TCOs policy för socialt ansvar i det globala arbetslivet

TCOs policy för socialt ansvar i det globala arbetslivet mänskliga rättigheter, globala avtal och facklig organisering 2013-06-25

Avdelningen för samhällspolitik och analys Kontaktperson: Lars Bengtsson Epost: lars.bengtsson@tco.se Telefon: 08-782 91 94 2 tcos policy för socialt ansvar i det globala arbetslivet 2013

Innehållsförteckning Förord 4 Socialt ansvar i det globala arbetslivet 5 Utgångspunkten ett försvar av mänskliga rättigheter 5 En helhetssyn på de fackliga rättigheterna 5 En värld i förändring 5 ILOs konventioner är grunden 6 OECDs riktlinjer ett bra komplement 6 Globala fackliga ramavtal 7 Kränkningar av fackliga rättigheter inom offentlig sektor 8 Global Compact och globalt ansvar 8 Andra frivilliga och ensidiga åtaganden 8 Risk att icke bindande riktlinjer och uppförandekoder ersätter bindande lagar och avtal 9 Offentlig upphandling 10 Förbud mot facklig verksamhet ekonomiska frizoner 10 Förbud mot facklig verksamhet diktaturer 10 Förbud mot facklig verksamhet den informella ekonomin 11 Handel som medel att nå ökad rättvisa? 11 TCOs inköps- och placeringspolicy 12 Sammanfattning av TCOs policy för mänskliga rättigheter i arbetslivet 13 tcos policy för socialt ansvar i det globala arbetslivet 2013 3

Förord Företagens sociala ansvar, för det mesta kallat CSR (Corporate Social Responsibility) diskuteras alltmer på ständigt fler arenor. Alltför ofta tas frågorna upp utan att fackliga organisationer bjuds in att delta och utan att de fackliga perspektiven är synliga. Vi hänvisas ofta till att försöka få fram våra synpunkter i efterhand. TCO och TCO-förbunden behöver bli synligare, och delta mer aktivt, i debatten om företagens sociala ansvar, men också när det gäller hur de fackliga perspektiven kan tillämpas på offentliga verksamheter. För att det ska bli möjligt behöver vi en tydlig grund att stå på. Den här skriften, som beskriver TCOs politik i frågorna, gör klart att CSR i högsta grad handlar om fackliga frågor, men också att vi ser CSR i ett vidare perspektiv som handlar om att stärka efterlevnaden av mänskliga rättig heter i arbetslivet. Företagens sociala ansvar kan aldrig ersätta bindande internationella normer, nationell lagstiftning eller kollektivavtal och CSR får aldrig vara en ursäkt för att försvaga eller låta bli att utveckla bindande normer. I policyn görs en samlad analys av det sociala ansvaret i det globala arbetslivet. Det handlar om efterlevnaden av globala konventioner och riktlinjer, om globala fackliga ramavtal, om företagens sociala ansvar, om fair trade, offentlig upphandling, handelsregler och TCOs egen inköps- och kapitalplaceringspolitik. Ett övergripande mål är att främja mänskliga rättigheter, drägliga villkor och facklig organisering. Skriften har arbetats fram i samarbete med en dialoggrupp med representanter från flera av TCOs medlemsförbund och antogs av TCOs styrelse i november 2012. Den blev klar våren 2013. Policyn ska genomsyra TCOs arbete inom alla områden. Den utgör grundvalen för det arbete som utförs av förtroendevalda och anställda inom dessa områden. Eva Nordmark, ordförande 4 tcos policy för socialt ansvar i det globala arbetslivet 2013

socialt ansvar i det globala arbetslivet Utgångspunkten ett försvar av mänskliga rättigheter Respekt för grundläggande fackliga rättigheter överallt är en överlevnadsfråga för de fackliga organisationerna. Det handlar om rätten att bilda fackföreningar och rätten till kollektiva förhandlingar, men också om förbud mot diskriminering, barnarbete samt tvångs- och slavarbete. Avgörande är också att det råder drägliga förhållanden när det gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor. 1 Inom FNs arbetsmarknadsorgan ILO sammanfattas dessa krav med uttrycket decent work 2. De grundläggande fackliga rättigheterna är en del av de mänskliga rättigheterna. De finns formulerade i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna 3, i FNs konvention om medborgerliga och politiska rättigheter 4, i FNs konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 5 samt i FN-organet ILOs kärnkonventioner 6. De grundläggande fackliga rättigheterna finns också med i OECDs riktlinjer för multinationella företag 7 och FNs initiativ Global Compact 8. Företagens frivilliga åtaganden kan utgöra komplement till nationell lagstiftning, kollektivavtal och globala konventioner, men frivilliga åtaganden kan aldrig ersätta internationella konventioner 9 eller lagar och avtal. En helhetssyn på de fackliga rättigheterna För TCO är det avgörande att synen på globala regelverk, fackliga avtal, facklig representation i globala företag, fackligt utvecklingssamarbete, engagemanget i EU-frågor och synen på vår egen organisations inköp och kapitalplaceringar hänger samman. Alla delar ska samverka i en enhetlig strategi. Ett överordnat mål är att stärka uppbyggnaden av demokratiska fackliga organisationer och att förhindra antifacklig politik och kränkningar av fackliga och andra mänskliga rättigheter. I policyn utvecklas vår strategi för att stärka efterlevnaden av mänskliga rättigheter i arbetslivet. Policyn lägger grunden för TCOs agerande inom detta frågeområde, och för hur förtroendevalda och anställda inom TCO ska agera. Innehållet i policyn ska genomsyra all vår fackliga verksamhet, oavsett om det gäller det fackliga utvecklingssamarbetet, diskussioner inom EU, arbetet med WTOs regelverk eller lokalt fackligt arbete med en stor upphandling. 1 Antal osäkra och farliga jobb har ökat. För en översikt se Global Employment Trends, ILO, 2012. 2 Decent Work Agenda, www. ilo.org/global/about-the-ilo/ decent-work-agenda/lang--en/ index.htm 3 www.fn.se/pagefiles/7177/ Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf 4 www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/ manskliga-rattigheter-ochdemokrati/karnkonventionerna/ konventionen-om-medborgerliga-och-politiska-rattighetericcpr/ 5 www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/ manskliga-rattigheter-ochdemokrati/karnkonventionerna/ konventionen-om-ekonomiskasociala-och-kulturella-rattigheter-cescr/ 6 www.lotcobistand.org/ilo 7 www.regeringen.se/sb/ d/5467/a/14556 8 www.unglobalcompact.org/ aboutthegc/thetenprinciples/ index.html 9 Likartade synpunkter framförs i Partsmodellen kollektivavtalsmodellen stärker Sverige, TCO, 2011. En värld i förändring Ekonomi och arbetsmarknad har globaliserats. En konsekvens är att nationella lagar och kollektivavtal måste kompletteras med mer kraftfulla glo- tcos policy för socialt ansvar i det globala arbetslivet 2013 5

bala mekanismer. En central strategi är att stärka betydelsen av de redan existerande globala regelverken. Trycket på både stater och företag måste förstärkas för att tillförsäkra efterlevnaden av mänskliga rättigheter 10 och internationell rätt. Den globala fackföreningsrörelsen är en avgörande aktör för att öka respekten för mänskliga rättigheter i arbetslivet. För Internationella Fackliga Samorganisationen (IFS) 11 och för de globala federationerna för fackförbund 12 är försvaret av grundläggande fackliga rättigheter en huvudfråga. 10 Tapiola, Kari, Core Labour Standards and Globalization, ILO, 2002. 11 www.ituc-csi.org/?lang=en 12 www.global-unions.org/ about-us.html?lang=en ILOs konventioner är grunden ILO (International Labour Organisation) är ett trepartsorgan med representanter för regeringar, arbetsgivare och arbetstagare. I den grupp som deltar från Sverige är det fackliga företrädare som representanter arbetstagarna. Dessa är en del av den samlade arbetstagargruppen i ILO. ILOs kärnkonventioner innehåller krav på rätten att få organisera sig fackligt, rätten att sluta kollektiva avtal, förbud mot diskriminering, förbud mot barnarbete samt förbud mot tvångs- och slavarbete. ILOs kärnkonventioner är bindande och inom ILO finns en uppföljningsmekanism. Både stater och arbetsgivare kan kränka ILOs kärnkonventioner, men ILO riktar endast kritik mot stater 13 eftersom det är staterna som har ansvaret att garantera medborgarnas rättigheter. De två viktigaste ILO-konventionerna är konvention 87 och 98. De två konventionerna skyddar föreningsrätten och rätten att bedriva kollektiva förhandlingar, inklusive rätten att vidta fackliga stridsåtgärder. Genom ett särskilt beslut i ILO anses konventionerna 87 och 98, liksom de övriga kärnkonventionerna, bindande för alla stater oavsett om staten ratificerat dem eller inte. Konvention 87 och 98 och praxis från ILOs övervakningsorgan har även betydelse för hur förenings- och förhandlingsrätten tolkas i andra organ, till exempel Europadomstolen. 13 ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work, www.ilo.org/declaration/ lang--en/index.htm ILO behöver större möjligheter att utfärda sanktioner mot stater som systematiskt kränker de mänskliga rättigheter. OECDs riktlinjer ett bra komplement OECDs riktlinjer för multinationella företag är en rekommendation. Styrkan ligger i att det finns ett anmälningsförfarande och en prövning av överträdelser, i företaget såväl som i underleverantörsleden och vid nationella kontaktpunkter i länder som ratificerat riktlinjerna 14. I den svenska nationella kontaktpunkten finns TCO, Unionen, LO, IF Metall och Sveriges Ingenjörer representerade liksom regeringen och företrädare för arbetsgivarsidan. Kontaktpunkten har möjlighet att uttala kritik mot multinationella företag med huvudkontor eller verksamhet i Sverige och kan också medla i konflikter mellan företag och olika intressentgrupper. Frågan är av stor vikt. Sammantaget bedriver över 4 000 multinationella företag verksamhet i Sverige 14 www.regeringen.se/ sb/d/2657/a/142477. Kontaktpunkterna ser olika ut i olika länder. I en del är den enbart en tjänsteman på utrikesdepartementet. 6 tcos policy för socialt ansvar i det globala arbetslivet 2013

Nationella kontaktpunkter finns också i andra OECD-länder och genom fackligt samarbete över gränserna finns möjligheten att samordna insatserna gentemot multinationella företag som kränker OECDs riktlinjer 15. Ett starkare fackligt samarbete kring riktlinjerna, och mer fackligt samarbete när företag inte respekterar riktlinjerna, skulle ge riktlinjerna en starkare ställning och ökad betydelse samt förbättra våra möjligheter att se till att de respekteras. För detta krävs också en ännu mer utvecklad uppföljnings mekanism. 15 Helfen, Markus & Fichter, Michael, Building transnational union networks around global production networks: A step towards globalizing industrial relations?, London School of Economics, 2011. Globala fackliga ramavtal I dag finns omkring 100 globala fackliga ramavtal slutna mellan fackliga organisationer och multinationella företag. 16 Det är dock endast åtta företag med huvudkontor i Sverige som har tecknat globala ramavtal, SCA, SKF, H&M, Securitas, Skanska, Electrolux, Elanders samt produktionsbolaget Swedwood inom IKEA-koncernen. 17 De globala ramavtalen är bindande till sin karaktär. Både i Sverige och i omvärlden behöver antalet globala ramavtal öka. De behöver också omfatta de underleverantörskedjor som företagen nyttjar. Globala avtal är en mycket viktig fråga för TCO och för internationella fackliga organisationer som IFS och de globala fackliga branschorganisationerna. Syftet med globala ramavtal är att i alla led uppnå bättre arbetsvillkor för arbetstagarna, att höja säkerheten och skärpa företagens hantering av miljöfarliga ämnen. Avtalen skapar struktur för kontakter mellan arbetsgivare och fackliga organisationer och en uppföljningsmekanism. 18 Avtalen måste därför innehålla en skrivning om hur efterlevanden av avtalen ska följas upp samt hur tvister ska lösas om någon av parterna bryter mot överenskommelsen. Avtalen bör reglera att en partsammansatt grupp på global nivå tillsätts för att lösa eventuella tvister. Avtalen bör också stödja uppbyggnaden av ett fackligt nätverk inom företaget, och organisering av anställda i olika länder, för att understödja efterlevanden av det globala ramavtalet. 19 Globala ramavtal bör omfatta företagens verksamhet i omvärlden, men också innefatta de sociala krav som företagen ska ställa på leverantörerna och entreprenörer. Utgångspunkten i avtalen bör vara hur företaget ska agera, inte anvisningar för de anställdas uppträdande. Avtalen ska innehålla tydliga formuleringar om grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet och bör hänvisa till ILOs kärnkonventioner och OECDs riktlinjer för multinationella företag. Det är viktigt att avtalen erkänner och respekterar de fackliga organisationerna liksom förenings- och förhandlingsrätten. De fackliga organisationerna bör få tillträde till arbetsplatserna för att träffa arbetstagare. I fall där rätten till fackföreningsfrihet och kollektiv förhandling inskränks av lagstiftning bör företagen underlätta förutsättningarna för oberoende och fri organisering och skapa möjlighet för de anställda att förhandla. 20 16 Stevis, Dimitris, Employment Working Paper No. 47 2010. Se även: International framework agreements and global social dialogue: Parameters and prospects, ILO, 2010 och Red Papadakis, Konstantinos Shaping global industrial relations: The impact of international framework agreements, ILO, 2011 17 www.lotcobistand.org/ ny-skrift-om-globalaramavtal, www.ifmetall.se/ ifmetall/home/content.nsf/ aget?openagent&key=if_metall_tecknar_internationellt_ramavtal_inom_electrolux, www. elanders.se/sv/nyhetsrum/ Nyheter/2009/Elanders-forstut-bland-svenska-foretag-i-dengrafiska-branschen-att-tecknaramavtal-med-UNI, http:// unionenopinion.se/2012/06/ globala-ramavtal-ar-ett-verktygi-csr-arbetet/ 18 Focus on Global Framework Agreements, International Union Rights, Volume18 Issue2 2011. Se även Estepa, Ana Muñoz, Work, Employment and Globalization, Institute of Social Studies, 2011. 19 http://globalfackligkurs.wordpress.com/globala-ramavtal 20 Likartade synpunkter framförs i Partsmodellen kollektivavtalsmodellen stärker Sverige, TCO, 2011. tcos policy för socialt ansvar i det globala arbetslivet 2013 7

Kränkningar av fackliga rättigheter inom offentlig sektor De globala ramavtalen sluts mellan globala fackliga organisationer och multinationella företag. I många länder drabbar inskränkningarna av de fackliga friheterna i första hand organisationer för offentliganställda.i stater som Sydkorea, Swaziland och Turkiet är exempelvis möjligheterna för offentliganställda att förhandla kraftigt inskränkt. 21 I ännu fler länder har fackliga organisationer för lärare, vilka i huvudsak verkar inom den offentliga sektorn, begränsade möjligheter att sluta avtal. 22 Ett exemåel på detta är att det enskilt största fackförbundet på den afrikanska kontinenten, det nigerianska lärarfacket, inte har rätt att sluta avtal. Lärarna har enbart rätt att organisera sig. I många länder råder även organisationsförbud för vissa yrkeskategorier inom den offentliga sektorn, det gäller särskilt högre tjänstemän och poliser. 21 http://www.world-psi.org/en/ issue/trade-union-rights 22 www.ei-ie.org/en/websections/content_detail/6173 Stater som kränker de fackliga rättigheterna inom den offentliga sektorn bör uppmärksammas på att de mänskliga rättigheterna gäller alla delar av arbetslivet och alla yrkesgrupper. När det gäller försvaret av de mänskliga rättigheterna inom den offentliga sektor finns några konventioner och deklarationer, utöver de hittills nämnda, som är av stor vikt. Hit hör framför allt ILO-konvention nummer 154, vars syfte är att främja kollektiva förhandlingar ( Convention concerning the Promotion of Collective Bargaining ) 23 samt ILOs Philadelfiadeklaration 24 från 1944, som bland annat betonar att alla yrkesgruppers rätt till facklig organisering. 23 www.ilo.org/dyn/normlex/ en/f?p=1000:12100:0::no:: P12100_INSTRUMENT_ ID:312299 24 www.ilocarib.org.tt/projects/ cariblex/conventions_23.shtml Global Compact och globalt ansvar År 1990 tog FN initiativ till Global Compact 25. Global Compact innehåller ett antal etiska principer, däribland fackliga rättigheter, som multinationella företag kan välja att ställa sig bakom. För att följa upp Global Compact finns det svenska initiativet Hållbart företagande, ett sekretariat inom UDs enhet för internationell handelspolitik, som regelbundet överlägger med företagsrepresentanter och andra intressenter. 26 Global Compact är inte bindande och har ingen uppföljningsmekanism. Det finns inte heller några möjligheter att utfärda sanktioner saknas. När företag ansluter sig till Global Compact gör de dock en moralisk utfästelse som kan ge exempelvis fackliga organsiationer en bra grund att arbeta vidare utifrån. 25 www.unglobalcompact.org 26 www.regeringen.se/ sb/d/2657 samt www.regeringen.se/sb/d/2657/a/180442 Andra frivilliga och ensidiga åtaganden Vid sidan av de internationella konventionerna för arbetslivet har det vuxit fram en omfattande flora av frivilliga åtaganden. Över 50 000 företag har antagit så kallade uppförandekoder (codes of conduct) 27. I dessa formulerar företagen sina egna sociala mål. Det kan både handla om mål för den egna verksamheten och krav som man riktar till leverantörer och entreprenörer. Dessa uppförandekoder är ensidiga utfästelser från företagen som 27 Voiculescu, Aurora & Yanacopulos, Helen, The Business of Corporate Social Responsibility, Aurora Voiculescu & Helen Yanacopulos, Zed Books, 2011 8 tcos policy för socialt ansvar i det globala arbetslivet 2013

inte är rättsligt bindande och som det normalt inte går att grunda varken någon individuell eller kollektiv rätt för arbetstagarna på. Utvecklingen går samtidigt mot att grupper av företag enas om uppförandekoder inom ramen för olika samarbetsinitiativ. Ett sådant för europeiska företag är Business Social Compliance Initiative (BSCI) 28 som för närvarande har över 500 medlemmar. Därutöver finns ett antal privata initiativ till uppförandekoder som företag kan ansluta sig till, däribland SA 8 000 29 och ISO 26 000 30. Ett huvudproblem med uppförandekoderna, förutom att de är ensidiga utfästelser, är att de inte bidragit till att stärka den fackliga organiseringen och kollektiva förhandlingsrätten. 31 Mot denna bakgrund borde de fackliga rättigheterna i uppförandekoderna följas upp på ett bättre sätt. Det räcker inte med att företag lovar att respektera fackliga rättigheter, företagen måste också aktivt bjuda in fackliga organisationer till arbetsplatserna och låta fackliga företrädare presentera sin verksamhet. Ett annat krav är att fackliga företrädare bör få ett inflytande på utformningen av uppförandekoderna och att ett uttalat mål bör vara att omforma koderna till globala ramavtal. 32 Företagens uppförandekoder brukar beskrivas som en del av deras arbete med CSR (corporate social responsibility). CSR definieras på många olika sätt, men i detta sammanhang åsyftas företagens ansvar för deras påverkan av det omgivande samhället. 33 Företagens frivilliga åtaganden kan utgöra komplement till national lagstiftning, kollektivavtal och globala konventioner, men frivilliga åtaganden kan aldrig ersätta lagar, avtal och konventioner. 34 Risk att icke bindande riktlinjer och uppförandekoder ersätter bindande lagar och avtal 28 www.bsci-intl.org 29 www.sa-intl.org/index. cfm?fuseaction=page. ViewPage&PageID=937 30 www.sis.se/tema/iso26000/? cmpe=google&gclid=ckd17zyu 7rECFY8umAodSzoA7g 31 Resolution on Global Unions, Global Business, ITUC, 2010, Vägar till ett bättre arbetsliv Tre svenska företags försök att skapa bättre villkor på fabriker i Indien och Sri Lanka, Swedwatch, 2009. 32 Det kravet förs också fram av den tyska fackföreningsrörelsen: Statment of the German Confederation of Trade Unions, DGB, 2011. 33 Samma definition används i Statment of the German Confederation of Trade Unions, DGB, 2011. 34 Likartade synpunkter framförs i Partsmodellen kollektivavtalsmodellen stärker Sverige, TCO, 2011. Utvecklingen mot ökad betydelse för icke-bindande riktlinjer, till exempel FNs Global Compact och privata uppförandekoder är problematisk. Det finns en risk för att dessa ersätter bindande instrument som internationella konventioner, lagar och avtal. Att ett land eller ett företag har anslutit sig till ett icke-bindande instrument är aldrig en ursäkt för att inte ansluta sig till eller efterleva internationell rätt eller att avstå från lagstiftning som reglerar arbetsvillkor eller främjar kollektiva förhandlingar. Icke-statliga organisationers övervakning av att villkoren för märkningar eller uppförandekoder följs kan inte heller vara ett initiativ till den övervakning av arbetsvillkor som fria fackföreningar står för. Därtill behövs, en okorrumperad statligt uppföljning av arbetsvillkor och arbetsmiljö samt ett fungerande rättssystem. Företagen bör respektera de mänskliga rättigheterna var de än bedriver sin verksamhet oberoende av staters förmåga och vilja att uppfylla sina skyldigheter när det gäller att skydda de mänskliga rättigheterna. Företagen kan aldrig fråntas dessa skyldigheter. 35 35 Likartade synpunkter förs fram i Promotion and Protection of All Human Rights, Civil, Political, Economic, Social and Cultural Rights, Including the Right to Development, (Ruggiereport), FN, Human Rights Council, 2008, www.reportsand-materials.org/ruggiereport-7-apr-2008.pdf tcos policy för socialt ansvar i det globala arbetslivet 2013 9

Offentlig upphandling Den offentliga sektorn anlitar företag i omvärlden, hyr in personal från bemanningsföretag och köper upp varor och tjänster från andra företag. TCO anser att det vid offentlig upphandling alltid ska ställas krav på att löneoch anställningsvillkor är i enlighet med de kollektivavtal som normalt tillämpas där arbetet utförs. Det är också grundprincipen i ILOs konvention 94 som Sverige snarast borde ratificera. Regelverket för offentlig upphandling måste göra det möjligt för myndigheter att ställa sociala krav. I Sverige har det länge funnits en alltför strikt syn på vilka sociala krav som är rättsligt möjliga att ställa. TCO anser att sociala krav, inklusive krav på att löner och arbetsvillkor håller en viss kvalitet, ska ställas vid offentlig upphandling av såväl varor som tjänster och oavsett om leverantören finns i Sverige eller i ett annat land. Förbud mot facklig verksamhet ekonomiska frizoner På växande delar av den globala arbetsmarknaden är den fackliga organiseringen undanträngd. Orsakerna är flera. I världen i dag finns omkring 4 000 ekonomiska frizoner, oftast kallade export processing zones, med sammantaget 53 miljoner anställda. I de ekonomiska frizonerna är facket nästan alltid utestängt, antingen på grund av att facklig verksamhet är förbjuden eller för att myndigheterna inte ingriper mot företagens antifack liga repression. 36 TCO är djupt kritiskt mot att företag förlägger verksamhet eller använder leverantörer i ekonomiska frizoner där facklig verksamhet är förbjuden eller inskränkt. Sådant agerande bidrar till att legitimera en policy där udden är riktad mot facket, det vill säga till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. 37 Förbud mot facklig verksamhet diktaturer I flera diktaturer exempelvis Kina, Nordkorea och Saudiarabien är facklig verksamhet förbjuden eller allvarligt inskränkt. Särskilt viktigt i detta sammanhang är Kina som är en mycket stor ekonomi och en av Sveriges största handelspartner. I Kina är endast den statligt kontrollerade arbetstagarorganisationen ACFTU tillåten. 38 Under 2011 behandlade TCO-styrelsen rapporten TCOs förhållningssätt till ACFTU i Kina 39. I rapporten görs följande analys av den kinesiska arbetstagarorganisationen: TCO anser att ACFTU, som har sitt uppdrag från kommunistpartiet och staten och från sina medlemmar, inte förändras via kontakter och påtryckningar utifrån på ledande nivåer. Däremot kan det vara bra och viktigt med kontakter på lägre nivåer, och inom de svenska företagen i syfte att hålla oss informerade om vad som händer och för att eventuellt kunna stärka lokala krafter som drar åt rätt håll. Det kan även handla om kontakter mellan parter på den offentliga sidan, som mellan lärare. 36 Tema: Ekonomiska Frizoner, LO-TCO Biståndsnämnd, 2010, www.lotcobistand.org/pdf/ekonomiska_frizoner_bladdra.pdf 37 Likartade synpunkter framförs i Partsmodellen kollektivavtalsmodellen stärker Sverige, TCO, 2011. 38 www.lotcobistand.org/ asien#/4576 39 Policypapper: TCOs förhållningssätt till ACFTU i Kina, behandlades av TCO-styrelsen den 26/9, 2011. 10 tcos policy för socialt ansvar i det globala arbetslivet 2013

TCO har inte någon generell linje när det gäller om det är lämpligt att svenska företag investerar och bedriver handel med diktaturländer, men företagen bör alltid kunna uppfylla sina förpliktelser när det gäller att respektera mänskliga rättigheter. Viktigt är också hur handel och investeringar påverkar utvecklingen när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. I vissa fall kan företagens agerande underlätta, i andra försvåra, en positiv utveckling. Det är också viktigt hur det internationella samfundet agerar och vad oppositionella demokratiförespråkare och MR-organisationer i det berörda landet anser. Är en sådan opposition till övervägande del förespråkare av sanktioner, då är det ett tungt vägande skäl för omvärlden när det gäller att införa någon form av sanktioner. Specifika analyser av effekterna av bojkotter och sanktioner måste alltid göras utifrån varje enskilt fall. Särskilt viktigt är detta när det gäller diktaturländer med vilka Sverige har en relativt omfattande handel. Förbud mot facklig verksamhet den informella ekonomin I många länder kränks de fackliga rättigheterna inom den informella ekonomin. Inom exempelvis hushållssektorn är det till och med vanligt att arbetstagarna är undantagna från den lagstiftning som annars gäller. Särskilt utsatta är personer inom hushållssektorn som också är migrantarbetare. I många analyser betraktas denna del av den globala arbetsmarknaden som åtskild från den exportinriktade och globaliserade sektorn, men i själva verket är dessa sektorer av den globala arbetsmarknaden starkt länkade till varandra. Utan hushållsarbetare, service och transporter skulle exportsektorerna inte överleva. 40 För TCO och de globala fackliga organisationerna är det avgörande att inte enbart skydda och försvara villkoren inom exportsektorn och den högteknologiska produktionen. De globala fackliga verktygen måste också användas för att skydda och försvara dem som arbetar inom den informella ekonomin. Ett huvudkrav är att formalisera så mycket som möjligt av den informella sektorn, det vill säga att fler arbeten omvandlas till anställningar. 40 Informell ekonomi en arbetsmarknad utan regler och rättigheter, LO-TCO Biståndsnämnd, 2010, www.lotcobistand.org/ pdf/informell_ekonomi.pdf Handel som medel att nå ökad rättvisa? Arbetsvillkor och miljö i omvärlden berör i allt högre grad konsumenter och i Europa växer den rörelse som brukar kallas för rättvis handel. Den största aktören i Sverige är organisationen Fair Trade, där flera fackliga organisationer är medlemmar. Tanken är att stödja en ideal produktion där fackliga rättigheter är självklara, där arbetsvillkoren är drägliga och där inga gifter används. För att garantera dessa villkor granskas och certifieras produktionen. Många av producenterna är kooperativ som producerar relativt enkla och oförädlade varor, som kaffe, te eller kläder. Fair trade-strategin fungerar framför allt när det gäller denna typ av enklare varor. När det gäller mer komplexa varor, som mobiltelefoner eller datorer, behövs andra strategier eftersom det blir alltför dyrt att kontrollera alla led i produktionen. tcos policy för socialt ansvar i det globala arbetslivet 2013 11

Ofta är de anställda på de berörda kooperativen inte fackligt organiserade, exempelvis på grund av att de själva är delägare i företagen. Detta gör att strategin endast haft marginell påverkan på facklig organisering. 41 TCO och globala fackliga organisationer måste därför lyfta frågan om hur fair trade-tanken bättre kan bidra till att gynna facklig verksamhet. Ett grundläggande krav är att fair trade-producenter samverkar med de demokratiska fackliga organisationer som finns i de berörda länderna. Ett framgångsrikt koncept är den produktcertifiering som bedrivs av TCO Development, ett företag ägt av TCO. Märkningen är vanligast för bildskärmar, men förekommer också på datorer, headsets, projektorer med mera. Vid märkningen ställs krav på ergonomi, strålning, energiförbrukning med mera. Sedan 2012 ställer TCO Development också krav på socialt ansvarstagande i tillverkningsprocessen. 41 The Business of Corporate Social Responsibility, Aurora Voiculescu & Helen Yanacopulos, Zed Books, 2011 Socialt ansvar En god affär, Världspolitikens Dagsfrågor, Utrikespolitiska Institutet, 2010. TCOs inköps- och placeringspolicy TCOs engagemang för globala fackliga rättigheter omfattar även TCOs egen inköps- och upphandlingsspolicy. TCO antog därför redan 2005 en särskild Inköps- och upphandlingspolicy 42. Policyn kompletterades med en Placeringspolicy 2010 43. Grundvalen för TCOs Inköps- och upphandlingspolicy är att TCO endast ska anlita företag som har tecknat kollektivavtal, som har registrerings- och F-skattebevis, som betalar sina skatter och sociala avgifter i enlighet med gällande lagstiftning, som har de planer som diskrimineringslagstiftningen kräver samt uppfyller de krav som lagstiftningen ställer när det gäller arbets miljö, jämställdhet och diskriminering. 42 Inköps- och upphandlingspolicy, antagen av TCO-styrelsen den 24/1, 2005. 43 Ny placeringspolicy, antagen av TCO-styrelsen den 6/9, 2010 I TCOs Placeringspolicy slås fast att alla kapitalplaceringar ska ske i enlighet med FNs Global Compact, OECDs riktlinjer för multinationella företag samt ILOs kärnkonventioner. Enligt TCOs eget regelverk får placeringar inte heller göras i bolag som associeras till kränkningar av internationella konventioner eller normer inom områdena mänskliga rättigheter, internationell rätt, arbete och miljö. TCOs kapital ska vidare inte placeras i företag involverade i massförstörelsevapen, antipersonella vapen, klustervapen eller i företag som producerar tobak eller pornografi. 12 tcos policy för socialt ansvar i det globala arbetslivet 2013

Sammanfattning av TCOs policy för mänskliga rättigheter i arbetslivet: Försvaret av grundläggande fackliga rättigheter är en del i försvaret av de mänskliga rättigheterna och blir allt viktigare på en global arbetsmarknad. TCO har en helhetssyn på de fackliga rättigheterna. TCOs syn på globala regelverk, fackligt utvecklingssamarbete, engagemanget på Europaarenan, deltagande i Fairtrade och synen på den egna organisationens inköp och placeringar är olika delar i en samlad strategi för att stärka de fackliga rättigheterna. TCO förordar ett globalt regelverk där arbetstagarnas mänskliga rättigheter går före företagens ekonomiska friheter och där sociala och miljömässiga mål finns med. Det behövs starkare uppföljningsmekanismer för att gällande konventioner ska efterlevas. TCO anser att alla ILOs medlemsstater bör ratificera de åtta kärnkonventionerna. TCO anser att ILO bör få större möjligheter att utfärda sanktioner mot medlemsstater som systematiskt kränker ILOs kärnkonventioner. TCO anser att OECDs riktlinjer för multinationella företag bör få en starkare ställning. TCO uppmanar fackliga organisationer att aktivt använda den nationella kontaktpunkten för OECDs riktlinjer för multinationella företag genom att anmäla misstänkta brott mot riktlinjerna. TCO uppmanar fackliga organisationer att kritisera företag som anslutit sig till Global Compact om de inte uppfyller dessa sociala förpliktelser. TCO anser att alla multinationella företag bör teckna globala ramavtal med berörda fackliga internationaler. De globala avtalen ska reglera de sociala villkoren inom företagen, men också innefatta de sociala krav som företagen ska ställa på leverantörer och entreprenörer. De globala avtalen ska innehålla en mekanism för tvistelösning och uppföljning av enskilda ärenden. TCO anser att fackliga rättigheter ska efterlevas inom alla delar av arbets livet.inskränkningar som strider mot ILOs regelverk och som drabbar offentliganställda kan aldrig accepteras. TCO välkomnar att företag och verksamheter tar socialt ansvar. Företagens uppförandekoder kan dock aldrig ersätta bindande lagstiftning, kollektivavtal, globala ramavtal och internationella konventioner. TCO anser att de fackliga rättigheterna i uppförandekoderna måste följas upp bättre. Vidare bör fackliga representanter få inflytande över kodernas utformning. Det uttalade målet bör vara att omvandla koderna till globala ramavtal. tcos policy för socialt ansvar i det globala arbetslivet 2013 13

TCO anser att alla multinationella företag bör vara skyldiga att årligen genomföra en social revision och offentligt redovisa de fackliga villkoren etcetera inom koncernen och hos centrala leverantörer och entreprenörer. TCO anser att all offentlig upphandling ska bygga på principen om att löner och övriga villkor ska vara minst de som är gängse på den ort där varan eller tjänsten produceras och att arbetsvillkoren ska vara i överensstämmelse med gällande lagar i berörda länder och inte kränka globala regelverk som ILOs kärnkonventioner. Sverige ska snarast ratificiera ILOs konvention 94 om offentlig upphandling TCO anser att det finns behov av etiska riktlinjer för offentlig upphandling. Riktlinjerna bör efter överläggningar med fackliga organisationer antas av de politiska församlingar som ansvarar för verksamheten. TCO anser att företag inte ska förlägga egen verksamhet eller anlita leverantörer i ekonomiska frizoner där facklig verksamhet är förbjuden. TCO anser att företag som bedriver verksamhet i diktaturländer har ett särskilt ansvar att verka för fackliga och andra mänskliga rättigheter i dessa länder. TCO anser att de fackliga rättigheterna bör förstärkas inom den informella ekonomin. Ett huvudkrav är att fler arbeten formaliseras, det vill säga att de omvandlas till anställningar. TCO anser att fair trade-rörelsen måste bli bättre på att stärka den fackliga organiseringen. En väg är att Fairtradeproducenter samverkar med demokratiska fackliga organisationer. TCOs inköps- och placeringspolicy ska bidra till att stärka facklig organisering och motverka kränkningar av fackliga och andra mänskliga rättigheter. 14 tcos policy för socialt ansvar i det globala arbetslivet 2013

TCO TCO är en facklig centralorganisation som har 15 medlemsförbund med tillsammans 1,2 miljoner medlemmar. Därav är 60 000 studerandemedlemmar i något av fackförbunden inom TCO. Bland TCO-förbundens medlemmar finns många olika yrkesgrupper, allt från civilekonomer, jurister, civilingenjörer och statsvetare till socionomer, lärare, sjuksköterskor, poliser och skådespelare. TCO är den fackliga centralorganisation vars förbund organiserar flest akademiker. TCO-förbunden finns inom alla områden på arbetsmarknaden, inom såväl privat och offentlig sektor som inom tjänste- och tillverkningsindustrin. Fackförbunden har stora kunskaper och lång erfarenhet av de spelregler som gäller mellan anställda och arbetsgivare. Vill du veta mer? Gå in på www.tco.se tcos policy för socialt ansvar i det globala arbetslivet 2013 15

tjänstemännens centralorganisation linnégatan 14, 114 94 stockholm tel 08-782 91 00, tco.se (plats för medlemsförbundens logotyper i svartvitt) SVERIGES YRKESMUSIKERFÖRBUND juni 2013 avdelningen för kommunikation & opinion www.tco.se