Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre grad än kvinnor. Personer födda under vinter halvåret drabbas mer. Vård intyg LPT.
Etiologin är ofullständigt klarlagd. Dopaminsystemet:obalans i hjärnans dopanimsystem med underaktivitet mesokortikalt och överaktivitet mesolimbiskt. Stress och miljöfaktorer:stress-sårbarhetsmodellen är en teori om miljöfaktorer betydelse för uppkomst av schizofreni.
Syrebrist under förlossningen. Virusinfektioner(t ex influensa under graviditet). Preeklampsi. Svält under fosterutvecklingen. Immigration. Urban uppväxt. Cannabismissbruk.
POSITIVA SYMTOM Hallucinationer. Tankestörningar. Vanföreställningar. Desorganiserat tal och beteende. Kataton beteende. NEGATIVA SYMTOM Självförsjunkenhet. Känslomässiga störningar. Viljelöshet. Affaktiv avflackning.
Desorganiserad schizofreni. Kataton schizofreni. Odifferentierad schizofreni. Residual schizofreni. Paranoid schizofreni.
Depression. Autism. Social fobi. Paniksyndrom. Generaliserat åndestsyndrom. Tvångssyndrom. ADHD. Trotssyndrom.
20-30% uppvisar god återhämtning och kan leva väsentligen normala liv 20-30% fortsätter att ha begränsade symtom och svårigheter 40-60% har bestående betydande funktionsnedsättning Ca 15 % terapirefraktära, dvs behandling hjälper ej Bättre prognos: sen debut, snabbt insjuknande, god premorbid funktion, positiva symtom
Schizofreni:symtomen minst 6 månader. Schizofreniformt syndrom:schizofreni symtom men kortare varaktighet funktionsnedsättning (1-6månader). Schizoaffektiv syndrom:depression eller mani med schizofreni symtom minst 2 veckor.
Yttre. Formell kontakt. Emotionell kontakt. Psykomotrik. Grundstämning. Affekter. Tankeförlopp. Psykostecken. Kognition. Suicidalitet. Sjukdomsinsikt. Behandlingsmotivation.
Anamnes och social utredning Psykiatrisk sjukdom i släkten Förlossningskomplikationer Somatisk sjukdom Skalltrauma Familjeförhållanden Uppväxt Utveckling Arbete/utbildning Personlighet Intressen Sjukdomsutveckling Självmordsförsök Aktuella stressorer Drogbruk/Drogmissbruk
Hjärta/lungor,buk., neurologistatus. blodstatus, tyroida prover, elektrolyter. EKG. EEG. Hjärnavbildningsstudie(CT,MR). Narkotikascreening. Psykologisk utredning: Neuropsykologiska test innefattande uppmärksamhet, intellektuell nivå, minnesfunktioner och exekutiva funktioner. Personlighetsbedömning. Bedömning av lämplighet för psykoterapi.
Behandlingen består av en kombination av neurolyptika läkemedel,psykoterapi,sociala åtgärder. Antikolinergika ges för att minska biverkningar(antikolinergika är en grupp läkemedel som hämmar eller blockerar acetylkolinets effekter på det perifera och centrala nervsystemet, och hämmar därmed det parasympatiska nervsystemet.)
Har ofta ligand-bindning till ett stort antal typer av neurotransmittor receptorer: Dopamin typ 2 receptorer viktig för den antipsykotiska effekten hos de flesta medel. Kan ge extra pyramidala biverkningar och ökade prolaktin nivåer. Serotonin receptorer, främst 5HT2 bidrar troligen till den antipsykotiska effektev Histamin receptorer kan ge sedation och aptitökning Kolinerga receptorer kan ge biverkningar relaterade till autonoma nervsystemet samt nedsatt uppmärksamhet
Traditionella neuroleptika : Hibernal, Haldol, Trilafon, Cisordinol Verksamma främst genom blockad av Dopamin typ 2 receptorer Atypiska neuroleptika (heterogen grupp): Leponex, Risperdal, Zyprexa, Zeldox, Seroquel, Abilify - Verksamma via delvis andra mekanismer, förutom dopaminerga även t ex serotonerga receptorer Lågdosstrategi, monoterapi. Tabletter eller depotinjektioner.
Neuroleptika väl dokumenterad effekt i behandling av psykossjukdom, både i akut fas och som underhållsbehandling Tidigt insatt behandling med neuroleptika ger lindrigare sjukdomsförlopp Underhållsbehandling ger en 4-5 faldig minskning av risken för återfall Positiva symtom reduceras vanligen inom några veckor Mer begränsad effekt på negativa och kognitiva symtom Stor variation i respons mellan individer en relativt stor patientgrupp är läkemedelsresistent
Parkinsonism(Traditionella neuroleptika). -Skakningar. -Muskelstelhet. Akatisi. Dystoni. Tardiv dyskinesi. Anhedoni. Kognitiv hämning. Viktökning(särskilt Zyprexa och Leponex). Störningar i autonomo nervsystemet. Blodtryck, salivation
Internetmedicin.se STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. www.viss.se Läkemedelsboken 2011-2012. MINI-D IV (Diagnostiska Kriterier enligt) TACK...