggsarbeten och som är inom budgeten återrapporteras inte till Ks, enligt intervju. Upplevelsen är att kommunen är mer avtalstrogen nu än den var för 3 år sedan, enligt intervju. I detta sammanhang lyfts det fram att det kan vara svårigheter att nå ut hela Mars 2017 9 av 10

Kommunens beredskap avseende EKO-frågor, vägen till de som har behörighet att beställa varor, vilket innebär att exempelvis information avseende förändringar av avtal inte når hela vägen ut till den som ska avropa. Vidare framgår av intervjuerna att avtalstroheten ligger på över 80 % enligt de stickprov som genomförts. Stickproven har visat att det finns områden där avtalstroheten är lägre och dessa är exempelvis kem-produkter. 3.4.2. Bedömning Vår bedömning är att det sker uppföljning avseende risker till Ks, men att det saknas uppföljning av det förebyggande arbetet till Ks. Bedömningen utgår ifrån att det sker uppföljning av det Ks beslutat om, d.v.s. delegationsordning och internkontrollplan. Det finns idag inga dokumenterade rutiner att särskilt följa upp samt att det inte har genomförts någon uppföljning avseende det förebyggande arbetet och därav inget att rapportera till Ks. Mars 2017 Andreas Jönsson Uppdragsledare Hans Forsström Projektledare Mars 2017 10 av 10