Kvalitetsrapport. Läsåret 2011/12



Relevanta dokument
Kvalitetsrapport. Läsåret 2012/13

Kvalitetsrapport ProCivitas Privata Gymnasium, Helsingborg

Kvalitetsrapport

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Arbetsplan för skolenhet 2

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk /2016

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsanalys. Länghemskolan

Rudbeckianska gymnasiets lärplan Läsåret 2008/2009

KVALITETSSAMMANFATTNING NORREVÅNGSSKOLAN 7-9 LÄSÅR

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum:

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Kvalitetsrapport LÅ 2015/2016

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012

Behörighet gymnasieskolans yrkesprogram

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Resultatsammanställning läsåret 16/17

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

Kvalitetsredovisning fo r la sa ret 2013

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Kvalitetsredovisning för ProCivitas Privata Gymnasium AB 2012/2013

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Så bra är ditt gymnasieval

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsrapport. Stadsskogsskolan

Kvalitetsanalys för Björknässkolan läsåret 2012/13

2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsrapport!2016/2017!!!!!!!!!!!!!

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010

Svenska. Välkommen till Luleå gymnasieskola

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Kvalitetsrapport Så här går det

Rapport om sommarskolan 2012

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2011/12

Kästa skolas Likabehandlingsplan

Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

Kvalitetsredovisning läsåret Verksamhetsplan läsåret Göran Åkerberg rektor

Bilaga 3: Dokumentationsmall aktiva åtgärder Enhet 3

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Beslut för förskoleklass och grundskola

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Lokal arbetsplan Läsåret

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Gymnasieskolan Spyken Lund

SAMT NYA MÅL FÖR LÄSÅRET 2007/2008

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Verksamhetsplan Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Lokal arbetsplan Läsåret

Mikael Elias Teoretiska gymn. Stockholm

Kvalitetsrapport Rytmus Örebro

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport 2016 / 17

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Transkript:

Kvalitetsrapport ProCivitas Läsåret 2011/12

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Utvärderingsinstrument... 4 4 Undervisningskvalitet... 4 5 Personal... 6 6 Arbetsmiljö... 7 7 Elever... 8 8 Elevmåltider... 10 8 Betyg... 12 8 Elevmedverkan... 16 9 Skolhälsovård... 17 10 Koppling mot näringslivet... 17 11 Ungt företagande och entreprenörskap... 17 12 Avslutning... 18

1 Sammanfattning Läsåret 2011/12 har varit ett mycket bra år med stora framgångar för eleverna både vad gäller betyg, antagningar till universitet efter gymnasiet samt framgångar i nationella tävlingar bl.a. inom UF där ProCivitas vann bästa företag vid regionala mässan i Malmö. Vi har under året jobbat mycket med rutiner för elever som riskerar att inte klara målen. Samtlig pedagogisk personal och genomgått en utbildning i coaching vilket vi har använt oss av i vår kontakt med eleverna detta för att jobba med elevernas självskattning och egenutvärdering. Just självskattning har i forskning visat sig vara det viktigaste i inlärningsprocessen. Vi har också under året jobbat mycket med att minska elevernas stress. Under nästkommande år ska skolan arbeta med att förbättra följande områden. Ökad fokus på elevernas lärande på alla nivåer tydliga mål för verksamheten Fortsatt arbete med elevens personliga utveckling via coaching Arbetet med att nå nollvisionen på Icke godkända elever Öka elevernas aktiva deltagande i undervisningen Minska stressen för eleverna Helsingborg den 5 augusti 2012 Henrik Heide Rektor

2 Bakgrund ProCivitas privata gymnasiums mål och vision är att bli Sveriges bästa gymnasieskola. Koncernen består av tre skolor varav skolan är den äldsta grundad 1997. I företagets vision ligger viljan att attrahera elever med höga betyg, att skapa en frisk och sund arbetsplats med goda utvecklingsmöjligheter samt att förbereda eleverna för kommande studier och arbetslivets villkor. Läsåret 2011/12 erbjöd skolan tre program: samhällsprogrammet, ekonomiprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Sammanlagt gick det 13 klasser på skolan. ProCivitas utvärderar verksamheten två gånger varje läsår. Syftet med detta är att få underlag för arbetet med skolutveckling kommande läsår. Tydliga mål med tillhörande handlingsplaner styr arbetet och finns beskrivna i kvalitetsrapporten. Denna skrivs efter läsårets slut av rektor. Kommande handlingsplaner och förbättringsåtgärder förs därefter in i skolans lokala arbetsplan som sedan används som ett levande dokument under nästkommande läsår. 3 Utvärderingsinstrument Till grund för skolans kvalitetsarbete finns följande instrument: Elevkårsmöte varje månad Lärarmöte varje vecka Kursutvärdering två gånger/år Utvecklingssamtal med elever två gånger/år Medarbetarsamtal en gång/år Statistikuppföljning Lärarens egen uppföljning 4 Undervisningskvalitet Eleverna får bedöma kvaliteten på undervisningen två gånger varje år. Vid bägge tillfällen får eleverna svara på frågan Hur bedömer du generellt kvaliteten på undervisningen på ProCivitas? De senaste årens resultat presenteras nedan: Hur upplever du undervisningen på Procivtias? 4,65 4,6 4,55 4,5 4,45 4,4 4,35 4,3 2009 2010 2011 2012 Skala 1-5

Under de senaste åren har ProCivitas med god marginal legat över målet på 4.0. I år nådde elevernas utvärdering upp till 4,6 vilket indikerar att de är mycket nöjda med året som gått. Eleverna svara också på hur de generellt ansåg att läsåret varit och då fick skolan 4,3 av 5. Under året har inga radikala förändringar gjorts i undervisningen utan skolan fortsätter med att ge lärarna stort svängrum i sin undervisning. Varje kurs utvärderas också som tidigare nämnts men dessa hanteras inte i kvalitetsrapporten utan på individuell nivå med undervisande lärare. Vi har under de föregående två åren innan läsåret 11/12 fördelat mera resurser på engelska i hopp om att elevernas måluppfyllelse skulle öka. Dock har inte resultaten blivit bättre utan legat kvar på ungefär samma nivå. Slutsatsen har då varit att insatserna varit något missriktade och under läsåret 2011/12 har vi gått tillbaka till normal resursfördelning i engelska. Elevernas måluppfyllelse har legat kvar på samma nivå som tidigare. Eleverna i årskurs 1 fick under de första skoldagarna en snabbkurs i studieteknik. Arbetet med detta ska kommande år gälla alla elever och en pedagog har fått timmar i sin tjänst för att kunna utveckla arbetet med detta. Vi har fördelat mer resurser till matematikundervisningen i årskurs 1 p.g.a. kurserna nya innehåll i GY11 ca 50 % mer. Eleverna nådde goda resultat, likvärdiga med de resultat som de nått tidigare år, dock skiljer sig samhällsklassen något och fick lägre måluppfyllelse i Ma1b än vad vi hoppats. Vår satsning på att ge eleverna vars en dator har fungerat väl men inte gett något resultat i måluppfyllelsen enligt den analys vi gjort dock har utbildningen blivit mera flexibel och mera varierad enligt lärarna och eleverna. Lärarna har en fortbildningsbudget, individuell sådan, på 5000 kronor/läsår vilket ger dem möjlighet att enligt eget behov fortbilda sig. Uppföljning läsåret 11/12 Vi nådde vårt mål att eleverna skulle ge utvärderingen 4,5 i snitt Fortbildningspotten nyttjades inte fullt ut utan fortbildning på eget bevåg sker i varierad grad. Många köper litteratur för fortbildning och inte så mycket pedagogisk utbildning. Mål Fortsatt hög kvalitet i undervisningen över 4,5 i snitt vid nästa utvärdering. Pedagogerna ska utnyttja sin fortbildningsbudget på 5000 kronor/person för att vidareutvecklas samt en ökad fokusering på pedagogisk utbildning. Eleverna i åk1 får datorer och detta hjälpmedel ska utnyttjas i undervisningen Ökat samarbete mellan lärarna. Handlingsplan Regelbunden tid för lärare att träffas för samarbete arbetslag ska införas Utvecklingssamtal två gånger/år där elevernas individuella situation står i centrum Pedagogerna har fått ange vilka utbildningar de behöver rektor ska hjälpa till att finna lämpliga utbildningar samt ge möjlighet för pedagogerna att genomföra fortbildningen. Utbildning till samtliga pedagoger i att använda datorer och IT i undervisningen. Under året ska rektor identifiera vilka fortsatta behov som finns och ge lämplig utbildning i detta. Två utbildningsdagar är planerade för läsåret 12/13 Uppföljning

Rektor följer kontinuerligt upp handlingsplanerna och till nästa läsårsslut följs punkterna upp i kvalitetsrapporten. 5 Personal Skolan har en målmedveten och tydlig satsning på personalen både vad gäller deras professionalitet men också vad gäller trivsel. För att skolan ska nå målet att vara Sveriges bästa gymnasieskola måste lärarna hela tiden vara på topp. Skolan har en rad aktiviteter under året för att främja sammanhållningen på arbetsplatsen bl.a. middagar, teaterbesök, träningspass o.s.v. Som uppstart åker också alla iväg på Kickoff för att planera året. Årets besök gick till Varberg. Samtliga i personalen erbjuds också gratis hälsoundersökning hos Previa. Av skolans 20 pedagoger är 15 behöriga och fem obehöriga. Fyra av fem obehöriga pedagoger går kompletterande utbildning i nuläget för att bli behörig. I år har samtliga pedagoger gått utbildning i: - - Coachutbildning (Coach walk academy) one to one (Tänk om) Två lärare har också gått kurser i Betygssättning (Lärarfortbildning) då de inte gjort detta tidigare. Vidare har många lärare gått individuella utbildningar som rör ämne eller intresse. Samtliga i personalen har också en friskvårdsbudget på 6000 kronor/år vid heltidsanställning. Bidraget minskar i samma grad som tjänstgöringsgraden vid deltid. Uppföljning läsåret 11/12 Personalens kompletteringar vad gäller behörighet går framåt dock har vi inte uppnått målet att hälften ska vara behöriga vid läsåret 11/12 slut. Fortbildningspengarna har använts i större del i år men inte fullt ut som målet var. Friskvårdspotten används till ca 70 % - målet var 80% Mål Halvera antalet obehöriga nästa år för att året efter enbart ha behörig personal Samtliga ska utnyttja sin fortbildningspott samt utnyttja träningsmöjligheten detta ger Friskvårdsbidraget ska utnyttjas till 80% Handlingsplan Ge pedagogerna tid genom att frilägga tid i schemat, för att komplettera sin utbildning. Rektor ska löpande föra samtal med pedagogerna om fortbildningsmöjligheter samt komma med konkreta förslag Rektor ska uppmuntra olika friskvårdssatsningar på skolan både gemensamma vid t.ex. lärarmöte men också i samtal med personalen. Bl.a. ska en gemensam

satsning på Spring Time, lokal löpningstävling, genomföras samt kontaktar ska knytas med naprapater, massörer o.s.v. Utvärdering Samtliga punkter följs upp kontinuerligt samt vid medarbetarsamtal. Siffror och statistik följs upp efter läsårets slut. 6 Arbetsmiljö ProCivitas anser att en god arbetsmiljö, för såväl elever som personal, är av allra största vikt för att alla ska trivas och kunna prestera bra på sin arbetsplats. Som ett led i detta har skolan utvecklat ett begrepp SKALD som står för: - - - - - Servicemedvetenhet Kreativitet Ansvar Ledarskap Drivkraft Dessa begrepp är nyckeln för hur både elever och personal förväntas uppträda men också vilka färdigheter som eleverna ska tränas i. Detta förhållningssätt skapar en mycket bra arbetsmiljö för samtliga. Lokalerna har fräschats upp på många olika ställen och stora resurser har satsats på detta. Bl.a. har tre grupprum helt nytt utseende samt ett skolbibliotek skapts med sittplatser både i grupp och för enskilda studier. ProCivitas har gemensamt framtagna ordningsregler som elevkåren tillsammans med skolledning har jobbat med under året. Denna revideras i oktober 2011 av elever och rektor. Eleverna upplever också att skolsituationen ibland är stressig framför allt då många inlämningar sker samtidigt. Detta har framkommit under året vid olika tillfällen och ibland i samtal med skolsyster. Vid höstens utvärdering av maten framkom att ljudnivån i matsalen är för hög. Därför har väggarna klätts med ljudplattor för att dämpa akustiken. Skolhälsovården har i år satsat på att ge ett andra hälsosamtal för de som så önskar i årskurs tre. Den ökade sysselsättningsgraden för skolsköterskan har gett möjlighet till detta. Uppföljning läsåret 11/12 Satsningen på SKALD har ökat medvetenheten hos personalen samt nått ut till elever bl.a. genom annat upplägg i utvecklingssamtalet som är mera inriktat på elevens självuppskattning. Elevkåren har varit med och beslutat i ärende som rör arbetsmiljö Stressen har minskat hos eleverna dock inte försvunnit helt

Mål SKALD ska genomsyra skolan i ännu högre grad än i år Elevkåren ska vara mera engagerad i arbetsmiljöfrågor Minska stressen för eleverna Handlingsplan Tid är utlagd för klasscoachen för diskussion i klassrummet angående värderingarna i begreppet SKALD samt vilka krav man som elev bör/kan ställa på sig själv En ökad fokus på SKALD i utvecklingssamtalen tillsammans med studieresultaten. Möte med elevkår kring arbetsmiljö en gång/termin Planeringsmöte där lärare samtalar om mängden arbete för eleverna kommande veckor. Sker var fjärde vecka. Uppföljning Detta följs upp vid de två utvärderingarna som görs under året Lärarna utvärderar arbetet vid läsårsslut Kontinuerlig utvärdering vid klassträffar samt lärarmöte 7 Elever Verksamhetens uppgift utgår från att sätta eleven i centrum. Elevens förmåga och tidigare kunskap genererar möjligheter för eleven att finna sin egen utveckling i en miljö som andas frihet under ansvar. Det är vår skyldighet att hos eleven förankra de värden som samhället vilar på. För att nå vidare i vår strävan att ge eleverna så bra möjligheter som möjligt jobbar vi mycket med värden och utveckling av andra egenskaper än bara de teoretiska vi jobbar inom detta område med vår elevvision SKALD. Andelen kvinnor är något större än män. Dock inväntas nästa antagning där trenden kan bekräftas eller dementeras. Inga problem med sammansättningen har identifierats. Eleverna är en relativt homogen grupp där alla är studiemotiverade och har höga ambitioner med sin studietid. Förra årets ettor följde mönstret vad gäller betyget från nian. Utveckling av betyg för sist antagen respektive genomsnitt från åk9. Läsårsstart 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Snitt SA(SP) 290 290 273 289 285 295 Sistantagen SA 260 250 260 250 255 270 Snitt NA 300 312 312 302 Sist antagen NA 275 295 300 265

Snitt EK Sist antagen EK 303 265 Ansökningen till läsåret 12/13 är inte helt klar men enligt den statistik som finns är det troligt att ProCivitas kommer slå nytt rekord för skolan vad gäller antal sökande samt betygssnitt för eleverna. Eleverna är mycket nöjda med sin skola. Kommunen gör varje år en undersökning för åk 2 hur de trivs på sin skola, Attitydsundersökning 2012, Helsingborgs kommun (helsingborg.se). I denna kan man se att ProCivitas elever är den mest nöjda elevgruppen i kommunen. Elevernas generella omdöme var över 4,9 av 5 och i år fick även skolan över 4 i kategorin Hälsa och miljö. En ökad fokusering på elevernas stressituation samt insatser i matsalens fysiska miljö kan ha bidragit till elevernas ökade nöjdhet. Eleverna kan ibland uppleva skolan som stressig då de har höga ambitioner med sin skola. Detta har diskuterats mycket bland personalen och med skolsköterskan. Vi har under året jobbat med att klasscoachen ska ta ett ökat ansvar i planeringsarbetet för klassen eleverna ska få hjälp att planera sin vardag så det ofta är just planering och prioritering av skolarbetet som de behöver förbättra. Vidare har skolan under året haft möte var tredje vecka i syfte att se över provschemat för samtliga klasser. Uppföljning läsåret 11/12 Stressen har minskat dock har vi inte kunnat mäta detta i konkreta siffror utan detta är en generell uppfattning som delas av lärare samt de elever vi pratat med Mål Minska stressen för eleverna ännu mera Varje elev ska nå så långt de kan enligt sina förutsättningar Handlingsplan Ökat stöd i planeringsarbetet för eleverna med kontinuerliga träffar, både inom lärarkåren men också inom klassen Ökad kommunikation mellan lärarna för att bättra planera elevernas vardag. Motivera elever att lära sig utanför skolan t.ex. vara aktiva i de nationella och internationella tävlingar som finns i respektive ämne Erbjuda fördjupningskurser för de elever som har goda egenskaper i respektive ämne Alltid ge konstruktiv feedback även om de nationella målen är uppnådda på högsta nivå Uppföljning Kontinuerligt under året i samtal med klasscoach, utvecklingssamtal, hälsosamtal med skolsköterska. Två gånger/år i skolans stora utvärdering.

8 Elevmåltider Vår ambition är att servera Sveriges bästa elevlunch och vi har kommit en bra bit på väg och nådde i år över 4,0 som är vårt första delmål. Skolan har två heltidsanställda kockar och en halvtidsanställd diskare. Råvarukostnaden var 18 kronor/portion. För att förbättra maten och miljön i och kring matsalen genomförde vi i november 2011 en separat utvärdering där maten generellt, salladsbordet, ljudmiljö o.s.v. genomfördes. Därefter genomfördes, efter behov: justeringar i matschemat, ljuddämpande insatser i matsalen samt justering av matsedeln. 4,3 4,2 4,1 4 Betyg mat 3,9 Betyg mat 3,8 3,7 3,6 Läsår 08/09 Läsår 09/10 Läsår 10/11 Läsår 11/12 Uppföljning Målet nåddes och den generella utvärderingen gav bättre betyg än målet. Köbildningen justerades under året men det finns kvar att jobba på Ljuddämpande insatser gav positiv respons i kommunens utvärdering för åk 2 Mål Att bibehålla utvärderingssnittet på 4,2 och helst nå bättre resultat. Att minska köbildning i matsalen. Handlingsplan Vi ska göra en separat matutvärdering även i år som tar upp ett bredare spektra av skollunchen gäller både maten, matro, miljö o.s.v. Denna ska göras separat för att öka intresset för utvärderingen. Lunchen ska läggas först när vi gör schemat för nästa läsår detta för att undvika trafikstockning Uppföljning Vid nästa utvärdering i november 2012

8 Betyg Skolan har nått höga betyg under året. Vid utvärderingen fick eleverna frågan om de tyckte betygen var rättvisa på ProCivitas och där gav eleverna betyget 4,4 av 5. Generellt anser eleverna att betygen är rättvisa och snittet visar detta. Utvärdering Vi nådde målet att eleverna skulle känna att betygen är rättvisa d.v.s. över 4,0 i snitt. Mål Fortsatt över 4,0 i snitt. Handlingsplan Fortsatt jobb med matrisarbetet där läraren tydligt visar varför ett visst betyg är satt. Utvärderingen Görs efter årets slut i elevutvärderingen samt löpande under året. För att kunna se hur eleverna generellt har utvecklats under sina gymnasieår kan man jämföra ingångs- och avgångsbetyg de senaste fem åren. Avgångsklass Betyg in % av max Betyg ut % av max Differens 2008 290 90,60% 18,1 90,50% - 0,13% 2009 290 90,60% 18,2 91% 0,37% 2010 283 88,40% 17,2 86% - 2,44% 2011 NV 294 91,90% 18 90% - 1,90% 2011 SP 285 89% 17,4 87% - 2% 2012 SP 289 90,30% 17,55 88% - 2,30% 2012 NV 312 97,50% 18,30 91,50% - 6% Betygen har för avgångseleverna fortsatt att ligga på hög nivå en viss försämring gentemot de betyg de hade från nian kan fortfarande skönjas. Många kommer in med höga betyg och det är svårt för många att höja sig med den förutsättningen och ett VG sänker många elever. NV- treorna tappade i betyg i större omfattning än vad tidigare årgångar gjort. Orsaken till detta är att i år fanns ett fåtal elever som tappade mer än normalt gentemot sitt ingångsbetyg och drog ner snittet. Eftersom det var en klass på NV som tog studenten mot fjolårets två fick detta effekt på procentsatsen. Vid en jämförelse av slutbetygen i kärnämnena och nationella proven för kursen får man följande siffror. Kurs Glid- ning Antal elever IG G VG MVG

Program NP Kurs NP Kurs NP Kurs NP Kur NP Kur s s MaC SP 11,1% 79 79 14 9 37 36 15 18 13 16 MaB SP 20% 83 85 18 13 42 35 19 24 4 13 MaD NV 3,9% 32 32 1 1 6 5 9 7 16 19 MaC NV2 3,4% 35 35 0 0 4 4 11 9 19 22 EnB 10,9% 129 129 1 0 20 9 78 61 30 59 SvB 4,6% 129 159 0 0 4 2 56 39 69 88 Kurs Glidning Antal F E D C B A % NP Kurs NP Kurs NP Kurs NP Kurs NP Kurs NP Kurs NP Kurs En5 2% 158 158 0 0 1 0 8 3 33 33 50 47 66 75 Ma1b EK 5,2% 66 67 1 1 8 3 12 9 9 17 23 16 13 21 Ma1b SA 9,4% 36 36 2 0 6 7 11 7 8 9 7 11 2 2 Ma1c 2% 69 70 0 0 0 0 4 0 13 18 25 18 27 34 Ma2c 5% 69 70 0 0 3 1 7 7 20 18 20 10 19 34 Sv1 4% 171 173 0 0 0 0 10 2 26 19 20 10 19 34 Vi en analys av de nationella proven i jämförelse med kursbetygen är det tydligt att snittbetygen för kurserna är högre än resultaten på NP. Detta förklaras naturligt av att eleverna har flera tillfällen att visa sin kapacitet under kursens gång och vid nationella proven bara ett tillfälle. MaB är den kurs som skiljer sig rejält från mängden. Undervisande lärare gick igenom samtliga betyg med matteansvarige i personalen och deras analys är att betygssättningen är korrekt. Det finns inget mönster sidan tidigare att MaB har större glidning än övriga kurser och detsamma gäller för undervisande lärare detta kommer dock att följas upp vid nästa läsårsslut. För att kunna jämföra betygen i respektive kurs över tid presenteras nedan en sammanställning som sträcker sig tre år tillbaka i tiden. Ämnena presenteras i olika områden för att lättare kunna överblicka sifforna.

Kommentar: Det är tydligt att resultaten inom de naturvetenskapliga ämnen har sjunkit något detta år. Vad gäller Bi1 och Ke1 beror detta med stor säkerhet på att vi i år haft två klasser i NA1 mot vanligtvis en klass. Detta gör att betygen generellt går ner något. FyB tappade i måluppfyllelse och där ska vi jobba vidare hur vi ser på betyg och bedömning bland lärarna inom fysiken. Inga direkt orsaker har hittats till diskrepansen. De nya kurserna i GY11 har inte gett något större skillnad i betygen generellt färre A men däremot har eleverna fått B istället för ett VG som det var tidigare och detta har gjort att snittet inte ändrats negativt. Den stora förändringen är Webbdesign som tappade i betyg rejält. Förklaringen till det är att många missade ett avgörande avsnitt i slutet på terminen och därmed missade ett kriterium. Dessa hade poäng över i sin studieplan och valde bort Webbdesign som är frivilligt för dem. Engelskan har fungerat väl under året. De senaste åren har detta ämne tappat lite i resultat men har stabiliserats på en bra nivå i år. EnC har t.o.m. haft högre måluppfyllelse än tidigare. Sv1 är annars den kurs som sticker ut mest negativt. Både SvB och SvC har ökat sin måluppfyllelse. De tuffare kriterierna har enligt läraren i Sv1 fått konsekvensen att eleverna framför allt fått sänkt från MVG tidigare till ett B.

De ekonomiska ämnena har ungefär samma resultat som tidigare, något lägre i ämnena som rör GY11 men detta ligger i fas med resten av kurserna inom Gy11 på skolan. Sammanställning för de moderna språken har saknats tidigare år och därmed finns det inte möjlighet att göra någon jämförelse över tid. Dock kan man se att betygen är generellt lägre i Steg 3-4 och än vad de är i Steg 5. Grupperna i Steg 5 är betydligt mindre då bara de mest intresserade eleverna läser vidare till Steg 5 detta påverkar också betygen positivt. Spanska som är vårt klart största språk har sämre måluppfyllelse än övriga språk. Vi har i nuläget ingen riktigt bra förklaring till detta. För läsåret 11/12 sattes sammanlagt icke- godkända betyg, 53 st för åk2 & åk3 och 8 st i Gy11 åk1. Målet var att samtliga elever skulle nå målen i samtliga kurser men detta uppnåddes inte. Samtliga undervisande lärare fick efter avslutad kurs göra en analys av de elever som inte nått målen. I nästa samtliga fall gjorde läraren bedömningen att eleverna hade kapacitet att klara kursen men prioriterade andra kurser. Nästa alla elever på skolan läser utökat program och klarar då sina betyg utan att sänka meritvärdet trots icke- godkänt i något ämne. Uppföljning Antalet elever som fick icke godkänt var för många d.v.s. mer än 0 MaC ökade i måluppfyllelse men nådde inte målet att nå upp till 15 i snittbetyg. För många elever blev inte godkända Mål

Att bibehålla, eller helst förbättra, de höga resultaten nästa år Att MaC samt MaB ska upp till en snittnivå på 15 Att antalet icke godkända elever ska ner till noll Öka samstämmigheten bland ämneskollegor vad gäller bedömning Handlingsplan Fortsätta ge lärarna och lärare bra förutsättningar att lyssna på deras behov MaC ska få mera lärarledd tid samt extratid för de som behöver. En extra lektion/vecka samt många småtester så eleverna inte kan glida iväg utan upptäcks tidigare om de har svårt att nå målen. Alla lärare har efter året gjort en analys av de icke godkända elever de haft under året. I denna har de fått analysera skolans insatser för eleverna d.v.s. vilka som fungerat och inte fungerat. Denna ska ligga till grund för årets arbete med detta. Kurserna ska fördelas så det finns fler lärare för varje kurs för att öka utbytet kring bedömning. Utbyte ska också se men andra skolor, både innan läsåret drar igång men också under läsåret Uppföljning Kontinuerlig uppföljning var fjärde vecka av hur det går för eleverna i deras kurser. Betygsanalys efter läsårets slut. 8 Elevmedverkan ProCivitas jobbar mycket att få eleverna att delta aktivt i sin skolgång både vad gäller planering av sina ämnen men också att aktivt förbättra studiemiljön för sig själv och för sina kamrater. Elevkåren har en styrelse av sex personer som röstas fram av eleverna själva under denna finns ett antal kommittéer som driver olika projekt på skolan. Detta kan vara allt från läxhjälp, förberedande studier inför SAT- test, filmklubbar, TV- spelsturneringar o.s.v. Elevkåren får ett tillskott på 60 000 kronor från skolan för att kunna driva sin verksamhet. Elevkåren är också med i arbetet med att utveckla skolan kring bl.a. frågor som rör kränkande behandling, ordningsregler och allmänna frågor som eleverna tycker är viktiga. Vid utvärderingen i juni gav eleverna skolan betyget 4,2 på frågan: Tycker du att det är lätt att göra din röst hörd på ProCivitas? Detta är en tiondel högre än förra året och vi är nöjda med utfallet även som vi siktar högre. Eleverna har också klassråd ca tre gånger/termin där de har chansen att ventilera sina åsikter därefter tas frågorna upp i påverkandeutskottet som lyder under Elevkåren. Utskottet som motsvarar Elevrådet, har inte fungerat fullt ut. Närvaron har inte varit på önskvärd nivå. Styrelsens analys är att eleverna är nöjda med tillvaron och känner därför inget behov att gå dit. Därav är det viktigt att eleverna i gruppen också sysslar med utvecklingsfrågor vilket är aktuellt för alla oavsett om de är nöjda med skolans arbete eller inte. Utvärdering Eleverna känner i högre grad att de kan göra sin röst hörd på skolan Engagemanget i Elevplenum är inte tillfredsställande utan måste förbättras Mål Att öka elevdeltagandet generellt men framför allt i planeringsarbetet i kursen Att få ett bättre fungerande elevplenum Handlingsplan Lärarna jobbar aktivt med att låta eleverna vara med samt göra dem medvetna om att de är med i planeringsarbetet Skolledning engagerar elevrådet mera i frågor de kan känna är viktiga Ge mera respons på elevernas insatser i elevplenum

Ge elever på skolan mera information elevplenums arbete Uppföljning Julutvärderingen 2012 9 Skolhälsovård Under det gångna året förändrade vi skolsköterskans arbetstid. Tidigare hade hon mera flextid för att sköta dokumentation men var under läsåret 11/12 på plats mera. Detta har gett ett positivt resultat med större elevkontakt och vid utvärderingen ökade elevernas nöjdhet med skolhälsovården. Skolhälsovården ska också bli en större del i samarbetet kring de dokument som ska finnas på skolan t.ex. Planen mot kränkande behandling, Antidrogpolicy o.s.v. Skolsköterskan har under året erbjudit även elever i åk3 ett hälsosamtal vilket är nytt för i år den utökade tjänstgöringsgraden tillsammans ökad närvaro har gett möjlighet till det. Utvärdering Ökad närvaro har gett större och med mer elevkontakt Mål Eleverna ska känna att skolhälsovården är en fungerande verksamhet som de kan vända sig till då de behöver hjälp och stöd Handlingsplan Ökad delaktighet i arbetet med eleverna Skolsköterskan ska synas mera ute i undervisning bl.a. ett ökat samarbete med Idrott och hälsa A Uppföljning Elevutvärderingen till jul 2012 10 Koppling mot näringslivet ProCivitas har en koppling mot näringslivet i forma av gästföreläsare, mentorsprogram där de elever som vill i åk 2 får en vuxen person som mentor samt att eleverna bildar egna företag där de jobbar direkt med näringslivet. Under året har skolan haft upp mot 20 gästföreläsare med en stor spridning såsom: Blondin Bella, Joakim Jardenberg, Anneli Pompe mm. Målet är att blanda inriktning på föreläsarna samt att både hitta lokala samt globala föreläsare. Eleverna gav föreläsarna 3,9 i betyg i snitt under året vilket är identiskt med föregående år. Målet är att göra föreläsningarna mera relevanta för eleverna d.v.s. använda föreläsningarna i undervisningen på ett bättre sätt. Det har dock visat sig vara ganska svårt då man i förväg inte vet hur föreläsningen är och vad denne tog upp. För att komma till rätta med detta ska vi jobba med en ökad kvalitetssäkring innan bokning av föreläsare. Mentorsprogrammet har fungerat mycket väl under året och vid ett flertal tillfällen har mentorerna bjudits in till skolan vid olika event. Året avslutades med middag, mentorer och adepter, på Jacob Hansens hus. 11 Ungt företagande och entreprenörskap ProCivitas jobbar mycket och satsar mycket tid på att eleverna ska träna sin drivkraft i det som kallas UF, Ung företagsamhet. Under åk 2 på SP samt frivilligt för åk 3 på SP och NV har eleverna möjlighet att starta egna företag på de villkor som UF sätter upp. Vid den regionala mässan i

Malmö vann skolan ett flertal medaljer vara många första pris och var den skola som fick flest priser vid mässan. Vid SM- tävlingarna i Stockholm i maj representerade ProCivitas Skåne i sex olika tävlingar dock utan att vinna någon kategori. Under sommaren deltog också ett 20- tal elever från skolan i en årlig entreprenörstävling i Örebro, emax, där en elev från åk 3 på SP vann. Detta var andra året i rad en elev från ProCivitas vann. Helsingborg stad prisar också varje år unga entreprenörer och vid denna ceremoni i Rådhuset vann ProCivitas i år två av tre priser bl.a. bästa företag. 12 Avslutning Det har varit ett mycket bra år som förhoppningsvis framgår av rapporten där skolan lyckats väl, både vad gäller betyg men också trivsel. Allt som ska arbetas med under året för över till den lokala arbetsplanen som sedan fungerar som ett hjälpmedel under året för vad som ska ske.