Resultat av temperaturmätare om blandstad

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2

Sammanfattning 38 procent anger att de använder benämningen blandstad för blandade funktioner (så som kontor, boende, offentlig service, handel, kunskapsmiljö) 49 procent använder benämningen blandstad för både blandade funktioner (som ovan) och socialt blandade kvarter (socioekonomisk och etniskt blandad befolkning). 89 procent anger att det är mycket eller ganska angeläget att skapa blandstad. 65 procent anger att det inte planeras och byggs blandstad i den omfattning respondenten skulle önska. Kommersiella förutsättningar anges av 30 (av 37 respondenter) vara ett hinder. I övrigt jämn fördelning mellan de 12 svarsalternativen. 3

Fråga 1 Hur använder du/ni begreppet blandstad? Blandade funktioner (Kommentarer s.5) 14 Socialt blandade kvarter (Kommentarer s.5) 0 Båda ovan (Ingen kommentar) 18 På inget av ovan sätt (Kommentarer s.6) 4 4

Kommentarer till fråga 1 Hur använder du/ni begreppet blandstad? A. Blandade funktioner (kontor, boende, offentlig service, handel, kunskapsmiljö) 1. Det är inte en faktor som det lätt går att bygga eller planera bort. 2. Används till exempel av och i samtal med Västtrafik för trafik- och stadsbyggnadsfrågor, där kollektivtrafiken är ett verktyg för att kunna förtäta och ge en vridning mot mer miljövänliga transportmedel. B. Socialt blandade funktioner 1. I huvudsak på grund av att det är byggnads- och planrelaterat. 2. Används av stadsbyggnadskontoret som hanterar bostadsplanering. 5

Kommentarer till fråga 1 Hur använder du/ni begreppet blandstad? D. På inget av ovan sätt (om så; hur?) 1. En stadsdel eller ett område med flera kvarter som tillsammans innehåller både bostäder, arbetsplatser, kommersiell- och offentlig service samt helst olika typer av bostäder för olika boendekategorier. 2. Jag försöker undvika begreppet eftersom det är så luddigt. Man måste se till varje specifik stadsutvecklingssituation platsens eller områdets förutsättningar, så som läge i staden eller stadsregionen, kommunikationer och anslutningar till omgivande områden samt utvecklingsmöjligheter. 3. Även kulturell blandning - men också stadsmässighet och tät bebyggelse som ger närhet mellan människors boenden och deras arbeten, med syfte att minska behov av resande och skapa ökad säkerhet och trygghet. 4. Jag använder inte begreppet. 6

Fråga 2 Hur angeläget är det att skapa blandstad enligt din definition ovan? Inte alls angeläget (Ingen kommentar) 1 Inte så angeläget (Ingen kommentar) 2 Varken eller (Ingen kommentar) 1 Ganska angeläget (Kommentar s.8) 16 Mycket angeläget (Ingen kommentar) 17 7

Kommentarer till fråga 2 Hur angeläget är det att skapa blandstad enligt din definition ovan? D. Ganska angeläget 1. Dock inte på alla ställen i staden. Blandstaden passar inom väl valda områden där det finns goda förutsättningar och olika kvaliteter som önskas i stadsbyggandet med hänsyn tagen till varje särskilt områdes unika karaktär. Även i kranskommunerna är det angeläget att utveckla regionala samband mellan mindre kärn-/blandstäder. 8

Fråga 3 Planeras och byggs det blandstad i den omfattning du skulle önska? 24 4 8 Ja (Kommentar s.10) Nej (Kommentarer s.10) Vet inte (Ingen kommentar) 9

Kommentarer till fråga 3 Planeras och byggs det blandstad i den omfattning du skulle önska? A. Ja 1. Det planeras för en blandstad frågan är kanske snarare om blandstaden förverkligas, det vill säga om det mäts, följs upp och justeras så att det verkligen går att leva upp till de goda intentionerna som finns beskrivna i planerna. B. Nej 1. Ambitionerna finns men kanske styr de ekonomiska faktorerna i större utsträckning. 2. Det går inte att bygga blandstad överallt. Risk för utarmning av många områden. Se bara hur svårt Avenyn har att klara sig i konkurrensen med staden innanför vallgraven. 10

Fråga 4 Vilken/vilka faktorer ser du som hinder för en utveckling av blandstad? Legala förutsättningar (Kommentarer s.12) Täthet (Kommentarer s.13) Organisatoriska förutsättningar (Kommentarer s.14) Lokalpolitiska beslut (Kommentarer s.15) Kommersiella förutsättningar (Kommentarer s.16) Kommunens syn på markpolitik (Kommentarer s.17) Kommunernas marktilldelning (Kommentarer s.18) Ekonomiska faktorer bland befolkningen (Kommentarer s.19) Miljömässiga hinder så som buller m.m. (Kommentarer s.20) Sociala faktorer bland befolkningen (Kommentarer s.21) Regelverk för blandupplåtelse av fastighet (Kommentarer s.22) Estetisk utformning (Kommentarer s.23) 9 9 10 11 8 10 7 13 13 14 19 30 11

Kommentarer till fråga 4 Legala förutsättningar 1. 3D-fastighetsregleringar kan vara trassliga med olika fastighetsägare, exempelvis bostadsrättsförening och större fastighetsbolag. 2. Detaljplaneförutsättningar och långa handläggningstider samt överklaganden begränsar i många fall nyttjandet, (not in my backyard). 3. Bostadsrättsföreningar vill ej ha för stor andel handel på grund av oäkta förening. 4. Jag tror inte att Plan- och bygglagen ger möjlighet att bestämma över exempelvis bostäders upplåtelseformer. Däremot tror jag att kommunen kan styra detta i egenskap av markägare genom exempelvis exploateringsavtal. Ett mandat som bör värnas. 5. Ibland kan ägogränser, markanvändningsbestämmelser, bostadsbestämmelser, skyddsavstånd till trafikleder, bestämmelser om kultur- och naturbevarande lägga hinder i vägen för vissa typer av exploatering. 12

Kommentarer till fråga 4 Täthet 1. Kan säkert bli lika tätt i en blandstad som i ett bostadskvarter om det inte blir fråga om stora last- och lossningszoner. 2. Kundunderlaget är viktigt. 3. Upplevd urban densitet det vill säga ungefär: relationen mellan exploateringstalet (fastighetsytan och tomtytan) och befolkningstäthet (antal boende per hektar). 4. Täthet har setts som en självklar faktor för hållbar stadsutveckling, men har alltmer börjat ifrågasättas som just schablon. Täthet måste ställas i relation till exempelvis trafikförutsättningar, typ(er) av bebyggelse och användning. 13

Kommentarer till fråga 4 Organisatoriska förutsättningar 1. Butiksgallerior på offentliga platser i stadsmiljön som stängs av och privatiseras. 2. Ibland kan alltför få eller alltför många olika fastighetsägare hindra hög kvalitet i stadsomvandling. Även brister i samorganisering kan lägga hinder i vägen för möjligheter till hög kvalitet. 3. De som beslutar tillhör nog en annan kultur än de som i praktiken driver verksamheter som bildar attraktiv blandstad. Det blir liksom mer hjul och fotbollsarenor än blandstad i Göteborg. 4. Sektoriseringen stadsbyggnadskontoret - trafikkontoret + Trafikverket. De har pengar men kommer med icke urbana lösningar. 5. Många byggherrar drar sig för blandning av funktioner. 6. Staden talar ibland med flera tungor, det borde finnas mer samordnande funktioner för att verkligen få till blandstaden. 14

Kommentarer till fråga 4 Lokalpolitiska beslut 1. De påverkar inte så mycket. 2. Jag tror att man faktiskt inte ser att man får ekonomi i detta. Små lokaler för små företag kräver lägre hyror än vad som kan bli fallet i nyproduktion. Samtidigt måste hyrorna hålla en viss nivå för att få nyproduktionen att gå runt. Vidare ligger stora företag sällan inklämda i blandstadskvarter eftersom de då inte kan klara exempelvis parkering. Jag är övertygad om att det inte handlar om enskilda familjers preferenser utan om ekonomi och kanske ovilja att pröva nya lösningar. 3. Exempelvis kan ett evenemangsstråk som varken är stad eller stråk och utan funktionszonerade långsträckta områden vara ett hinder. Alltför tydliga kluster kan innebära en utglesning av verksamheter i andra delar av stadsmiljön. 15

Kommentarer till fråga 4 Kommersiella förutsättningar 1. Olika verksamheter har sina krav för etablering. 2. Exempel på kommersiella nackdelar är att exploatering ses som nödvändig för investering vilket möjliggör viss användning och försvårar annan. 3. Det råder en uppfattning om att det är svårt och olönsamt med lokaler i gatuplan. 4. Ett mindre detaljerat regelverk skulle ge större möjligheter till alternativa boendeformer och en mer blandad befolkningsstruktur. 5. Det upplevs som allt svårare att få butiker och kommersiell service lönsam och intressant i blandstadsskalan. Ta Norra Älvstranden som exempel, där ambitioner med caféer med mera inte har nått ända fram. 6. Intressanta, levande verksamheter är ofta halvkommersiella och kan sällan betala nybyggnadshyror. 7. Bostadsmarknaden har i allt högre grad blivit marknadsstyrd och ett fåtal större byggföretag styr/har påverkan på utvecklingen. 16

Kommentarer till fråga 4 Kommunens syn på markpolitik 1. Det är lättare att ge en markanvisning kopplad till krav på bostäderna eller kommersiella lokaler än att villkora allt på en gång. 2. Fördelningspolitiska aspekter, att mark fördelas till olika ändamål, kan sättas ur spel dels genom att ändamålsbeteckningarna är för precisa och att större lokaliseringar kan ske genom så kallad förhandlingsplanering. 17

Kommentarer till fråga 4 Kommunernas marktilldelning 1. Ibland kanske inte förutsättningarna för blandstad finns även om kommunen önskar det. 2. Blandstad och mark? Är det inte också förtätning? Jag anser att man bör säga nej till köpcenter och sprida ut alla affärer. 3. Här skulle det finnas en möjlighet att styra mot nya grepp, men en politisk vilja är en förutsättning för att det ska kunna ske. 4. Det råder begränsad tillgång till mindre lokal/verksamhetsytor vilket motverkar en funktionell blandning. 5. Kommunernas marktilldelning är inte optimal och skulle kunna utnyttjas mycket mer. Ett förslag är att anordna blandstadstävlingar. 6. Kommunen har för vana att tilldela de etablerade byggherrarna mark vilket gör det svårt för mindre/nya entreprenörer. 18

Kommentarer till fråga 4 Ekonomiska faktorer bland befolkningen 1. Kan var en faktor om man avser att bygga blandstad angränsande till befintlig bebyggelse. 2. Göteborgs kraftfulla centrum och bilburen handel i periferin i kombination med annan service. 3. Hyresnivåer för bostäder. 4. Många människor söker sig till och är beredda att betala för att bo i socialt gynnade områden. Marken där blir därför svår att lösa för hushåll med lägre inkomster. 5. Kommersiell verksamhet, såväl handel som näringsliv, påverkas av större köpcentrums- och lågprisetableringar utanför staden. 6. Det ingår i en långsiktigt hållbar stadsutveckling att ha ett helhetstänkande som ser till samverkan mellan olika aktörer för att undvika exempelvis resursslöseri och segregering. 7. Nyproduktion är dyr vilket gör att det byggs för betalningsstarka som ställer krav. Detta leder till förhöjda bostadspriser. 19

Kommentarer till fråga 4 Miljömässiga hinder 1. Detta gäller vanligtvis oavsett utformning av områden. 2. Att blanda in verksamheter i bostadskvarter uppfattas som ett problem och väcker många frågor av den här arten. 3. En utökad och fungerande kollektivtrafik (tystare spårvagnar/gröna vallar) men också att bygga för ett minskat bilberoende är en viktig åtgärd som ger hälsovinster och renare luft men framförallt tillgång till det offentliga gaturummet för oss som cyklar och går. 4. Många gånger är det svårt att kombinera boende med bullernivåer, miljönormer med mera. Det är besvärligt att ha särskilda normer för enskilda områden men det krävs en översyn av reglerna. 20

Kommentarer till fråga 4 Sociala faktorer bland befolkningen 1. Många söker sig till sina fränder. Detta gäller såväl invandrargrupper som ekonomiskt gynnade grupper. 2. I en fungerande blandstad finns olika grupper av människor. De är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. Människors olikheter är en resurs att ta vara på. 3. Resurssvaga kommer uppenbarligen inte åt allmännyttans centralt belägna hyresrätter. Allmännyttan har vad jag kan förstå resurser (bostäder spridda över hela Gbg) och uppdrag (göra det som marknaden inte klarar) att lösa den socioekonomiska segregationen. 4. Kaka söker maka. 21

Kommentarer till fråga 4 Regelverk för blandupplåtelse av fastighet 1. Borde inte vara något problem med 3D-fastighetsbildning men exempelvis bostadsrättsföreningar vill vara rena föreningar utan kommersiella lokaler. 2. Omvandling av befintliga kontorsfastigheter till blandupplåtelse är inte alltid så enkelt. 3. Strävan efter en mer blandad stadsmiljö kommer till klart uttryck i 2 Plan- och bygglagen. 4. Starka önskemål kan finnas om att säkra verksamhetens och därmed näringslivets behov av att få arbeta ostört och att kunna expandera. 5. Att blanda upplåtelseformer för bostäder kan vara ett sätt att uppnå social blandning, om det innebär att prisnivåerna i området blir mer varierade. 6. Ta Hammarby Sjöstad som exempel. Marknaden fixar inte blandstad på grund av specialiseringen. Det vill säga stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden måste agera mera tvingande - men då krävs att de förstår förutsättningarna (bland annat i form av täthet och flöden). 22

Kommentarer till fråga 4 Estetisk utformning 1. Den är alltid viktig. 2. Viktigt att det offentliga rummet utformas efter det sociala livets spelregler. Förhållandet handelsyta, kontorsyta och bostadsyta, variationsgrad på prisnivå och lägenhetsyta, variationsgrad på våningsantal och antal fastigheter/tomt kan styras och stödjas för att gynna en positiv blandstad. 23

Fråga 5 Uppge två exempel på vad du/ni anser vara en lyckad blandstad. Majorna, Linnéstaden (5) Haga, Köpenhamn (3) Vasastaden, Långgatorna i Göteborg, Västra hamnen i Malmö, Hammarby Sjöstad (2) Södermalm, Lomma, Alingsås, Aranäs i Kungsbacka, Mölnlycke, Oslo, New York, Manchester, Liverpool Dåliga exempel: Lindholmen/Älvstranden. (2) 24