Frihet under ansvar. Examensarbete. - En studie om konstruktionen av det praktiska skolkurativa arbetet och skolkuratorernas handlingsutrymme

Examensarbete Frihet under ansvar - En studie om konstruktionen av det praktiska skolkurativa arbetet och skolkuratorernas handlingsutrymme Författare: Fatima Kazakova & Timur Kazakov Handledare: Kerstin Arnesson Examinator: Jan Petersson Termin: VT2016 Kurskod:2SA47E

Abstract Authors: Fatima Kazakova & Timur Kazakov Title: Freedom within responsibility A study about counstruction of school counsellors work and school counsellors discretion [Frihet under ansvar - En studie om konstruktionen av det praktiska skolkurativa arbetet och skolkuratorernas handlingsutrymme] Supervisor: Kerstin Arnesson Assessor: Jan Petersson The purpose of the present study is to deepen the knowledge about how the work of school counsellors is constructed in practice based on their discretion in relativity to the existing guidelines for school counsellors. The study aim to analyze the functions of school counsellors and their discretion regarding their work in chosen organization. To find answers to our questions, we interviewed six school counsellors from different high schools using qualitative interviewing based on a semi-structured interview guide and analyzed the results of the study using different theories, such as Human Service Organizations, New Institutionalism and discretion. Our main conclusion is that school counsellors have a wide discretion which has been formed by and based on the current legislation. Some other factors that affect the discretion of school counsellors and the construction of their work are the wideness of their employment, being given clarity of the role as school counsellor by the school's principal and the cooperation between the school counsellor and school staff. Beside that, are economic resources, education and the counsellor as an individual are also main factors that affect the discretion of school counsellors. Our final conclusion of the study is that school counsellors have a freedom within responsibility in their work. Keywords: School counselor, discretion, student health, school counselor work, policy for school counselors Nyckelord: Skolkurator, Handlingsutrymme, Elevhälsa, Skolkurativt arbete, policydokument för skolkuratorer

Tack! Vi vill tacka alla som har tagit sig tid för vår studie! Framförallt vill vi tacka samtliga skolkuratorer för deras medverkan i studien. Det är tack vore Era kunskaper, engagemang och erfarenheter som vår studie blev möjlig att genomföra. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Kerstin Arnesson som har bidragit med oerhört stort engagemang, stöd, goda råd och ett mycket pedagogiskt tillvägagångssätt. Ett blandat upplägg av handledningstillfällena, där vi hade både grupp- och individuell handledning, har bidragit till en stor kunskapsutveckling och en stödjande gemenskap under skrivprocessen. Till sist vill vi även tacka varandra för ett gott samarbete och stöd i både medgångar och motgångar!

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Problembakgrund och problemformulering... 1 3. Syfte och frågeställningar... 3 4. Avgränsning... 3 5. Disposition... 3 6. Styrande lagstiftning och policydokument för skolkuratorer... 4 6.1 Skollag (2010:800)... 4 6.2 Akademikerförbundets policydokument för skolkuratorer... 6 7. Tidigare forskning... 7 7.1 Skolkuratorernas yrkesroll... 7 7.2 Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan... 9 7.3 Skolkurators handlingsutrymme... 11 8. Teoretisk ram... 12 8.1 Människobehandlande organisationer... 12 8.2 Nyinstitutionell teori... 13 8.3 Handlingsutrymme... 14 9. Metod... 17 9.1 Den kvalitativa forskningsansatsen... 17 9.2 Semi-strukturerade intervjuer... 18 9.3 Genomförande... 19 9.4 Urval... 20 9.5 Bearbetning och analys... 21 9.6 Trovärdighet och tillförlitlighet... 21 9.7 Etiska överväganden... 22 9.8 Förförståelse... 23 9.9 Metoddiskussion... 24

10. Resultat och analys... 25 10.1 Konstruktionen av det praktiska arbetet... 26 8.3 Faktorer som påverkar handlingsutrymmet... 33 11. Slutdiskussion... 37 11.1 Konstruktionen av det praktiska skolkurativa arbetet i förhållande till riktlinjerna... 38 11.2 Faktorer som påverkar skolkuratorernas handlingsutrymme... 39 12. Tips för vidare studier... 41 Referenslista... 43 Bilaga 1... 49 Informationsbrev till skolkuratorn... 49 Bilaga 2... 50 Intervjuguide... 50

1. Inledning Tuffare arbetssituation för skolkuratorer eller Kuratorer hinner inte träffa eleverna är några artikeltitlar som har skrivits av Akademikerförbundet SSR under år 2016 som berör kuratorsyrket. Dessa artiklar påvisar att arbetssituationen för skolkuratorer har förändrats, samtidigt som forskare betonar att forskningen kring skolkuratorsyrket är begränsad, likaså aktuella undersökningar av skolkuratorernas arbete (Isaksson, 2016:19; Backlund, 2007:17). Ur ett historiskt perspektiv har yrkestiteln skolkurator tillkommit till den svenska skolan redan under 1940-talet. Men inte förrän år 2010 blev skolkurator en obligatorisk verksamhet i Sverige på grund- och gymnasieskolorna enligt lag. Främsta syftet med skolkuratorer var inledningsvis att följa upp och hjälpa skolelever som bedömdes behöva stöd med sin studiegång. I dagens läge förväntas skolkuratorer främja elevers lärande och utveckling genom att tillföra social och psykosocial kompetens på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå (Isaksson & Larsson, 2012:25f). Denna studie kommer att belysa hur det skolkurativa arbetet bedrivs i praktiken utifrån skolkuratorers handlingsutrymme, i förhållande till aktuella riktlinjer och lagar för yrkesgruppen. 2. Problembakgrund och problemformulering Skollagen 2 kap 25 (SFS 2010:800) berör elevhälsoarbetet, där det bland annat framgår att alla skolelever ska ha tillgång till en kurator. I skollagen ingår även direktiv om hur elevhälsan bör organiseras och hur arbetet ska genomföras. Lagen nämner bland annat att det skolkurativa arbetet bör sträva efter att arbeta både hälsofrämjande och förebyggande, men beskriver inga direkta arbetsuppgifter. På grund av lagens utformning och vagt formulerade riktlinjer har skolkuratorer ett stort formellt handlingsutrymme, vilket gör att de kan utforma sina arbetsuppgifter själva utifrån rådande riktlinjer och egna kunskaper (Isaksson, 2016:48). Däremot upplever många skolkuratorer att deras informella handlingsutrymme kan begränsas. Detta innebär att organisationens förväntningar, normer och otydliga beskrivningar av skolkuratorns arbetsuppgifter kan leda till ett ifrågasättande inom arbetsgruppen av hur det skolkurativa arbetet bör genomföras (Isaksson, 2014:53). Oavsett det stora formella handlingsutrymmet och därmed en möjlighet att kunna självständigt utforma sina arbetsuppgifter, beskrivs skolkuratorsyrket som ett påfrestande arbete (Persson, 2016; Karlsson, 2013). En undersökning som gjordes på uppdrag av Akademikerförbundet SSR har visat att många skolkuratorer upplever ökad arbetsbelastning och att det till stor del beror 1

på att fler barn är i behov av olika typer av stödinsatser. Faktorer som har bidragit till ökat antal av skolkurativa arbetsuppgifter är bland annat att allt fler ungdomar har högre frånvaro, akuta elevärenden har blivit fler och att antalet ungdomar med psykisk ohälsa har ökat. Arbetsbördan påverkas även av den rådande situationen berörande ökning av nyanlända invandrarungdomar (Novus, 2016:14f). Den höga arbetsbelastningen gör att kuratorer upplever att de inte kan utföra sina arbetsuppgifter som de önskar och bör (Persson, 2016). Forskning påvisar att många skolkuratorer arbetar främst akutstyrt och åtgärdande, istället för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande i enlighet med skollagens anvisning (Bengtsson, 2015:13). Det akutstyrda arbetet innebär att skolkuratorer ingriper när problemet redan har uppstått (Niemelä, 2015:8f). Det har även konstaterats att det finns brist på samarbete mellan kuratorer och övrig personal på skolan, vilket leder till att många elever faller mellan stolarna (Bengtsson, 2015:13). Karlsson (2013) anser att det akutstyrda arbetet beror på den ökade arbetsbelastningen, som i sin tur har sin grund i att skolorna arbetar förändrande mot den enskilda eleven, istället för att anpassa sitt arbetssätt efter elevens behov (Karlsson, 2013). Isaksson (2016) betonar att forskningen kring skolkuratorsyrket är synnerligen begränsat, likaså samtidens undersökningar av skolkuratorers arbete (Isaksson, 2016:19). Vi ser en kunskapslucka i hur skolkuratorer konstruerar sitt arbete och använder sitt handlingsutrymme i förhållande till de rådande riktlinjerna. Forskningen och policydokument påvisar att faktorer som vagt formulerade riktlinjer, otydliga arbetsbeskrivningar, ökad arbetsbelastning, anställningens omfattning, skolans socioekonomiska faktorer med mera, påverkar skolkuratorernas handlingsutrymme och utformning av deras arbete (Isaksson, 2016:48; Novus, 2016:14; Akademikerförbundet SSR, 2015:10). Vi vill därför i vår studie fördjupa oss i skolkuratorernas arbete och få förståelse för hur de konstruerar sitt praktiska arbete i förhållande till de befintliga riktlinjerna. Problemområdet är högst relevant för det sociala arbetet, då arbete som skolkurator är ett populärt yrke bland socionomer, samtidigt som forskningen kring det sociala arbetet på skolan är begränsad. Det är således möjligt att vår studie kan bidra till en fördjupad kunskap kring skolkuratorsyrket och kan beskriva hur det skolkurativa arbetet konstrueras. Beskrivning av studiens problemområde leder fram till studiens syfte och frågeställningar. 2

3. Syfte och frågeställningar Syftet med vår uppsats är att få förståelse för hur det skolkurativa arbetet konstrueras i praktiken. 1. Hur konstruerar skolkuratorer det vardagliga praktiska arbetet i förhållande till riktlinjerna i skollagen och policydokument? 2. Vilka faktorer formar omfattningen av skolkuratorernas handlingsutrymme? 4. Avgränsning Eftersom studiens syfte är att få fördjupad förståelse för hur det skolkurativa praktiska arbetet konstrueras i förhållande till riktlinjer och lagar, behöver vi göra en avgränsning av de olika riktlinjer och lagar som skolkuratorer arbetar efter. Vi har valt att utgå ifrån Skollagen som är den främsta regleringen av det skolkurativa arbetet på skolorna, och även Akademikerförbundets policydokument för skolkuratorer, då den beskriver skolkuratorernas arbetsuppgifter, mål, och den generella yrkesrollen som skolkuratorer bör ha på sin lokala organisation. Studiens främsta utgångspunkt är skolkuratorernas handlingsutrymme, vilket kommer att diskuteras utifrån olika faktorer som påverkar handlingsutrymmet. Det sker ingen genomtänkt avgränsning av faktorer som studien diskuterar handlingsutrymmet ifrån. De redovisade faktorerna i studien har varit dominerande både inom forskningen och i vårt resultat. 5. Disposition I nästföljande avsnitt (6) redogör vi för den styrande lagstiftningen och policydokument för skolkuratorer som har valts som relevanta riktlinjer att förhålla sig till i vår studie. I avsnitt 7 presenterar vi den tidigare forskningen och refererande studier till uppsatsens område. Den teoretiska ansatsen för studien presenteras i avsnitt 8, där vi redogör för människobehandlande organisationer, nyinstitutionell teori, handlingsutrymme samt handlingsfrihet. Därefter, i avsnitt 9 redogör vi för våra metodologiska överväganden och tillvägagångssätt, vilket beskrivs i nio underrubriker. I avsnitt 10 presenterar vi studiens resultat och analys, där vi med hjälp av tidigare forskning och valda teorier analyserar vårt empiriska material. Resultat och analys följs av avsnitt 11 där vi för en avslutande diskussion kring studiens resultat. Slutligen ger vi förslag på fortsatt forskning utifrån de kunskapsluckor som vi har stött på under uppsatsskrivandet. 3

6. Styrande lagstiftning och policydokument för skolkuratorer Eftersom studiens syfte är att ställa det praktiska skolkurativa arbetet i förhållande till rådande riktlinjer för yrkesgruppen, väljer vi i detta avsnitt att redogöra för hur Skollagen och Akademikerförbundets policy för skolkuratorer beskriver hur det skolkurativa arbetet på skolorna bör genomföras. Lagstiftningar som kan beröra skolkuratorns arbete är Barnkonventionen, Skollagen (2010:800), Socialtjänstlagen (2001:453), Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), Föräldrabalken (1949:381) samt Salamancadeklarationen. Det finns även kommunala riktlinjer för elevhälsan, som ska följas av elevhälsopersonalen (Eriksson & Valfridsson, 2014:17). Vi har dock valt att främst beskriva Skollagen och policydokumentet, på grund av, dels studiens begränsande omfattning, men även relevansen för studiens syfte. Eftersom lag och policydokument förklaras som avsiktsförklaringar och riktlinjer för att styra beslut och uppnå önskade mål (NE, 2016), anser vi att det är högst relevant att presentera just dessa dokument i vår studie. 6.1 Skollag (2010:800) Yrkestiteln skolkurator har tillkommit till den svenska skolan redan vid 1940-talet, men inte förrän år 2010 blev det skolkurativa arbetet på skolan lagstadgad i skollagen. Den obligatoriska tillgången till en skolkurator lagstadgades år 2010, på grund av att ett behov av kuratorer på skolor har observerats via Elevvårdsutredningen (SOU 2000:19), samt Barnkommittén, flera olika propositioner och även landets medborgare (Isaksson & Larsson, 2012:29). Skollagen 2 kap 25 lyder: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. (Skollagen 2 kap 25 ) De centrala begrepp som tas upp i Skollagen som berör skolkuratorn är arbetet inom elevhälsan, då skolkuratorn ska ingå i elevhälsoteamet. Sedan tar lagen upp att elevhälsan, därmed 4

skolkuratorn, ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Vi ska nedan förtydliga vad elevhälsan, samt hälsofrämjande och förebyggande arbete innebär. Elevhälsan I enlighet med skollagen (SFS 2010, 2 kap 25 ) ska en skolkurator ingå i skolans elevhälsa, som i sin helhet ska bestå av en skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagog och skolkurator. Syftet med elevhälsan är att de ska stödja elevers utveckling mot utbildningens mål. De olika professionerna ska bidra med sina kunskaper och enskilda kompetenser för att tillsammans utveckla ett förebyggande och hälsofrämjande arbete (SFS 2010:800). Det är huvudmannens, det vill säga skolrektorns uppgift att avgöra i vilken omfattning och tillgänglighet elevhälsan ska finnas till på skolan. Med utgångspunkt från den lokala organisationens behov och förutsättningar, ska rektor även avgöra vilken kompetens och inriktning de olika professionerna bör ha och ska arbeta utifrån. Uppbyggnaden av de olika yrkesgrupper bör sammansättas på ett sätt som ska främja elevers lärande, utveckling och hälsa (Socialstyrelsen, 2014:41ff). Elevhälsans medlemmar ska också samverka med varandra, men även med övrig personal på skolan och med aktörerna utanför skolan, som kan beröra eleven (Socialstyrelsen, 2014:33f). Skollagen och Socialstyrelsen (2014:33) betonar att de centrala och viktiga uppdragen för elevhälsan är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Hälsofrämjande arbete på skolorna Socialstyrelsen (2014:28) beskriver de hälsofrämjande åtgärderna som sådana insatser som ska stärka eller bibehålla elevers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syftet med det hälsofrämjande arbetet är att ungdomar ska få en starkare självkänsla, delaktighet och tilltro till sin egen förmåga. Socialstyrelsen (2014:100f) skriver att för att uppfylla syftet med hälsofrämjande arbete ska just elevhälsan delta i skolans värdegrundsarbete och även bidra med sin kompetens vid undervisningstillfällen, organisationsutredningar och planering. Det hälsofrämjande arbetet kan även innefatta sådana uppdrag för elevhälsan som pedagogisk handledning för konflikthantering, arbete med planer mot diskriminering, krisplaner och informationsundervisningar kring till exempel stress, prestationskrav, genus- och hbtq-frågor (Socialstyrelsen, 2014:100f). Förebyggande arbete på skolorna 5

Syftet med förebyggande åtgärder är att minska riskfaktorers inflytande och istället stärka skyddsfaktorer för att därigenom minska risk för ohälsa (Socialstyrelsen, 2014:101). Socialstyrelsen (2014) poängterar att elevhälsan måste ha kunskaper om de olika riskfaktorer som kan leda till ohälsa eller svårigheter för att nå uppsatta studiemål. De förebyggande uppdragen för elevhälsan kan bestå av att kartlägga riskområden på skolan, samt informera om risker kring alkohol, tobak och droger (Socialstyrelsen, 2014:101). Det förebyggande arbetet kan även genomföras genom att uppmärksamma enskilda grupper som har särskilda behov och behöver särskilt stöd. Att utveckla kompetensen och fånga upp grupper som ensamkommande flyktingbarn, funktionsnedsatta, ungdomar med neuropsykiatriska svårigheter med mera, ingår i det förebyggande arbetet. För att effektivt fånga upp elever eller grupper som befinner sig i riskzoner, skall elevhälsan arbeta utåt och möta eleverna i vardagliga situationer, samarbeta med arbetslagen och lärare på skolan och även utbilda och handleda personalen för att de ska få en större förståelse och förmåga att agera gentemot elever i olika situationer (Socialstyrelsen, 2014:101f). 6.2 Akademikerförbundets policydokument för skolkuratorer Policydokumentet för skolkuratorer har skrivits av Akademikerförbundet SSR i syfte till att utveckla och säkra kvalitén på kuratorernas arbete på skolorna. En kvalitetssäkring av skolkuratorns arbete bidrar till att elevernas rätt till stöd i sitt lärande och utveckling värnas och tas på allvar (Akademikerförbundet SSR, 2015:2). Policydokumentet beskriver vikten av uppföljning och utvärdering av skolkuratorns bidrag inom elevhälsan, samt rektorns ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Det är rektorns ansvar att formulera en uppdragsbeskrivning för skolkurator och löpande utvärdera resultat av det skolkurativa arbetet på skolan (Akademikerförbundet SSR, 2015:3f). Bemötande och samverkan beskrivs som viktiga grunder för det skolsociala arbetet. Policydokumentet poängterar att det skolsociala arbetet ska omfatta interventioner på individ-, grupp-/organisations- och samhällsnivå (Akademikerförbundet SSR, 2015:4f). Yrkesmål som policydokumentet har tagit fram för skolkuratorerna beskriver vikten av skolkuratorns medverkan till att främja elevers lärande och utveckling. Några av de viktiga målen är att bidra med särskilt stöd för elever i behov, arbeta hälsofrämjande och förebyggande, samt samverka med skolans personal, elevers vårdnadshavare och även med verksamheter och 6

myndigheter som har barn och ungdomar som sin målgrupp (Akademikerförbundet SSR, 2015:3). Beroende på organisationens givna förutsättningar till skolkuratorn, kan arbetsinsatser i skolans elevhälsoarbete påverkas. Beskrivande faktorer som kan påverka de skolkurativa insatserna är anställningens omfattning, antalet elever, skolformen, skolans profil och inriktning, samt socioekonomiska faktorer och elevhälsans sammansättning och organisation. Utifrån dessa förutsättningar, skapas mycket varierande arbetsuppgifter som har sin utgångspunkt i det hälsofrämjande, förebyggande, men även åtgärdande arbete (Akademikerförbundet SS, 2015:5f). 7. Tidigare forskning I detta avsnitt presenterar vi tidigare forskning om skolkuratorernas yrkesroll, om hälsofrämjande och förebyggande arbete på skolorna samt skolkuratorernas handlingsutrymme. Vi använder oss av befintliga studier och forskning som är refererande till uppsatsens område. 7.1 Skolkuratorernas yrkesroll I riktlinjerna beskrivs skolkuratorns yrke som den psykosociala insatsen på skolan, där arbete med stödsamtal, psykosociala behandlingar för elever, deras föräldrar, samt handledning och konsultation för lärare ingår (Isaksson, 2014:50f). I likhet med Isaksson (2014), skriver Irja Eskelinen (2000) att kuratorsyrket förknippas främst med konflikthantering på skolan, samarbete med lärare, föräldrar och andra myndigheter, samt arbete mot mobbning, utsatta elever och deras familjer. Även nordiska studier kring skolkuratorsyrket framställer att stöd till elever i utsatta situationer samt konflikthantering eleverna emellan eller mellan elever och lärare är centrala för skolkuratorer (Anderson, Pösö, Väisänen & Wallin, 2002:77ff). Samtidigt visar forskningen att de skolkurativa arbetsuppgifterna är vagt formulerade och skolkuratorers roll på skolan är till stor del oklar (Isaksson, 2016:50-55; Backlund, 2007:29-31; Eskelinen, 2002:25; Lieberman, 2004). Aaron Lieberman (2004) skriver att det har varit en förvirring kring skolkuratorers funktioner, vilket orsakar att kompetensen inte utnyttjas effektivt och på ett lämpligt sätt utifrån skolkuratorernas profession, av varken skolledningen, personalen eller eleverna. Lieberman (2004) menar vidare på att skolrektorn har det yttersta ansvaret för att formulera förväntningarna på yrkesgrupper och använda deras kompetenser till 7

fullo (Lieberman, 2004:552ff). Även Eskelinen (2002) poängterar att kuratorerna själva upplever att deras kompetens inte används till fullo, då deras kunskaper om juridik, handledning, samt arbete utifrån helhetssyn och på organisationsnivå utnyttjas mycket sällan (Eskelinen, 2002:25f). Isaksson (2016) menar att vid brist på en arbetsbeskrivning och uttalade förväntningar på skolkurator, uppstår ett ifrågasättande av skolkuratorernas legitimitet och rätt till att handleda andra yrkesgrupper inom organisationen. Skolkuratorerna upplever att de behöver förhandla och argumentera för sina prioriteringar när de inte har en arbetsbeskrivning att luta sig mot. Backlund (2007) menar att skolkuratorer har en dubbel identitet, där de arbetar som utbildare för att hjälpa elever till att klara sin utbildning, men även som socialarbetare på skolan. Hon menar även att skolkuratorer har en dubbel funktion, där de förväntas att tillgodogöra elevernas och andra intressegruppers behov och önskemål samtidigt (Backlund, 2007:32). Därför är kuratorerna mycket beroende av tydlig arbetsbeskrivning och stöd från sin rektor, då rektors synsätt och agerande anses vara centralt för skolkuratorernas legitimitet och handlingsutrymme (Isaksson, 2016:48,52). En annan faktor som påverkar skolkuratorers yrkesroll är kuratorns position på den pedagogiska arenan. Med det menas att skolkuratorn arbetar i ett system där pedagogernas synsätt, arbetssätt och förhållningssätt kring elevarbete är rådande inom organisationen och dessutom skiljer sig mot socionomers ursprungliga förhållningssätt (D-Wester, 2005:11f, Backlund, 2007:31). Detta medför att lärarpersonalen har egna förväntningar på skolkuratorn som ofta kan kännas orimliga och ogenomförbara (Backlund, 2007:31). De olika yrkesgrupperna på skolan har olika uppfattningar av skolkuratorsyrket beroende på deras erfarenhet av samarbete med kuratorer (Eskelinen, 2002:25). Isaksson (2014) menar att svårigheten ligger i att båda yrkesgrupper har konkurrerande uppfattningar om elevers behov, lämpliga insatser och förväntade resultat, vilket orsakar att skolkuratorer kan känna sig begränsade i förhandlingar med lärargruppen (Isaksson, 2014:58). Samarbetet med andra yrkesgrupper berörs inte särskilt mycket i de formella riktlinjerna och policydokument, fokus läggs istället främst på elevernas behov. Studier visar däremot att samarbetet med pedagoger är ytterst centralt för skolkuratorer och att stor del av kuratorernas arbetstid går åt samarbete, handledning och kommunikation med lärargruppen (Jfr. Isaksson, 2016:55; Eskelinen, 2002:29f). Tidigare forskning visar sammanfattningsvis att skolkuratorernas arbetsuppgifter är vagt formulerade och att skolkuratorernas yrkesroll på skolan är till stor del oklar, trots att det finns 8

uppfattningar och riktlinjer kring vilka arbetsuppgifter en skolkurator förväntas att genomföra. Forskningen menar på att kuratorerna är beroende av tydlig arbetsbeskrivning och stöd från sin rektor, för att deras yrkesroll och legitimitet av deras arbete ska stärkas. Forskningen visar också att samarbete mellan skolkurator och andra yrkesgrupper på skolan är centralt för att det skolkurativa arbetet ska kunna bedrivas till fullo. Vi anser att denna forskning är relevant för vår studie för att vi ska kunna ställa den i relation till hur det praktiska skolkurativa arbetet bedrivs. 7.2 Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan Begreppet hälsofrämjande skola har implementerats i början av 80-talet, när World Health Organization gav en förklaring om att den hälsofrämjande skolan är en organisation som arbetar för en trygg inlärnings- och arbetsmiljö för både elever och personal, en organisation som kan erbjuda hälsofrämjande interventioner och som arbetar för en kunskapsutveckling hos ungdomar om ohälsa och livsförståelse (WHO,1998). Backlund (2007) poängterar att skolan betraktas som den andra viktigaste institutionen efter familjen för ungdomar, då utbildning kan vara till stor betydelse för individens framtida utveckling och möjligheter. Minst lika viktig är den socialisationsprocessen som uppstår under skolgången och som påverkar utvecklingen av självbilden och den sociala kompetensen hos ungdomarna. Hon menar på att sociala insatser och det hälsofrämjande arbetet på skolorna har en stor betydelse för att fånga upp de olika skydds- och riskfaktorerna och även kunna erbjuda adekvata insatser till barn och familj i behov av stöd (Backlund, 2007:17). Det förebyggande arbetet beskrivs som prevention, som innebär att insatserna skall införas för att förebygga problem innan de uppstår (Nilsson, 2003:58). Internationellt uttrycker det förebyggande arbetet ofta sig i olika sorts program på skolorna, som drogförebyggande program, anti-mobbningsprogram, med mera (Jfr.Sussman,Arriaza, Grigsby, 2014; Brassard, Fiorvanti, 2015). Ofta handlar det förebyggande arbetet om risker och riskbeteenden som ska förebyggas för att situationer som ohälsa eller skolmisslyckanden inte ska inträffa (Nilsson, 2003:58f). Undersökningar visar att i många fall används lärarpersonal som det centrala verktyget och mellanlänken för implementering av de förebyggande och hälsofrämjande interventionerna på skolorna. Dock har många utvärderingar även påvisat att lärarpersonalen har bristande förståelse och kompetens för det arbetet (Nordin, 2016). 9

Trots förståelsen för vikten av det hälsofrämjande och förebyggande arbete, påvisar forskningen att skolkuratorer arbetar främst akutstyrt och åtgärdande, istället för att arbeta förebyggande och främjande (Bengtsson, 2015:13; Karlsson, 2013; Persson, 2016). Karlsson (2013) skriver att det beror på att den psykiska ohälsan bland ungdomar har ökat, vilket i sin tur har sin grund i att skolan väljer att arbeta förändrande mot elever, istället för att anpassa sitt arbetssätt efter elevernas behov (Karlsson, 2013). Skolkuratorer känner sig ofta ensamma med ett stort ansvar på organisationen, vilket också begränsar det främjande och förebyggande arbetet (Persson, 2016; Karlsson, 2013). Persson (2016) tar upp i sin artikel att många kuratorer upplever en hög arbetsbelastning och att de inte hinner vara tillgängliga för alla elever på skolan. Utvecklingschef inom Akademikerförbundet SSR, Titti Fränkel, uttrycker att vid lagens uppkomst, istället för att anställa fler kuratorer, valde man att fördela fler skolor till en kurator. Många kuratorer arbetar på två eller flera skolor med mellan 300-800 elever. Enligt Akademikerförbundets rekommendationer bör en kurator vara fördelad på max 300 elever, för att kunna arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande. På det sättet brister lagen, då uttrycket ha tillgång till inte är preciserat, menar Titti Fränkel (Persson, 2016). Det resonemanget har tidigare tagits upp även i Karlssons (2013) artikel, där Skolverket förklarar att orsaken till den opreciserade lagen är att varje huvudman på skolan ska kunna organisera sin elevhälsa efter organisationens behov. Skolinspektionen har konstaterat att tillgången till elevhälsopersonal har förbättrats efter lagens uppkomst, men att skolorna brister i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Med det menas att många skolor behöver se över sitt arbetssätt och arbeta mer på generellt plan, för att det inte ska bli så mycket arbete med enskilda elever (Karlsson, 2013). I detta avsnitt redogör vi för vikten av det skolkurativa hälsofrämjande och förebyggande arbete på skolorna, vars syfte är att främja elevernas hälsa och välbefinnande, samt förebygga riskbeteenden hos elever. Forskningen påvisar att skolkuratorernas arbete är främst akutstyrt, vilket beror på den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar samt tidsbristen och arbetsbelastningen hos kuratorerna. Forskare kopplar åter till den vagt formulerade regleringen av skolkuratorsyrket. De menar på att den oprecisa formuleringen orsakar en brist på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolorna. Vi diskuterar det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för att det är relevant för vår studie, då det hjälper oss att besvara vår frågeställning om hur det praktiska skolkurativa arbetet konstrueras i förhållande till riktlinjerna. 10

7.3 Skolkurators handlingsutrymme Det skolkurativa handlingsutrymmet regleras formellt av bland annat skollagen, sekretesslagen, styrdokument och arbetsbeskrivning, men det regleras även informellt (Isaksson, 2014:52). Isaksson (2016) skriver att eftersom de formella dokumenten kring skolkuratorsyrket är påtagligt oprecisa, skapas ett stort formellt handlingsutrymme för skolkuratorer. Däremot kan många kuratorer uppleva sitt handlingsutrymme som väldigt litet, då det begränsas informellt (Isaksson, 2016:48). Formellt handlingsutrymme innebär utrymmet som skolkuratorn får av organisationen, i form av rättigheter, skyldigheter och resurser för att utföra sitt arbete. Skolkuratorers informella handlingsutrymme formas i sin tur av skolpersonalens normer, förväntningar och deras tolkning av de formella dokumenten (Isaksson, 2014:49). Omfattningen av det informella utrymmet baseras på hur skolpersonalen tolkar gränserna för hur kuratorn bör, får och ska agera. Gränserna är nämligen inte givna eller bestämda, utan gränserna dras, formuleras och skapas ständigt mellan olika professionella aktörer inom arbetsgruppen på skolan (Isaksson, 2014:50). Backlund (2007) skriver att det skolkurativa arbetet är i låg grad reglerat och att arbetet som kurator är mycket fritt och självständigt (Backlund, 2007:196). Isaksson (2014) skriver att av alla regleringar för kuratorsyrket på skolan, anser kuratorerna att arbetsbeskrivningen har störst betydelse i deras arbete och hur de fördelar sitt handlingsutrymme (Isaksson, 2014:52f). Enligt Isaksson (2014) beror det på att otydliga arbetsbeskrivningar begränsar det skolkurativa arbetet, då vagt formulerade uppdrag leder till fler tvister med skolpersonalen om vilka uppgifter skolkuratorn ska, bör och får utföra (Isaksson, 2014:53). Isaksson (2014) beskriver att skolkuratorns omfattning av handlingsutrymme påverkas även av tillgängligheten av ekonomiska resurser på skolan och hur samverkan mellan personalen är organiserat (Isaksson, 2014:55). I likhet med Isaksson, beskriver Backlund (2007) att skolkuratorers handlingsutrymme formas efter organisationens omständigheter, men tillägger att skolkuratorns egen person också har en verkan (Backlund, 2007:31). Utbildningen exempelvis påverkar hur stort handlingsutrymme skolkuratorerna upplever sig ha, då ju mer kunskaper skolkuratorn besitter kring metoder på både individ och gruppnivå, desto mer känner sig kuratorn säker i sin yrkesroll och professionsutövandet (Isaksson, 2014:56). 11

I detta avsnitt beskriver vi hur det formella och informella handlingsutrymmet påverkar skolkuratorns professionsutövande. Forskningen påvisar att skolpersonalens förväntningar på skolkuratorsyrket samt andra faktorer, som ekonomiska resurser, utbildning och samarbete med lärare påverkar omfattningen av skolkuratorns handlingsutrymme och dennes möjlighet att utöva sitt arbete. Vi anser att denna forskning är viktig för vår analys och frågeställning om vilka faktorer påverkar det skolkurativa handlingsutrymmet. 8. Teoretisk ram I detta avsnitt redogör vi för människobehandlande organisationer, då vår studie har en tydlig koppling till arbete på människobehandlande organisation. Denna teori kopplas vidare till nyinstitutionell teori, som är det främsta analysverktyget av människobehandlande organisationer och kan användas vid analys av förändringsprocesser och organisering av skolkuratorernas arbete på organisationen. Den nyinstitutionella teorin utmynnar till uppsatsens centrala begrepp, handlingsutrymme och handlingsfrihet. Begreppet handlingsutrymme används ofta som ett gemensamt begrepp för handlingsutrymme och handlingsfrihet (Jfr. Svensson, 2008:24). Vi valde däremot att särskilja dessa begrepp i vår studie för att kunna förhålla oss kritiskt till begreppen och föra en tydligare och mer fördjupad resonemang kring handlingsutrymmet i vår analys och diskussion. 8.1 Människobehandlande organisationer Den centrala egenskapen för människobehandlande organisationer är att dessa organisationer är den svenska välfärdssektors kärnverksamheter. Verksamheter som till exempel skola, vård, socialtjänst benämns som människobehandlande organisationer och har flera gemensamma karaktärsdrag som hjälper oss att definiera sådana verksamheter (Johansson, Dellgran & Höjer, 2015:28). Johansson, Dellgran och Höjer (2015) menar att människobehandlande organisationer har som syfte och huvuduppgift att skydda, bibehålla eller förbättra människors välbefinnande genom att definiera, förändra eller bibehålla medborgarens egenskaper. Organisationerna tilldelar medborgarna olika roller, som klient eller elev, vilket sätter ett socialt värde på medborgaren. Arbetet gentemot klienterna kan inte genomföras utan ett moralisk ställningstagande och även en tät interaktion mellan organisationens personal och den enskilda medborgaren vid en människobehandlande organisation (Johansson, Dellgran & Höjer, 2015:28f). Ett annat kännetecken för människobehandlande organisationer är att verksamheten ofta arbetar i 12

samordning, samverkan och samarbete med andra organisationer, huvudmän och professioner, då de olika organisationerna erbjuder olika resurser (Johansson, 2015:55). Människobehandlande organisationer berör de mest intima livssfärer i människors livsvillkor, vilket förutsätter att organisationerna även måste arbeta i samklang med omgivningens kulturella normer och värderingar. Trots att människobehandlande organisationer får sina resurser och legitimitet av staten och andra berörda professioner, är de extremt beroende av omgivningens legitimitet, då omgivningens kritik är den främsta orsaken till en legitimitetskris på organisationer. Detta medför att arbete på människobehandlande organisationer anpassas efter omgivningens förväntningar, där fasaden utåt och det praktiska arbetet inte överensstämmer, då behoven är olika (Johansson, Dellgran & Höjer, 2015:29f). Trots att människobehandlande organisationer är underställda demokratisk kontroll av staten och de gällande regler och förordningar för sitt arbete, har personalen inom välfärdsverksamheter ett stort handlingsutrymme. Det uppstår även ständiga maktförhållanden inom organisationerna mellan medborgaren och organisationens personal, då organisationen har tolkningsföreträde och håller på resurserna som den enskilde är i behov. Detta är dilemman som personalen inom välfärdsorganisationer måste hantera för att organisationen ska förtjäna förtroende och erkännande av samhället (Johansson, Dellgran & Höjer, 2015:32-34). Teorin om människobehandlande organisationer kan hjälpa oss att analysera olika sorts processer inom skolorganisationen som kännetecknar en människobehandlande organisation, som samverkan med andra professioner och myndigheter, samt fundera över förväntningar på och legitimiteten av skolkuratorsyrket. 8.2 Nyinstitutionell teori Den nyinstitutionella teori är en av de främsta organisationsteorier som används för att analysera de människobehandlande organisationerna. Denna teori lägger stor fokus på omgivningens påverkan på organisationerna; alltså sätts den ömsesidiga sociala och kulturella beroendet mellan omgivningen och organisationerna i centrum (Johansson, 2006:17f). Med det menas att organisationernas formella struktur och ansikte utåt formas utifrån omgivningens förväntningar och myter om hur organisationen bör se ut (Johansson, 2015:52f). Detta medför ett skapande av en social verklighet som sätter upp regler för det rätta handlandet inom organisationerna, eftersom organisationer anpassar sig efter omgivningens krav (Johansson, 2006:19). Staffan Johansson (2015) skriver om organisatoriska fält, vilket avser organisationer som har vissa gemensamma egenskaper och är relaterade till varandra genom till 13

exempel att ha samma referensram och mål (Johansson, 2015:53). Organisationerna inom samma organisatoriska fält strävar efter en likriktning, alltså efter en överenskommelse med omgivningens institutionella krav, så kallade, isomorfism (Johansson, 2006:19 & Johansson, 2015:53). Isomorfism kan vara tvångsmässig som innefattar lagar, regler och beslut som alla organisationer inom samma fält måste följa. Isomorfism kan även vara mimetisk, där organisationer försöker efterlikna den organisationen som anses vara mest framgångsrik. Ytterligare en typ av isomorfism är normativ isomorfism, där arbetsprocesserna börjar uppfattas som självklara och förutsägbara, istället för att bedömas som organisationsspecifika (Johansson, 2015:53). Den nyinstitutionella teorin menar att genom att följa och anpassa sig efter en sådan struktur, belönas organisationerna för sin följsamhet med en ökad legitimitet, resurser och möjlighet till överlevnad, oavsett organisationernas arbetseffektivitet (Johansson, 2006:19). Den nyinstitutionella teorin kan användas vid analysering av de olika karaktärsdrag som konstruerar människobehandlande organisationer (Johansson, 2015:55). Eftersom en skolorganisation består av flera olika organisatoriska fält som måste förhålla sig till varandra, som skolledningen, lärarkåren samt elevhälsan, kan vi med hjälp av denna teori analysera utformningen av det skolkurativa arbetet utifrån organisationens förväntningar på hur arbetet ska se ut, de givna ramar och regler, men även yrkets egna förutsägbara arbetsuppgifter. Teorin hjälper oss att förklara skolkuratorernas uppdrag utifrån dessa aspekter, vilket kan ge oss en bild av skolkuratorernas professionella roll och deras handlingsutrymme inom organisationen (Jfr. Johansson, 2015:55). 8.3 Handlingsutrymme För att uppnå syftet med sitt uppdrag, som är given av organisatoriska riktlinjer, ska socialarbetaren handla. Handlingar utförs genom ett aktivt ingripande eller underlåtenhet till att ingripa. Inom socialt arbete blir handlingar aldrig enformiga, då handlingar som socialarbetare utför måste hela tiden vara anpassade efter individers livssituationer och önskningar. Samhällets värderingar, politiker och de gällande lagar och riktlinjer inom en organisation skapar ett utrymme för handlingar för socialarbetare (Svensson, 2008:20f). Svensson menar vidare på att alla socialarbetare representerar organisationen de arbetar på, vilket innebär att de präglas av organisationens uppsatta ramar, traditioner och begränsningar. Detta medför att just organisationen till en stor del står för formandet av det handlingsutrymmet som socialarbetaren har inom sin organisation (Svensson, 2008:16). På så sätt utformar lagar och riktlinjer på skolan 14

skolkuratorns handlingsutrymme, då skolkurator anses vara enda representanten för det sociala arbetet på skolan (Backlund, 2007:19). Lipsky (2010) skriver att handlingsutrymmet tillkommer den positionen som socialarbetaren får genom att vara organisationsrepresentant och yrkesutövare för de uppdrag som organisationen sätter (Lipsky, 2010:13f). Handlingsutrymme innebär alltså en stor möjlighet för socialarbetaren att välja mellan hur denne ska agera utifrån utrymmet som organisationens uppdrag skapar. Det är således inte regler eller avsaknaden av regler som är handlingsutrymmet, utan möjligheten att agera mellan reglerna (Svensson, 2008:24f). Professor i statsvetenskap Bo Rothstein (2002) problematiserar det stora handlingsutrymmet inom den offentliga sektorn. Han menar på att tillämpning av handlingsutrymme förhindrar implementeringen av den statliga välfärdspolitiken, alltså tillämpningen av regler och lagar (Rothstein, 2002:32f). Till skillnad från Rothstein, nämner Lipsky (2010) flera orsaker till varför handlingsutrymmet är viktigt. En av orsakerna är att socialarbetaren hela tiden kommer i kontakt med stort antal människor med olika behov och livssituationer. Lipsky (2010) menar att det omöjligen hade fungerat att ha en preciserad manual eller instruktioner på hur beslut ska fattas och hur resurserna ska fördelas i olika ärenden, då behoven är så olika och vissa insatser passar bättre för vissa människor och sämre för andra. En annan orsak till varför handlingsutrymme är viktigt enligt Lipsky, är att socialarbetare ska kunna ge en god respons till känsliga situationer som människor hamnar i, vilket de inte skulle kunna göra om de bara arbetade utifrån manual. Även om lagarna är viktiga för att upprätthålla rättssäkerheten, är det lika viktigt för socialarbetare att kunna anpassa beslut utifrån den enskilda, unika situationen som människan befinner sig i (Lipsky, 2010:15). Manualer och riktlinjer växer fram och blir tydligare i samband med ökad forskning kring det sociala arbetet. Många forskare menar att dessa skapar stöd och trygghet för socialarbetare och hjälper denne att få grepp om sin verksamhet. Andra forskare poängterar, precis som Lispky (2010), att riktlinjer och manualer hotar socialarbetarens professionalitet, då socialarbetaren arbete begränsas till organisationens givna utrymme. Det är viktigt att förstå att handlingsutrymme varken är bra eller dåligt och avser inte bara möjlighet att göra val inom en given organisation. Handlingsutrymme kan inte försvinna, utan kan förändras, öka eller minska, beroende på organisationen, kunskaper och värderingar (Svensson, 2008:27). 15

Handlingsfrihet Utöver lagar och regler påverkas handlingsutrymmet även av socialarbetarens egna professionella tolkningar, vanemässiga handlingar och interaktionen mellan socialarbetaren och klienten (Svensson, 2008:16f). Utifrån individuella preferenser, värderingar och handlingsstilar har socialarbetaren på grund av sin profession en möjlighet att ta självständiga beslut och välja mellan lämpliga interventioner (Laanemets, 2008:84) Den individuella friheten att agera utifrån sin profession, är vad Jonnergård, Funck och Wolmesjö menar är handlingsfriheten (Jonnergård, Funck & Wolmesjö, 2008:9). Socialarbetare, som skolkuratorer, har stor frihet i sitt arbete, samtidigt som de är styrda av lagar och riktlinjer. Den friheten att handla för socialarbetare ligger i hur denne hanterar det utrymmet som ges, då rollen som organisationsrepresentant ger socialarbetaren förfogande över de resurser som organisationen erbjuder och som klienter är intresserade av (Svensson, 2008:17). I exempelvis relationen mellan skolkurator och elev, har skolkuratorn tolkningsföreträde framför eleven, då det är kuratorn som förfogar över resurserna och att ge hjälpen (Svensson, 2008:170) Det tolkningsföreträdet som socialarbetaren har ger denne stora möjligheter att påverka sitt handlingsutrymme för att på så sätt planera interventioner som gynnar personer som söker stöd eller hjälp (Laanemets, 2008:84). Ulrika Järkestig Berggren (2010) påpekar att när Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) definierar begreppet handlingsutrymme, använder de det begreppet som ett gemensamt begrepp för handlingsutrymme och handlingsfrihet. Järkestig Berggren (2010) menar att handlingsutrymme är socialarbetarens utrymme att handla utifrån organisationens riktlinjer och normer, medan handlingsfriheten är socialarbetarens utrymme att handla utifrån sin profession (Järkestig Berggren, 2010:48). Att kunna göra en bedömning på vad som är nödvändigt och vad som är rimligt utifrån sin profession, i exempelvis ett elevärende, inom ramar för organisationen, är vad Svensson (2008) definierar för handlingsutrymme. Handlingsutrymmet skapas alltså i samspel mellan organisationen, professionen och socialarbetaren själv, då socialarbetarens person, kunskap och värderingar påverkar också hur handlingsutrymmet kommer att användas (Svensson, 2008:24f). Genom att använda handlingsutrymme och handlingsfrihet som teoretisk ram för vår studie, kan vi få förståelse för hur skolkuratorer arbetar och fördelar det handlingsutrymmet de har fått utifrån sin profession och organisation. Med hjälp av handlingsutrymme som teoretisk ram, kan vi se hur skolkuratorernas arbete påverkas av organisationens ramar, direktiv och förväntningar 16

på skolkuratorernas arbete. Handlingsfrihet hjälper oss att analysera det skolkurativa arbetet utifrån professionen och skolkuratorernas egen person och de handlingsalternativ som finns till hands, vilket kan vara av stor vikt för vår studie, då skolkurator är den enda representanten av det sociala arbetet på skolan. 9. Metod I detta avsnitt redogör vi för den kvalitativa forskningsansatsen för att beskriva för läsaren hur studien genomfördes. Vi beskriver de semi-strukturerade intervjuer som metod och hur vi gick tillväga vid genomförande av intervjuer. Vidare redogör vi för vårt urval, samt bearbetningen och analys av data. Vi tar även upp tillförlitligheten och trovärdigheten av vår studie, forskningsetiska överväganden och ger även läsaren en inblick i vår förförståelse inför studien. Slutligen genomför vi en metoddiskussion, där vi tar upp vilka svårigheter, tankeställare och lärdomar vi har tagit till oss under genomförandet av studien. 9.1 Den kvalitativa forskningsansatsen För att nå studiens syfte och få fördjupade kunskaper om hur det skolkurativa arbetet bedrivs i praktiken utifrån skolkuratorns handlingsutrymme, i förhållande till aktuella riktlinjer och lagar, använde vi oss av den kvalitativa forskningsmetoden. Levin (2008) skriver att kvalitativa forskningsmetoder används till att studera sociala institutioner (Levin, 2008:32f). De kvalitativa studierna tar fram en beskrivande data för att förstå och förklara de berörda aktörers upplevelser och handlingar (Larsson, 2005:91). Levin (2008:35) förklarar vidare att med hjälp av denna metod kan forskare studera eller observera exempelvis verksamheter, vardagsliv för individer eller grupper, skillnader eller likheter mellan olika grupper, skriftliga dokument, mm. För kvalitativa studier kan forskaren samla in data genom bland annat intervjuer, observationer eller dokumentanalys. Kvalitativa metoder studerar människan som helhet och söker förståelse av deras egna referensramar genom att använda dessa metoder. Forskare söker alltså förståelse och fördjupning av ett ämne, istället för att åstadkomma en förklaring (Levin, 2008:38). Med det menas att vår studies syfte är att skapa förståelse och fördjupade kunskaper för skolkuratorers handlingsutrymme, istället för att värdera eller hitta rätt eller fel arbetssätt bland de verksamma. För att samla in data som kan besvara våra frågeställningar, använde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Denna studie är även abduktiv, vilket innebär att studiens resultat bygger på en kombination av induktiva och deduktiva strategier (Larsson, 2005:96). Den 17

induktiva strategin innebär att fenomen studeras utan några förutfattade hypoteser och forskaren tillåter teorin att växa fram efter genomförda intervjuer. Deduktiv strategi innebär att forskaren väljer att utgå ifrån en teori som även kommer att styra vilken forskningsfokus forskaren väljer att ha under intervjuerna. När dessa två strategier kombineras, kan studien utgå ifrån några begrepp eller teorier, men samtidigt bygga sitt resultat på empirisk data som forskaren lyckats att ta fram (Larsson, 2005:95f). Med det menas att teorier och begrepp kan hjälpa forskaren att fokusera på ett relevant spår för studien under intervjuer. Men intervjudata kan i sin tur hjälpa forskaren att modifiera och specificera teorierna (Jfr. Svensson, 2011:27f). Begreppet handlingsutrymme är en tydlig teoretisk ram i vår studie, som avgränsade och satte tydlig fokus på materialet vi ville få fram. Däremot avgränsade vi oss inte endast till begreppets innebörd, utan fick fram empirisk data kring teorierna och begreppen som kopplades ihop just till skolkuratorsyrket, samt gav oss förståelse för vilka faktorer påverkar handlingsutrymmet för skolkuratorer, vilket i sin tur ledde oss till nya tankar och besvarade våra frågeställningar. 9.2 Semi-strukturerade intervjuer Vårt syfte med att välja kvalitativ, semistrukturerad intervju som forskningsmetod var att denna intervjuform lät oss komma in på djupet av ämnet och få verkliga upplevelser om informanternas föreställningar, tankar, känslor, beteenden samt motiv (Jfr. Daneback & Månsson, 2008:159). I likhet med Daneback och Månsson (2008), menar Trost (2010) att kvalitativa intervjuer används till att bland annat förstå hur informanten tänker och känner, samt vilka erfarenheter och föreställningar den intervjuade har (Trost, 2010:43f). Med hjälp av kvalitativa intervjuer kan vi få en fördjupad förståelse av hur socialt arbete i form av skolkurativt arbete bedrivs i praktiken, då inhämtning av information sker muntligt mellan forskaren och informanten (Jfr. Miller & Glassner, 2011:131). Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2011) förklarar, likasom Miller och Glassner (2011) att genom att intervjua ett antal yrkesverksamma inom en organisation, går det att få fram data som beskriver förhållanden som råder inom organisationen. Det går att ta del av information som beskriver de verkliga aspekter och hur det praktiska arbetet bedrivs inom organisationen, istället för att bara se hur det fungerar i teorin (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011:36). Med denna utgångspunkt valde vi att intervjua skolkuratorer, för att få en bild av hur arbetet genomförs i praktiken. Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2011) menar att genom att använda kvalitativa intervjuer, får intervjuaren möjlighet att forma sina frågor själv, på så sätt anpassar vi våra frågor efter det data vi vill komma åt (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011:40). Om forskaren lyckas forma våra intervjufrågor och genomföra intervjun väl, kan denna datainsamlingsmetod låta oss 18