Humanistiska fakultetsnämndens identifiering av starka och svaga utbildningar

Humanistiska fakultetskansliet 2010.06.08 dnr A9 5202/08 Christina Thomsen Thörnqvist doc. i latin; utredare 031-786 4348 Humanistiska fakultetsnämndens identifiering av starka och svaga utbildningar 1. Inledning 1.1. Analysens bakgrund och syfte Göteborgs universitets styrelse gav 2009 universitetets fakultetsnämnder i uppdrag att identifiera sina starka och svaga ämnen och utbildningar. Identifieringen skall ge nämnderna bättre förutsättningar för ett framgångsrikt strategiskt arbete: Humanistiska fakultetsnämnden skall under 2009 identifiera sina svaga och starka ämnen/utbildningar och göra nödvändiga omprioriteringar i syfte att höja kvaliteten och åstadkomma långsiktigt hållbara och kompletta miljöer. 1 Styrelsen har inte givit några anvisningar för hur identifieringen skall utföras. Ärendet bereddes därför under våren 2009 först i fakultetens utbildningsplaneringsgrupp. Fakultetsnämnden ägnade därefter i april 2009 en workshop åt att fastställa metod och arbetssätt. Efter att ha gjort en inventering av kvalitetskriterier som tillämpats i liknande utvärderingsarbete valde nämnden att ta avstamp i Handlingsplan för kvalitetsarbete inom utbildningar vid samhällsvetenskapliga fakulteten 2008 2011 och ägnade aprilworkshopen åt att modifiera de sjutton kvalitetskriterier som fastställts där samt åt att diskutera hur kriterierna skulle operationaliseras, hur de skulle viktas mot varandra och hur underlaget skulle inhämtas. Det förberedande arbetet i UPG och nämndens slutsatser vid workshopen våren 2009 redovisas i rapporten Göteborgs universitets styrelses prioriterade uppdrag 2009: Identifiering av 1 ur GU:s styrelses prioriterade uppdrag 2009

Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) fakultetsnämndernas starka och svaga ämnen/utbildningar Humanistiska fakultetsnämnden. 2 Följande arbetssätt fastställdes vid nämndens workshop: (1) Fakultetens ämnen skall utvärderas enligt 15 kriterier, s k deskriptiva framgångsfaktorer. Dessa fördelar sig på primära och sekundära faktorer enligt följande: (a) Primära framgångsfaktorer: 1. efterfrågan 2. komplett miljö 3. kursplaner 4. lärarkompetens 5. lärandemiljö 6. resultat prestationsgrad 7. resultat examensarbeten 8. uppdragsutbildning (b) Sekundära framgångsfaktorer: 1. ekonomi 2. framtidsperspektiv 3. huvudområde 4. internationellt 5. kursutvärderingar 6. lärartäthet 7. mångfaldsperspektiv (2) Faktorerna skall viktas mot varandra enligt ett poängsättningssystem där primära faktorer ger 2 poäng och sekundära 1 poäng. Utifrån den totala poängsumman skall varje ämne placeras på x-axeln i en fyrfältsmatris med skalan: flaggskepp håller måttet behöver hjälp i riskzonen nedläggning? 3 (3) Den slutgiltiga inplaceringen i matrisen skall göras utifrån följande strategiska kriterier, som utgör matrisens y-axel: 1. relevans andra ämnen 2. relevans arbetsmarknad 3. representation i regionen 4. representation nationellt (4) När det gäller metoden för utarbetandet av underlaget fastställdes följande vid nämndens workshop: Några tidigt föreslagna arbetssätt avvisades av olika skäl. Ett enkelt sätt att 2 2009.08.31; dnr. A9 5202/08 3 Utvärderingsmetoden är i grunden en s k SWOT-analys ( strengths, weaknesses, opportunities, and threats ). För fyrfältsmatrisen, se 3.2 (s. 74). 2

Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) samla in information till våra mallar hade varit att låta ansvariga prefekter eller deras studierektorer fylla i de efterfrågade uppgifterna i mallen. Vi ville i det här fallet gardera oss mot eventuella skönmålningar eller förvanskningar av läget, och valde därför bort ett sådant alternativ. Objektiva uppgifter om lärares/forskares arbetstid finns förstås att hämta i tjänstgöringsplanerna. Dessa skulle kunna matchas mot undervisningsscheman. Vi utesluter inte det sättet att arbeta i framtiden, men vi tror att det avslutande arbetet med att finna ett ämnes enskilda problematik och särart måste göras genom systematiska och djupgående intervjuer med institutionsledningarna. 4 Föreliggande rapport är resultatet av det arbete som utfördes under oktober december 2009 med att utarbeta ett underlag för en utvärdering av fakultetens ämnen utifrån de framgångsfaktorer som nämnden fastställt. I enlighet med arbetssättet ovan genomfördes under hösten 2009 intervjuer med samtliga ämnens studierektorer/ämnessamordnare 5. En sammanställning av det underlag som utarbetats presenteras i del 2 av rapporten. I del 3 ges en översikt över utfallet av poängsättningen utifrån de deskriptiva framgångsfaktorerna. Under 1.3: Arbetsmetod och utfall: Generella iakttagelser nedan redovisas några reflektioner över metodens för- och nackdelar. Det bör dock redan här påpekas att det är uppenbart att poängsättningen är ett mycket trubbigt instrument, som, om den isoleras från underlaget, ger en både onyanserad och ofullständig bild av ämnenas styrkor och svagheter. Eftersom den slutgiltiga inplaceringen av ämnena i fyrfältsmatrisen förutsätter de strategiska överväganden som utgör matrisens y-axel, kan poängsättningen dock inte heller bli avgörande. Poängsättningens svagheter diskuteras dels nedan (1.2) i samband med en redovisning av hur framgångsfaktorerna operationaliserats, dels i 1.3, där också några generella, ämnesövergripande iakttagelser som gjorts under arbetets gång redovisas. 1.2. De s k framgångsfaktorernas operationalisering I det följande redovisas hur framgångsfaktorerna operationaliserats i samband med studierektorsintervjuerna och hur poängsättningen tillämpats för de enskilda faktorerna. Vissa faktorer har utgått ur analysen och i något fall har också en primär faktor gjorts sekundär och vice versa. Även de överväganden som ligger bakom dessa ändringar redovisas i det följande. För varje faktor redovisas också de fall, där poängsättningen inte gör skillnaderna mellan ämnena rättvisa. 4 Göteborgs universitets styrelses prioriterade uppdrag 2009: Identifiering av fakultetsnämndernas starka och svaga ämnen/utbildningar Humanistiska fakultetsnämnden, ss. 4f. För fyrfältsmatrisen, se rapportens del 3. 5 Ämnessamordnare ansvarar vid Institutionen för språk och litteraturer ämnesvis för planering av bemanning samt för samordning av det strategiska arbetet i varje ämne (dvs de uppgifter som vid fakultetens övriga institutioner utgör studierektorns arbetsuppgifter). Vid institutionen finns därutöver särskilda övergripande funktioner som t ex studierektor för nät- och distansutbildning och studierektor för program och uppdragsutbildning. 3

Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) Underlaget återger ett nedslag i verksamheten hösten 2009. Uppgifterna har inte uppdaterats sedan intervjuerna utfördes mer än när det gäller rena nyckeltal. Uppdatering till statistiken som varit tillgänglig våren 2010 har endast skett ifråga om följande uppgifter, som inte var tillgängliga då studierektorsintervjuerna genomfördes (intervjuerna utgick från statistik t o m september 2009): utfall helårsstudenter: helår 2009 utfall helårsprestationer: helår 2009 ekonomi: utfall och utgående balans 2009 lärarkompetens/lärartäthet: i förekommande fall har utlysningar av tjänst som skett efter intervjuerna noterats Totalt genomfördes under oktober december 2009 32 intervjuer om 2 2,5 timmar. Varje intervju resulterade i ett underlag om 5 8 sidor. Underlaget har sedan i del 2 av rapporten koncentrerats till drygt en sida per ämne. Varje sammanställning avslutas med några sammanfattande frågeställningar beträffande de styrkor och svagheter som framkommer i underlaget. Här bör noga poängteras att rapporten inte omfattar strategiska överväganden. Rapporten redovisar endast steg 1 och 2 av arbetet med att identifiera fakultetens starka och svaga ämnen och utbildningar. Steg 1 var insamlandet av uppgifter via intervju och steg 2 är operationaliseringen av de s k framgångsfaktorerna. Dessa faser av arbetet är båda att betrakta som förberedande för steg 3 fakultetens inplacering av ämnena på fyrfältsmatrisens y-axel (se ovan). Detta innebär att den avgörande frågan hur strategiskt viktigt ämne X är för Humanistiska fakulteten och för GU genomgående saknas bland de frågor i punktform som avslutar varje sammanfattning, eftersom sådana överväganden inte ingår i denna fas, utan helt och hållet hör hemma i steg 3. Viktigt att notera är att målsättningen i operationaliseringen av framgångsfaktorerna har varit att kartlägga det faktiska nuläget i fakultetens ämnen. Eftersom analysen syftar till att möjliggöra strategiska satsningar har intervjuerna dock också i viss utsträckning varit inriktade på att tydliggöra den strategiska kompetensen i ämnena. Utgångspunkten har varit att kvaliteten i det strategiska arbetet är relevant oavsett hur tillståndet är i ämnet i nuläget. Detta är aktuellt framför allt när det gäller faktorerna efterfrågan, resultat prestation, uppdragsutbildning och samverkan, ekonomi, internationellt och inte minst framtidsperspektiv (se 1.2.2.2 nedan). Eftersom poängsättningen syftar till att placera in ämnena på matrisens x-axel och de strategiska kriterierna först därefter skall vägas in och resultera i den slutgiltiga inplaceringen, har det dock varit nödvändigt att så långt som möjligt låta poängsättningen styras av det faktiska nuläget. Förhoppningen är att de ämnesvisa sammanställningarna skall tjäna som en motivering till poängsättningen men också ge en nyanserad bild av ämnena och i samband därmed en uppfattning om ämnenas strategiska kompetens. Skalan 0-1-2 (och i vissa fall 0-2; se t ex resultat prestation ) lämnar mycket lite utrymme för att ytterligheter av positiv och negativ karaktär klart skall framgå. Även i dessa fall är underlaget en förutsättning för en mer rättvisande bild av situationen. I det följande lyfts dessa ytterligheter fram under respektive faktor. 4

Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) 1.2.1. Primära faktorer 1.2.1.1. Efterfrågan Efterfrågan är en av de faktorer i analysen som strategiskt högrelevanta och intervjuerna har därför dels varit inriktade på att klargöra hur efterfrågan ser ut i dagsläget, dels hur systematiskt och långsiktigt man i ämnet arbetet för att stärka en svikande efterfrågan alternativt underhålla en efterfrågan som redan är stor och stabil. Vid intervjuerna har uppdragets storlek i dagsläget i förhållande till utfall hst under den senaste femårsperioden diskuterats, men också i vilken mån man ägnar sig åt systematisk marknadsföring, i vilken mån man upplever att ämnet vid GU har en lokal profil som gör det mer eller mindre konkurrenskraftigt i förhållande till ämnet vid landets övriga lärosäten och i vilken omfattning ämnet är representerat regionalt, nationellt och i vissa fall även internationellt. Tillämpningen av poängsättningen har varit mycket svår när det gäller efterfrågan. Faktorn är primär och bör alltså kunna rendera 2 poäng. En konkret hållpunkt för att avgöra hur gränserna för poängsättningen bör dras tycks vara i vilken mån ämnet med sin nuvarande efterfrågan kan finansiera en rimlig lärarkompetens och lärartäthet. En professor och en lektor tycks vara en rimlig minsta bemanning för att förutsättningarna skall finnas för komplett miljö och med utgångspunkten att det ur kvalitetssäkringssynpunkt inte är önskvärt att ett ämne bemannas av en ensam lärare förefaller detta vara ett rimligt kriterium. För en sådan bemanning krävs i nuläget ett uppdrag på omkring 100 hst (förutsatt att professuren finansieras till 50% av fakulteten). Utifrån denna princip har 2 poäng givits för utfall hst 2009 över 100 hst och 1 poäng för utfall 50-99. Utfall hst under 50 ger således 0 poäng. Poängsättningen är en uppenbart mycket onyanserad återgivning av efterfrågan. 2 poäng omfattar utifrån statistiken för 2009 allt mellan 100 hst (idéhistoria) och 370 hst (svenska), medan 0 poäng omfattar allt mellan 4 hst (slaviska språk) och dramatik (35 hst), varav det sistnämnda ämnet dessutom har högt söktryck. En mer fingradig skala i poängsättningen har prövats, men tycks bara förorsaka ännu fler frågetecken angående gränsdragningen. Det mest rimliga tycks vara att ändå utgå från hur uppdragets storlek påverkar ämnets förutsättningar i praktiken. Det kan tyckas att söktrycket och antalet kvarstående reserver borde beaktas i detta sammanhang, men ett högt söktryck som inte omsätts till ett högt utfall hst signalerar i värsta fall att ämnet av någon anledning inte lyckas tillmötesgå studenternas förväntningar på utbildningen. I de fall där det finns andra omständigheter som påverkar uppdragets storlek (i regel fall där ämnet av någon anledning självt bett om minskat uppdrag t ex därför att man av bemanningsskäl inte kan ta emot ett större studentantal trots att söktrycket är högt) redovisas detta i rapportens del 2. Som en indikation på efterfrågan är söktrycket långtifrån oviktigt, men dess relevans är tydligt strategisk och antal sökande bör därför snarare bedömas som ett strategiskt kriterium i nästa steg av analysen. Eftersom 5

Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) efterfrågan leder tankarna just till söktrycket snarare än till frågan i vilken mån ett ämne fyller sitt uppdrag, används istället utbildningsvolym fortsättningsvis i denna rapport. När det gäller denna faktor finns några ytterligheter som förtjänar särskild uppmärksamhet. (1) Vetenskapsteoris uppdrag har under perioden 2005-2009 minskat från 15 till 5 hst och uppdraget är därmed ett av fakultetens minsta. Ämnet har dock en så omfattande och expansiv uppdragsutbildning att man i nuläget finansierar fyra lärartjänster. Vetenskapsteori får därför under denna faktor 2 poäng. (2) Ämnet engelska har ett av fakultetens största uppdrag (för 2010 360 hst). Utfall hst har dock under en rad av år sjunkit mycket kraftigt och uppdraget har minskat från 435 hst 2005 till 380 hst 2009, samtidigt som man trots det med 30 hst minskade uppdraget underproducerar 31 hst. Engelska är därmed ett illustrativt exempel på hur principen för poängsättningen ger maximal utdelning under en faktor, samtidigt som underlaget visar en oroväckande utveckling som bör tas i beaktande. Ett annat observandum är i detta sammanhang etnologi vars utfall 2009 (30) utgör inte ens en tredjedel av utfallet hst 2005 (107), men engelska och etnologi exemplifierar inte bara två ämnen där den långsiktiga utvecklingen inte framgår tillräckligt tydligt i poängsättningen. Av sammanställningarna för respektive ämne framgår också att de båda ämnena hanterar problematiken på skilda sätt. 6 Genomgående för intervjuerna generellt är att de vittnar om att medvetenheten om förändringar i utbildningsvolymen varierar kraftigt allt från en stark medvetenhet om hur volymen har utvecklats över tid och en aktiv och systematisk strategi för att hantera situationen till att man i ämnet inte känner till vilka överväganden som avgjort uppdragets omfattning eller i vilken mån man fyllt sitt uppdrag eller ej. 1.2.1.2. Komplett miljö Komplett miljö har i analysen tolkats så 2 poäng tilldelas ämne som erbjuds t o m forskarutbildning, medan ett ämne som endast erbjuds på grundutbildningsnivå får 0 poäng. Faktorn hänger därmed intimt samman med faktorn lärarkompetens. 1.2.1.3. Kursplaner Någon fullständig genomgång av ämnenas kursplaner har inte genomförts för identifieringen av starka och svaga utbildningar. Av tidsskäl har granskningen begränsats till stickprov. För varje ämne har kursplanen för grundkursen samt för en kurs på avancerad nivå granskats. Som utgångspunkt för granskningen har en modifierad version av Sahlgrenska akademins Mall för kvalitetsgranskning av kursplaner (2007) använts, vilken innehåller kriterier för värdering av innehåll och formalia i kursplan enligt GU:s 6 Se 2.6, ss. 25f., samt 2.7, ss. 26ff. 6

Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) kursplanemall. Modifieringen av mallen har inneburit en uppdatering av kriterierna efter GU:s nu gällande kursplanemall (2009.01.19) och också att vissa kriterier som bara är tillämpbara i förekommande fall har fått utgå, för att poängsättningen skall bli rättvisande relativt. Under arbetets gång stod det klart att kursplanernas kvalitet med den princip för poängsättning som tillämpas fick en orimligt stor inverkan på utfallet om denna faktor kvarstod som primär i analysen. Den ursprungliga fördelningen på primära och sekundära faktorer skulle t ex innebära att kursplanernas kvalitet var dubbelt så mycket värt i poängsättningen som faktorer som ekonomi och lärartäthet och lika mycket värt som t ex utbildningsvolym, komplett miljö och lärarkompetens. Till detta skall läggas att fakultetens samtliga planer kvalitetsgranskas och revideras under våren 2010 ett arbete som alltså pågår parallellt med identifieringen av starka och svaga ämnen. I den slutgiltiga poängsättningen har därför kursplanernas kvalitet gjorts till en sekundär faktor. Poäng har satts för varje uppnått kvalitetskriterium både utifrån innehåll och formalia enligt principen att uppfyllt kriterium under innehåll ger 2 poäng och varje kriterium avseende formalia ger 1 poäng. Maximal utdelning enligt mallen är 24 + 18 = 42 poäng. Kursplan som uppnår minst 31 poäng vid genomgången får 0,5 poäng. Över 30 poäng för både grundkursens kursplan och för kursplan på avancerad nivå ger alltså 1 poäng i tabellen i rapportens del 3. Samtliga kursplaner som granskats är i dagsläget behov av viss revidering, framför allt när det gäller sambandet mellan innehåll, lärandemål och examinationsform, men lärandemålen behöver också genomgående göras mer examinerbara, bedömningsformerna preciseras och genomförande av kursutvärdering och metod för återkoppling till studenterna förtydligas. Ett fåtal kursplaner utmärker sig genom att lärandemålen på ett övertygande sätt omfattar inte bara ämnesspecifika utan även generella kompetenser i lärandemålen. Ämnen vars kursplaner i någon omfattning lyckas med detta är arkeologi, etnologi, franska, genusvetenskap, historia, konst- och bildvetenskap, kulturstudier och praktisk filosofi. Vid en översiktlig genomgång av kursplanernas kvalitet framgår också att språkämnenas planer har ett utpräglat fokus på ämnesspecifik färdighetsträning. Det är vidare ett både påtagligt och intressant faktum att fakultetens kursplaner för avancerad nivå generellt sett beskriver utbildningen på ett mindre informativt och genomtänkt sett än ämnenas kursplaner för grundkurs. 1.2.1.4. Lärarkompetens Lärarkompetens har i analysen och poängsättningen tolkats som vetenskaplig kompetens. Det är önskvärt och relevant att också den högskolepedagogiska kompetensen vägs in i analysen och därför har studierektorerna också fått frågan om i vilken mån och utsträckning ämnets lärare genomgått högskolepedagogisk utbildning. Riktlinjer för validering av högskolepedagogiska meriter har nyligen utarbetats vid fakulteten, men valideringen har ännu inte tillämpats. Det finns alltså inget hinder för att be varje ämne inkomma med en inventering av lärarnas formella meriter i form av genomgången 7

Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) högskolepedagogisk utbildning, men analysen kan i dagsläget inte innefatta en validering utifrån pedagogisk erfarenhet, varför poängsättningen inte har kunnat ta hänsyn till lärarnas högskolepedagogiska kompetens. Eftersom frågan ändå tagits upp i samband med studierektorsintervjuerna har studierektorns uppgifter dock tagits med i del 2 av rapporten. Som flera av de övriga faktorerna påverkar lärarkompetensen indirekt andra faktorer i poängsättningen, i detta fall främst ekonomi och komplett miljö. Ämnen med hög lärarkompetens vittnar om den svåra balansgången mellan att låta studenterna få del av hög vetenskaplig kompetens i undervisningen samtidigt som kostnaderna för grundutbildningen lätt skenar när lärare med hög vetenskaplig kompetens tas i anspråk i undervisningen. För flera av fakultetens mindre ämnen är det i realiteten inte görligt att finansiera disputerade lärare, än mindre en professor. Detta gäller framför allt språkämnen som arabiska, grekiska, latin och nederländska. I detta sammanhang intar givetvis problemet med ämnen som saknar disputerad lärare en särställning (hebreiska, kinesiska, polska, slovenska, tjeckiska och BKS; i filmvetenskap är inte någon i ämnet disputerad lärare aktiv i undervisningen). En komplicerande omständighet när det gäller tillämpningen av denna faktor är att vissa ämnen (exempelvis hebreiska) saknar disputerad lärare men har en examinator som är anställd i ett närliggande ämne. Under benämningen slaviska språk samlas i nuläget nio språkämnen, av vilka endast två (ryska och bulgariska) har disputerade lärare och kan erbjudas över fortsättningsnivå. I poängsättningen har ämnen som har en professur tilldelats 2 poäng, medan ämnen utan professur men med disputerad lärare fått 1 poäng. Ämnen som saknar disputerad lärare tilldelas 0 poäng. 1.2.1.5. Lärandemiljö I den mall som utformades i samband med fakultetsnämndens utarbetande av arbetsmetoden under våren 2009 var lärandemiljö ett primärt kriterium. Under arbetets gång har det dock visat sig att det i dagsläget inte finns effektiva instrument (t ex studentenkäter) att tillgå för att en tillfredsställande utvärdering enligt detta kriterium skall kunna genomföras. I samband med intervjuerna har studierektorerna fått frågan om de har något särskilt att anföra när det gäller lärandemiljön och faktorn har till stor del kommit att handla om den fysiska lärandemiljön efter omorganisationen. Generellt sett är omdömena här mycket positiva, men någon utvärdering med hjälp av studenterna har alltså inte genomförts och kriteriet har därför gjorts till sekundär faktor i den slutgiltiga poängsättningen. Endast särskilda insatser, som t ex ett aktivt alumnarbete eller mentorsverksamhet har givit utdelning under denna faktor, som poängsätts enligt skalan 1-0. 1.2.1.6. Resultat prestationsgrad I samband med intervjuerna har prestationsgraden under den senaste femårsperioden diskuterats ur olika aspekter. Samtliga kurser i utbudet har inkluderats i den statistik som använts som underlag vid intervjuerna (inget undantag har alltså gjorts för kvälls-, sommareller distanskurser). Studierektorns analys av utvecklingen är här relevant, dels därför att det 8

Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) är relevant i sig att utröna de bakomliggande orsakerna till läget i ämnet, dels därför analysen visar hur medveten man är om genomströmningen och i vilken mån och hur man arbetar för att förbättra/upprätthålla prestationsgraden. I poängsättningen har prestationsgrad över 65% 2009 givit 2 poäng, medan hpr under denna gräns renderar 0 poäng. I de ämnesvisa sammanfattningarna redogörs för utvecklingen under åren 2005 2009 och också för hur man i ämnet ser på utvecklingen. Den genomsnittliga prestationsgraden för fakulteten låg 2009 på 69%. Högst prestationsgrad 2009 hade dramatik, konstvetenskap, BKS och ryska. 7 Lägst genomströmning 2009 ses i språkämnena latin, polska, tjeckiska och somaliska (det bör dock noteras i sammanhanget att somaliska mycket nyligen och enligt särskilt regeringsuppdrag etablerats vid GU; ämnet ges inte i övriga landet över huvud taget). I samband med genomströmningen har också retentionen (överströmningen mellan nivåerna) diskuterats med ämnenas studierektorer. Vid studierektorsintervjuerna har det tydligt framgått att ämnenas uppfattning nästan uteslutande grundas på ett allmänt intryck av hur det ligger till och i stort sett inget ämne drar här en slutsats grundad på statistiska uppgifter, men de tillgängliga statistiska verktygen tillhandahåller inte heller i dagens läge uppgifter om retentionen på ett lättillgängligt sätt. Genom en sortering av kursutbudet på grund-, fortsättnings- och fördjupningsnivå, baserad på en utsökning av fakultetens samtliga kurser 8 2009 i studentdatalagret, framgår den procentuella fördelningen på de olika nivåerna. Denna statistik för 2009 redovisas ämnesvis i del 2 av rapporten. Retentionen har dock inte vägts in i poängsättningen. Man måste konstatera att en anmärkningsvärt stor andel av fakultetens totala studentantal 2009 återfanns på grundnivå. Fördelningen mellan grund-, fortsättnings- och fördjupningsnivå var för hela fakulteten 64% 23% 13%, vilket innebär att retentionen låg tydligt under den halvering (57% 29% 14%) som många studierektorer vid intervjuerna uppgivit att man uppfattar vara fallet och som kanske bör betraktas som norm. De ämnen som hade den jämnaste fördelningen mellan nivåerna 2009 var religionsvetenskap (45% 36% 18% 9 ) och arkeologi (50% 29% 21%). Också kinesiska utmärker sig positivt i detta avseende (49% 30% 22%; det bör dock beaktas att statistiken i detta fall grundar sig på betydligt mindre kvantiteter än i de förstnämnda två fallen). Även i japanska, konstvetenskap, tyska och ryska var fördelningen tydligt jämnare än fakultetsgenomsnittet. 7 Översättarutbildningen ingår också bland de av fakultetens utbildningar som har högst prestationsgrad, men intar på många sätt en särställning, eftersom programmet har intagningsprov, tar emot studenter som redan studerat relativt länge på högskolenivå och är en programutbildning. 8 Lärarutbildningen ingår ej. 9 Statistiken avser fristående kurs. Religionsvetenskapligt program har fördelningen 37% 29% 35%. 9

Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) Ämnen som uppvisar en anmärkningsvärt ojämn fördelning för 2009 är framför allt några av språkämnena: slovenska 10, bulgariska, arabiska, latin, hebreiska, tjeckiska 11 och BKS 12, men också filosofi (både teoretisk och praktisk) samt musikvetenskap. 1.2.1.7. Resultat examensarbeten En övergripande granskning av examensarbetenas kvalitet har inte varit möjlig att genomföra inom ramen för identifieringen av starka och svaga ämnen. En förutsättning för en sådan granskning är att det finns övergripande riktlinjer genom vilka arbetena blir jämförbara över ämnesgränserna. I dagsläget finns dock inga sådana riktlinjer; arbete med att utforma gemensamma riktlinjer/mallar för bedömning av examensarbeten pågår för närvarande parallellt med denna utvärdering. En tillförlitlig granskning förutsätter också rimligtvis en bedömargrupp bestående av lärare från fakultetens olika ämnesområden. Eftersom redskap för en jämförande kvalitetsgranskning av examensarbetena inte stått till buds, har framgångsfaktorn resultat examensarbeten utgått ur analysen och poängsättningen. 1.2.1.8. Uppdragsutbildning I samband med studierektorsintervjuerna har studierektorerna fått frågan i vilken mån och omfattning ämnet ger uppdragsutbildning. Valet att låta faktorn vara primär utgår från uppfattningen att uppdragsutbildning inte bara stärker ett ämnes ekonomi och därmed ökar förutsättningarna för en större miljö, utan också förutsätter kompetens i att synliggöra ämnet utåt, en förmåga att göra det användbart för andra discipliner och det omgivande samhället och en känslighet för förändringar i omgivningens efterfrågan. Underlaget från studierektorsintervjuerna tyder på att uppdragsutbildning gynnar det strategiska arbetet i stort. Detta är också fallet när det gäller samverkan över ämnes- och fakultetsgränserna och därför har det under arbetets gång visat sig rimligt att även samverkan bör inkluderas i denna faktor, som i poängsättningen fått benämningen samverkan och uppdragsutbildning. På detta område är skillnaderna mellan fakultetens ämnen anmärkningsvärda. I synnerhet fakultetens språkämnen har både relativt lite samverkan med andra ämnen och också mycket begränsad uppdragsutbildning. Uppdragsutbildningen är av liten omfattning på hela fakulteten. Vetenskapsteori intar här en särställning. Ämnets verksamhet finansieras nästan helt av uppdragsutbildning. Det är talande att ämnets uppdrag för 2009 var 5 hst medan ämnets uppdragsutbildning för bl a 10 Fördjupningsnivå erbjuds inte i dagsläget; fördelningen mellan första och andra terminen var 2009 90% 10%. 11 Fördjupningsnivå erbjuds inte i dagsläget; fördelningen mellan första och andra terminen var 2009 81% 19%. 12 Fördjupningsnivå erbjuds inte i dagsläget; fördelningen mellan första och andra terminen var 2009 80% 20%. 10

Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) Naturvetenskapliga fakulteten inbringade närmare 1,5 miljoner. I ett fall som detta gör poängskalan 0 1 2 inte rättvisa åt kvalitetsskillnaden mellan ämnena. I poängsättningen ges 1 poäng för väl etablerad uppdragsutbildning av ansenlig omfattning. Ströuppdrag i omfattningen några dagar per termin beaktas inte. För en väl utvecklad och etablerad samverkan med andra ämnen ges 1 poäng. 1.2.2. Sekundära faktorer 1.2.2.1. Ekonomi I samband med studierektorsintervjuerna har ingående balans 2009 och det ekonomiska utfallet per september 2009 granskats och studierektorerna har fått möjlighet för att ge sin tolkning av det ekonomiska läget i ämnet och för att redogöra för i vilken mån och utsträckning man arbetar aktivt med ekonomin i ämnet. Av sammanställningarna i rapportens del 2 framgår att det varierar kraftigt mellan ämnena i vilken mån man håller ekonomin under kontinuerlig uppsikt och planerar bemanning och strategiskt arbete utifrån de givna ekonomiska ramarna. Poängsättningen utgår i första hand från utgående balans och utfall 2009. I poängsättningen har 1 poäng givits för en stabil ekonomi som är i balans i utfallet 2009. Ett större underskott och/eller ett större ackumulerat underskott renderar 0 poäng. I vissa fall är ämnets ekonomi i balans p g a tillfälliga omständigheter, exempelvis är i vissa fall tillsvidareanställda lärare med hög kompetens tillfälligt finansierade av externa medel eller tas i anspråk av administrativa uppdrag, så att ämnet tillfälligt kan bära kostnader för personalen som det i normalläget inte kan finansiera. En sådan ekonomi har i analysen betraktats som känslig och renderar 0,5 poäng. Det bör rimligtvis bedömas som positivt att man i ett ämne med en svag ekonomi är medveten om situationen och arbetar aktivt för att komma till rätta med underskottet, medan det är allvarligt att ha en ansträngd ekonomi utan att agera efter det i planeringen av verksamheten. För bedömningen av hur man arbetar med ekonomin i ämnena hänvisas till rapportens del 2. 1.2.2.2. Framtidsperspektiv Under framtidsperspektiv har ämnenas strategiska arbete granskats. Studierektorerna har fått frågan vilka förändringar som planeras i kursutbudet, vilka möjligheter till samverkan med andra ämnen vid den egna institutionen, vid fakulteten och över fakultetsgränserna som man ser och planerar för, hur man arbetar för att utveckla nationellt och internationellt samarbete och uppdragsutbildning och vilka rutiner och resurser man har för kursutveckling och annat strategiskt arbete. Under arbetets gång har det blivit tydligt att faktorn speglar den strategiska kompetensen i ämnet, att denna varierar stort mellan fakultetens ämnen i dagsläget och att den har stor inverkan på flera av de primära faktorerna utbildningsvolym, resultat prestationsgrad och uppdragsutbildning 11

Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) samt på den sekundära faktorn internationellt. Av detta skäl har framtidsperspektiv i den slutgiltiga poängsättningen flyttats till de primära faktorerna. Faktorns karaktär har gjort det nödvändigt att låta en kvalitativ bedömning utgöra grunden för poängsättningen och här anger skalan 0 1 2 i viken mån ämnena tycks ha ett aktivt, väl utvecklat och långsiktigt strategiskt arbete. I sammanställningarna i del 2 av rapporten redovisas grunden för poängsättningen i respektive fall. 1.2.2.3. Huvudområde 2 poäng har i poängsättning givits de ämnen som är huvudområde i examen vid Göteborgs universitet, medan 0 poäng tilldelats de ämnen som inte uppfyller detta kriterium. 1.2.2.4. Internationellt Den sekundära faktorn internationellt har i operationaliseringen av faktorerna tolkats som omfattningen av internationellt samarbete i form av student- och lärarutbyte på grundutbildningen i fakultetens ämnen. Generellt sett får få ämnen ett imponerande utfall under denna faktor. Ett stort antal inaktiva internationella avtal för studentubyte tycks finnas i ämnena, men relativt få ämnen har i praktiken ett ansenligt antal in- och utresande studenter per termin och få ämnen har också regelbundna och väl etablerade internationella lärarutbyten. I detta avseende utmärker sig allmän språkvetenskap, arabiska, dramatik, franska, historia, japanska, svenska och tyska sig positivt. I poängsättningen har ett regelbundet och ansenligt antal in- och/eller utresande studenter per termin renderat 0,5 poäng, medan regelbundet och väl etablerat internationellt lärarutbyte på grundutbildningen har renderat 0,5 poäng. 1.2.2.5 Kursutvärderingar Kursutvärderingar som framgångsfaktor kan tolkas på flera sätt. Väl etablerade rutiner och skickligt utformade utvärderingar är givetvis ett kvalitetskriterium, liksom positiva omdömen från studenterna om utbildningarna. Vid intervjuerna med ämnenas studierektorer stod det mycket snart klart att rutinerna för genomförande, utformningen av svarsformulären, rutinerna för sammanställning av resultatet, förmedling av utvärderingarnas resultat till gamla och nya studenter och rutinerna för hantering av resultatet i den pedagogiska utvecklingen av verksamheten varierade mycket kraftigt mellan ämnena. De stora skillnaderna ger en mycket låg grad av jämförbarhet och faktorn kursutvärderingar har därför utgått ur den slutgiltiga poängsättningen. Ytterligheter av både positiv och negativ art när det gäller rutiner kring kursutvärderingarna redovisas i sammanställningarna i del 2 av rapporten. 12

1.2.2.6. Lärartäthet Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) Kriteriet lärartäthet har varit mycket komplicerat att operationalisera i analysen. Det kan tyckas att HSV:s modell med en uträkning av heltidsekvivalenter (antal helårsstudent per lärare) ligger nära tillhands, men metoden har flera svagheter. Dels är det inte oproblematiskt att sätta likhetstecken mellan hög pedagogisk kvalitet och lärarledd tid, dels är det inte ovanligt att lärare tillfälligt finansieras av externa forskningsmedel eller har administrativa uppdrag som gör att i realiteten inte är aktiva i undervisningen trots att de är anställda i ämnet. Generellt sett ger det inte heller ett rättvisande utfall att låta ämnenas rekryteringsbehov ge utslag i poängsättningen. Ett sunt rekryteringsbehov som beror på att ämnet expanderat, men inte hunnit rekrytera lärare i samma takt knappast kan betraktas som något negativt ur kvalitetssynpunkt. Ämnen som bemannas av en enda lärare har dock under lärartäthet fått 0 poäng, då detta är att betrakta som icke önskvärt ur kvalitetssäkringsperspektiv. I övrigt har ämnen med en fungerande bemanning eller ett naturligt rekryteringsbehov fått 1 poäng, medan ämnen med en mer svårlöst lärarbrist har fått 0 poäng. Somaliska utgör t ex här ett särfall, då ämnet är så nyligen etablerat som universitetsämne och t o m så dåligt representerat i den akademiska världen internationellt att det är svårt att rekrytera kompetenta lärare i ämnet över huvud taget. 1.2.2.7 Mångfaldsperspektiv Den sekundära faktorn mångfaldsperspektiv har utgått ur analysen, då det i dagsläget inte tycks finnas något tillförlitligt sätt att bedöma i vilken utsträckning fakultetens ämnen tillämpar mångfaldsperspektiv i praktiken. En inventering av kursutbudet ger vid handen att ett relativt stort utbud av kurser med mångfaldsperspektiv erbjuds vid fakulteten, men en sådan kvantitativ analys ger knappast någon tillförlitlig uppfattning om hur väl integrerat mångfaldsperspektivet är i undervisningen generellt och i praktiken. En mer kvalitativ undersökning krävs därför och inom ramen för SWOT-analysen har resurser för en sådan inte funnits. 1.2.3. De reviderade framgångsfaktorerna Efter de rockader och modifieringar som visat sig motiverade under arbetets gång har alltså följande primära och sekundära framgångfaktorer tillämpats och operationaliserats i Humfak:s identifiering av starka och svaga ämnen: (a) Primära framgångsfaktorer: 1. utbildningsvolym 2. komplett miljö 3. lärarkompetens 4. framtidsperspektiv 5. resultat prestationsgrad 13

Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) 6. samverkan och uppdragsutbildning (b) Sekundära framgångsfaktorer: 1. ekonomi 2. lärandemiljö 3. huvudområde 4. internationellt 5. kursplaner 6. lärartäthet En poängsättning där primära faktorer renderar högst 2 poäng och sekundära högst 1 poäng resulterar i att den maximala poängsumman är 18 poäng. Utfallet i fakultetens ämnen spänner mellan 0 poäng och 16,5 poäng. 1.3 Arbetsmetod och utfall: Generella iakttagelser Av underlaget och de ämnesvisa sammanställningarna i rapportens del 2 framgår att studierektorernas arbetsuppgifter och ansvarsområde omfattar många aspekter av grundutbildningen. Även om arbetsuppgifterna skiljer sig något mellan ämnen och institutioner har studierektorn i de allra flesta fall ansvar för samordning av den strategiska utvecklingen av kursutbudet, för kursutvärdering och för planeringen av ekonomi och bemanning. Endast på institutionen för kulturvetenskaper har ekonomin helt skilts från studierektorsuppdraget, vilket påverkar studierektorernas förutsättningar för att integrera ekonomin i det strategiska arbetet i övrigt. Det generella intrycket är att studierektorerna har en god och bred inblick i styrkor och svagheter hos grundutbildningen i det egna ämnet och att valet att låta underlaget baseras på intervjuer med fakultetens studierektorer är förnuftigt. Intervjuformen har gjort det möjligt att ställa följdfrågor, be om förtydliganden och nyansera svaren i betydligt större utsträckning än om underlaget byggt på enbart skriftliga svar på ett i förväg bestämt antal frågor. Därtill kommer att det har varit en viktig poäng att inte i onödan belasta studierektorerna med att samla in uppgifter och sammanställa underlaget. Samtidigt medför metoden oundvikligen ett större inslag av subjektivitet än om underlaget inhämtats enbart skriftligen och när det gäller ämnenas framtidsperspektiv och frågan om hur man hanterar en krympande utbildningsvolym och/eller en låg prestationsgrad är det givetvis fullt möjligt att det pågår arbete i lärarlaget eller i ledningen som studierektorn inte är informerad om och som därför inte heller framkommit vid intervjun. Som ovan nämnt har det varit nödvändigt att utelämna några centrala kvalitetskriterier ur analysen. Det gäller mångfaldsperspektiv, kursutvärderingar, examensarbetenas kvalitet och till viss del också lärandemiljö. Skälen till att dessa faktorer utelämnats redovisas ovan, men flera viktiga kriterier saknas utöver dessa. För det första har graden av forskningsanknytning i undervisningen varit mycket svår att mäta. Det hade varit enkelt att utgå från en kvantifiering av hur aktiva professorerna är i undervisningen på grundutbildningen, men en sådan metod riskerar att ge en ofullständig och rentav missvisande bild om inte 14

Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) samtidigt kvalitativa aspekter beaktas. Även om den vetenskapliga kompetensen är en nödvändig förutsättning för en god forskningsanknytning i undervisningen är den inte en garant det krävs också en god pedagogik för att kunna förmedla det vetenskapliga perspektivet och förhållningssättet till studenterna, att förmågan till självständigt kritiskt tänkande ingår i kursplanernas lärandemål, är väl integrerat i undervisningen och examineras etc. Värt att notera är att flera studierektorer vid intervjuerna har uppgivit att doktorandernas närvaro i undervisningen på ett effektivt sätt bidrar till att öka studenternas intresse för forskning och forskningsmetodik. En tillförlitlig granskning av forskningsanknytningen skulle precis som en bedömning av mångfaldsperspektivet bl a kräva en mer ingående granskning av kursplanernas lärandemål, av litteraturlistorna och av undervisningens upplägg. Då resurser inte funnits för en så ingående granskning har forskningsanknytningen inte granskats systematiskt, vilket måste anses vara en allvarlig svaghet i analysen. För det andra måste det konstateras att studentperspektivet i analysen är svagt. Som ovan nämnt skiljer sig utformningen av kursutvärderingarna, rutinerna kring när dessa genomförs och i vilken mån uppföljning och återkoppling sker kraftigt åt mellan ämnena. Det samlade intrycket är att de flesta ämnen utför utvärderingar i någon form skriftliga oftare än muntliga, men i vissa fall med båda metoderna men också att många av ämnena inte sammanställer utvärderingarna regelbundet, vilket torde innebära att förutsättningarna för att använda resultatet i utvecklingen av verksamheten försämras. För att det skall vara möjligt göra en analys av kvaliteten i undervisningen utifrån utvärderingarna krävs som ovan nämnt en högre grad av jämförbarhet hos materialet, men ett mycket viktigt kvalitetskriterium är också i vilken mån och hur ämnena använder sig av utvärderingarna för att höja kvaliteten i verksamheten och på detta område saknas dokumentation. Mycket få ämnen har också arbetat för att kartlägga vilka styrkor och svagheter studenterna ser i sin utbildning efter att de fullgjort den och varit yrkesverksamma en tid (här utgör etnologi ett undantag; ämnet genomförde 2007 ett omfattande ämnesspecifikt alumnarbete). Något system för självvärdering från lärarperspektiv finns inte heller i dagsläget och analysens mätning av kvalitet i undervisningen vilar i stor utsträckning på nyckeltal som prestationsgrad och retention. Även om det måste anses vara ett tungt vägande kriterium att ämnet förmår utföra sitt uppdrag, kan det knappast anses ge en fullständig bild av utbildningens kvalitet. Eftersom prestationsgraden utgör ett primärt kriterium i poängsättningen och därför påverkar utfallet relativt kraftigt, bör här nämnas att ingen kontroll har gjorts av hur noggrant reglerna för registrering och tidigt avbrott efterföljs. I sammanställningarna saknas också genomgående en analys av könsfördelningen i studentgrupperna och lärarlaget samt uppgifter om hur man i förekommande fall arbetar för att åstadkomma en jämnare könsfördelning. Frågan har dock tagits upp vid samtliga intervjuer. Särskilt ojämn tycks könsfördelningen bland studenterna vara i språkämnena i allmän språkvetenskap, engelska, franska, italienska, latin, spanska, tyska, svenska och på översättarutbildningen men också i t ex arkeologi och etnologi. Enligt studierektorerna är i dessa ämnen uppskattningsvis mellan 70% och 90% av studenterna kvinnor. I grekiska, japanska och kinesiska tycks istället majoriteten av studenterna vara män, vilket också uppges vara fallet i idé- och lärdomshistoria och filosofi. I arabiska, historia, 15

Humanistiska fakultetens identifiering av starka och svaga ämnen och utbildningar dnr A9 5202/08 (arbetsmaterial) litteraturvetenskap, musikvetenskap och slaviska språk uppges könsfördelningen vara relativt jämn men uppgifterna som lämnats av studierektorerna har genomgående varit baserade på ett allmänt intryck och resurserna har inte räckt till för att verifiera dessa i statistiken, varför detta kriterium kräver vidare arbete, om en tillförlitlig undersökning skall kunna göras. Vid nästan samtliga intervjuer uppger studierektorn att man är medveten om den sneda könsfördelningen, men att man inte vet vad man skall göra för att åstadkomma en jämnare sådan (här bör nämnas att filosofi anordnat en särskild seminarieserie för kvinnliga studenter, där kvinnliga seniora lärare och forskare bjudits in för att analysera problematiken tillsammans med studenterna; i övrigt har intervjuerna inte givit någon indikation på att det pågår aktivt arbete i ämnena för att uppnå en jämnare könsfördelning bland studenterna). Vid ett par intervjuer har synpunkten framförts att analysen borde omfatta både grund- och forskarutbildning, eftersom förändringar på grundnivå påverkar förutsättningarna på de högre nivåerna. Frågan hur en specifik åtgärd på grundutbildningen kan förväntas påverka forskarutbildningen och i förlängningen eventuellt också forskningen i ämnet är givetvis central. Den hör dock hemma i de strategiska övervägningar som också ingår i identifieringen av Humanistiska fakultetens starka och svaga utbildningar, men som utgör en senare fas av arbetet och inte omfattas av denna rapport. 16

2.3. Arabiska Arabiska ges t o m forskarutbildning vid GU. Ämnets uppdrag för 2010 är 40 hst. Utfall hst i arabiska har stigit relativt jämnt från 30 till 50 hst under perioden 2005-2009. Man uppger i ämnet att rekryteringen har breddats på senare tid och att allt fler studenter med arabiskt ursprung söker sig till ämnet. Någon systematisk marknadsföring förekommer inte i dagsläget. Utöver att arabiska erbjuds vid landets större lärosäten, erbjuder också några mindre lärosäten (t ex Dalarna) arabiska via nätbaserad distans. Arabiska vid GU har deltagit i utvecklingen av lärarutbildning för modersmålslärare i arabiska vid Malmö högskola och deltar också för närvarande i utbildningen med ett moment om 15 hp. Vid GU har man tidigare gjort försök till samarbete med Arabiskt Bokstavscentrum, som bedriver undervisning i svenska för invandrare med arabiska som modersmål. Syftet med samarbetet var framför allt att de båda grupperna skulle stärka varandras muntliga språkfärdighet, men samarbetet upplevdes som svårt att driva och har inte fortsatt. Ekonomin i ämnet är ansträngd, trots att professuren i nuläget subventioneras med 30%. Utfall 2009 var -168 kkr och utgående balans +275 kkr. Studentunderlaget kan i nuläget inte bära en professor och en docent. Arabiska vid GU har samarbete med universitet i Kairo och Damaskus, där 2 8 studenter från GU årligen läser större delen av fördjupningsnivån. Samverkan med andra ämnen inom GU förekommer i dagsläget inte på grundutbildningen. Någon uppdragsutbildning ges inte. Prestationsgraden i Arabiska har tidigare varit mycket ojämn (2005-2007 svängde hpr mellan 48% och 73%), men de senaste två åren har genomströmningen varit 71%. För att förbättra och stabilisera genomströmningen har man i undervisningen arbetat med att göra

studiegången tydlig för studenterna. Man har också förbättrat rutinerna för att få inaktiva studenter att be om tidigt avbrott. 2009 återfanns hela 85% av studenterna på första terminen, medan de fördelade sig 11%-4% på andra och tredje terminen. Arabiska bemannas för närvarande av en professor, en docentkompetent lektor och en disputerad visstidsförordnad lektor. Två av lärarna har genomgått högskolepedagogisk utbildning i någon omfattning. Man upplever i ämnet att den fysiska flytten i samband med omorganisationen har bidragit mycket positivt till lärandemiljön, då de nya lokalerna är mer studentvänliga bl a genom närheten till UB. Dock upplever man att det är en nackdel ur studentperspektiv att miljön är så liten. Stickprov på ämnets kursplaner indikerar att planerna håller en i för fakulteten genomsnittlig kvalitet. Studierektorn menar att är angeläget att arbeta för att arabiska enkelt kan kombineras med andra utbildningar, så att användbarheten ökar. Efterfrågan inom förvaltning och skola finns, men den upplevs något svår att möta, då det är vanskligt att göra ett så svårtillgängligt språk som arabiska möjligt att läsa som effektiv kompetensutveckling under en begränsad tid. Man ser en möjlighet för arabiska att ingå som källspråk i översättarutbildningen, men vet att man vid UU försökt något liknande utan större framgång. Poäng framgångsfaktorer Primära faktorer 7 Sekundära faktorer 2,5 Tot. 9,5 Hur kan ämnets ekonomi stärkas? Hur kan efterfrågan på uppdragsutbildning mötas med nuvarande lärarresurser? Hur kan samverkan med andra ämnen vid GU öka så att miljön i ämnet kan växa?

2.6. Engelska Engelska erbjuds t o m forskarutbildning vid GU. Ämnets uppdrag 2010 är 360 hst. Utbildningsvolymen har minskat kraftigt och snabbt under en längre period. 2005 underproducerade man 46 hst i förhållande till det dåvarande uppdraget på 435 hst. Från 2006 till 2009 har utfall hst sedan sjunkit från 459 till 350 hst (24%). Man har i ämnet ingen uppfattning om nedgången är en nationell utveckling eller om den är begränsad till ämnet vid GU. Några systematiska rekryteringsstrategier finns inte i ämnet i nuläget och det framgår inte i vilken mån man arbetar medvetet med nedgången i utfall hst. Engelska är väl representerat som ämne både regionalt och nationellt. Studierektorn uppger att både Halmstad och Skövde erbjuder engelska t o m fördjupningsnivå. Ekonomin i ämnet är mycket svag. Utfall 2009 var -685 kkr och man dras med ett stort ekonomiskt underskott. Utgående balans 2009 var -3 909 kkr. Engelska vid GU har sedan 1975 grund-, fortsättnings- och fördjupningskurs förlagda till University of Sussex i Brighton. De utlandsförlagda kurserna har för närvarande särskilt finansiellt stöd från fakulteten, men detta kommer att försvinna fr o m höstterminen 2011, då verksamheten i Brighton alltså helt måste kunna bäras av ämnet. Man har som en del av budgetsaneringen beslutat att inte skicka någon lärare från GU till Brighton V10, utan istället låta den personal som är på plats förmedla undervisning och kursmaterial till studenterna. Som ytterligare besparingsåtgärder har man tagit bort några kortare kvällskurser i utbudet vid GU. Engelska ger någon uppdragsutbildning (under H09 en KY-kurs för Härryda kommun). Man erbjuder kurser inom GU:s kompetensutvecklingsprogram ( Academic writing och fr o m V10 också English as the medium of instruction ). Någon samverkan med andra ämnen inom GU förekommer inte i någon nämnvärd omfattning i nuläget. Man menar att det är på avancerad nivå som det är mest angeläget att samarbeta över ämnesgränserna och att engelska i det sammanhanget kommer att vara en given samarbetspartner för andra ämnen. När det gäller internationell samverkan på grundutbildning uppges de egna avtalen för studentutbyte inte vara särskilt aktiva. Man tar visserligen emot ett antal studenter (innevarande termin 35 studenter) via andra ämnen, men flertalet inresande studenter vänder sig alltså till ämnet för att läsa en mindre kurs som komplettering. Man har få utresande studenter; i regel rör det sig om några enstaka per termin. Något internationellt lärarutbyte förekommer i dagsläget inte. Genomströmningen är stabil och god. Prestationsgraden har under den senaste femårsperioden svängt mellan 66% och 74%. 2009 var hpr 69%. Studenterna fördelade sig 2009 på första, andra och tredje terminen med spridningen 62% 24% 14%, vilket är en ganska normal fördelning i förhållande till fakultetens övriga ämnen. Den vetenskapliga kompetensen i ämnet är hög; engelska bemannas vid tidpunkten för intervjun av fyra professorer (varav tre går i pension under 2010), sex lektorer, fyra docenter och tre adjunkter. Alla lärare utom en professor undervisar på grundutbildningen. Det bör noteras att bara en av professorerna är aktiv i någon större omfattning på