Arbetsplan. för Paradisskolans gula arbetslag 7a, 7b, 8a, 8b. Läsåret 15/16

Relevanta dokument
Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Östra förskolan

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

2.1 Normer och värden

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Arbetsplan Fryxellska skolan 2017/18

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Lokal arbetsplan Läsåret

Adolfsbergsskolan F-6 s vision: Lika-unika, stolta barn och vuxna tillsammans för trygghet, glädje och lärande

starten på ett livslångt lärande

svenska, engelska, matematik och bild

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Senast ändrat

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Teamplan Ugglums skola F /2012

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan Läsåret 2018/2019. Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan för Vedeby särskola

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

Vision och målbild förskola och grundskola

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2016/2017

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Rapport HT Jarlabergs skola. Nacka kommun

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Lokal arbetsplan Läsåret

för Hemsjö fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Innehå llsfö rteckning

utbildningsgarantier

LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Lokal arbetsplan Läsåret

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

FÖRSKOLA Indikatorer 1. Varje förskolas utveckling 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.2 Miljö, lokaler och utrustning 1.3 Barngruppens sammansättning

Arbetsplan för Parkens Förskola

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Kvalitetsarbete i förskolan

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Futuraskolan Rådan. Sollentuna kommun

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Arbetsplan för Ängaboskolan Läsåret 2017/2018

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Lokal arbetsplan Läsåret

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2018/2019

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

IUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Arbetsplan. För. Paradisskolans Gröna Arbetslag 7-9. Läsåret 15/16

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Lokal arbetsplan Läsåret

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Arbetsplan för Kullingsbergsskolan Årskurs 4-6

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Kvalitetsrapport Förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Barn- och utbildningsplan

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Transkript:

Arbetsplan för Paradisskolans gula arbetslag 7a, 7b, 8a, 8b Läsåret 15/16

Vision och verksamhetens inriktning Trollhättans stads vision Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Verksamhetens inriktning Grundskola: I skolan ska elevens individuella behov, lärande och kunskapsutveckling stå i centrum. Kärnverksamheten i skolan omfattar lärande, omsorg och fostran, vilket ska prägla hela systemet för styrning och ledning såväl som de stödjande systemen. Skolan ska vara en trygg och demokratisk mötesplats som skapar förutsättningar och lust hos eleverna att utveckla kunskaper och färdigheter för att kunna påverka och orientera sig i ett föränderligt samhälle. Skolan ska präglas av nyfikenhet, kreativitet, likvärdighet och ömsesidig respekt. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med god ekonomisk hushållning. Fritidshem: I fritidshemmet ska barnets individuella behov, lärande och utveckling stå i centrum. Kärnverksamheten i fritidshemmet omfattar lärande, omsorg och fostran, vilket ska prägla hela systemet för styrning och ledning såväl som de stödjande systemen. Fritidshemmet ska vara en trygg och demokratisk mötesplats som skapar förutsättningar och lust hos barnen att utveckla kunskaper och färdigheter för att kunna påverka och orientera sig i ett föränderligt samhälle. Fritidshemmet ska präglas av nyfikenhet, kreativitet, likvärdighet och ömsesidig respekt. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med god ekonomisk hushållning. Paradisskolan och Björndalsskolan På Paradisskolan och Björndalsskolan går ca 550 elever från förskoleklass upp till årskurs 9. Skolorna tillhör Västra skolområdet och vi finns i ljusa och fräscha lokaler som inbjuder till lärande. Hos oss är det viktigt att våra elever får vara med i arbetet att påverka både den fysiska lärmiljön, men också lärmiljön i stort, då elevdemokrati är något som starkt präglar vårt arbete. På Paradisskolan finns också English Speaking School, ESS, och English Speaking Class, ESC, där vi erbjuder undervisning genom det engelska språket. Våra tre ledord är kunskap, klokskap och redskap och hos oss möter du engagerade pedagoger som erbjuder en varierad undervisning där elevernas intressen, erfarenheter och kunskaper är utgångspunkten. Vi har ett ständigt pågående utvecklingsarbete i syfte att utveckla den goda lärmiljön på olika sätt och vi arbetar mycket hårt och målmedvetet för att ge varje elev precis vad hon/han behöver för att lära och utvecklas så långt som möjligt. Vi arbetar med digitala verktyg på de sätt som bäst stödjer elevernas lärande genom en god tillgång, både till verktygen, men också till kunskapen om hur vi bäst använder dem.

Så här arbetar vi på Paradisskolan för att barnen/eleverna ska nå sina mål: Alla elever ska ha en bra lärandemiljö Normer och värden Trygghet, arbetsro, respekt och bemötande är honnörsord som genomsyrar vår dagliga verksamhet. Vi försöker se till alla barns bästa. Vi lägger stor vikt vid hur både elever och personal bemöter varandra och tar tag i situationen där den uppstår samt har täta kontakter med hemmen vid behov. Arbete med elever i behov av särskilt stöd Det kollegiala samarbetet är grunden för arbetslagets arbete med elever i behov av särskilt stöd. Vi håller kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare via mejl, telefon och, i de fall det behövs, samtal på skolan för att tillsammans kunna hitta de vägar som bäst hjälper eleven. Vi bemöter elever i behov av särskilt stöd med respekt och försöker tillgodose deras behov och hitta individuella lösningar. För att ytterligare hjälpa dessa elever har vi till viss del extra resurs i form av resurspersonal. Specialpedagoger, övriga elevhälsoteamet och ledningen stöttar. Alla elever har tillgång till en ipad och datorer finns att låna som extra hjälpmedel med till exempel talsyntes. Individuella schemalösningar kan förekomma liksom stöttning och extrastöd i vissa ämnen. Samverkan För att ge eleverna en trygg och utvecklande miljö i skolan är kontakten mellan hem och skola en viktig del genom föräldramöten, utvecklingssamtal, telefon- och mejlkontakter. Samverkan sker såväl ämnesövergripande som åldersintegrerat. Temadagar, friluftsdagar och inspirationsdagar genomförs årskursvis, 7-9 eller F-9. Studiebesök, exkursioner och projektarbeten genomförs i möjligaste mån i samarbete med näringsliv och samhällsinstanser för att levandegöra undervisningen, till exempel tingsrätten, Innovatum, N3, Non Smoking Generation och Ungdomsmottagningen. Under pedagogiska diskussioner vid arbetslagsmöten, då vi ser att kursplanemål sammanfaller i olika ämnen försöker vi sambedöma förmågorna. För att skapa en bra lärmiljö för eleverna samarbetar vi också med lärare i andra arbetslag och med elevhälsoteamet. Vid stadieövergång lämnar lärare från år 6 över information som är viktig för bemötandet i år 7.

Samarbetsövningar som till exempel kamratbanan används för att stärka elevsamarbetet. Vi bryter schemat vid olika tillfällen och har gemensamma aktiviteter i 7-9 eller F-9. Utvecklingssamtal hålls en gång per termin där elev, vårdnadshavare och mentor deltar. Trivselenkät genomförs en gång per år. Varje vecka har klassen mentorstid där kommunikation sker mellan klass, personal och elevråd. Karläggning av extra insatser sker och åtgärdsprogram skrivs om eleven inte når kunskapskraven. Dessa följs upp i samarbete med hemmet. Arbetslagsmötena är en viktig del i detta arbete. Varje elevs kunskapsutveckling ska stärkas Pedagogerna lägger stor vikt vid att ha välplanerade och strukturerade lektioner där vi varierar, individanpassar och levandegör undervisningen. Eleverna utmanas utifrån sin kunskapsnivå och arbetar vi aktivt med formativ bedömning enligt LGR 11. Redovisningsformerna varierar mellan till exempel skriftliga prov och inlämningar samt muntliga redovisningar både individuellt och i grupp.vi arbetar utifrån att språket är grunden till all utveckling av förmågor och kunskaper. Därför läggs stor vikt vid elevernas möjlighet till utveckling av sin språkliga förmåga. Vi motiverar och stimulerar för ett livslångt och glädjefyllt lärande. Vi delar och delger olika former av respons, gärna direkt i samband med lektionen. Varje lärare möter eleverna i deras kunskapsinhämtning genom individuella samtal och kommentarer i samband med avslutade moment, Vklass, coachingsamtal och utvecklingssamtal. Sambedömning inom olika ämnen och ämnesområden. Våra elever och deras vårdnadshavare ska ha inflytande över och delaktighet i sitt lärande och utveckling

Ett av målen i läroplanen är att ta ett personligt ansvar för sina studier och detta strävar vi efter på olika sätt. Ju äldre eleverna är desto större ansvar förväntas de ta. Inflytande har eleverna genom planering tillsammans med läraren inför arbetsmomenten, mentorstid, matråd, elevråd samt elevskyddsombudsmöten. Som en del i att lära eleverna att ta ansvar för sin egen utbildning arbetar vi med studieteknik kontinuerligt. Att ta ansvar tränas dagligen såväl socialt som kunskapsmässigt både i klassrum och korridorer, olika former av utvärderingar och diskussioner i samråd med eleverna. Trivselenkät görs årligen i alla klasser. Klassombudsmöten hålls två gånger/termin där föräldrar får information, insyn i skolans arbete och chans att ha dialog med rektorerna.