PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopropositionen innehåller elva målområden. I propositionen fokuseras särskilt områdena föräldrastöd, nationellt program för suicidprevention samt kost och fysisk aktivitet. Regeringen bedömer även att barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor sammanträdde i mars 2010. Utifrån det nationella, regionala och lokala perspektivet diskuterades inriktningen av folkhälsoarbetet för 2011. En rad områden lyftes fram och här följer några. - Det är viktigt att målet om måluppfyllelse i skolan följer det av Kommunfullmäktige fastställda målet. - Det fördes en lång diskussion om den psykiska hälsan hos ungdomarna. Vad beror det på att ungdomarna mår dåligt? Vem kan ge stöd åt ungdomarna? Vad kan vi göra för att öka tryggheten för de unga? - Vidare lyftes frågan om hur man kan öka de lokala folkhälsomålens legitimitet. Kommunchefen föreslog att man skulle lägga in inriktningsmålen tillsammans med övriga verksamhetsmål, alternativt tillsammans med övriga mål av övergripande karaktär i 2011 års budget, eftersom de omfattar mer än en förvaltning. - Vidare ville man göra ett tilläggsurval i den nationella enkäten Hälsa på lika villkor, som genomförs 2011, för att ta fram data för de äldre. - Inom arbetet med Säker och trygg kommun finns ett stort behov av bättre skaderegistrering, vilket även togs upp med Hälso- och sjukvårdsnämnden på dialogmötet i mars. Med utgångspunkt från diskussionerna som följde valdes att lyfta fram följande områden i kommande välfärdsbokslut. - Tryggheten särskilt inom skolans område. - En indikator om måluppfyllelse ska följas över tid (se ovan). - Delaktighet är ett annat viktigt område. - Barns vikt och fysiska aktivitet bör fortsätta att följas. - Förvärvsfrekvens kan prioriteras bort tills vidare, eftersom man redan gör ett flertal insatser inom området.
PROTOKOLL 2 (9) Inriktning Med bakgrund av nationella intentioner och lokala behov har vi valt att lyfta fram ett antal indikatorer som kommer att följas upp i Välfärdsbokslutet. De presenteras utifrån den nationella folkhälsopolitikens målområden. Målområde Delaktighet och inflytande i samhället Andel elever som uppger att de får vara med och påverka i skolan Hur stor andel instämmer absolut och instämmer i påståendet att eleverna är med och bestämmer hur de ska använda lektionstiden. Skolan har två huvuduppdrag demokratiuppdraget och utbildningsuppdraget. Barn och ungas inflytande och delaktighet i samhället är viktigt och kan inte ses separerat från inflytande och delaktighet i skolan. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. Vår psykiska hälsa har ett starkt samband med hur vi upplever vår känsla av delaktighet och inflytande. Tyvärr talar det mesta för att allt fler människor upplever brist på inflytande. I skolenkäten finns det med frågor om ungdomarnas delaktighet och inflytande i skolan, men också i kommunen. I skolan upplever endast en knapp tredjedel av eleverna i år 8 och hälften av eleverna i år 1 på gymnasiet att de får vara med och påverka. - Öka andelen elever i år 8 som uppger att de får vara med och påverka hur de använder lektionstiden till 40 procent. - Uppdatera det barn- och ungdomspolitiska programmet och nå en kommunövergripande syn på barnkonventionen och inflytande för barn och ungdomar. - Göra en pilotstudie för att prova barn- och ungdomschecklistan inför politiska beslut i Fritids- och folkhälsonämnden och en teknisk nämnd, förslagsvis Gatunämnden. - Fortsätta arbeta med demokratiutbildning (Trialog) för ungdomar och vuxna. - Fortsätta utveckla arbetet med tvärsektoriella nätverk av budbärare för att medverka till att främja barns och ungas inflytande.
PROTOKOLL 3 (9) Målområde Ekonomiska och sociala förutsättningar Andel elever som uppger att de känner sig trygga i skolan Hur stor andel instämmer absolut och instämmer i påståendet jag känner mig trygg på den här skolan. Att kunna påverka sin situation och sin omgivning ger ofta en ökad känsla av sammanhang och ökat välmående. Det man själv kan påverka bryr man sig också mer om. De flesta människor känner sig otrygga någonstans i sin omgivning. Studier visar att elever skolan ibland känner sig otrygga på vägen till och från skolan och i skolan. I Borås Stads ungdomsenkät anger 80 procent av flickorna och 78 procent av pojkarna i år 8 att de känner sig trygga i skolan. Trygghetsvandringar ökar elevernas engagemang och inflytande, ökar samarbetet mellan elever, lärare och annan skolpersonal kring trygghet samt ökar trivseln på skolan och skapar en miljö där det är lättare att lära sig saker. - Öka andelen elever i år 8 som uppger att de är trygga i skolan till minst 85 procent. - Fortsätta utveckla arbetet med trygghetsvandringar i skolan. - Stimulera fler skolor att, i enlighet med beslut i Kommunfullmäktige, använda sig av trygghetsvandringar i skolan. - Vidareutveckla metoden för att användas även i år 4-6. Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott. Polisens trygghetsmätning har inte genomförts sedan 2008. Därför har man i dagsläget ingen aktuell statistik över andel vuxna som inte hyser oro att utsättas för brott. Mellan 2000-2008 har andelen vuxna som inte hyser oro att utsättas för brott ökat från 34 procent till 41 procent. Polisens trygghetsmätning planeras att genomföras under 2011. Andel 75 år och äldre med hemtjänst. Indikatorn mäter endast behovet av hemtjänst, men förvaltningen ser det i ett vidare perspektiv. Under rörelseåret byggs den första aktivitetsplatsen för äldre och förvaltningen avser att fortsätta utveckla mötesplatser med aktivitet för äldre. I Borås Stad var behovet av hemtjänst i åldersgruppen 75 år och äldre 27 procent 2009. Det finns stora svårigheter med att få fram statistik när
PROTOKOLL 4 (9) det gäller de äldre. Detta är något som man behöver arbeta mer aktivt med för på ett bättre sätt kartlägga de äldres hälsa och levnadsvillkor. - Att andelen 75 år och äldre med behov av hemtjänst stabiliseras runt 25 procent - Få fram 5 indikatorer som mäter äldres hälsa och levnadsvillkor uppdelat på åldrarna 65-74, 75- äldre genom att satsa på ett större urval äldre i den nationella enkäten Hälsa på lika villkor. - Använda data från de förebyggande hembesöken hos dem som är 80 år som underlag för satsningar på de äldre äldre. - Fortsätta arbetet med att främja utvecklingen av möjlighet till fysisk aktivitet i närområdet. - Bidra till att skapa fler mötesplatser för de äldre. - Fortsätta arbetet med att få fram bra skadestatistik. - Stödja metoder som har till syfte att verka hälsofrämjande bland målgruppen yngre äldre. Målområde Barns och ungas uppväxtvillkor Andelen elever i år 5 som är simkunniga Simkunnighet är en skyddsfaktor i ett modernt samhälle och en friskfaktor som positivt påverkar självförtroendet och möjligheten att delta i aktiviteter. Att kunna simma är en baskunskap i säkerhet som varje barn i Sverige har rätt att få möjlighet att lära sig. Det framgår av kursplanen för ämnet idrott och hälsa i grundskolan. I Borås Stad är det 93 procent i år 5 som är simkunniga. Det är kommunerna som ansvarar för att kursplanen följs och för att alla elever ges förutsättningar för att nå målen. Ett antal myndigheter har i samverkan tagit fram en Myndighetsgemensam plan för barnsäkerhet. I den lyfter man särskilt fram problemet med drunkningsolyckor bland barn 0-6 år och har som långsiktigt mål att antalet drunkningsolyckor bland de yngsta barnen ska minska. Med förvaltningens unika möjligheter med ny simarena och ansvaret för den kommunala simundervisningen, har vi stora möjligheter att möta de små barnens behov av vattenvana under säkra former. Simkunnighet erbjuder även flera möjligheter till en aktiv fritid och skapar en trygghet i relationen till vatten. Simundervisning för såväl barn som föräldrar är ett naturligt led i integrationsarbete med tanke på att barnens aktiviteter till stor del styrs av föräldrarnas intresse och möjligheter.
PROTOKOLL 5 (9) - Att andelen barn som är simkunniga i år 5 ökar till minst 95 procent för Borås Stad. - Fortsätta främja arbetet med simkunnighet - Utreda möjligheten till en tidigare start för de kommunala simskolorna från förslagsvis 6 år - Stödja och stimulera möjligheterna till vuxensimskola Måluppfyllelse i skolan Elever som är godkända i ämnena svenska, engelska eller matematik får söka till gymnasieskolan och slutbetyg från gymnasieskolan ger i sin tur förutsättningar för högskolestudier. Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och självständigt liv. Risken för utanförskap ökar. Arbetsmarknaden ställer idag högre krav vad gäller utbildning. Andelen arbeten som inte kräver högre utbildning minskar. Etableringsfasen på arbetsmarknaden har blivit svårare och mer utdragen och förutsättningarna försämras av avbrott under utbildningstiden. En genomförd utbildning bidrar till stärkt självkänsla och framtidstro. Utbildning underlättar också för framtida förvärvsarbete och försörjning som är en viktig grund för individens och familjens välfärd, ekonomi och självrespekt. Tidigare har man i Välfärdsbokslutet följt upp indikatorn andel elever i år 9 med minst godkänt avgångsbetyg i svenska/svenska2, engelska och matematik. I enlighet med beslut i Kommunfullmäktige kommer Fritids- och folkhälsokontoret i fortsättningen följa indikatorn andel elever med minst godkänt i alla ämnen i grundskolans årskurs 9, ur ett folkhälsoperspektiv. Under läsåret 2008/2009 nådde endast 75 procent målet, som var satt till 78 procent. Målet för 2010 är 79 procent. Utvecklingsenheten driver frågan om måluppfyllelse. Borås Stads mål om ökad måluppfyllelse: - Att andelen elever med minst godkänt i alla ämnen i grundskolans årskurs 9 ökar till 79 procent för kommunen - Fortsätta samverka med olika aktörer för att medverka till att målet om ökad måluppfyllelse nås.
PROTOKOLL 6 (9) Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med. Sjukhusvård på grund av självmordsförsök eller andra självdestruktiva handlingar har ökat kraftigt bland unga kvinnor. Lyckligtvis har inte självmord bland ungdomar ökat under de senaste 15 åren, men de har heller inte minskat, vilket gäller för alla andra åldersgrupper. Självmordstankar och självmordsförsök är relativt vanliga och i den nationella folkhälsoenkäten uppgav 20 procent av kvinnorna och 13 procent av männen i åldern 16 29 år att de någon gång i livet haft självmordstankar. I Borås är det 88 procent av eleverna i år 8 uppger att de har någon vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med. Stödet från vuxna har totalt sett minskat något i Borås. I Borås Stads ungdomsenkät finns det frågor om psykisk hälsa och precis som i nationella undersökningar är det stora skillnader mellan pojkars och flickors psykiska besvär. En stor andel av flickorna i gymnasiet svarar att de känner sig nere varje dag. Den nyligen genomförda nationella kartläggningen om barns och ungas psykiska hälsa visar, att en del av eleverna i år 6 i Borås hamnar bland den fjärdedel i riket med störst problemtyngd, inom områdena mobbning och problemens påverkan i vardagslivet. - Öka andelen elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med till 92 procent. - Öka flickornas upplevda psykisk hälsa. - Fortsätta arbetet med att utveckla en strategi för föräldrastöd i hela Borås Stad. - Följa upp den nationella kartläggningen om barns och ungas psykiska hälsa med fokusgrupper bland barn, unga och professionella. - Att föräldrastödet (ÖPP och Cope) kopplas till förskole- och skolverksamheten så att skolorna mer aktivt deltar i föräldrastödet. - Involvera föreningar och andra organisationer i arbetet med föräldrastöd. - Stödja metodutveckling för att stärka identitetsutvecklingen hos målgruppen flickor samt lyfta fram lyckade projekt i syfte att stärka flickornas självbild. - Verka för mötesplatser där man kan träffa jämnåriga och vuxna med tid för samtal.
PROTOKOLL 7 (9) Målområdena Fysisk aktivitet samt Matvanor och livsmedel Andel barn med BMI under 25 i år 4 Sedan 2001 har den totala andelen barn som inte är feta i Borås Stad legat stadigt kring 95-97 procent. Skillnaderna mellan kommundelarna har varit stor under de senaste åren. Dock verkar det nu som att även denna skillnad minskar. Kommunen har en nyckelroll i att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet och goda förutsättningar för ett aktivt liv för sina invånare. Samhällsplanering och insatser för att förändra den byggda miljön har en stor potential att åstadkomma positiva förändringar i folkhälsan och motverka kroniska sjukdomar hos invånarna. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har inom sina verksamhetsområden låtit 2010 bli ett rörelsens år genom att fokusera på områden såsom t ex spår och leder och näridrottsplatser. - Att andelen barn som inte är feta ökar till 98 procent för Borås Stad totalt. - Att utjämna skillnaderna som finns i kommunen. - Fortsätta arbetet med att främja utvecklingen av möjlighet till fysisk aktivitet i närområdet. - Arbeta för att fler skolor utnyttjar möjligheten till fysisk aktivitet 30 minuter om dagen, inom ramen för hela skoldagen (SKOLFS 2003:17) - Att man i samhällsplanering beaktar barns och ungdomars möjligheter till säkra och trygga vägar till såväl förskolor, skolor som fritidsaktiviteter i närområdet, för att öka den dagliga fysiska aktiviteten - Stödja arbetet med att öka samverkan mellan olika aktörer och ta fram bra verktyg för att förebygga barnfetma. - Bilda nätverk och initiera fortbildningsinsatser och därigenom bidra till att skolmåltiderna utvecklas i positiv riktning, så att alla barn och ungdomar har möjlighet att göra bra val. Målområde Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna En positiv trend kan skönjas under perioden 2001-2009 då andelen elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol under de senaste 3 månaderna har ökat från 63 till 73 procent. Skillnaderna mellan flickors och pojkars
PROTOKOLL 8 (9) alkoholkonsumtion består, då fler flickor än pojkar uppgett att de druckit alkohol de senaste tre månaderna. Ett varningens finger kan dock höjas för att de som anger att de dricker alkohol dricker mycket. Mycket talar för att det krävs nya metoder för att få ungdomar att avstå från alkohol eller skjuta upp sin alkoholdebut. En viktig del i detta kan vara föräldrars faktiska kunskaper om ungdomars alkoholvanor och attityd till vad som kan påverka tonåringars alkoholvanor. Föräldrars förmåga att sätta tydliga gränser för ungas alkoholbruk har avgörande betydelse för att förebygga problem. Genom föräldrastödsprogram kan detta göras tydligt samt ge föräldrar verktyg för att diskutera detta med sina barn. - Öka andelen elever i år 8, såväl pojkar som flickor, som uppger att de inte dricker alkohol till minst 75 procent. - I enlighet med det drogpolitiska programmet stödja metoder som leder till att åstadkomma en drog- och alkoholfri uppväxt, skjuta upp alkoholdebuten, skapa fler alkoholfria miljöer samt minska rekryteringen till missbruk. - Stödja lokala nätverk för samverkan av det förebyggande arbetet för barn och ungdomar. - Fortsätta utveckla det drogförebyggande arbetet i föreningar. - Fortsätta samverka med ideella organisationer i drogförebyggande och brottsförebyggande syfte. - Verka för utbildningsinsatser riktade till vuxna som möter ungdomar - Erbjuda utbildningstillfällen i föräldrastödsmetoden ÖPP (Örebro Preventionsprogram). - Verka för fler drogfria mötesplatser. Övriga insatser - inriktning Den strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor anser att folkhälsomedlen skall användas för metodutvecklingsprojekt i syfte att förbättra resultatet inom ovan nämnda områden. Fritids- och folkhälsokontoret ser också behov av att få en utökad budget inom områdena fysisk aktivitet för barn och äldre, föräldrastöd och ungdomsinflytande. Fritids- och folkhälsokontoret kommer även att stödja ovanstående utvecklingsområde genom såväl rikstäckande som lokala konferenser, erfarenhetsutbyte, nätverksskapande m m för att skapa goda möjligheter till att bedriva ett gott arbete i utvecklingsområdenas riktning.
PROTOKOLL 9 (9) Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att att anta förvaltningens förslag till Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 samt överlämna ärendet till Kommunstyrelsen för eventuella ytterligare åtgärder