KALLELSE Folkhälsorådet

1/2 KALLELSE Folkhälsorådet Dag och tid: 2018-11-29 10:00 Plats: Justerare: Sessionssalen, Stadshuset Lena Andersson (S) Kallade Ledamöter Anna-Karin Skatt (S), ordförande, Lennart Rehn (S), Bengt Karlsson (S), Christer Johansson (S), Lena Andersson (S), Tony Pettersson (S), Björn Bröne (L) Ersättare Anneli Sandstedt (C), Johan Liljegrahn (M), Runo Johansson (L), Håkan Daremark (KD), Ingemar Johansson (L), Peter Friberg (M), Krister Rohman (KD), Hannyah Jörtoft (SD) Övriga Åsa Ålebring, Jerry Sandström, Malin Gustafsson ÄRENDEN 1 Budget 2018/65 2 Ansökan om medel - Prova på-handboll 2018/372 3 Ansökan om medel - Privatekonomi 2018/396 4 Utvecklingsarbete - Föräldraskapsstöd 2018/371 5 Utvecklingsarbete - Aktivitetsguide 2018/373 6 Utvecklingsarbete - Våld i nära relation och hedersrelaterat våld 2018/395 7 Folkhälsostrategens information 2018/68 8 Hälso- och sjukvårdsnämndens information 2018/69 9 Närhälsans information 2018/70 10 Folktandvårdens information 2018/71 Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Enhet. Fax: 0502-60 63 50 1

2/2 11 Nämndernas information 2018/72 12 Sammanträdesplan 2019 2018/394 Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Enhet. Fax: 0502-60 63 50 2

Folkhälsorådet i Tidaholms kommun - November 2018 Budget 2018 Tidaholms kommun 191 955 Östra HSN 191 955 Totalt 383 910 Förbrukade medel t.o.m. 22 november Kulturpucken 17 500 utbetald Amningskurser 16 800 utbetald Ekonomi i balans 40 000 utbetald Hälsans stig 2 184 utbetald Trafik- och säkerhetsprojekt 55 000 utbetald Klassbollen 5 000 utbetald Föreläsning om kognitiv svikt 68 000 utbetald Mountainbikeled 10 000 Familjecentralens dag 5 000 utbetald Föreläsning om HBTQ 5 000 utbetald Att bli vuxen i Tidaholm 10 000 betald Tidiga insatser i Tidaholm 7 000 Övrigt* 13 956 utbetald Totalt 255 440 Återstående medel 2018 128 470 3

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-11-09 Ärendenummer 2018/372 Folkhälsorådet Malin Gustafsson 0502-60 64 46 malin.gustafsson@tidaholm.se Ansökan om medel Prova på-handboll Ärendet Föreningen HVT ansöker om 8 000 kronor från folkhälsorådet till pröva påhandboll för barn. I sin ansökan informerar HVT om att de vill att fler barn och unga ska välja handbollen som sin idrott. Föreningen har haft dialog med idrottslärare till elever i förskoleklass och årskurs 1-3 som är de berörda målgrupperna för satsningen. Föreningen önskar att med klasserna var för sig hålla en enklare handbollsskola och förklara reglerna i handboll för att sedan avsluta med ett gemensamt evenemang som kallas Kom och pröva på handboll i likhet med den klasshandboll som funnits tidigare. De ansökta medlen gäller omkostnader, lön till instruktörer, material, resor mm för tidsperioden höst/vår 2018/2019. Beslutsunderlag Ansökan om ekonomiska medel Kom och pröva på Handboll IF HV Tidaholm. Lennart Flarup, 2018-11-09. Barnrättsbaserat beslutsunderlag, folkhälsostrateg Malin Gustafsson, 2018-11-22. Barnrättsbedömning Ansökan följer folkhälsorådets målområde om kost och rörelse och kan vara ett sätt att locka fler barn till föreningslivet. Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att bevilja ansökan om 8 000 kronor till HVT. 4

1/3 BARNRÄTTSBASERAT BESLUTSUNDERLAG 2018-11-22 Ärendenummer 2018/372 Folkhälsorådet Malin Gustafsson 0502-60 64 46 malin.gustafsson@tidaholm.se Ansökan om medel Prova på-handboll 1. Vilka barn berörs av beslutet? (till exempel alla barn 0-18 år i kommunen, barn i en viss årskurs, barn i ett visst bostadsområde, barn som talar ett visst modersmål, barn med en funktionsnedsättning, barn med en hälsorisk etc.) Barn i förskoleklass och årskurs 1-3. 2. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). Barn får inte diskrimineras på någon grund, till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet inför beslutet? Barn i målgruppen deltar jämlikt, enligt vad som framgår i ansökan. 3. Barnets bästa (artikel 3). Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan baseras på evidensbaserad forskning, rådande praxis eller beprövad erfarenhet. Det är inte givet att ett beslut gynnar det bästa för alla barn, eftersom barn inte är en homogen grupp utan individer. Ett beslut kan också ha olika konsekvenser för barn på kort och lång sikt, vilket bör vägas in i beslutet. Hur har vi tagit hänsyn till barnets bästa inför beslutet? Om vi inte kan tillgodose (alla eller vissa) barns bästa på grund av till exempel otillräckliga resurser, vad gör vi för att ändå säkerställa barns rättigheter? Ökade möjligheter att delta i föreningslivet är positivt för barns hälsa. 4. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 etc.). Barn har rätt till trygga uppväxtvillkor och utveckling av sin fulla potential. Barn har rätt att skyddas mot våld och övergrepp. Hur bidrar beslutet till barns utveckling och trygga uppväxtvillkor? Samma som ovan. 5. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn har rätt till inflytande och att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. De har rätt att ta del av information på ett lättillgängligt sätt. 5

2/3 Hur har barn varit delaktiga inför beslutet? Om barn inte har varit delaktiga, varför? Kan vi finna andra undersökningar om vad barn har tänkt i liknande frågor? Det framgår inte av ansökan. Vilka åsikter har barn lagt fram? - Har vi tagit hänsyn till barns rätt till lättillgänglig och lättläst information? Informationen ges via idrottslektionerna. 6. Annan relevant artikel för beslutet (se lista på nästa sida). Barns rätt till lek, vila, fritid och kultur (artikel 31). 6

3/3 Lista: Barnkonventionen består av 54 artiklar, varav artikel 1-42 särskilt berör arbetet lokalt. Här beskrivs artiklarna kortfattat. 1. Ett barn är en person under 18 år. 2. Barnet har rätt att inte diskrimineras. 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. 4. Myndigheter har ansvar att infria barnets rättigheter. 5. Barnets föräldrar har huvudansvaret för barnets uppfostran. 6. Barnet har rätt till utveckling, liv och överlevnad. 7. Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. 8. Barnet har rätt att behålla sin identitet. 9. Barnet ska inte skiljas från föräldrarna utom när det är för barnets bästa. 10. Om barnet skiljts från sin familj har det rätt till familjeåterförening. 11. Barnet ska skyddas mot olovligt bortförande. 12. Barnet har rätt att få höras, vara delaktig och få sin åsikt beaktad. 13. Barnet har rätt till yttrandefrihet, att tänka och tycka vad det vill. 14. Barnet har rätt att tro på vilken gud det vill, eller ingen alls. 15. Barnet har rätt till föreningsfrihet och mötesfrihet. 16. Barnet har rätt till sitt privatliv. 17. Barnet har rätt till lättillgänglig information. 18. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska hjälpa föräldrarna. 19. Barnet ska skyddas mot våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande. 20. Barnet har rätt till alternativ omvårdnad om det inte kan bo med sina föräldrar. 21. Vid adoption har barnet rätt att få sitt bästa beaktat. 22. Ett barn på flykt ska skyddas och få hjälp att hitta sina föräldrar. 23. Ett barn med en funktionsnedsättning har rätt att få delta i samhället på lika villkor. 24. Barnet har rätt till hälso- och sjukvård och en god hälsa. 25. Staten ska kontinuerligt se till att omhändertagna barn behandlas bra. 26. Barnet har rätt till social trygghet. 27. Barnet har rätt till en skälig levnadsstandard. 28. Barnet har rätt till utbildning. 29. I skolan ska barnet få hjälp att utvecklas och få lära sig om sina rättigheter. 30. Ett barn som tillhör en minoritets- och urbefolkning har rätt till sin kultur, sin religion och sitt språk. 31. Barnet har rätt till lek, vila, fritid och kultur. 32. Barnet ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande. 33. Barnet ska skyddas mot narkotika. 34. Barnet ska skyddas mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. 35. Barnet ska skyddas mot barnhandel. 36. Barnet ska skyddas mot annat utnyttjande. 37. Barnet ska skyddas mot tortyr, bestraffning och dödsstraff. 38. Barnet ska skyddas i väpnade konflikter och mot att bli soldat. 39. Barnet har rätt till rehabilitering om det utsatts för ett övergrepp. 40. Barnet ska behandlas rättvist om det anklagas eller döms för ett brott. 41. Om det finns bestämmelser som gör mer för barnets rättigheter än barnkonventionen ska de gälla istället. 42. Myndigheter ska göra barns rättigheter kända bland barn och vuxna. 43-54. Regler om hur de som beslutar i länder ska följa barnkonventionen. 7

Ansökan om ekonomiska medel Kom och pröva på Handboll IF HV Tidaholm. Bakgrund; Vi har diskuterat i styrelsen, hur rekrytera fler barn och ungdomar att välja handboll. Från HV Tidaholms sida har vi kört Klasshandboll 2 gånger tillsammans med VHF (Jenny m.fl.) 2012,(2013),2016. Vi har jobbat tillsammans med idrottslärarna ute i skolorna, och avslutat det hela med turnering Klasshandboll. Detta har varit uppskattat, men vi har fått dåligt med nybörjare till verksamheten. Sedan 5 år tillbaka har vi tillsammans med Tidaholms kommun, SISU och nio andra föreningar kört ett koncept(beachhandboll för vår del) som kallas för Sommaridrottsskolan. Finns att läsa om på SISU`s verksamhetsberättelser. Under 2018 var det 78 st barn som medverkade, där en del vill komma och prova på Handboll hos oss i Tidaholm. Vi har kört Beachhandbolls turnering med inbjudna föreningar från länet 2015/2016. Förslaget; Förslaget blev från styrelsens sida att vi kör konceptet Kom och pröva på handboll med enkla regler och förståelse. Vi har tänkt köra 6: års och årskurs 1-3. Kontakt har tagits med resp. idrottslärare, som är positivt inställda att vi medverkar på deras idrottslektioner. En del lärare har nämligen svårt att lära ut just handboll, men märker att konceptet(basic) som vi använder inte är så svårt. - Alltså enkel Handbollsskola. - Enkla regler (Hur många steg mm) - Avsluta det hela när samtliga klasser och årskurser är avslutade/genomgångna, med Kom och pröva på handboll Ansökan; - Söker medel till detta (8 tusen Sek; -) som skall räcka till omkostnader, lön instruktörer, material, resor mm. Detta koncept skall köras höst/vår 2018-2019. - Kan vi få hjälp med ekonomiska medel till detta, är vi övertygade om att fler barn/ungdomar kommer att välja handboll som första val. Lennart Flarup Tidaholm 2018-11-06 8

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-11-22 Ärendenummer 2018/396 Folkhälsorådet Malin Gustafsson 0502-60 64 46 malin.gustafsson@tidaholm.se Ansökan om medel - Privatekonomi Ärendet Studieförbundet Vuxenskolan ansöker om 15 000 kronor från folkhälsorådet för att genomföra föreläsningar om privatekonomi med Sandra Bourbon, grundare av företaget Framtidsfeministen. Föreläsningarna kommer fokusera bland annat på jämställdhet i sparande och investeringar och hur man kan få en sund privatekonomi. Föreläsningarna genomförs under en dag till tre olika målgrupper i samarbete med kommunens personalavdelning, budget- och skuldrådgivaren och de lokala bankkontoren. Studiecirklar erbjuds om intresse finns. Föreläsningarna avses riktas till kommunens personal, allmänheten och gymnasieelever. Beslutsunderlag Ansökan om folkhälsomedel. Åsa Bergman, Studieförbundet Vuxenskolan, 2018-11-20. Barnrättsbaserat beslutsunderlag, folkhälsostrateg Malin Gustafsson, 2018-11-22. Barnrättsbedömning Föreläsningarna är öppna inom och utom kommunen för de som vill komma och lära sig mer om ekonomi och sparande. Föräldrar som är i behov av ekonomisk rådgivning kan få nya verktyg i sin vardag, vilket positivt kan påverka barns situation och möjligheter. Målgruppen unga kan förbättra sina förutsättningar att ta sig an vuxenlivet med en hållbar ekonomi. Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att bevilja ansökan om 15 000 kronor till Studieförbundet Vuxenskolan. 9

1/3 BARNRÄTTSBASERAT BESLUTSUNDERLAG 2018-11-22 Ärendenummer 2018/396 Folkhälsorådet Malin Gustafsson 0502-60 64 46 malin.gustafsson@tidaholm.se Ansökan om medel - Privatekonomi 1. Vilka barn berörs av beslutet? (till exempel alla barn 0-18 år i kommunen, barn i en viss årskurs, barn i ett visst bostadsområde, barn som talar ett visst modersmål, barn med en funktionsnedsättning, barn med en hälsorisk etc.) Potentiellt både unga som tar del av föreläsningen och barn som finns i familjer där föreläsningen ger nya verktyg. 2. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). Barn får inte diskrimineras på någon grund, till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet inför beslutet? Föreläsningarna riktar sig till en grupp unga, på gymnasiet. 3. Barnets bästa (artikel 3). Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan baseras på evidensbaserad forskning, rådande praxis eller beprövad erfarenhet. Det är inte givet att ett beslut gynnar det bästa för alla barn, eftersom barn inte är en homogen grupp utan individer. Ett beslut kan också ha olika konsekvenser för barn på kort och lång sikt, vilket bör vägas in i beslutet. Hur har vi tagit hänsyn till barnets bästa inför beslutet? Om vi inte kan tillgodose (alla eller vissa) barns bästa på grund av till exempel otillräckliga resurser, vad gör vi för att ändå säkerställa barns rättigheter? Mer kunskap och verktyg i ekonomi kan vara värdefullt för ungdomar som är på väg ut i vuxenlivet. 4. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 etc.). Barn har rätt till trygga uppväxtvillkor och utveckling av sin fulla potential. Barn har rätt att skyddas mot våld och övergrepp. Hur bidrar beslutet till barns utveckling och trygga uppväxtvillkor? Samma som ovan. 10

2/3 5. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn har rätt till inflytande och att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. De har rätt att ta del av information på ett lättillgängligt sätt. Hur har barn varit delaktiga inför beslutet? Om barn inte har varit delaktiga, varför? Kan vi finna andra undersökningar om vad barn har tänkt i liknande frågor? Barn har inte varit delaktiga. Vilka åsikter har barn lagt fram? - Har vi tagit hänsyn till barns rätt till lättillgänglig och lättläst information? I arbetet tas hänsyn till att informationen ska vara lättillgänglig för målgrupperna. 6. Annan relevant artikel för beslutet (se lista på nästa sida). Barnet har rätt till en skälig levnadsstandard (artikel 27). 11

Ansökan om folkhälsomedel våren 2019 Ansökningsdatum: 2018-11-23 Sökande organisation/verksamhet: Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i samverkan med kommunens personalavdelning. Kontaktperson: Åsa Bergman Adress/E-post och telefon: SV Hägnevägen 2 Tidaholm 070-361 2565 Ansökt belopp: 15 000:- Bakgrund: En privatekonomi i obalans skapar ohälsa inte bara hos den enskilde utan även i dennes familj. I vårt samhälle idag ökar klyftorna, vi får också fler och fler fattigpensionärer. Var och en måste bli mer kunnig om att det egna sparandet bör börja i tidig ålder. Kunskap om var och vad man ska satsa på är viktig. Mål: Genom föreläsning ge bättre kunskap om ekonomi och aktiemarknaden. Mod och kunskap för att våga spara i aktier utan att ta stora risker. Syfte: Att stärka kunskapen om hur aktiemarknaden fungerar hos gemene man men främst för gruppen kvinnor. Utvecklingsaktivitet och tidsperiod: Föreläsning av Sandra Bourbon, grundare av företaget Framtidsfeministen. Hon berättar om hur män och kvinnor sparar olika och hur hon själv väljer ut jämställda bolag och varför fokus ligger på jämställda investeringar. Vi planerar föreläsningar anpassade för olika målgrupper under en dag i mars, våren 2019. Fokusområden: -Jämställd börs: hur spar kvinnor och män och vad lär vi av varandra för att komma igång? - Sund privatekonomi: hur får du pengarna att börja jobba för dig. - Jämställda investeringar - Våga prata pengar Från livrädd för börsen till medveten och aktiv. Under en dag möter vår föreläsare olika grupper för att där inspirera och ge kunskap. Förutom föreläsningarna tillfrågas även kommuns budget- och skuldrådgivare samt de lokala bankkontoren om medverkan vid föreläsningstillfällena. SV kommer att erbjuda med fler föreläsningar och studiecirklar i ämnet om intresse finns. Koppling till folkhälsorådets mål och prioriteringar: Målgrupp: Vi avser att nå kommunens personal, gymnasieelever samt intresserad allmänhet Budget och finansiering: Lokalhyra: 3 000:- Föredragshållare, arvode och resa: 22.000:- + moms + resa tur o retur Stockholm Medfinansiering finns om 10.000:- Total kostnad: 25 000:- Vi ansöker härmed om15 000:- beskriv i grova drag projektets/utvecklingsarbetets totala kostnader och dess finansiering 13

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-11-09 Ärendenummer 2018/371 Folkhälsorådet Malin Gustafsson 0502-60 64 46 malin.gustafsson@tidaholm.se Utvecklingsarbete Föräldraskapsstöd Ärendet I Tidaholms kommun har inletts en översyn av arbetet för att främja barn och ungas hälsa genom föräldraskapsstöd. Att det finns ett täckande stöd som också är känt i kommunen är av vikt för att stärka föräldern som skyddsfaktor för barnet. I kommunen har i samverkan med barnhälsovården genomförts en kartläggning över befintligt föräldrastöd under barnets uppväxt 0-18 år. Stödet kan vara både främjande, förebyggande (på gruppnivå) och åtgärdande (i mötet med individen). Med utgångspunkt i hela linjens arbete finns vissa behov av att stärka upp stödet, se över vilka metoder som används och ev. vidareutbilda personal. Det kan också bli aktuellt med tryck av en familjeguide och att utveckla informationen på kommunens hemsida. Under 2019 planeras ett fortsatt arbete med hela linjens föräldrastöd i kommunen. Beslutsunderlag Kartläggning av föräldrastöd, folkhälsostrateg Malin Gustafsson. Barnrättsbaserat beslutsunderlag, folkhälsostrateg Malin Gustafsson, 2018-11-22. Barnrättsbedömning Arbetet med ett stärkt föräldrastöd har goda effekter för föräldern, barnet och familjen. Genom föräldraskapsstöd kan familjen ges ökade förutsättningar och verktyg att hantera vardagen, konflikter som uppstår osv. Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att avsätta 30 000 kronor till arbetet med föräldraskapsstöd. 14

1/3 BARNRÄTTSBASERAT BESLUTSUNDERLAG 2018-11-22 Ärendenummer 2018/371 Folkhälsorådet Malin Gustafsson 0502-60 64 46 malin.gustafsson@tidaholm.se Utvecklingsarbete Föräldraskapsstöd 1. Vilka barn berörs av beslutet? (till exempel alla barn 0-18 år i kommunen, barn i en viss årskurs, barn i ett visst bostadsområde, barn som talar ett visst modersmål, barn med en funktionsnedsättning, barn med en hälsorisk etc.) Alla barn i kommunen vars föräldrar känner behov av stöd eller rådgivning. 2. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). Barn får inte diskrimineras på någon grund, till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet inför beslutet? Ett av huvudmålen med arbetet är att finna en strategi för stöd under barnets hela uppväxt. 3. Barnets bästa (artikel 3). Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan baseras på evidensbaserad forskning, rådande praxis eller beprövad erfarenhet. Det är inte givet att ett beslut gynnar det bästa för alla barn, eftersom barn inte är en homogen grupp utan individer. Ett beslut kan också ha olika konsekvenser för barn på kort och lång sikt, vilket bör vägas in i beslutet. Hur har vi tagit hänsyn till barnets bästa inför beslutet? Om vi inte kan tillgodose (alla eller vissa) barns bästa på grund av till exempel otillräckliga resurser, vad gör vi för att ändå säkerställa barns rättigheter? Som skyddsfaktor är föräldraskapet viktigt för varje barn, och därför är olika typer av stöd i föräldraskapet också viktigt när det uppstår behov. 4. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 etc.). Barn har rätt till trygga uppväxtvillkor och utveckling av sin fulla potential. Barn har rätt att skyddas mot våld och övergrepp. Hur bidrar beslutet till barns utveckling och trygga uppväxtvillkor? Samma som ovan. 15

2/3 5. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn har rätt till inflytande och att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. De har rätt att ta del av information på ett lättillgängligt sätt. Hur har barn varit delaktiga inför beslutet? Om barn inte har varit delaktiga, varför? Kan vi finna andra undersökningar om vad barn har tänkt i liknande frågor? Barn har inte varit delaktiga i beslutet. Vilka åsikter har barn lagt fram? - Har vi tagit hänsyn till barns rätt till lättillgänglig och lättläst information? I arbetet ingår att titta på vilken lättillgänglig information som finns om stöd. 6. Annan relevant artikel för beslutet (se lista på nästa sida). Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska hjälpa föräldrarna (artikel 18). 16

Närhälsan Närhälsan Skola Samverkan Skola Skola Skola Skola Skola Socialtjänst Samverkan Samverkan Socialtjänst Kultur/fritid Skola Socialtjänst/skola Samverkan Socialtjänst Skola Skola Samverkan Skola Socialtjänst Samverkan Samverkan Skola Samverkan Samverkan Närhälsan Socialtjänst Socialtjänst/skola Närhälsan Tidslinje för stöd till barn och familjer i Tidaholms kommun Stöd Universell prevention (riktad till alla) BMM BVC Pedagogiskt arbete i förskola och skola Rutiner för att främja skolnärvaro Fullföljda studier genom trygghet och studiero IT-pedagog Barn- och elevhälsoplan Barnhälsoteam Elevhälsoteam Alla barn i Centrum (ABC) ABC till förskolepersonal (genom SAM-KRAFT) Fysisk aktivitet på recept Familjecentralens öppna verksamhet Godsmagasinet Lågstadiesatsning IFO finns ute på skolor (Hökensås och Forsen) Främjande arbete inom psykisk hälsa - Att bli vuxen i Tidaholm Selektiv prevention (riktad till grupper) Älskade barn (föräldrar som är nya i Sverige) Drivhuset KlassRePulse för att förbättra klassklimatet Samverkansmöten IFO-skola Indikerad prevention (riktad till individer) Specialpedagogiskt arbete Parenting young children (PYC) (föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar) Råd och stöd för familjer Råd och stöd för skolledare och personal Nätverksmöten/SIP RePulse SAM-KRAFT Närvaroteam Ungdomsmottagning Funktionell familjeterapi (FFT) Motiverande samtal (MI) Tilläggsuppdrag psykisk hälsa Barnets uppväxt (0-19 år) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 18

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-11-09 Ärendenummer 2018/373 Folkhälsorådet Malin Gustafsson 0502-60 64 46 malin.gustafsson@tidaholm.se Utvecklingsarbete Aktivitetsguide Ärendet 2016 trycktes en aktivitetsguide som skickades ut till alla familjer med barn 0-5 år. Guiden innehöll en samling av alla aktiviteter i kommunen som riktar sig till målgruppen, information om kommunens med fleras verksamheter för de yngsta barnen samt information om vanliga frågor kring kost, sömn, amning mm. Guiden togs emot väl av målgruppen och trycktes så småningom i en andra upplaga så att sammanlagt 1300 exemplar har delats ut. Guiden har även delvis översatts till arabiska. Till 2019 är guiden i behov av uppdatering för att kunna skickas ut på nytt till nyblivna föräldrar. För att trycka cirka 1000 nya exemplar är kostnaden omkring 30 000 kronor. Beslutsunderlag Barnrättsbaserat beslutsunderlag, folkhälsostrateg Malin Gustafsson, 2018-11-22. Barnrättsbedömning Lättillgänglig information om fritidsaktiviteter som finns i kommunen, samt om de verksamheter som familjer kan ha stöd av i samhället, bidrar troligen till att fler hittar dit. Detta i sin tur kan ha en god inverkan på familjers sociala tillvaro och hälsa. Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att avsätta 30 000 kronor till arbetet med aktivitetsguiden. 19

1/3 BARNRÄTTSBASERAT BESLUTSUNDERLAG 2018-11-22 Ärendenummer 2018/373 Folkhälsorådet Malin Gustafsson 0502-60 64 46 malin.gustafsson@tidaholm.se Utvecklingsarbete - Aktivitetsguide 1. Vilka barn berörs av beslutet? (till exempel alla barn 0-18 år i kommunen, barn i en viss årskurs, barn i ett visst bostadsområde, barn som talar ett visst modersmål, barn med en funktionsnedsättning, barn med en hälsorisk etc.) Barn främst i målgruppen 0-5 år. 2. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). Barn får inte diskrimineras på någon grund, till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet inför beslutet? Aktivitetsguiden går ut till alla hushåll i målgruppen. 3. Barnets bästa (artikel 3). Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan baseras på evidensbaserad forskning, rådande praxis eller beprövad erfarenhet. Det är inte givet att ett beslut gynnar det bästa för alla barn, eftersom barn inte är en homogen grupp utan individer. Ett beslut kan också ha olika konsekvenser för barn på kort och lång sikt, vilket bör vägas in i beslutet. Hur har vi tagit hänsyn till barnets bästa inför beslutet? Om vi inte kan tillgodose (alla eller vissa) barns bästa på grund av till exempel otillräckliga resurser, vad gör vi för att ändå säkerställa barns rättigheter? Det är positivt att familjer med barn får vetskap om de aktiviteter som är till för dem. 4. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 etc.). Barn har rätt till trygga uppväxtvillkor och utveckling av sin fulla potential. Barn har rätt att skyddas mot våld och övergrepp. Hur bidrar beslutet till barns utveckling och trygga uppväxtvillkor? Den information som finns i aktivitetsguiden kan hjälpa familjer att hitta till olika aktiviteter och verksamheter som blir viktiga i familjens liv. 20

2/3 5. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn har rätt till inflytande och att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. De har rätt att ta del av information på ett lättillgängligt sätt. Hur har barn varit delaktiga inför beslutet? Om barn inte har varit delaktiga, varför? Kan vi finna andra undersökningar om vad barn har tänkt i liknande frågor? Nej. Vilka åsikter har barn lagt fram? - Har vi tagit hänsyn till barns rätt till lättillgänglig och lättläst information? Guiden är skriven med kortfattad text och mycket bilder för att öka tillgängligheten. 6. Annan relevant artikel för beslutet (se lista på nästa sida). Barns rätt till lek, vila, fritid och kultur (artikel 31). 21

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-11-22 Ärendenummer 2018/395 Folkhälsorådet Malin Gustafsson 0502-60 64 46 malin.gustafsson@tidaholm.se Utvecklingsarbete Våld i nära relation och hedersrelaterat våld Ärendet I kommunen har under året startats ett nätverk med representanter för kommunens olika verksamheter inom socialtjänst, omvårdnad, skola, förskola och arbetsmarknadsenhet, samt representanter för vårdcentral, barnhälsovård, frivård och polis. Tillsammans bildar nätverket en arbetsgrupp som har sett över vilka rutiner och vilken kunskap som fattas för personal vad gäller våld i nära relation och hedersrelaterat våld. Kunskapen blir viktig för att bemöta invånare, brukare och barn som är utsatta. I nätverket har framkommit att behov av en kunskapshöjning till personalen finns och utbildningar om våld planeras. Till detta skulle behöva avsättas 45 000 kronor. I samband med utbildningarna kommer också rutiner behöva tas fram. Beslutsunderlag Barnrättsbaserat beslutsunderlag, folkhälsostrateg Malin Gustafsson, 2018-11-20. Barnrättsbedömning Arbetet med våld i nära relation och hedersrelaterat våld rör barn eftersom de kan leva som anhöriga till personer som utsätts för våld eller själva bli utsatta. Mörkertalet är troligen stort, varför det är viktigt att jobba förebyggande och upptäckande. Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att avsätta 45 000 kronor till arbetet mot våld i nära relation och hedersrelaterat våld. 23

1/3 BARNRÄTTSBASERAT BESLUTSUNDERLAG 2018-11-22 Ärendenummer 2018/395 Folkhälsorådet Malin Gustafsson 0502-60 64 46 malin.gustafsson@tidaholm.se Barnrättsbaserat beslutsunderlag 1. Vilka barn berörs av beslutet? (till exempel alla barn 0-18 år i kommunen, barn i en viss årskurs, barn i ett visst bostadsområde, barn som talar ett visst modersmål, barn med en funktionsnedsättning, barn med en hälsorisk etc.) Beslutet rör barn som växer upp med våld i hemmet eller som utsätts för hedersrelaterat våld. 2. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). Barn får inte diskrimineras på någon grund, till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet inför beslutet? Beslutet syftar till att höja kunskapen om våld i nära relation för att bättre kunna bemöta personer som är med om det. Dessa kan också vara föräldrar. 3. Barnets bästa (artikel 3). Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan baseras på evidensbaserad forskning, rådande praxis eller beprövad erfarenhet. Det är inte givet att ett beslut gynnar det bästa för alla barn, eftersom barn inte är en homogen grupp utan individer. Ett beslut kan också ha olika konsekvenser för barn på kort och lång sikt, vilket bör vägas in i beslutet. Hur har vi tagit hänsyn till barnets bästa inför beslutet? Om vi inte kan tillgodose (alla eller vissa) barns bästa på grund av till exempel otillräckliga resurser, vad gör vi för att ändå säkerställa barns rättigheter? Det är barnets bästa att uppmärksamma och skydda från våld. 4. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 etc.). Barn har rätt till trygga uppväxtvillkor och utveckling av sin fulla potential. Barn har rätt att skyddas mot våld och övergrepp. Hur bidrar beslutet till barns utveckling och trygga uppväxtvillkor? Barnets rätt att skyddas mot våld är viktig för att garantera barnets trygghet. 24

2/3 5. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn har rätt till inflytande och att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. De har rätt att ta del av information på ett lättillgängligt sätt. Hur har barn varit delaktiga inför beslutet? Om barn inte har varit delaktiga, varför? Kan vi finna andra undersökningar om vad barn har tänkt i liknande frågor? Nej. Vilka åsikter har barn lagt fram? - Har vi tagit hänsyn till barns rätt till lättillgänglig och lättläst information? Informationsinsatserna vänder sig främst till vuxna som i sin tur möter barn. 6. Annan relevant artikel för beslutet (se lista på nästa sida). - 25

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2018-11-22 Ärendenummer 2018/394 Folkhälsorådet Malin Gustafsson 0502-60 64 46 malin.gustafsson@tidaholm.se Sammanträdesplan 2019 Ärendet Folkhälsostrategen föreslår följande första mötesdatum för 2019: 12 februari kl. 10-12 i Sessionssalen, Stadshuset. Vid det första mötet kan sammanträdesplanen för övriga möten 2019 beslutas av det nya folkhälsorådet. Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att 2019 års första folkhälsoråd blir den 12 februari. 27