Granskningshandling 2 Enkelt planförfarande

9 2016-01-25 Hållbarhet och planering Granskningshandling 2 Enkelt planförfarande Detaljplan för Sankt Örjans kapell vid Bastuvägen i Främby i, Dalarnas län MSN0322/15

Handlingar Plankarta, skala 1: 1 000, med planbestämmelser Trafikbullerutredning (2015-08-18) Övergripande riskbedömning (2015-08-25) Planförfarande Detaljplanen hanteras med normalt planförfarande, med möjlighet att, under förutsättning att planen inte under samrådet mötts av utbredda protester, kunna övergå till enkelt planförfarande. Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att ge nuvarande användning för fastigheten Främby 8:1, Sankt Örjans kapell, vilket är religiös verksamhet, planstöd, samt pröva annan lämplig markanvändning för fastigheten. Upprinnelsen till detaljplanen är att fastighetsägaren önskar kunna möjliggöra pedagogisk verksamhet för barn, vilket kan likställas med användningen förskola. Förenligt med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Detaljplanen bedöms vara förenlig med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Bergslagsbanan är riksintresse för kommunikationer, och den del av järnvägen som sträcker sig öster om planområdet är riksintresse för planerat dubbelspår mellan Falun och Borlänge. Dubbelspår på denna sträcka är emellertid redan utbyggt. Planens genomförande innebär inga åtgärder som påverkar riksintressena. Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas inom planområdet. Planområdet bedöms inte vara känsligt ur ekologisk synpunkt eller omfattas av särskilda naturvärden. Behovsbedömning för miljöbedömning En behovsbedömning för miljöbedömning av detaljplanen har gjorts. Planens genomförande bedöms inte innebära en sådan betydande påverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser att en miljökonsekvensbeskrivning enligt 4 kap. 34 plan- och bygglagen, PBL behöver upprättas. Kommunens bedömning är att detaljplanen inte medför någon betydande miljöpåverkan med hänsyn till de kriterier som anges i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 2005:356). Någon miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för en miljöbedömning enligt 6 kap 11 miljöbalken behöver därför inte upprättas. 1

Plandata Lägesbestämning Planområdet är beläget i den norra delen av stadsdelen Främby i Falu tätort. Det ligger söder om Främby hallar och Bergslagsbanan. Areal Planområdet är cirka 0,6 hektar. Tidigare ställningstaganden Riksintressen Bergslagsbanan sträcker sig strax öster om planområdet. Den befintliga järnvägen är ett riksintresse för kommunikationer. Sträckan mellan Falun och Borlänge är även riksintresse för planerat dubbelspår mellan städerna. För den del av banan som ligger invid planområdet är dubbelspåret emellertid redan utbyggt. Översiktliga planer I Översiktsplan FalunBorlänge behandlas hur risker med bland annat farligt gods och elektromagnetisk strålning ska hanteras vid planering. För planläggning intill transportleder rekommenderade för farligt gods hänvisas det till länsstyrelsens vägledning. Planområdet finns redovisat i fördjupad översiktsplan för Falu tätort, 94-06- 16, som en del av bostadsområde. 2

Detaljplaner och områdesbestämmelser Gällande detaljplan för planområdet är Förslag till byggnadsplan för del av FRÄMBY, 57-01-31. Planen anger marken som allmän plats, och användningen är reglerad som park eller plantering. Kommunala beslut i övrigt Planbesked Kommunstyrelsens utvecklingsutskott beslutade den 16 mars 2015 om positivt planbesked, och gav miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan. Förutsättningar och förändringar Natur Mark och vegetation Den norra delen av planområdet består till stor del av lövträdsvegetation. Södra delen av planområdet är relativt plant, men sluttar något till öster. Norra delen har en betydande lutning mot öster. Mellan planområdet och bergslagsbanan finns det lövträds- och buskvegetation, och närmast banan gräsytor, och området ligger i en svacka. Markbeskaffenhet och geotekniska förhållanden Marken inom planområdet består i huvudsak av morän. De norra delarna kan bestå av silt. Inför nybyggnation inom planområdet, framför allt inom den norra delen, kan det behövas utförligare geoteknisk undersökning. Förorenad mark Genom påverkan från gruvdriften i Falu koppargruva har höga halter av tungmetaller samlats i stora delar av marken inom Falu tätort. Mest föroreningar finns i det översta markskiktet, ca 10 cm djupt. Med anledning av detta finns så kallade platsspecifika riktvärden för Falu tätort, fastställda av kommunfullmäktige (1999-05-20), som gäller inom områden där blyhalterna kan förväntas ligga över 300 mg/kg. Planområdet ligger inom/utom det område där markföroreningarna befaras överstiga riktvärdena. Om blyhalten överskrider riktvärdena gäller särskilda rekommendationer för hur marken skall hanteras vid markarbeten. Råd och upplysningar om detta lämnas av kommunens myndighetsavdelning för bygg- och miljöfrågor. Kommunen har även särskilda riktlinjer för förskolor och lekplatser som ska följas. Det innebär att åtgärder kan behöva sättas in och att riktvärden ska följas upp framöver. 3

Radon Fastigheten ligger inte inom högriskområde för radon. Radonmätning är inte gjord på fastigheten. Generellt gäller att all ny bostadsbebyggelse inom ska föregås av en radonundersökning eller uppföras i radonsäkert utförande. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Fornlämningar skyddas enligt kulturmiljölagen och får inte skadas. Den som på något sätt vill ändra i ett område där det finns fasta fornlämningar måste ha tillstånd från länsstyrelsen. Bebyggelse Bebyggelsen inom planområdet består i dag av en kyrkobyggnad, Sankt Örjans kapell. Den är byggd på tidigt 1960-tal, och klockstapeln, som tillkom senare, på uppfördes på tidigt 1970-tal. Byggnaden används primärt till religiös verksamhet. Detaljplanen ger stöd för nuvarande användning genom användningsbestämmelsen kulturell- och religiös verksamhet (R 1 ). I användningen kan det ingå mindre inslag av andra användningar, som handel i begränsad omfattning, dock endast om huvudändamålet fortfarande är R 1. Till exempel skulle det kunna röra sig om second-hand handel som hör ihop med kyrkoverksamheten. Detaljplanen möjliggör också användningssättet förskola (S 1 ), vilket inkluderar annan pedagogisk verksamhet för barn, som öppen förskola. Vidare ingår användningarna kontor (K), vilket även kan möjliggöra andra typer av 4

samlingslokaler, förutom de som redan inkluderas i användningen R 1, samt bostäder (B), vilket bland annat också möjliggör olika former av särskilt boende, exempelvis gruppbostäder. Bebyggelsen är reglerad så att den inte får vara högre än två våningar (II). Exploateringsgraden är reglerad till 20 (e 1 20), vilket innebär att byggnadsarean får vara högst 20 % av fastighetsarean. Byggnadskultur och gestaltning Den av tegel uppförda byggnadsdel som idag utgör kyrkosal har ett tidstypiskt utförande. Dess fasad med inmurat kors och blyinfattade fönster, takets material och lutning samt byggnadens form och volym har kulturhistoriska värden som ska beaktas vid nybyggnation och/eller renovering. En varsamhetsbestämmelse (k 1 ) införs på plankartan för att förtydliga detta. Tillgänglighet Kommunen bevakar i samband med hanteringen av bygglov att byggnadernas och tomternas tillgänglighet är god. Kommunens ambition är att rekommendationerna i skriften Bygg ikapp ska tillämpas. Friytor Lek och rekreation Det ska finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse vid användningen förskola. Det är viktigt att denna typ av friytor placeras på en tyst del av gården (läs mer under rubriken Störningar och risker). Med planbestämmelsen n 1 regleras att rekreations- och lekytor inte får anordnas inom ett avstånd på minst 60 meter från närmsta järnvägsspår. Med anledning av närheten till järnvägskorsning ska trafiksäkerheten beaktas, och staket/stängsel ska ordnas kring utemiljöer kopplade till den pedagogiska verksamheten, så att det inte finns risk att barn är i närheten av spåren eller gatorna. Detta säkerställs med planbestämmelsen n 2, som anger att skyddsstängsel ska finnas kring friytor för rekreation och lek. Under upprättandet av denna detaljplan håller Trafikverket på att genomföra ett projekt om suicidprevention som innebär att flera järnvägssträckor stängslas in med ett cirka två meter högt staket. Den sträcka av järnvägen som passerar planområdet ingår i stängslingsprojektet som hindrar obehörigt tillträde på spåren. Gator och trafik Gång- och cykeltrafik Mellan Källviksvägen och stadsdelen Främby, längs Främbyvägens södra sida, finns en gång- och cykelväg, som sträcker sig till järnvägskorsningen. Söder om järnvägskorsningen, Källtorpsvägen/Bastuvägen, är det blandtrafik. För delen mellan järnvägskorsningen och den gamla banvallen finns 5

en planerad gång- och cykelväg enligt Cykelplan för, 2014-04-10, som har prioritet tre, vilket är den lägsta prioritetsgraden. På den gamla banvallen planeras det också en gång- och cykelväg, vilken har prioritet två. Kollektivtrafik Busshållplats finns vid Källtorpsvägen och trafikeras av stadsbussarna linje 14 Hälsingberg-Centrum-Källtorp. Biltrafik Fastigheten nås norrifrån, från Källviksvägen, via Främbyvägen, och söderifrån, från Källviksvägen/Nedre Gruvrisvägen, via Källtorpsvägen. Parkering, varumottagning, utfarter Parkering sker inom fastigheten. Kommunens parkeringsnorm för bil och cykel ska tillämpas. Vid bygglov får det ses över hur lämning och hämtning av barn till och från förskoleverksamhet kan ske på ett trafiksäkert sätt. Störningar och risker Buller Bergslagsbanan passerar cirka 40 meter från fastighetsgränsen, och cirka 65 meter från befintlig bebyggelse. Ljud från de passerade tågen gör att området störs av buller. I samband med planläggningen har en trafikbullerutredning tagits fram av WSP för att kartlägga vilka bullernivåer som kan komma att uppstå inom planområdet. Ljudkällor som beaktats är både väg- och spårtrafik. Resultatet av bullerberäkningarna finns sammanställda på kartor som bifogas planbeskrivningen. Följande riktvärden för buller från väg och järnväg bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostäder. 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid (får överskridas högst fem gånger per natt, klockan 22-06) 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad (får överskridas högst fem gånger per timme, dagtid) Sammanfattningsvis visar beräkningarna på att bullernivåerna från spårtrafiken bidrar till att riktvärdena överskrids för delar av planområdet. I stora delar av fastighet Främby 8:1 som är belägen mot järnvägen överskrids ekvivalentnivån utomhus (55dBA) vid fasad. Bullernivån är däremot lägre på 6

den fasadsida på befintlig byggnad som är belägen bort från järnvägen, där ekvivalentnivån är acceptabel i förhållande till riktvärdena. I utformningen av området ska omsorg ägnas åt att skapa en god helhetslösning för hela kvarteret när det gäller buller- och boendesituationen. Gällande riktvärden ska följas. I nuläget gäller för bostäder att; om ekvivalent ljudnivå utanför bostadens fasad är högre än 55 dba ska minst hälften av bostadsrummen vara vända mot sida med högst 50 dba vid fasad. Gällande inomhusriktvärden för buller från vägtrafik ska klaras. Varje bostad ska också ha tillgång till en uteplats där ljudnivån är högst 50 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå. För att åstadkomma en bullerskyddad miljö för planerad verksamhet enligt gällande riktvärden kommer det att krävas särskilda åtgärder för byggandet inom området. Omsorg ska ägnas åt att skapa goda lösningar när det gäller buller- och boendesituationen. För att gällande riktvärden ska kunna följas krävs genomtänkt placering av nya byggnader inom planområdet. Med hänseende till planens huvudsyfte att etablera en pedagogisk verksamhet där barn kommer vistas är det extra angeläget att noga överväga placeringen av bebyggelse för att skapa en så bullerfri miljö som möjligt. Även uteplatser, lekplatser och övriga utomhusmiljöer i anslutning till bebyggelse ska placeras och utformas så att en tystare miljö går att uppnå. Då befintlig bebyggelse fungerar som en bullerdämpande barriär bör ytor för utevistelse i anslutning till förskola koncentreras väster om bebyggelsen. Fasaden som är riktad mot järnvägen är exponerad för höga bullernivåer vilket kan innebära åtgärder för att förstärka befintlig byggnads fasad. I bygglovsskedet ska redovisas att inomhusriktvärdena för buller klaras. Det får i bygglovsskedet avgöras vilka åtgärder som krävs för den användning bygglovet söks för. Ny bebyggelse kan bidra till att vid framtida förändringar på fastigheten förbättra ljudmiljön inom planområdet. Ny bebyggelse regleras därför med en placeringsplanbestämmelse, som anger att tillkommande bebyggelse ska placeras på ett sätt som bidrar till att förstärka en tyst och skyddad sida bort från järnvägen. Illustrationen nedan visar schematiskt hur ny bebyggelse som tillkommer inom planområdet på olika sätt kan placeras för att förstärka en tyst och skyddad sida bort från järnvägen. En önskvärd lösning är att ansluta ny bebyggelse till befintlig byggnad på sådant vis som illustreras med figurerna A, B och C. På detta sätt kan byggnadskropparna tillsammans skapa en bättre avskärmning mot järnvägen, vilket är positivt i syfte att förstärka den tysta och skyddade sidan. 7

Planområde Befintlig bebyggelse Möjlig placering av ny bebyggelse som förstärker en tyst och skyddad sida Tyst och skyddad sida A B D C Det är viktigt att uteplatser och friytor för lek och rekreation placeras och utformas på de delar av gården där bullernivåerna är lägst. Då bebyggelsen fungerar som en bullerdämpande barriär bör utomhusvistelsen koncentreras till den tysta och skyddade sidan om befintlig bebyggelse, bort från järnvägen. Med planbestämmelsen n 1 regleras att lekytor inte får anordnas närmre än minst 60 meter från järnvägen. Korsmarken inom planområdet reglerar att endast uthus, garage och en klockstapel får placeras inom minst 60 meter från järnvägen. Det är en fördel om uthus och garage uppförs enligt placering som föreslås med figurerna A-D. Genom en sådan placering kan byggnadskropparna utgöra en buller- och riskdämpande barriär i förhållande till en tyst och skyddad sida. Farligt gods Alla järnvägar ska betraktas som transportleder för transporter med farligt gods. Som framgår av beskrivning av bebyggelse ger detaljplanen stöd för användningarna R 1, S 1, K och B. Vid planläggning invid transportleder för transporter med farligt gods tilllämpar kommunen Länsstyrelsens vägledning. Om avståndet till järnvägen understiger 70 meter innebär det att särskild riskhantering krävs för användningarna detaljplanen ger stöd för; R 1, S 1, K och B. För ytterligare utredning i detaljplaneärendet kring riskerna med farligt gods har WSP genomfört en riskbedömning. Riskbedömningen syftar till att belysa riskbilden för planområdet förknippat med transport av farligt gods på 8

väg och järnväg. Vidare presenteras i riskbedömningen även förslag på riskreducerande åtgärder. Rapporten utgör ett underlag i beslutet om lämpligheten med en förändrad verksamhet inom planområdet. De huvudsakliga riskkällorna för Sankt Örjans kapell som identifieras i riskbedömningen är transporter av farligt gods som passerar på Bergslagsbanan. Övriga vägar där transporter av farligt gods förekommer ligger på så pass långt avstånd att de inte utgör någon betydande riskpåverkan på planområdet. Resultatet av riskbedömningen visar på att transporter med farligt gods på Bergslagsbanan utgör viss riskpåverkan mot Sankt Örjans kapell. Sammanfattningsvis säger dock utredningen att samtlig markanvändning, på ett avstånd om mer än 60 meter från Bergslagsbanan anses lämplig utifrån risksynpunkt, givet att riskreducerande åtgärder som föreslås införs. Eftersom riskkällan ligger utanför planområdet handlar det om konsekvensbegränsande åtgärder snarare än sannolikhetsreducerande. Följande riskreducerande åtgärder rekommenderas: - Möjlighet till utrymning på den sida av byggnaden som är belägen bort från järnvägen, bort från eventuell olycka. - Se över brandskyddet i befintlig byggnad för att säkerställa att det lever upp till de krav som ställs på förskoleverksamhet. Brandskyddet är speciellt viktigt att se över med tanke på att kyrkan är uppförd med träpanel, men riskbedömningen ger inte svar på ifall brandspridningsrisken motiverar att byta till brandklassad fasad. - Information till kyrkans och förskolans personal om att järnvägen är transportled för farligt gods och att en olycka med farligt gods kan medföra utsläpp av farliga ämnen. - Utbildning av personal gällande utrymning och systematiskt brandskyddsarbete, samt införande av brandskyddsrutiner. - Inte flytta befintlig lekplats och gungställning närmre järnvägen, utan bibehålla den på samma plats som idag eller längre bort från järnvägen vid framtida förändringar på fastigheten. - Regelbundna utrymningsövningar. Räddningstjänstens ståndpunkt efter att ha gått igenom riskbedömningen är att om hänsyn tas till de synpunkter som framkommer i rapporten är användningarna som planen tillåter acceptabla utifrån risksynpunkt. Med utgångspunkt i de riskreducerande åtgärder som rekommenderas i riskbedömningen regleras de faktorer som är möjliga att styra i detaljplanen genom planbestämmelser. Bebyggelsen regleras bland annat med en byggnadsteknisk åtgärd, b 1, som säkerställer att friskluftsintag och utrymningsvägar ska finnas på den fasadsida av byggnad som är belägen bort från järnvägen. 9

För att säkerställa att lekytor utomhus kopplade till den pedagogiska verksamheten inte anordnas på de delar av fastigheten som är närmst järnvägen reglerar planbestämmelsen n 1 att lekytor inte får anordnas närmre järnvägen än minst 60 meter. En placeringsbestämmelse i detaljplanen styr hur ny bebyggelse ska placeras inom planområdet för att vid framtida förändringar på fastigheten bidra till och förstärka en tyst och skyddad sida (läs mer under rubriken Buller). Kors- och prickmarken reglerar att bebyggelse som inhyser de olika tillåtna användningarna inte lokaliseras närmre järnvägen än minst 60 meter. Det är dock positivt om garage och uthus uppförs närmre järnvägen än 60 meter för att skapa en barriäreffekt mellan huvudbyggnad och järnväg. I bygglovsprocessen i samband med ansökan om bygglov ska redovisas att byggnadens brandskydd lever upp till kraven för planerad användning. Elektromagnetisk strålning Planområdet ligger nära en 130 kv kraftledning som ägs av energiföretaget Fortum. Enligt Översiktsplan FalunBorlänge ska bostäder, skolor, förskolor och andra lokaler där barn vistas stadigvarande, lokaliseras så att den elektromagetiska strålningen inte är högre än 0,4 mikrotesla. Mellan planområdesgränsen och kraftledningen är det cirka 30-50 meter. Enligt grafen nedan, som ett antal myndigheter brukar använda vid redovisning av strålning från kraftledning vid olika avstånd, påvisas att det vid cirka 40 meter åtminstone blir en acceptabel nivå. I detaljplanen finns ingen byggrätt närmare än 50-60 meter från kraftledningen, varför kommunen bedömer att ytterligare kartläggning av den elektromagnetiska strålningen inte är nödvändig. 10

Räddningstjänstens insatstider Insatstiden för räddningstjänsten beräknas understiga 10 minuter. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Värme El och IT Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och av- lopp, samt dagvatten. Fjärrvärme är inte anslutet till fastigheten. Dock finns det draget till intillig- gande fastigheter. Fastigheten är anslutet till elnätet. Skanova har markförlagda ledningar inom planområdet. Avfall Avfallshantering ska ske enligt de regler som gäller i. Genomförandefrågor Organisatoriska frågor Tidsplan Genomförandetid Detaljplanen handläggs enligt reglerna om normalt planförfarande. Detalj- planen beräknas kunna antas under vintern 2015/2016. Genomförandetiden för detaljplanen är fem år från den dag planen vinner laga kraft. När genomförandetiden gått ut fortsätter planen att gälla tills den ersätts, ändras eller upphävs. När genomförandetiden gått ut har dock fastighetsäga- ren inte någon rätt att erhålla ersättning om bygglov eller marklov skulle nekas. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsägare Planområdet omfattar fastigheten Falun Främby 8:1 som ägs av Församling- en Fristaden i Falun. Fastighetsbildning, servitut, gemensamhetsanläggningar m.m. Genomförandet av detaljplanen kräver inte någon fastighetsbildning. 11

Ekonomiska frågor Planavgift Detaljplanen bekostas av fastighetsägarna varför det inte ska tas ut någon planavgift i samband med bygglov och anmälan enligt denna plan. Medverkande tjänstemän Planhandlingarna har upprättats av Mikael Forsberg, Jennie Åkerström, Sofie Mathiasson och Fredrika Säfström miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, i samråd med berörda inom kommunorganisationen. Tolkning av detaljplan Detaljplanen togs fram under år 2015. Vid tolkning av detaljplanen ska boverkets allmänna råd (2014:5) användas. Planskeden Plan- och bygglagen: 2010:900 Instans Datum Planbesked Kommunstyrelsen 2015-03-16 Godkänd för samråd Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2015-06-24 Godkänd för granskning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2015-09-23 Godkänd för förnyad granskning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2016-01-27 Godkänd för antagande Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Antagen Vunnit laga kraft 12