RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22



Relevanta dokument
Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

RAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

Minnesanteckningar från allmänt samrådsmöte i Gnarp

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Miljörapport. Kvicksund 2014.

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

Och vad händer sedan?

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund Upprättad av: Kristina Wilén

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen

Områdesbeskrivning för Katrineholms kommun

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.


Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING

för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i miljöbalken

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än installationer.

Miljökonsekvensbeskrivning

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012).

Kungsbacka vattenrike

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.

DOM Stockholm

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Föreläggande att anordna allmänna vattentjänster i Bydalen och Höglekardalen (Hovde-Drommen), Åre kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Statens naturvårdsverks författningssamling

1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING? BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP Hög eller Normal skyddsnivå

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1: Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Idre Himmelfjäll, Skidområde (del av Foskros 10:6) Älvdalens kommun Dalarnas län

Uppdragsnr: Källa: VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby)

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Utställningshandling april

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)

MILJÖ- OCH STADSARKITEKTKONTORET UTSTÄLLNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE

Riktlinjer för enskilda avlopp

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se

Vattnets betydelse i samhället

Kunskapsunderlag för delområde

UNDERLAG FÖR SAMRÅD Planerad 132 kv kraftkabel mellan fördelningsstation Hållplatsen och Fjärrvärme Central Israel i Helsingborgs Stad

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Grundvattenbortledning från Värtaverket, AB Fortum Värme

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba

Deponering av icke farligt avfall Från ton/år till ton/år. Ingen förändring av höjd för deponin avses göras.

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Sörhamn och Glättnästorp i Karlsborgs kommun

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion

Handlingsplan Enskilda avlopp

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden

Tillsynsplan vatten & avlopp

PLANBESKRIVNING MED GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken

Uponor Minireningsverk 5-10pe

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

Vattenplanering i Plan och bygglagen

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Areella näringar 191

Tilläggsbestämmelser till ABVA

antagen av kommunfullmäktige miljökonsekvensbeskrivning

Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun

VA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21)

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Transkript:

HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG

Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området tillåts en utbyggnad av upp till 20 000 bäddar, vilket motsvarar 20 000 pe. För att möta denna utbyggnad så vill kommunen bygga ut avloppsanläggningen för Funäsdalens område. Det kommunala reningsverket finns idag på den plats där Härjedalens kommun enligt Alternativ 1 vill uppföra ett nytt avloppsreningsverk. Nuvarande reningsverk är dimensionerat för 5000 Pe. Anläggningen består av grovsedimenteringsdamm, följt av fällningsdammar med kalk som fällningskemikalie. Den planerade anläggningen dimensioneras för den i gällande översiktsplan planerade framtida bebyggelsen av ca 20 000 bäddar. Det dimensionerade flödet är beräknat till ca 4000 m3/dygn. Reningsverket planeras enligt de principer kommunen tillämpar för naturnära, energisnål och miljövänlig reningsteknik. Med naturnära rening avses reningsprocesser som sker med hjälp av enkel teknik och anläggningar i mark som utnyttjar naturliga processer för slamavskiljning, kemisk och biologisk rening och markinfiltration. Två alternativa lokaliseringar har utretts. Båda alternativen berör rikkärr, men områdena hyser inte särskilt höga naturvärden. Inga kulturvärden bedöms beröras. repo001.docx 2012-03-2914 Sweco Bangårdsgatan 2 Box 553 SE 831 34 Östersund, Sverige Telefon +46 (0) 63 685 50 00 Fax +46 (0) 63 685 50 10 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Jessica Raftsjö Lindberg Telefon direkt +46 (0)636855058 Mobil +46 (0)725885058 jessica.raftsjolindberg@sweco.se

Innehållsförteckning 1 Almänna uppgifter 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Administrativa uppgifter 1 2 Tillståndsansökningens utformning 1 3 Nuvarande avloppshantering 2 3.1 Gällande villkor 2 4 Planerad verksamhet och lokaliseringsalternativ 3 4.1 Alternativ lokalisering 3 4.2 Alternativ teknik 5 5 Omgivningsbeskrivning 5 5.1 Allmänt 5 5.2 Planförhållanden 7 5.3 Riksintressen 7 5.4 Rennäring 7 5.5 Övriga natur-och kulturvärden 7 5.6 Närboenden 8 6 Dimensionerad belastning 8 7 Sakägare och samråd 9 8 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll 9

1 Almänna uppgifter 1.1 Bakgrund Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdalsområdet tillåts en utbyggnad av upp till 20 000 bäddar, vilket motsvarar 20 000 pe. För att möta denna utbyggnad så vill kommunen bygga ut avloppsanläggningen för Funäsdalens område. Nuvarande anläggning klarar dimensionerad belastning med gott reningsresultat men inför den kommande exploateringen avser kommunen planera för en utbyggnad i god tid för att möta expansionen. 1.2 Administrativa uppgifter Platsnamn Funäsdalen avloppsanläggning Anläggningsnummer 2361-50-014 Fastighetsbeteckning Funäsdalen 12:73 Organisationsnummer 21 2000-2510 Huvudman Besöksadress Kontaktperson Härjedalens kommun Medborgarhuset 842 80 SVEG VA-ingenjör Lars Persson Tel: 0684-168 28 Epost: lars.persson@herjedalen.se Län Verksamhetskod Jämtlands län 90.10 (B) SWEREF 99 6934302 x 376503 Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen Jämtlands län Miljöskyddsenheten 831 86 ÖSTERSUND 2 Tillståndsansökningens utformning Härjedalens kommun avser lämna in en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnation av befintlig avloppsanläggning till

länsstyrelsen. Tillstånd avses preliminärt sökas för en belastning motsvarande 20 000 pe, till skillnad från det idag dimensionerade 5000 pe. I samband med upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen ska kommunen samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Eftersom avloppsreningsverket avses för fler än 2000 personer eller en föroreningsmängd som motsvarar mer än 2000 pe anses verksamheten medföra betydande miljöpåverkan enligt 3 F 1998:905, varför utökat samråd (6 kap 4 punkten 2 MB) även ska hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Enligt 6 kap 4 miljöbalken ska samrådet avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Detta samrådsunderlag syftar till att uppfylla Härjedalens kommuns samrådsskyldighet enligt 6 kap 4 miljöbalken inför upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen. 3 Nuvarande avloppshantering Det kommunala reningsverket idag finns idag på den aktuella platsen där Härjedalens kommun vill uppföra ett nytt avloppsreningsverk. Reningsverket är dimensionerat för 5000 Pe. Anläggningen består av grovsedimenteringsdamm, följt av fällningsdammar med kalk som fällningskemikalie. 3.1 Gällande villkor - Om inte annat framgår av vad nedan anges skall anläggningen utföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angivit i ansökningshandlingarna - Anläggningen skall ständigt drivas så att tillfredställande reningseffekt uppnås. För utsläppet skall som riktvärde gälla att årsmedelvärdet för resthalten av totalfosforn inte får överstiga 0,5 mg per liter vatten. - Anläggningen skall tas i drift senast den 1 okt. 1987. - Avloppsledningsnätet skall fortlöpande överses och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet av grund och dräneringsvatten till reningsanläggningen - Förslag till kontrollprogram skall ges till länsstyrelsen för godkännande före den 1 juli 1987.

4 Planerad verksamhet och lokaliseringsalternativ Anläggningen dimensioneras för den i gällande översiktsplan planerade framtida bebyggelsen av ca 20 000 bäddar. Det dimensionerade flödet är beräknat till ca 4000 m3/dygn. Reningsverket planeras enligt de principer kommunen tillämpar för naturnära, energisnål och miljövänlig reningsteknik. Två alternativa lösningar har studerats. Figur 1 Lokalisering för Alternativ 1 och 2. 4.1 Alternativ lokalisering Alternativ 1 innebär att den nuvarande fällningsdammen intill Funnan på fastigheten Funäsdalen 12:73 efter utbyggnad kommer att utgöra grunden i anläggningen. Området kommer att byggas ut med ytterligare fällningsdammar, ny försedimenteringsdam och utjämningsmagasin. I fällningsdammen sker kemisk fällning av framförallt näringsämnet fosfor i öppna jorddammar. Den behöver byggas om för effektivare avskiljning av grövre föroreningar samt större utjämnings/ sedimenteringsdamm även fällningsdammen behöver byggas ut för längre uppehållstid. Ytan för grovsedimentering kommer att fördubblas. I grovavskiljning, försedimentering och fällningsdamm avsätts avloppsslam som skall omhändertas. Efter tömning av dammarna frystorkas slammet på anläggningen, därefter sker borttransport för sortering/kompostering på central plats i kommunen. Tillstånd för detta kommer sökas separat i början av 2016.

För att uppnå myndighetskrav för sekundär rening behöver anläggningen kompletteras för bättre biologisk rening. Det skall ske genom att den nuvarande fällningskemikalien kalk byts ut till aluminiumsulfat vilket bidrar till en bättre biologisk process i efterföljande steg genom att ph-värdet blir mer gynnsamt för mikroorganismer att bryta ner. Efter fällningsdammen leds avloppsvattnet ut i en planerad översilning på intilliggande myr ca 3 ha för upptag av näringsämnen främst organiskt material i växtligheten. Översilningen övergår därefter i en våtmark som sträcker sig ner till Rörtjärnen. I våtmarken sker ytterligare fastläggning/upptag av framförallt organiskt material. Våtmarkens yta uppgår till ca 7ha. Efter våtmarken leds vattnet via befintlig bäck/myrdrag till Funnan. Som komplement till våtmarken planeras för sprinkling av kemiskt fällt avloppsvatten över ett mindre skogsområde intill anläggningen. Där sker upptag av näringsämnen i vegetationsskiktet och i efterföljande markinfiltration innan det renade avloppsvattnet når grundvattnet som senare rinner ut i Funnan. Sprinklingen kan användas för att avlasta våtmarken framförallt sommartid. Våtmarksområdet förväntas öka biologisk mångfald som kan vara intressant för studier av djur/växtliv. Det är möjligt att anlägga utsiktsplatser med gångvägar i området. Figur 2 Översiktlig beskrivning av Alternativ 1 Alternativ 2 innebär att hela reningsanläggningen placeras på fastigheten Funäsdalen 72:8, ca 1 km österut. Området består av ett avverkat skogsområde som sluttar ner mot ett myrområde som avvattnas ner mot Ljusnedalssjön. Avståndet till närmaste bebyggelse vid Torbygget, är ca 400m. Avloppsvattnet pumpas dit från nuvarande reningsverk som avslutas och läggs ner.

Anläggningen innehåller samma delar som i alt 1 och har samma reningsprocess. Här finns möjlighet till större infiltrations- och våtmarksområde där utsläppet sker till Ljusnedalssjön. Figur 3 Översiktlig beskrivning av Alternativ 2 4.2 Alternativ teknik Alternativ teknik utgörs av konventionellt trestegsreningsverk. Dessa är uppbyggda i tre steg; mekaniskt-, biologiskt- och kemisktsteg. Detta alternativ är dock inte lika anpassad till de stora säsongsförändringarna i flöden som fällningsdammarna är. Kostnaden förbyggnation och drift av ett konventionellt reningsverk är betydligt högre än för fällningsdammar, samt att energiåtgången är mycket högre. Härjedalens kommun har lång erfarenhet av befintlig teknik med fällningsdammar. 5 Omgivningsbeskrivning 5.1 Allmänt Området ligger ca 5 km sydost om Funäsdalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län. Det aktuella området för avloppsreningsverket ligger i en dalgång på ca 600 m.ö.h mellan olika höjder i direkt anslutning till vattnet i Ljusnedalssjön.

5.1.1 Alternativ 1 Området täcks till stor del av yngre-medelålders talldominerade skogar med varierat inslag av björk och en del gran. På de magra höjderna och ute på myrarna är talldominansen som störst. I den sydvästra delen finns det fläckvis med ungskog av björkskog. Enstaka äldre granar finns i området. Undantagsvis är skogen grandominerad t.ex. smala fläckvisa stråk vid vattendraget Funnan och vid myrkanter. Terrängen är blockrik med enstaka stora flyttblock och några stentorg. Området genomkorsas av flera kraftledningsgator. Inom området finns ett större vattendrag Funnan och en mindre tjärn samt några småbäckar. Kring de befintliga dammarna är det öppen miljö och ruderatmark. Recipienten Recipienten för Alternativ 1 är Funnan som rinner mellan Funäsdalssjön och Ljusnedalssjön. För att bedöma miljöpåverkan på Funnan från en utbyggnad av reningsanläggningen så har vattenkvalitetsprovtagningen utförs vid sex tillfällen under 2015. Resultaten visar att Funnan i dagsläget har hög status med avseende på näringsämnen och att utsläppen av kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen (BOD7) ger en obetydlig påverkan på Funnan under större delen av året. Belastningen är dock väldigt ojämn under året, framförallt under senvintern och tidiga våren under turistsäsongen, så är belastningen på anläggningen hög. Under samma period är flödena i Funnan i normalfallet låga. Detta ger temporärt förhöjda halter av kväve, fosfor och BOD7. För fosfor och kväve är påverkan dock obetydlig på grund av de låga vattentemperaturerna med liten biologisk aktivitet och den korta uppehållstiden för vattnet innan det rinner ut i Ljusnedalssjön. Kväveutsläppen kan dock i kombination av hög belastning och låga flöden ge toxiska effekter för vattenlevande organismer, främst laxfiskar. Vid en utbyggnad av anläggningen med utökad biologisk reningskapacitet kommer påverkan av fosfor och syreförbrukande ämnen vara fortsatt liten, men hänsyn till behöver tas till kväveutsläppen som under perioder med hög belastning och låga vattenföringar kan påverka faunan negativt genom toxiskt höga halter. Toxiciteten ökar vid högre ph och i dagsläget används kalk som fällningskemikalier. Dock planeras denna att bytas ut, vilket därmed även minskar risken för toxicitet. 5.1.2 Alternativ 2 Området kan biotopmässigt grovt delas i två halvor, myrmosaik med en större myr, Dalstensmyren och hyggen och tallungskogar. Bebyggelse med tillhörande åkermark och kraftledningsgator finns inom området. Tallungskogarna är klart dominerade men det finns mindre partier av medelålders barrskog och björkungskog. Kring myrar och Ljusnedalssjön finns sparade bårder av medelålders skog. Vid sjön finns också en tallungskog med björk. Det finns en större sjö, Ljusnedalssjön och några mindre bäckar. På myrmarken finns ibland en viss kalkpåverkan. Recipienten

Recipienten i Alternativ 2 utgörs av Ljusnedalssjön som avvattnas i vattendraget Ljusnan. Ljusnedalssjön är klassad som måttlig ekologisk status potential med kvalitetskrav på god ekologisk status 2027. 5.2 Planförhållanden Området för Alternativ 1 är upptagen i Översiktsplanen (antagen oktober 2009) som område för kommunens avloppsanläggning. Alternativ 2 ligger utanför plangränsen. Inget av alternativen omfattas av detaljplan. 5.3 Riksintressen Ett område kan pekas ut som riksintresse för att skyddas om det bedöms som viktigt ur ett landsomfattande perspektiv. Utnämnandet kan syfta till att skydda området för att det ska bevaras, vilket ofta är fallet för natur- och kulturmiljöintressen. Skyddet kan dock i vissa fall syfta till att skydda en viss användning av marken, till exempel kommunikationsleder och tvinning av naturresurser. Det övergripande syftet med riksintressena är god hushållning med mark- och vattenresurser och ett område som utpekas får ett juridiskt skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Ibland kan flera riksintressen överlappa varandra och därmed hamna i konflikt. I sådana fall får en avvägning göras om vilket intresse som det i det aktuella fallet är viktigast att ta hänsyn till, eller vilket som tar minst skada av den aktuella förändringen eller ingreppet. Inget riksintresse berörs av varken Alternativ 1 eller 2. 5.4 Rennäring Berörd sameby i området är Ruvhten sijte. Området är inte av riksintresse för rennäring. 5.5 Övriga natur-och kulturvärden 5.5.1 Alternativ 1 Identifierade naturvärdesobjekt vid en fältinventering utgörs av Funnan inklusive närmiljön, samt ett rikkärr. Båda bedöms ha naturvärdesklass 4. Sumpskog finns inom det berörda området för Alternativ 1 (Figur 4). Funnan är recepient i Alternativ 1. Funnan har en måttlig ekologisk status. Två kulturhistoriska lämningar återfinns inom utredningsområdet; Tännäs 89:1, ristning och Tännäs 90:1, plats med tradition. Ingen av dessa påverkas av anläggningen. 5.5.2 Alternativ 2 Vid den genomförda fältinventeringen identifierades två rikkärr, båda av naturvärdesklass 4.. Sumpskog finns inom det berörda området för Alternativ 1 (Figur 4). Recipienten är Ljusnan, vilken har en måttlig ekologisk potential. Inga registrerade kulturvärden bedöms beröras. I utkanten av utredningsområdet berörs en kulturlämning, Tännäs 172:1, som utgörs av ett vägmärke. Denna lämning påverkas dock inte av den planerade anläggningen.

Figur 4visar natur-och kulturvärden inom utredningsalternativen 1 och 2. 5.6 Närboenden Funäsdalen består till stor del av fritidshus. Närmsta permanenthus/fritidshus finns cirka 200 meter från befintlig anläggning i Alternativ 1 och cikra 300 meter från Alternativ 2. Ingen närboende har klagat på tex lukt eller buller från befintlig anläggning. 6 Dimensionerad belastning Det nya avloppsreningsverket dimensioneras preliminärt enligt följande: 20 000 bäddar 4100 m3/dygn 170 m3/h

Anläggningen dimensioneras för 20 000 bäddar (f n 5 000) med en vattenförbrukning av 170 l/p,d, vilket ger 3 400 m3/d. Med ett inläckage av 20 %, 700 m3/d, blir det sammanlagda avloppsflödet 4 100 m3/d. Uppehållstiden 5 dygn har visats lämplig om dammarna konstrueras för att undvika kortslutningsströmmar. Med angivet flöde och ett antaget medeldjup om ca 1m blir lämplig dammyta 4 100 m3/d *5d /1m = 20 500 m2. Dagens dammyta är 5 300 m2; i anslutning finns utrymme för en sammanlagd yta av 22 000 m2 i samma område (Alternativ 1). Alternativ 2 kräver samma yta, vilket finns tillgängligt på det aktuella området. 7 Sakägare och samråd Den sökta åtgärden innebär en betydande miljöpåverkan, varför utökat samråd kommer att hållas. Myndighetssamråd hålls skriftligt med berörda myndigheter, intresseorganisationer och samebyar. Närboende till alternativa lokaliseringar inom 250 meter av reningsverk och utsläppspunkter informeras om samrådet genom särskilt utskick. Allmänhet som berörs av den sökta åtgärden informeras via kommunens hemsida, samt via annons i Härjedalen, Mitthärjebladet, LT och ÖP. 8 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att beskriva den totala verksamheten utifrån 1. den nuvarande belastnings- och utsläppssituationen (nollalternativet), 2. den framtida belastnings- och utsläppssituationen (huvudalternativet) Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) ska enligt 6 kap 3 miljöbalken identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en verksamhet eller åtgärd kan medföra, såväl på människor, djur, växter, mark, vatten, luft m.m. Syftet är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. MKB:n kommer sammanfattningsvis att innehålla följande huvudpunkter: Lokalisering Verksamhetens förutsedda miljöpåverkan (mängder, flöden, halter) Säkerhetsrutiner, skyddsåtgärder och riskhantering Verksamhetens överensstämmelse med miljömål och miljökvalitetsnormer samt miljöbalkens allmänna hänsynsregler MKB:n kommer därutöver att belysa Reningsprocesser

Alternativa tekniker Transporter Kemikalieanvändning Avfallshantering Energiförbrukning Påverkan vid olyckstillbud/haverier