Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 29:e årgången Nr 3, 2009 Oktober Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten sid 2 Ännu mer kring nya influensan sid 3 Studie förstorade bröstkörtlar hos flickor sid 4 Amning och den nya H1N1-influensan sid 5 Sammanfattning av SBU-rapporten sid 8 Enkät angående folkhälsoarbete med tobak sid 10 och alkohol Uppmärksamhetsvecka sid 10 BVC-enkät sid 11 Frågeställning från vårens rundresa sid 11 Våldscreening av gravida from 2010 sid 12 DVD-spädbarnsmassage sid 13 En riktigt skön höst önskar Centrala Barnhälsovårdsteamet!
1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus 451 80 Uddevalla 0522 923 23 Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se 0522 923 20 verksamhetschef samt mobil 070 657 22 78 barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se 0522 923 24 verksamhetsutvecklare Anna Magouli anna.magouli@vgregion.se 0522 922 39 dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se 0522 923 14 psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se 0522 923 23 teamassistent fax 0522 922 80
2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, hösten 2009 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Målgrupp Arrangör/Föreläsare 19 oktober Amningscirkel Personal med arbete på Zeb Franklin Amningsmott Fördjupning BVC 27 oktober Amningscirkel Personal med arbete på Zeb Franklin Amningsmott Fördjupning BVC 4-6 november Grundkurs Barnhälsovård Läkare, sjuksköterskor m fl BHV-teamen i Västra Götaland internat nya i sitt arbete på BVC 5 november Hälsoboxen Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården BVC 2 december Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården BVC, FoU-centrum Vänerparken, Vänersborg 9 december Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården BVC, gamla vårdskolans Aula Journalöverföring av BHV-journal efter Vårdval. Barn som överförs mellan PVVG-regionens vårdcentraler där skickas BHV-journalen på vanligt sätt i originalskick. Om barnet/barnen skrivs ut till privat vårdgivare tag då kopia på journalen och skicka kopian. Den nya vårdgivaren får upprätta ny journal Nina Knutsson Verksamhetsutvecklare
Ännu mer kring nya influensan! 3 Påminner om det som gått ut till all BVC-personal gällande massvaccinering. För er som möjligen missat mailet finns viktigaste informationen samlad och uppdaterad på Smittskyddsenhetens utmärkta manual, se länk http://www.vgregion.se/sv/regionkansliet/halso--och-sjukvardsavdelningen/strategiskutvecklingsenhet/smittskyddsenheten/ Vid ett möte med smittskyddsläkare Ann Söderström 29 september fick vi nya datum för när massvaccineringen kan komma igång. Vecka 43 börjar det levereras till riskgruppen men det är först vecka 46-49 som BVC och skolhälsovården väntas få leveranser. I början kommer tyvärr mängden vaccin vara starkt begränsat även för riskgrupper medan efter hand så kommer det finnas ett överskott av vaccin. Samtyckesformulär för BVC rekommenderas att använda det som Socialstyrelsen tagit fram och som man hittar via manualen. Det finns också ett nyupprättat vaccinkansli på smittskyddet i Göteborg som kan svara på frågor kring logistiken med distrubition av vaccin med mera. Vid frågor kan man maila www.vaccinkansliet@vgregion.se En fråga är om man kan registrera i Svevac på måndag förmiddag om vaccinationen utförts fredag eftermiddag och det tyckte smittskyddet var ok. Socialstyrelsen håller på att se över vem som får ordinera influensavaccin (idag alla läkare, distr-sköterskor samt barnsjuksköterskor) då det är en brist på behöriga ordinatörer. Varje tisdag uppdateras antalet diagnostiserade fall på smittskyddsenheten i Västra Götaland hemsida. När det gäller vanliga säsongsinfluensan så kommer den också att förekomma under vintern men sannolikt i betydligt lägre incidens om vi följer andra länders förlopp. Vi får också vara beredda på att den nya influensan kommer att fortsätta vara återkommande framöver vilket ytterligare ökar indikationen för att vaccinera sig och skaffa sig viss immunitet. Fortfarande gäller 3-års gränsen för barn som inte kvalificeras som riskbarn men Socialstyrelsen och Läkemedelsverket tittar på data för att se om även barn från 6-månader kan bli föremål för massvaccinering. Givetvis kommer ni få information om så blir fallet. När det gäller behandling mot influensa hos barn så är det Tamiflu som gäller och nya barndoser har rekvirerats. Uddevalla sjukhusapotek kommer att ha Tamiflu i lager liksom Uddevalla infektionsklinik. Dessa behandlingar är kostnadsfria vid sjukdom enligt smittskyddslagen samt till riskgrupper som exponerats för nya influensan.
4 Avslutningsvis vill jag poängtera att vaccinera sig är en solidaritetshandling gentemot de som tillhör riskgrupper och kan drabbas av allvarlig sjukdom. Det gäller att vi skaffar så mycket herd immunity som möjligt, det vill säga ju fler som är vaccinerade desto svårare är det för smittan att spridas vidare. Ni får gärna höra av er om medicinska frågor kring influensavaccination och BVC men när det gäller logistiken och rutiner är det smittskyddsenheten i vår region som har ansvaret och hela tiden håller sig uppdaterad med Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Sistnämna är viktigt då vi till varje pris vill undvika olika budskap vad gäller massvaccineringen. Per Möllborg Barnhälsovårdsöverläkare Centrala Barnhälsovården informerar om studie kring flickor med förstorade bröstkörtlar; Prematur Thelarche: Ny studie inom NU-sjukvårdens upptagningsområde angående flickor med tidig bröstutveckling vid 18månaders ålder : Studiestart 2009-11-01 Studiestopp 2012-11-01. Under första levnadsåret är det vanligt hos nyfödda flickor med en eller dubbelsidig bröstkörtelförstoring. Orsaken till detta är höga könshormonnivåer som normaliseras under första året. Det finns rapporter som talar för att incidensen är ökande och hormonliknande miljögifter har nämnts som möjlig orsak. Nyligen rapporterades från Danmark att flickors pubertetsstart kommer allt tidigare och man tror att miljöfaktorer ligger bakom. Vanligtvis har bröstkörtelsvullnaden avklingat innan 18 månaders ålder och vid två års ålder är incidensen 6/1000. Om bröstkörtelsvullnaden kvarstår efter 18 månaders behöver detta bedömas av barnläkare. Orsaken till detta är vanligtvis en försenad normalisering av östrogennivåerna men allvarligare orsaker som tidig pubertet eller tumör måste uteslutas. Det kan ibland hos de rundare barnen vara svårt att avgöra om det föreligger en bröstkörtelförstoring och det är då nödvändigt att känna om en förhårdnad (körtelvävnad) föreligger rakt under bröstvårtan. Vi vet idag inte vilka östrogenvärden som är ofarliga och vilka som föranleder ytterligare utredning. Även förekomsten är okänd liksom orsaken till kvarstående thelarche efter 2 år.
5 Med denna studie hoppas vi kunna undvika onödig utredning och oro hos föräldrar i framtiden samt förstå mekanismerna hos de flickor med kvarstående bröstutveckling. Studien startar 2009-11-01 inom hela NU-sjukvårdens upptagningsområde och de flickor som har en kvarstående bröstutveckling vid 18 månaders kontrollen på BVC hänvisa till NÄL på remiss. Vid första besöket på NÄL görs sedvanlig undersökning med kontroll av östradiol, tillväxt och bröstutveckling. Familjen erbjuds vara med i studien. Om fortsatt bröstutveckling vid 3 års ålder görs en större utredning inkluderande kontroll av miljögifter samt egenproduktion av östrogen från äggstockarna. Studien har fått godkännande från etisk nämnd och familjen kommer på NÄL att få träffa barn-läkare Martin Österbrand eller barnläkare Hans Fors. Till studien finns en särskild BVC-information som kommer att distribueras av verksamhetschef inom BHV Per Möllborg Martin Österbrand och Hans Fors Barnläkare Amning och den nya H1N1-influensan Det är viktigt att stödja och främja amning under influensatiden. Amning uppmuntras och bör prioriteras på grund av det skydd mot luftvägsinfektion som erbjuds av bröstmjölk. Bröstmjölk från en smittad mor anses inte infektiös. Här följer enkla råd för mammorna. Hur smittas man av den nya influensan? All influensa, även den nya influensan, smittar via droppar från saliv, nysningar, hosta, osv. Virus kan även fastna på olika ytor. Smittan flyger inte långa vägar i luften utan det krävs nära kontakt med den smittade för att själv drabbas. Vad kan jag göra för att skydda mig och mitt barn mot den nya influensan? Undvik nära kontakt med personer som du vet är sjuka. Om du själv är sjuk, håll lite avstånd till andra personer, för att undvika att de smittas. Om du är sjuk, stanna hemma och undvik att göra ärenden. Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du slänger i en soppåse. Tvätta händerna med tvål ofta och noggrant, speciellt om du hostar och nyser. Använd gärna handsprit som komplement till handtvätt. Undvik att röra vid ögon, näsa och mun, så slipper du smittas om du råkat ta i något föremål som influensavirus nyligen fastnat på.
6 Amning om mamman har den nya influensan. Influensa överförs inte genom bröstmjölken. Bröstmjölk innehåller antikroppar och massvis med andra ämne som hjälper att skydda barn mot infektioner. Det är sannolikt att det ammande barnet redan har blivit exponerat av influensan innan sin mamma insjuknar med symtom. Fortsatt amning kan hjälpa att förebygga svåra komplikationer till följd av andningsproblem och diarré för barn som insjuknar. Praktiska råd o Försök att minimera risken att smitta barnet genom att inte nysa eller hosta på barnet, och att tvätta händerna före och efter du ammar eller sköter ditt barnet. o Tvätt av brösten och bröstvårtorna före amning rekommenderas inte eftersom exponeringen av det nyfödda barnet till moderns normala bakterieflora är viktigt för den normala koloniseringen av magtarmkanalen. o Om Du är mycket sjuk kan Du behöva hjälp med att ta hand om bebisen. o Viktigt med rikligt med vätska och febernedsättande läkemedel T.ex. Panodil 1 g x 4 samt T Ipren 200-400 mg x 3 (max 1200 mg/d) o Barn som inte ammas/får bröstmjölk insjuknar oftare och blir sjukare med olika influensa än barn som ammas. Om Du ammar delvis kan det vara bra att öka amningsfrekvensen för att kunna ge ökat skydd till barnet. Ökad amning kan motverka även den minskning i mjölkproduktionen som sker normalt i samband med feber och sjukdom hos mor och/eller barnet. o Vid amningsuppehåll är det viktigt att upprätthålla mjölkproduktionen o Välj en effektiv bröstpump: elektriskpump (T.ex. Medela, Almedo) alt en effektiv handpump (T.ex. Medela Harmony eller Avent). o Pumpa för att tömma brösten (oftast 5-20 min/ bröst) 8 ggr/d o Mata barnet med din mjölk på sked, kopp eller flaska. Amning om barnet har den nya influensan. Spädbarn och barn upp till 2 år blir alltid lite sjukare än äldre barn, och ska därför följas noga om de uppvisar symtom på influensa.
Praktiska råd o Viktig med frekvent amning. o Om barnet är för sjukt att kunna amma effektiv kan mors egen mjölk matas på kopp, sked eller flaska. Rekommenderas vaccin för ammande kvinnor? Ja 7 Kan Tamiflu och Relenza användas av gravida och ammande kvinnor? Tamiflu och Relenza är antivirusmedicin som kan mildra sjukdomsförloppet och förkorta sjukdomstiden. Bröstmjölk från en mamma som får antivirala läkemedel har högst osannolikt någon negativ inverkan på barnet och amning är inte kontraindicerat. Rekommenderas vaccin för barn? Barn i åldersgruppen 0-6 månader: Ingen vaccination rekommenderas ännu. Barn i åldersgruppen 6 mån-3 år: Vaccination med halv dos (0,25 ml) rekommenderas till riskgrupper; 2 doser med minst 3 veckors intervall. Referenser. Graviditet och amning. www.krisinformation.se Breastfeeding should continue during swine flu outbreak- ILCA May 2009. http://www.ilca.org/files/in_the_news/press_room/2009-04-28_pressrelease_swineflu.pdf Novel H1N1 Flu (Swine Flu) and Feeding your Baby: What Parents Should Know http://www.cdc.gov/h1n1flu/infantfeeding.htm Pregnant Women and Novel Influenza A (H1N1)Virus: Considerations for Clinicians http://www.cdc.gov/h1n1flu/clinician_pregnant.htm Breastfeeding and Swine flu (H1N1 Flu). July 2009. http://www.breastfeeding.asn.au/bfinfo/swine.html Novel H1N1 Flu (Swine Flu) and Feeding your Baby: What Parents Should Know. July 2009. http://www.cdc.gov/h1n1flu/infantfeeding.htm Influensa och den nya influensan A(N1H1)v. http://www.medscinet.se/infpreg/specinfo/specinfo.asp Amningsmottagning. NÄL. Trollhättan. 090910
8 Sammanfattning av SBU-rapporten Vacciner till barn skyddseffekter och biverkningar Barnvacciner säkra och livräddande Nyttan med Sveriges program för barnvaccinationer är mycket större än riskerna för eventuella biverkningar. Erfarenheter från många länder och den samlade forskningen visar att de sjukdomar som vaccinerna skyddar mot är mycket mer riskfyllda än själva vaccinerna. Det är vaccinernas förtjänst att nästan ingen längre insjuknar eller dör i smittsamma sjukdomar som förr var vanliga hos både barn och vuxna och som kan ge allvarliga skador. Det visar en kritisk granskning av flera vacciner i dagens vaccinationsprogram för barn. Det är SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som står bakom rapporten. SBU har med hjälp av ledande experter systematiskt sökt, analyserat och sammanställt forskningsresultat på området en av de första översikterna i sitt slag. Föräldrar avstår ibland från att låta sina barn få de vacciner som erbjuds i det allmänna vaccinationsprogrammet. Men den samlade forskningen och erfarenheten av dessa vacciner från flera länder visar att: Kombinerad vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund skyddar mot dessa sjukdomar och mot de allvarliga följdproblem som de kan ge. Feber är dock en vanlig biverkan, och risken för feberkramper ökar under de två första veckorna efter vaccinationen. Men vaccination ökar inte risken för autism, epilepsi, diabetes typ 1 eller allvarliga infektioner som kräver sjukhusvård. Allmän vaccination mot kikhosta en mycket smittsam infektion som kan bli långdragen och få allvarliga följder skyddar barn från att insjukna och gör att färre behöver vårdas på sjukhus. Skyddet varar minst fem år efter tre eller fyra doser. Den samlade forskningen tyder inte på att vaccinet skulle orsaka allvarliga biverkningar. Vaccination mot bakterien Haemophilus influenzae typ b (Hib) ger ett effektivt skydd, och det vetenskapliga stödet för detta är starkt. Skyddet varar minst 3 5 år. Hib-infektioner kan vara allvarliga, och inga data tyder på att Hib-vaccin skulle ge allvarliga biverkningar. Vaccination mot hepatit B (som bara erbjuds vissa barn) skyddar effektivt mot den infektion som kan skada levern. I mycket sällsynta fall kan vaccinet ge en allvarlig överkänslighetsreaktion. Det finns inte tillräckligt med vetenskapligt underlag för att vare sig utesluta eller bekräfta att hepatit B-vaccin skulle kunna ge multipel skleros (MS), men de data som finns idag talar sammantaget mot ett orsakssamband. Det finns inget som tyder på att vaccinet ger andra allvarliga biverkningar. Vaccination mot tuberkulos (som bara erbjuds vissa barn) kort efter nyföddhetsperioden skyddar tre av fyra barn mot olika former av tuberkulos, åtminstone under de fem första åren. Spridd tuberkulos är en livsfarlig men ytterst sällsynt biverkan av vaccinationen. Den förekommer hos kanske 1 barn av 100 000 vaccinerade, och drabbar framför allt barn med en sällsynt genetisk immunbristsjukdom, som också ökar risken för andra sjukdomar. För att
9 hinna upptäcka immunbristsjukdomen rekommenderas det numera i Sverige att vaccination mot tuberkulos ges först efter 6 månaders ålder, inte till helt nyfödda. De allmänna barnvaccinationer som inte ingår i SBU:s granskning gäller vaccin mot difteri, stelkramp, polio och pneumokockinfektion. Influensavaccin, som bara ges till vissa barn, ingår inte heller. Läs mer i den fullständiga rapporten www.sbu.se Nya länkar när det gäller barnsäkerhet http://www.folksam.se/testergodarad/barnibil/enfilmomhurduskyddardittbarn Så skyddar vi barn i bilen. Filmen går att ladda ner till datorn och om kanon finns går den att spela upp direkt vid t ex föräldragrupper. http://www.folksam.se/testergodarad/krockfilmer Direktlänk in till flera olika krockfilmer http://www.ntf.se/konsument/pdf/barnpolicy2006.pdf Svenska rekommendationer om säkerhet i bil för små barn http://www.ntf.se/konsument/barnibil/ Längst ner på sidan finns filmen Nina Knutsson Verksamhetsutvecklare
10 Enkät till BVC-sjuksköterskor angående folkhälsoarbete med tobak och alkohol Linköpings Universitet har skickat ut en uppföljande enkät till landets alla BVC ang. hälsosamtal om alkohol o tobak och föräldraskap. Den första enkäten gjordes 2006 och den visade att nio av tio BVC-sjuksköterskor tycker att det är mycket viktigt att identifiera och erbjuda rådgivning till föräldrar som har ett riskbeteende när det gäller alkohol. I förhållande till andra livsstilsfaktorer är det bara rökningen man anser vara lika viktig. I fråga om utbildning svarade nästan hälften av sjuksköterskorna att de inte fått någon utbildning alls när det gäller att tala med föräldrar om hur deras alkoholvanor kan påverka barnen. Bland dem som fått utbildning var det vanligast att man fått fyra timmar eller mindre. Endast 6,5 % angav att man fått tre dagar eller mer. Nästan 60 % ville sätt av mer än en dag till utbildning. Det som främst kunde öka deras insatser att identifiera och ge råd till föräldrar med riskbruk av alkohol var att det upprättas lokala handlingsplaner för hur frågan tas upp. Tydliga beslut på ledningsnivå och mer kunskap om samtalsmetoder. Under 2009 har en uppföljning av riskbruksprojektet utförts Under våren 2006 skickades 2292 enkäter till landets sjuksköterskor arbetande på barnavårdscentral. Svarsfrekvensen från VG-region var 54,7 %. Vanligast är att alkoholfrågan tas upp under hembesöket. Idag anser sig 54 % ha en bra kunskap om alkoholfrågor och andra livsstilsrelaterade hälsoproblem. 78 % av sjuksköterskorna anser att det är viktigt att identifiera och erbjuda rådgivning till föräldrar med riskbeteende av alkohol. 83 % tycker det är svårt att tala om det men man gör det ändå. Fortfarande tycker 89 % att det behövs mer än en dags utbildning i ämnet. Nina Knutsson Verksamhetsutvecklare UPPMÄRKSAMHETSVECKAN VECKA 45 Vi har från centrala barnhälsovården beställt affischer och foldrar att hänga/lägga i väntrummet. Vi kommer att distribuera det ut till er så fort det kommer. Ha gärna filmen Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig gående i väntrummet under uppmärksamhetsveckan. Om det finns någon som inte beställt materialet (1 film. Fem handledningar och 2x200 föräldrafoldrar) så gör det på www.fhi.se/shop eller direktlänk http://www.fhi.se/sv/publikationer/alla-publikationer/tank-efter-i-vilketsallskap-du-berusar-dig/ Vi kommer också att trycka upp AUDIT formulär som kan läggas i väntrummen till hågade att fylla i. Lägg ut en box (låda) att lägga ifyllda formulär som skickas till centrala barnhälsovården efter avslutad vecka. Uppföljningen av vecka kan så småningom bli en studentuppsats. Nina Knutsson Verksamhetsutvecklare
11 BVC-enkät Vecka 42 kommer vi från centrala barnhälsovården att tillsammans med hälso- och sjukvårdskansliet skicka ut en enkät med frågor om hur lokaler, rum/väntrum/toaletter/ grupprum är anpassade för verksamheten. Nina Knutsson Verksamhetsutvecklare Frågeställning från rundresan i våras Under rundresan på våren fick jag flera intressanta frågeställningar av Er som arbetar på BVC i Fyrbodal. En fråga som jag undersökt är vad som är gjort angående pappor och EPDS i Linköping. Det jag fann var att under barnsjuksköterskedagarna i Linköping tog de upp en intervjustudie angående förstagångspappor. Resultatet av studien beskrivs nedan. Får nyblivna pappor det stöd från BVC som de önskar och förväntar sig? Den frågan undersöker Astrid Fägerskiöld i en intervjustudie med tjugo förstagångspappor. Papporna i studien menade att det var lättare för mamman och BVC-sjuksköterskan att kommunicera och många upplevde att sjuksköterskan i första hand vände sig till mamman med frågor om barnet. Vissa menade att detta var naturligt, medan andra kände sig förbisedda. När papporna berättade om vilket stöd de fått från BVC, lyfte de framför allt fram praktiska frågor som rörde barnet. Bland papporna i studien var det mycket få som deltagit i föräldragrupper eftersom dessa uppfattades som mammagrupper. De intervjuade papporna önskade mer kontakt med BVCsjuksköterskan och fler möjligheter att träffa andra föräldrar för att utbyta erfarenheter och funderingar. Fägerskiöld menar att papporna behöver känna sig mer välkomna att delta i föräldragrupper eller att BVC organiserar särskilda pappagrupper. Hon skriver också att den nyblivna pappan kan känna sig förbisedd om sjuksköterskan bara vänder sig till barnets mamma och att det därför är viktigt att aktivt involvera pappan vid BVC-besöken. Källa: Fägerskiöld, Astrid. Support of fathers of infants by the child health nurse, Scandinavian Journal of Caring Sciences; 2006; 20; 79-85.
12 Hämtat ur BHV Stockholms Nytt och Krytt jan 2007 Pågående studie angående EPDS och pappor på BVC i Fyrbodal: Det finns en pågående studie om Pappors upplevelse av EPDS-screening på BVC. Denna studie avser att se hur undersökningen med Edinburgh Postnatal Depression Scale vid barnavårdscentraler inom Fyrbodals primärvårdsområde, har upplevts av partnern till de kvinnor som screenats. Studien utförs av Jill Bengtsson, Mödra- och barn hälsovårdspsykolog i Fyrbodal. Mona Bryggman Psykolog i Centrala Barnhälsovårdsteamet Våldscreening kommer att införas av gravida i Fyrbodal from årsskiftet 2010 Bakgrund Primärvården i Fyrbodal har antagit Policy för hälso- och sjukvården i Fyrbodal vid våldsoch misshandelsbrott med särskild inriktning på kvinnofridsbrott. För Mödravårdens del innebär det ett åtagande att screena gravida för att på så sätt finna målgruppen innan barnen föds. Det är ett arbete som pågår i hela VG regionen. Syfte Att identifiera kvinnor som är eller har varit utsatta för våld, hot och /eller kränkningar, och erbjuda dem stöd och hjälp och samtidigt förhindra att barn far illa. Tillvägagångssätt/metod Vid inskrivningen på MVC informeras föräldrarna om att vid ett tillfälle under graviditeten erbjuder barnmorskan den blivande mamman en tid för enskilt samtal. Vid detta tillfälle tillfrågas de blivande mammorna om de någon gång varit utsatta för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld i en nära relation. Besöket är tänkt äga rum någon gång mellan graviditetsvecka 20-27. Åtgärder Varje barnmorska ska ha uppgifter om hur de kan hantera situationen och vilket stödnätverk som lokalt finns att tillgå.
13 Fortbildning i våldscreening Under november kommer barnmorskorna i Fyrbodal att få fortbildning i våldscreening. Information Det blir en aktuell fråga för oss på BVC när barnet är fött och vi får arbeta vidare i frågan. Mer att läsa finns på www.kvinnofrid.se under utbildning. Här finns ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården. Mona Bryggman Psykolog i Centrala barnhälsovårdsteamet Nu som dvd: SPÄDBARNSMASSAGE en introduktion Denna DVD är avsedd att visas för föräldrar och i föräldragrupper. Den ger en första introduktion i hur spädbarnsmassage går till och vilka möjligheter den har att stärka samspelet och anknytningen mellan barnet och föräldern. I filmen visar föräldrar på olika sätt hur spädbarnsmassage blir roligt, lustfyllt och även lindrande vid t ex magknip hos barnet. Filmen är från 2003 och fanns tidigare som VHS. Pris 220 kr/st. Moms och porto tillkommer. 2009, speltid 15 min, Artikelnummer 720052 Läs mer om Gothia Förlag på hemsidan Ni får får denna tidning via mail kan klicka på bilden för beställning.