Effektrapport 2014 Svenska sektionen Amnesty International Svenska Amnesty följer regelbundet upp sin verksamhet och redovisar resultatet bland annat i denna effektrapport. Tanken med rapporten är att vi vill nå medlemmar, givare och andra intresserade för att berätta vilken nytta vi gör. Vi har utgått från Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) och deras riktlinjer som gäller för effektrapporter. Vi lyfter fram vår vision och vårt åtagande, men också vilka strategier vi använder för att nå våra mål. Viktigast av allt är förstås att berätta om vad vi har åstadkommit under 2014. Resultaten redovisas utifrån våra temaområden under perioden och vi ger några exempel på vilken effekt vårt arbete har haft. Ideell förening Amnesty International, svenska sektionen Organisationsnummer 802004 0401 Vad vill svenska Amnesty uppnå? Amnesty International är en global människorättsorganisation som arbetar för att långsiktigt förbättra människors villkor och samtidigt hjälpa dem som drabbas här och nu, då de mänskliga rättigheterna gäller alla, alltid. När Amnesty bildades 1961 var organisationens syfte att kämpa för personer som fängslats då de fredligt uttryckt sina politiska åsikter eller sin religiösa tro, så kallade samvetsfångar. Sedan dess har Amnestys åtaganden och arbetsområden vidgats för att idag innefatta ett arbete för alla de rättigheter som finns i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra människorättsdokument. Dessa rättigheter är odelbara och beroende av varandra. Arbetet bygger på ett oberoende av varje regering, politisk övertygelse och religiös tro. Vision Amnestys vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de rättigheter som ingår i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Åtagande Amnesty utreder och dokumenterar allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Vi utövar påtryckningar mot makthavare för att förebygga, förhindra och stoppa dessa kränkningar, samt kräver att de som gör sig skyldiga till övergrepp ska ställas inför rätta. För att öka kunskapen om
de mänskliga rättigheterna arbetar Amnesty International även med information, utbildning och opinionsbildning. Målgrupp Individer vars mänskliga rättigheter är hotade och/eller kränkta. Statliga och icke statliga aktörer som hotar eller kränker de mänskliga rättigheterna Media, opinionsbildare och allmänheten Under den innevarande strategiperioden, 2010 2016 arbetar vi med följande övergripande områden: Fattigdom en rättighetsfråga Skydda flyktingars och migranters rättigheter Försvara människor från våld från stater och icke statliga aktörer Värna yttrandefriheten och skydda människor mot diskriminering Varje övergripande område är uppdelade i mindre arbetsområden med tillhörande mål som till exempel: Fattigdom en rättighetsfråga Sexuella och reproduktiva rättigheter som bland annat innefattar tillgång till bra mödra och förlossningsvård. Slum och informella bosättningar Människor som lever under dessa förhållanden ska skyddas från att tvångsvräkas och få ökad besittningsrätt. De ska ha lika tillgång till rättigheter, service, rättvisa och kunna delta aktivt i beslut som påverkar deras liv. Företags ansvarsskyldighet Företag ställs till svars för kränkningar av mänskliga rättigheter. De som drabbas har möjlighet att utkräva sina rättigheter samt erhålla skäliga rättsmedel såsom kompensation och upprättelse. Skydda flyktingars och migranters rättigheter Flyktingar och migranter Asylsökande erhåller en rättsäker asylprocess. Skyddsbehövande erhåller skydd i form av uppehållstillstånd. Varken reguljära eller icke reguljära migranter diskrimineras på grund av sin status. Försvara människor från våld från stater och icke statliga aktörer MENA regionen (Mellanöstern och nordafrika) Stödja övergångsprocessen, reformarbetet och byggandet av demokratiska institutioner. Vapenhandel Motverka kränkningar av mänskliga rättigheter genom att kontrollera och hindra vapenexport och export/överföring av annat materiel till länder där de riskerar att användas för att kränka mänskliga rättigheter. Dödstraffet Dödsstraffet avskaffas i hela världen. Tortyr Det absoluta förbudet mot tortyr respekteras. Rättvisa och straffrihet Rättvisa och upprättelse för människor som utsatts för människorättskränkningar och folkrättsbrott. Ställer förövare inför rätta. 2
Värna yttrandefriheten och skydda människor mot diskriminering Kvinnors rättigheter Kvinnors rättigheter stärks och våld mot kvinnor bekämpas. Diskriminering mot HBTQ personer Verkar för och skyddar HBTQ personers rättigheter. Arbete för enskilda individer. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar vår organisation? Amnesty i Sverige är en sektion av Amnesty International som samordnas av vårt sekretariat i London. Amnesty International är en global rörelse där mer än 7 miljoner människor i världen agerar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid. Amnesty har egen närvaro i över 150 länder. Verksamheten i dessa länder drivs av lokala Amnestysektioner. Organisationens högsta beslutande organ är det internationella rådsmötet, som hålls vartannat år. Rådsmötet beslutar bland annat i frågor om Amnesty Internationals åtagande och väljer en internationell styrelse som är det högsta beslutande organet mellan rådsmötena. Det pågår just nu stora internationella förändringsprocesser inom Amnesty och en del av detta handlar om att utlokalisera huvudkontoret. Under 2014 har fyra sådana regionala kontor öppnats, och de ska fungera som en förlängning av det internationella sekretarietet. De fyra kontoren finns i Johannesburg, Hong Kong, Nairobi och Dakar. Arbetet med att öppna kontor i Europa, MENA regionen och i Mexiko pågår. Amnesty är en del av den globala människorättsrörelsen. Som en del av den samarbetar vi ofta med andra människorättsorganisationer både på lokal, nationell, regional och internationell nivå. Samarbetet kan ta sig olika uttryck, till exempel genom gemensamt påverkansarbete i form av lobby och konsultation. Den svenska sektionen av Amnesty bildades 1964 och är, liksom rörelsen i stort, en demokratisk organisation. I slutet av 2014 hade vi 101 139 medlemmar. Mellan årsmötena är styrelsen det högsta beslutande organet och det dagliga arbetet leds av generalsekreteraren. Den svenska sektionen har ca 80 anställda vilka är uppdelade på tre avdelningar Opinion och Påverkan, Kommunikation och Fundraising samt Resurs och Organisation. Avdelningscheferna tillsammans med generalsekreteraren och HR ansvarig ingår i ledningsgruppen. Amnesty har ca 200 lokala grupper runt om i Sverige. Av dessa är 45 ungdomsgrupper. Det finns även ett antal specialgrupper som är inriktade på ett särskilt tema. Utöver dessa finns det också landprogram som leds av landsamordnare. Amnestys arbete bygger på många människors ideella arbete och gruppernas aktioner vid våra kampanjer är avgörande för vårt genomslag. 3
Förutom svenska sektionen består svenska Amnesty av stiftelsen Amnestyfonden samt distriktoch arbetsgrupper som var för sig är juridiska personer. Ungefär hälften av grupperna är egna juridiska personer som årligen lämnar in en verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning till den svenska sektionen. Vissa arbetsområden är områdesöverskridande. I vårt arbete i Sverige bidrar vi till globalt uppsatta mål bland annat genom att kanalisera vårt nationella engagemang så att vi blir ännu flera som protesterar mot orättvisor. Ett annat sätt är att påverka svenska makthavare direkt som sedan deltar i regionala eller internationella beslutsprocesser, via exempelvis EU, FN eller Världsbanken. Vilka strategier har vi för att uppnå våra mål? För att försöka förändra världen och nå våra högt uppsatta mål har Amnesty utvecklat en förändringsteori som förklarar hur vi ser att samhällsförändring sker. Den heter Dimensions of Change och är grunden för vår analys av förändringar inom och över teman, länder, målgrupper och tid. Den huvudsakliga dimensionen är förändring i människors liv då detta alltid står i fokus för Amnestys projekt och kampanjer. Men även om Amnestys arbete har som mål att få till stånd en förändring för individer, måste vi också uppnå strukturella förändringar om vi vill att förändringen ska vara långsiktig. Mycket av Amnestys verksamhet fokuserar på att påverka makthavare att agera till förmån för dess befolkning. Därför innehåller Amnestys förändringsteori ytterligare tre dimensioner: förändring i myndigheters policys förändring av ansvarsutkrävande förändring av aktivism och mobilisering för mänskliga rättigheter. Dessa tre dimensioner är sammanlänkade. En förändring inom ett av dessa områden kan också generera en förändring i de andra områdena. Ett projekt eller program kan antingen bara fokusera på en eller flera dimensioner. Utifrån denna analys har det Internationella sekretariatet tagit fram en strategisk plan som prioriterar vissa frågor och områden och den gäller hela globala rörelsen. Hur Amnesty sedan arbetar beror på syftet allt ifrån lobbyarbete och diplomatiska påverkanssamtal till utåtriktade informationsaktioner, manifestationer, brevskrivande och namninsamlingar. Varje år har Amnesty också ett antal större globala kampanjer där flera sektioner riktar allt ljus på en och samma fråga under samma period för maximal effekt. Grunden för allt Amnestys arbete är noggranna utredningar om olika människorättskränkningar runt om i världen. Nedan följer en beskrivning av våra metoder: 4
Utredning och dokumentation Amnesty gör noggranna utredningar om och dokumenterar allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna och de internationella konventioner som reglerar dessa rättigheter. Vi gör regelbundna utredningsresor till olika länder för att granska situationen på plats och träffa människor och deras anhöriga som själva drabbats av människorättskränkningar. Utredarna följer också rättegångar och möter politiker, regeringsföreträdare, människorättsförsvarare och lokala organisationer. Dessa utredningar dokumenteras i detalj i rapporter vilka sedan används som underlag för aktioner och påverkansarbete. Opinionsbildning och påverkan Amnesty utövar påtryckningar på makthavare för att de ska respektera och skydda människors rättigheter. Staterna ska förebygga, förhindra och stoppa människorättskränkningar och de som gör sig skyldiga till övergrepp ska ställas inför rätta. Vi arbetar aktivt för att de regeringar som anslutit sig till FN:s konventioner också följer dem. Mänskliga rättigheter står över nationella lagar och innebär en rad skyldigheter för stater. Amnestys globala nätverk av medlemmar och sympatisörer agerar outtröttligt för att stoppa människorättskränkningar och/eller för att säkerställa frigivandet av samvetsfångar eller omvandla domarna för dödsdömda. Aktivisterna är kärnan i all Amnestys verksamhet. Dessa aktivister skriver brev till regeringsföreträdare runt om i världen, till samvetsfångar, till anhöriga etcetera. Ofta krävs det också snabba och massiva insatser, så kallade blixtaktioner, vid akuta situationer som till exempel att stoppa verkställandet av ett dödsstraff eller då individer riskerar att utsättas för tortyr. Dessa akuta vädjanden kommuniceras snabbt och brett i digitala medier och underskrifterna samlas in på hemsidan. Amnesty har även ett nätverk av sms aktivister som snabbt kan agera på denna typ av vädjanden. Omvärldsbevakning och informationsspridning Amnesty bevakar systematiskt världens media liksom dokument från olika regeringar. Vi får information från forskare, människorättsförsvarare, advokater, flyktingar, anhöriga och olika organisationer. Alla uppgifter granskas i detalj och när fakta bekräftats av fler källor, oberoende av varandra, kommunicerar Amnesty detta. Svenska sektionens synlighet i media är mycket god, både i traditionella och sociala medier Amnesty har över 70 000 följare på Facebook, över 11 000 följare på Twitter och hemsidan hade 690 000 besök från ca 400 000 unika besökare under 2014. Amnesty Sverige finns även på Instagram och Google+. Amnestyrepresentanter medverkar ofta i tv och radiointervjuer och ger många intervjuer för olika tidningar runt om i landet. Amnesty har också en egen oberoende tidning, Amnesty Press, i vilken nyhetsnotiser och reportage kring människorättsfrågor publiceras. Amnesty Press finns också som webb utgåva för att öka spridningen. 5
I arbetet med informationsspridning spelar Amnestygrupperna också en stor roll då de anordnar aktioner på gator och torg för att uppmärksamma olika frågor. Informationsspridningen och opinionsbildningen sker även genom utbildning. Amnesty anser att utbildning inom mänskliga rättigheter är avgörande för att bemöta de underliggande orsakerna bakom människorättskränkningar, hindra dessa brott, stoppa diskriminering, främja jämställdhet och förstärka människors möjlighet till att delta i demokratiska beslutsprocesser. Det är viktigt att människor kan sina rättigheter och vet hur de ska kräva dem för att rättigheterna ska respekteras. Utbildning inom mänskliga rättigheter sker på lokal, nationell och global nivå och med olika målgrupper. I Sverige har Amnesty lång erfarenhet av arbetet med gymnasielever och vi satsar på en bred verksamhet gentemot gymnasieskolan med bland annat webbaserade läromedel, lärarutbildningar och filmfestivalen Angeläget. Medlemsvärvning och insamling Amnesty International arbetar oberoende av varje regering, politisk övertygelse och religiös tro och är därför mycket restriktiva när det gäller stöd från företag och stater. Amnestys arbete utgår från alla de människor som stödjer oss genom medlemskap och gåvor. För en påverkansorganisation är medlemskapet avgörande. För ju fler vi är desto starkare röst får vi. Intäkterna för den svenska sektionen kommer huvudsakligen från engagerade privatpersoners direkta stöd. Det vill säga genom medlemskap och gåvor från enskilda personer. Det är Amnestys värvning, som görs med anställda och framförallt ute på gator och torg, som bidrar till detta. Andra stora gåvogivare är Svenska PostkodLotteriet, Humanfonden och Radiohjälpen. Satsningar görs kontinuerligt för att öka medlemsvärvningen och insamlingen i andra kanaler, som till exempel digitala kanaler, större givare, stiftelser och fonder samt från testamenten. Vilken kapacitet och vilken kunnande har svenska Amnesty för att uppnå våra mål? Amnestys utredare är baserade främst på det internationella sekretariatet i London och numer även på några av regionkontoren. Här finns både land och sakfrågeexperter som samarbetar med andra lokala organisationer och nätverk över hela världen. Som nämndes ovan utreds och dokumenteras dessa människorättskränkningar världen över och sammanställs i rapporter som blir basverktyg som hela rörelsen kan arbeta med. Amnesty har ett gemensamt finansiellt system för hela den globala rörelsen. Det möjliggör ekonomiska analyser och rapportering på global, regional och landnivå på samma sätt som samordningen av vårt påverksansarbete. På den svenska sektionen finns det också land och sakkunniga, samt experter inom aktivism och kampanj, lobby, kommunikation, medlemsvård, insamling, ekonomi och IT. Under de årliga kampanjerna arbetar den svenska sektionen i avdelningsöverskridande projekt för att nå de bästa resultaten. De land och sakkunniga fungerar som ämnesexperter. Kommunikatörerna informerar både i sociala och traditionella medier om sakfrågan, de bakomliggande orsakerna och Amnestys insatser för att nå en förändring. Lobbyisterna träffar 6
beslutsfattare på nationell, regional och internationell nivå för att informera om situationen och Amnestys krav eller rekommendationer. Aktivistsamordnarna mobiliserar Amnestygrupperna som i sin tur informerar och mobiliserar allmänheten att agera för att sätta press på beslutsfattare. Insamling lyfter också det aktuella temat i sina kanaler, till exempel i givarbrev. Ekonomer och IT specialister ser till att kampanjen har de rätta förutsättningarna för att implementeras. Den svenska sektionens intäkter uppgår till över 100 mkr och vi har, som nämndes ovan, ca 200 Amnestygrupper runt om i Sverige. När Amnesty i Sverige arbetar på detta sammanhållna sätt är vi starka och när vi agerar för ett och samma mål tillsammans och samtidigt med hela rörelsen kan vi uppnå stora förändringar. Hur vet vi om svenska Amnesty gör framsteg? Allt Amnestys arbete ska i förlängningen ha effekt på rättighetsbärarnas livssituation och därmed skydda och stärka de mänskliga rättigheterna. Vissa förändringar kan ske snabbt, exempelvis när en dödsdom blir omvandlad, medan andra förändringar tar betydligt längre tid. Ett sådant exempel är att påverka världens länder att avskaffa dödsstraffet. På 70 talet hade bara 16 länder avskaffat dödsstraffet och idag är det 98 länder som helt avskaffat dödsstraffet i sin lagstiftning. Ett annat exempel, som vi återkommer till nedan, är det internationella vapenhandelsfördrag ATT som äntligen trädde i kraft på julafton 2014, efter att det hade fått de 60 ratificeringar som krävdes. Bakom detta ligger 20 år av intensivt arbete från bland annat Amnesty International. Nationella verksamhetsplaner utformas så att Amnestys arbete och aktiviteter i respektive land bidrar till att uppfylla Amnestys internationella, gemensamma, övergripande mål. Amnesty planerar mål och resultatstyrt. Det innebär att vi ser en kedja från våra aktiviteter till förväntad effekt. Utifrån analyser säkerställer vi att våra aktiviteter faktiskt leder till de effekter vi vill uppnå. Målen i den svenska verksamhetsplanen, det vill säga våra arbetsområden som omnämnts ovan, är uppdelade i delmål, resultatmål och aktivitetsmål där olika nyckeltal är definierade. Kvantitativa nyckeltal är till exempel: antal människor som agerar mot en kränkning, antal grupper som agerar vid en nationell aktionsdag, antal genomförda aktiviteter, antal anordnade påverkansmöten. Exempel på kvalitativa indikatorer är: att en viss minister i samtal med representanter från ett visst land tar upp en fråga som vi driver, att Sverige intar en stark position i internationella förhandlingar, och så vidare. Nyckeltalen ger oss sedan en möjlighet att följa upp och se om vi når våra förväntade effekter eller inte. Vi följer upp verksamheten kvartalsvis (budget) och halvårsvis (även verksamheten). Efter varje större aktivitet, aktionsdag eller kampanj utvärderar vi även detta i relation till förväntade resultat och effekter. Den svenska verksamhetsplanens struktur följer för övrigt våra globala finansiella system vilket möjliggör kostnadsanalyser nära kopplat till verksamhetsmål. En stor del av Amnestys arbete bedrivs i projektform och projekten utgår också ifrån de mål som är formulerade i vår verksamhetsplan. Vi arbetar utifrån en projektmodell som har som syfte att 7
göra arbetet ännu mer målstyrt och effektivt samtidigt som modellen skapar större tydlighet och trygghet för personalen under själva arbetsprocessen. Modellen ska också bidra till det kontinuerliga lärandet för vår organisation. Varje projekt utvärderas. Vad har vi åstadkommit så här långt? Arbetet för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid, är en långsiktig process. De konkreta resultat som vårt arbete och våra kampanjer har årligen är en del av en större process för att åstadkomma förändring. Amnesty arbetar inte i ett vakuum utan vi är med och bidrar till förändringar och efterlevandet av de mänskliga rättigheterna. Vissa gånger kan effekterna av kampanjerna också dröja flera år. Amnesty tillämpar en försiktighetsprincip på grund av svårigheter att avgöra vårt specifika bidrag i större förändringar eller samvariation med många andra påverkande faktorer under lång tid, speciellt i en social förändring. Amnesty är en människorättsorganisation med högt förtroende i Sverige. Detta förtroende har vi bland annat fått för att vi ihärdigt fortsatt vårt arbete för mänskliga rättigheter oavsett om effekterna ser nåbara ut inom räckhåll. En hel del av vårt arbete handlar om att dokumentera och protestera mot kränkningar oavsett. Som människorättsorganisation måste vi förstås fortsätta dokumentera och protestera mot exempelvis de fruktansvärda övergrepp och kränkningar som äger rum i Syrien, även om vi inte ser positivt på utvecklingen. Som en människorättsorganisation har vi ett ansvar och en skyldighet att protestera. Utifrån våra temaområden under strategiperioden ger vi här några exempel på vårt arbete och effekter av uppnådda resultat. Fattigdom en rättighetsfråga Under detta temaområde arbetade svenska Amnesty 2014 med företags ansvarsskyldighet, vilket bland annat innebär att vi arbetar med att uppmärksamma människorättskränkningar där företag är medskyldiga och hur regeringar underlåter att förhindra dessa kränkningar. I juni 2014 släpptes en rapport om mänskliga rättigheters due diligence en slags riskbedömning eller konsekvensanalys i svenskt rättsväsende. Förhoppningen med rapporten var att övertyga regeringen om att due diligence ska avkrävas på området mänskliga rättigheter. Det bör användas som ett verktyg för att säkerställa att företag lever upp till grundläggande krav på att respektera mänskliga rättigheter, i synnerhet när de är verksamma i låglöneländer. Under året har Shell gått med på att betala 55 miljoner pund till människor i Bodo i Nigeria efter en domstolsprocess där det bevisades att Shell ljugit om hur mycket olja som läckt i området. Amnestys arbete i Bodo erkändes av målsägarna. Den indiska regeringen har beslutat att revidera sin bedömning av antalet människor som har drabbats av Bhopalkatastrofen, för att kunna kräva en högre kompensationssumma från Union Carbide. Amnesty har länge haft som krav att den indiska regeringen ska göra en ordentlig utredning så beslutet är av stor vikt. Mycket beror på de lokala aktivisterna, men Amnestys arbete har också bidragit till beslutet. 8
Skydda flyktingars och migranters rättigheter När det gäller arbetet med att skydda flyktingars och migranters rättigheter arbetar Amnesty på olika sätt och nivåer. En del av arbetet sker på individnivå, där vi bland annat granskar enskilda ärenden och ger rådgivning. Genom detta arbete har vi uppnått att ett antal individer har givits en mer rättssäker prövning samt i vissa fall, bland annat genom våra yttranden, att individen beviljats rättmätigt skydd. Individer har även fått information och rådgivning som har lett till att de själva kunnat fatta bättre beslut. Amnestys mer långsiktiga arbete sker bland annat genom lobby och påverkansarbete, utbildningsinsatser och samordnande insatser till stöd för offentliga biträden i asylärenden, genom samarbete med andra relevanta organisationer samt en löpande kontakt och dialog med relevanta myndigheter. Det har bidragit till en rättssäker asylprocess och till att relevanta aktörer tar del av aktuell kunskap och praxis. Mycket av arbetet under 2014 har rört det EU gemensamma asylsystemet. Under året publicerades flera rapporter som visar hur EU:s regelsystem och gränskontroller hindrar flyktingar från att söka asyl i Europa och gör att de riskerar livet på vägen hit. Ett övergripande och långsiktigt mål har varit en total översyn av utlänningslagen. Frågan diskuteras i olika sammanhang men det finns också mycket motstånd från politiskt håll. Inför valet till EU parlamentet i maj genomfördes kampanjen SOS Europa. Lobbyarbetet i samband med kampanjen kan ha gett en viss positiv effekt. Inom EU finns det dock inte mycket som tyder på en positiv vändning utan snarare tvärtom. Försvara människor från våld från stater och icke statliga aktörer På detta område har Amnesty bland annat arbetat med vapenhandelsfrågan. Oreglerad vapenhandel leder till att 100 000 tals människor mördas, lemlästas och tvingas fly varje år. Amnesty har arbetat för ett vapenhandelsavtal i snart 20 år och äntligen har ett internationellt vapenhandelsfördrag (Arms Trade Treaty, ATT) trätt i kraft. I juni tog den svenska riksdagen beslutet att ratificera FN:s vapenhandelsfördrag och på julafton trädde det i kraft efter att ha fått de 60 ratificeringar som krävdes. Detta efter en ihärdig kampanj från Amnesty och en mängd andra frivilligorganisationer. Amnesty kommer att fortsätta arbeta för att fler länder skall ratificera avtalet, speciellt de stora vapenexportörerna. I dagsläget har varken Kina, Ryssland eller USA ratificerat. USA har dock undertecknat avtalet vilket är glädjande. I Sverige har Krigsmaterielexportöversynskommittén (KEX) som består av riksdagsledamöter från alla riksdagspartier fått förlängt mandat för sin uppgift och ska nu vara klara till 30 juni 2015 (tidigare april 2015 och innan dess december 2014). Deras uppdrag är bland annat att se över hur svensk vapenexportlagstiftning kan skärpas gentemot icke demokratiska stater. Tillsammans med ett antal andra organisationer har Amnesty träffat kommittén, bland annat i Almedalen 2014, och specifikt tagit upp problemen med vapenexport till länder som kränker mänskliga rättigheter. I Almedalen 2014 arrangerade Amnesty tillsammans med Svenska Freds och IKFF seminariet Svensk vapenexport en viktig valfråga?. Dessutom deltog Amnesty i aktionen Vapen på resa, för att belysa Sverige som den stora vapenexportör vi är. 9
Värna yttrandefriheten och skydda människor mot diskriminering Under 2014 fortsatte Amnesty arbetet med att försvara enskilda individers rättigheter. Arbetet för individer har funnits med sedan Amnesty startade och är ett sätt att tydliggöra kräkningar, vad de handlar om och att därigenom systematiskt arbeta för en förändring på samhällsnivå. Under 2014 arbetade Amnesty bland annat med kampanjen Min kropp mina rättigheter. Det har varit stort fokus på det totala abortförbudet i El Salvador och Amnesty Internationals generalsekreterare Salil Shetty besökte landet för att presentera en rapport. Något som ledde till en offentlig debatt om förbudet, som för en gångs skull inte dominerades av abortmotståndare. Fallet med 18 åriga Christina väckte stor uppmärksamhet. Hon fick ett sent missfall och hittades medvetslös i hemmet. När hon vaknade blev hon förhörd av polis och anklagad för mord. Hon dömdes till 30 års fängelse, men släpptes efter fyra år efter att ha fått juridisk hjälp. Hälso och sjukvårdspersonal som utför aborter riskerar 12 års fängelse. Att lagen kommer upp på bordet och diskuteras är av yttersta vikt. Ett annat exempel är den internationella kampanjen Skriv för frihet, där den saudiske bloggaren och människorättsaktivisten Raif Badawi, som efter att ha blivit piskad offentligt i staden Jeddah i januari 2015 fick enorm medial och politisk uppmärksamhet både i Sverige och resten av världen. Amnesty vet att denna uppmärksamhet för fängslade människor ofta leder till tätare kontakt med familj, tillgång till hälsovård och att risken för att utsättas för tortyr minskar. 10