Uppdragsutbildning Summering av konferensen i Kalmar 28 29 mars Anteckningar av våra studentmedarbetare Ludvig Engström, Lex Gustafsson och Maja Wetterlundh. Torsdag 28 mars Ekonomiska förutsättningar för uppdrag - Ekonomistyrningsverket - Ellen Rova & Viktoria Nüth Ekonomistyrningsverkets roll: Kontrollerar statens finanser Ekonomistyrning Granskar EU-medlen Redovisning Regeringsuppdrag. Deras uppdragsverksamhet: Granskar uppdragsverksamheter Tillsyn och rådgivande funktion. lärosätena kan alltid ställa frågor om t.ex. avgiftsfördelning och regelverk till ekonomistyrningsverket på https://www.esv.se/statens-ekonomi/redovisning/radgivning/. ESV:s fokus gällande uppdragsverksamhet och avgiftsförordning Stort fokus på avgifterna. Började se över samrådsförfarandet var tredje år. ESV jämfört med Riksrevisionen Riksrevisionen granskar myndigheter externt under regeringen. ESV är en ekonomiavdelning under staten som granskar internt och har en mer rådgivande funktion än riksrevisionen. Full kostnadstäckning - ett ekonomiskt mål När det gäller uppdragsutbildning och uppdragsforskning ska man ta hänsyn till under- och överskott för att uppnå balans. Icke-myndigheter påverkas inte lika mycket som myndigheter, eftersom de inte är lika bundna till regelverket och följer andra principer. Råd om förhållning till overhead: Fördela kostnader där det är möjligt - hitta rimlig fördelningsnyckel. Indirekta kostnader ska fördelas. Utgå från verksamheten och se vilka kostnader som kommer naturligt. Generellt borde de indirekta kostnaderna bli lägre. 1
Direkta kostnader är grunden. Fördela de direkta kostnaderna först till respektive verksamhet. Skapa en kalkylmodell för att fånga de direkta kostnaderna; bör bli lägre indirekta kostnader i normala fall. En detaljerad modell är dyrare, jämfört med en enklare modell men fångar upp mer kostnader. Att skapa kalkylmodeller Alla lärosäten har en modell som de följer, men många behöver lite extra hjälp med overheaden. Många universitet och högskolor har stora över- och underskott inom många verksamheter. Överskott - om man får för mycket? Det händer inte mycket, men det ska ses på lång sikt. Om det är 10 % eller mer måste det meddelas till regeringen om hur det ska förmedlas i årsredovisningen. Långt innan detta nås bör man reagera och lägga upp en plan för hur överskottet ska minskas och hur man ska nå balans. Har man dragit på sig ett stort över- eller underskott kan det vara svårt att reda ut detta under en kortare tid, eftersom de vanligtvis existerar under en längre tid. Vad får man använda ett överskott till? Till samma verksamhet och efter åren efter till samma kollektiv. Det är viktigt att bedöma om det existerar ett överskott, hur kostnaderna kan fördelas eller om man verkligen har tagit med alla kostnader. Överskott kan subventioneras inom samma grupp, men bör inte göras mellan olika grupper. Vad är kollektivet i detta fall? Med kollektiv menas de som betalar för uppdragsutbildningen. Samtliga uppdragsutbildningar är ett kollektiv. Uppdragsutbildning, via bolag eller lärosäte? Bolag vill gå i vinst, och därav har de en annan typ av hantering och ett helt annat tänk. Rekommenderas att förhålla sig till styrningen och regelverket och göra en egen bedömning om vad som passar verksamheten bäst. Konkurrenslagstiftning på öppen marknad? Det är problematiskt hos många myndigheter, men man måste förhålla sig till den. Prisskillnader har inte analyserats. Privata bolag följer inte samma ramar. Över- och underskott är det största problemet, och att de inte tas i åtanke från föregående år. Strong Together - Viveka Bonde 1. Kortfattat om uppdragsutbildningar Uppdragsutbildning anordnas mot avgift från en annan än en fysisk person. Uppdragsgivaren utser deltagare. Lärosäten har rätt att kvalitetsgranska kandidater för uppdragsutbildning. Enligt högskolelagen sker uppdragsutbildning separat från högskoleutbildning. Utbildningsanordnare kontrolleras indirekt av regeringen. 2
2. Juridiska pelare för uppdragsutbildning 1. Myndighet - Myndighetsutövning för studenter med staten som huvudman. Finansieras i huvudsak genom anslag. 2. Arbetsgivaransvaret - Resursfördelning av personal. Arbetsgivaren optimerar lärosätenas verksamhetsresurser. Finansieras genom samtliga resurser som högskolan har. 3. Avtalspart - När man ingår avtal så ingår man i ett civilrättsavtal. Uppdragsutbildning för deltagare med extern uppdragsgivare. Denna pelaren finansieras med avtalsavgifter; full kostnadstäckning gäller. 3. Principen om full kostnadstäckning Högskolor med staten som huvudman får bedriva, om de betalar avgift. Högskolorna får själva bestämma avgiftens storlek enligt principen om full kostnadstäckning. Rättsliga utgångspunkter Informationsskyldighet Uppdragsutbildningsförordningen Universitet- och högskolerådets föreskrifter om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor Avgiftsförordningen Förordning om redovisning av studier mm. vid universitet och högskolor Förordning om hantering av statliga fordringar Regleringsbrev Avtal (enskilda utbildningsanordnare). Ekonomiska ramar för uppdragsutbildning Inkomstkällor: Anslag, bidrag, donationer, och avgifter Högskolorna får själva bestämma avgiftens storlek enligt principen om full kostnadstäckning. Regleringsbrev kan specificera fördelningen av intäkter för en högskola. Regeringen fattar de yttersta besluten om verksamhetens omfattning. 4. Praktisk tolkning och tillämpning av full kostnadstäckning Med full kostnadstäckning ( 5) lägger man ut principer. Betalning måste begäras för genomförandet av hela uppdraget. Svårt att avgöra hur forsknings- och utvecklingsarbete ska prissättas, lätt att få över- eller underskott. Underlag för beräkning av full kostnadstäckning ska finnas. Avgift - kostnader - prissättningskalkyler. Full kostnadstäckning innebär att intäkterna på sikt skall täcka samtliga kostnader som direkt eller indirekt kan hänföras till den avgiftsbelagda verksamheten. Samråd med Ekonomistyrningsverket. Vilka direkta och indirekta kostnader skall inkluderas i underlaget? Skillnad mellan indirekt och direkt kostnad Direkt: den som genomför uppdraget. Genomförande etc. Indirekt: övrigt stöd. 3
Exempel på direkta och indirekta kostnader som ska inkluderas: Marknadsföring Administrativa kostnader Lokalkostnader Mat & dryck Bibliotek (legitimeras av att lärosäten bör ha ett bibliotek, kan därför ta betalt). Vem ska betala för en uppdragsutbildning? Det skiftar beroende på kravställningar av att utbildningen genomförs. Betalning sker via civilrättsligt avtal. Lärarens material är utgångspunkt, utomstående kan inte diktera vad utbildningen ska innehålla. Vem äger materialet? Materialet som ett lärosäte tar fram köps av företaget, vilket innebär att köparen kan ställa krav på materialet, när myndigheten/lärosätet utformar det. Generellt krav på tillgänglighet existerar fortfarande. Hur ska full kostnadstäckning hanteras när det inte går jämt upp? Uppdragsutbildning som går med förlust innebär en risk för att statliga anslag används för att täcka förlusten. Uppdragsutbildning som går med vinst innebär risk för att utbildningsanordnaren blir eller kan anses vara beroende av den sortens 'finansiering', till skada för den avgiftsfria utbildningen. Dessutom finns konkurrensrättsliga aspekter. 5. Hantering av överskott (hur kreativ och flexibel kan man vara?) SUHF-modellen för redovisning av direkta och indirekta kostnader Alla intäkter och kostnader fördelas ner i organisationen till kostnadsbärarna med direkta kostnader som fördelningsbas. Ett universitet som får disponera inkomster från uppdragsutbildning skall balansera inkomsten i resultatet för räkenskapsåret. Eventuella överskott skall kvarstå inom samma verksamhetsgren och balanseras till kommande år. Modellen är enkel, tydlig och transparent och den kan med fördel användas för att åstadkomma korrekt intäktsredovisning. Högskolans verksamhet delas in i kärnverksamhet och stödverksamhet. Kärnverksamheten delas in i avgränsade verksamheter, som kallas kostnadsbärare. Över- respektive underskott bör vid väsentliga belopp återföras till kärnverksamheten, men bör i normalfallet inte återföras till kostnadsbärarna. Högskolan bör besluta om principer för uppföljning och hur och när överskott disponeras och underskott täcks. Vissa högskolor "nollställer" före bokslut och andra har "nollställt" först efter bokslut. Huvudsaken är att det går att följa upp över- resp. underskott och att det finns beslutade principer för hanteringen. 4
Den som är ansvarig för verksamheten beslutar hur över- resp. underskott disponeras eller täcks (inom ramen för högskolans beslutade interna regler). 6. Konsekvenser av att inte följa principen om full kostnadstäckning: Överskott i strid mod 5 avgiftsförordningen Kritik från UKÄ Granskningsrapport gällande brister från Riksrevisionen Minskat förtroende. 7. Uppdrag i lärosäte jämfört med holdingbolag Holdingbolag ägda av lärosäten skall kunna bilda dotterbolag som har uppgiften att förmedla uppdragsutbildning åt statliga universitet och högskolor. 8. Konkurrensrättsliga aspekter Första kapitlet, 5 i Konkurrenslagen: omfattar inte inköp utan endast försäljningsverksamhet. Uppdragsutbildning kan falla in i denna definitionen. Enligt tredje kapitlet, 27 är Staten förbjuden från att i en säljverksamhet snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden. 9. Arbete med anbud och upphandling Anbud skall prissättas enligt principen om full kostnadstäckning (inget påslag för vinst). Undvik underprissättning. 5
Fredag 29 mars Samverkan för livslångt lärande, uppdragsutbildning - LUPP - Åsa Bång Medverkande lärosäten: Högskolan Väst, Högskolan i Gävle, KTH, Linnéuniversitet, Linköping, Mittuniversitet. Målet med projektet är att utveckla kompetensutvecklingsprocessen mellan lärosäte och det omgivande samhället, och öka kunskap om samverkansprocesser för uppdragsutbildning. Projektmodell 1. Arbetspaket 1: Intern organisation Organisering och funktioner för att bedriva uppdragsutbildning Jämförelser mellan lärosäten Styrkor och risker Rutiner för uppdragsutbildningsprocessen från antagning till utvärdering och uppföljning Utbildningsrapport (Ladok, lärarplattformar, m.m.). 2. Arbetspaket 2: Behovsanalys och kunddialog Utveckla konceptet för kvalificerade analyser av nuvarande och framtida behov av kompetensutveckling. Kunddialog Marknadsföring, marknadskanaler Rekrytering (skräddarsytt eller färdiga erbjudanden). 3. Arbetspaket 3: Incitament, bemanning och meritering Incitament för att bedriva UU Personlig kompetensutveckling och meritering Personalplanering i konkurrens med GU och FoU. 4. Arbetspaket 4: Kursdesign IKT-stöd internt + distansformer Pedagogiska och tekniska modeller som fungerar - t.ex. "flipped classroom" Distributionsformer. 5. Arbetspaket 5: Formativ utvärdering/forskning Aktivitetsfokus Formativt - möjligt att justera under pågående projekttid Fånga aktiviteter under hela projekttiden, alla har ansvar för att dokumentering genomförs. Datainsamling. Samsyn - Catarina Carlsson Medverkande lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Projektet Samsyn syftar till att samla in begrepp som handlar om samverkan och sätta dessa begrepp i en sammanhängande wiki. Medverkande i projektet arbetar med att identifiera 6
begrepp och ge grundläggande definitioner, för att sedan få andras synpunkter kring de insamlande begreppen. Tanken är att wikin ska leva vidare efter att projektet avslutas 2020. http://samsynwiki.su.se Workshops med fokus på idé och erfarenhetsutbyte Ekonomi - Session 1 Ska man ha täckningsbidrag eller vad är full kostnadstäckning? Vad för frihet har vi i vår beräkning? Hur ska förhålla oss i beräkningen med de ordinarie platserna? Olika resonemang: Räkna Totalkostnad/platser. Utgå från en kalkyl som man redan har. Vid ett kalkyltillfälle gör man en uppskattning på hur många platser som kommer att fyllas, för sedan se om vi får ett över, -underskott. Ramavtal. Fördelar med ordinarie och uppdragsutbildning Exempel: skolverket gav möjlighet till en kurs i modersmål, beslut om att starta, 12 st anmälda, skolverket sa minst 20, ställde in kurs, fick förfrågan från kommun, 10 platser, lista på 9 stycken, listan försvann i systemet, utbildning kom igång sent. - Kritik till skolverket. Uppdragsplatser De som tar ut poäng/de som väljer bort examination. Kan man sälja en kurs till ett företag för att sedan ge ut platser till ett annat företag? Exempel: försvaret, tog in platser från kustbevakningen med godkännande. De fakturerade sedan både försvaret och kustbevakningen. Forskningsdatakurs: utgångspunkt vi har kursen och de uppdragsgivare som är intresserade får också medverka på kursen. Öppna utbildningar, inte bara en enda kund som beställer, men oftast en specifik målgrupp. Vi vet att det finns ett behov av dessa utbildningar. När ni räknar timpris, hur gör ni då? Alternativ 1 På faktiska personer och lönen Faktor 2: handledning Faktor 3: workshop Faktor 4: föreläsning Lokaler, restid och mat etc. är separata kostnader (direkta kostnader) = total kostnad Alternativ 2 1700 timmar som bas, kompetensutveckling. s 500 timmar i kompetensutveckling låter väldigt mycket, tycker vi Faktortänkandet 7
Fyra olika nivåer, men skiljer sig mycket bland universitets institutioner (Linköping) Blir ofta faktor 4 Faktor 3: om vi haft kursen 1 2 gånger innan Faktor 2: om vi haft kursen flera gånger Men de avgör mycket själva Blir det inte ett konstigt resonemang om kursen kostar olika under olika tider? Hur reagerar köparen då? Om det är ny personal så behöver vi timmar för utveckling. (5 % av alla timmar lägger de på) - Malmö Universitet Grundutbildning 95 % Forskning 35 % Uppdragsutbildning 40 % Kritik från en stor köpare, jämför olika lärosäten. Vilken modell ska vi använda? Hur mycket kan det variera bland lärosäten, är det rimligt att det varierar med 50 %? Vi behöver samsyn! Köparen reagerar på när det skiljer sig så mycket i procent och pris. Våra overhead (procentuellt) styr över hur mycket forskningsmedel som finns i verksamheten = overhead 73 % (grundutbildning) 47 % forskning. Varför har vi en egen oh? Kursdeltagarna utnyttjar inte alla funktioner (studenthälsan, bussar) Grundutbildning 75 80 % Linköping Skolverket Full kostnadstäckning: skolverket tycker att vi ska ha det. Vissa lärosäten är väldigt flexibla. Vi behöver prata om hur vi ska förhålla oss, skolverket är väldigt hårda samt ger olika summor till olika lärosäten. Brukar ni delge uppdragsgivarna vad ni har för oh-kostnader (affärsmässig kalkyl som vi kanske inte vill avslöja) Nej, vi behåller kalkylen Jobbar efter en modell Hur tänker ni kring de som sysslar med affärsutveckling (timpris)? Vem ger kostnaderna för att utveckla affären? Borås: har ingen gemensam modell för varje gren. Linköping: central enhet, har påslag på alla kalkyler som ska täcka varje enhetskostnad, jurist, marknadsföring, ekonomi, projektledning etc. 30 % påslag ska täcka dessa kalkyler. SUHF- modellen, ännu ett påslag för uppdragsenheten, en separat enhet inom universitet. Alla använder SUHF-modellen men på olika sätt, vilket är problematiskt. Är nog läge att öka transparensen och tydligheten. Var och en måste ta sina egna beslut och följa samma modell. 8
Ekonomi - Session 2 ordförande Åsa Bång Vilken ersättning tar institutionerna, hur tar vi pris för den tiden vi själva lägger ner. Timpris för oss själva? Kompetensutveckling Helt finansierade av externa medel, vi måste ta betalt från de uppdrag som vi gör Vi räknar på uppdrag, institution egen del, egen del. Tre delar. Schablon: (tidsåtgång på 7,5) matris: antal deltagare och HP, basersättning, institution köper tjänster som exempel lokal, fika. Uppdrags gemensam kostnad: lokaler, kontroller etc. De gör en egen kalkyl på vad ungefär det kommer att kosta. Sedan totalkalkyl med institutionen och kommer fram till en prissättning. Har ingen OH. Man bokar kostnad på specifikt projekt. Hur drivna är institutionerna att fånga de kostnaderna i uppdraget (indirekta och direkta) en del arbetar kring egen oh, medan andra lägger upp lokaler, kompetens, etc. 20 % - billig och effektiv administration. Nästa steg kan man vara mer pragmatisk. 101 % overhead på fyra timmarna Gemensamma uppdragsgivare (exempel: skolverket) reagerar på varierad prissättning bland lärosäten, blir skillnad i priset. Vissa lärosäten har fått frågan varför de ligger så högt. Skolverket har tagit fram en egen mall för att få ett riktmärke på pris. Skolverket kan kräva en redovisning på hur medlen har använts. Transparens mot kunden, blir konstigt om man då räknar på ett sätt som man inte förstår. Förslag: dela offerter med varandra för att se hur andra tänker. Linköping: gått igenom vilka kostnader för verksamhetsstöd som uppdragsutbildning ska bära på olika nivåer. 30 % OH för forskning. Enheten som bildas, räknat på hur mycket den kostar, uppskattningsvis. Den volymen på uppdragsutbildning, behöver schablonpålägg (30 %). Har tydligt uppdrag att ge stöd, men har också starkt mandat. Alla kostnader i kalkylmodellen, intentioner, lokaler, sedan 30 % på totala. Påslag mot kunden 30 %. Pedagogiskt uppdrag att förklara på intuitionen att det inte påverkar dem, utan priset. De får betalt för arbetet men inte vinst. De sköter själva det administrativa, inte den som är kursansvarig. Vad finns det för verktyg? Stöd för diskussionen, metod för använda rätt verktyg: Dela upp och specificera, handling/undervisning. Var specifik var det är för arbetsuppgifter. Trovärdighet, öppenhet och dialog. Viktigt att tänka efter, inte hamna i gamla schabloner, vad innebär allt i detta uppdraget? Inte hämta schabloner från grundutbildningar Mer krävande deltagargrupp, de har en annan referensram och andra krav än vanliga studenter. Om vi är tydliga om hur vi har räknat, skapar detta förtroende mellan kund och oss. Då förstår dem vad vi tar betalt för, istället för ge dem en klumpsumma Viktigt att institutionen träffar kunderna för att de ska förstå organisationerna, gäller att vara påläst för att få bra betyg och skapa engagemang (mervärde). 9
Tips! Läs ESF rapport. Handledning sätta ett pris ESF 2015 (?) Nätverket som resurs - Session 1 Deltagande: Bo Månsson, Camilla Johannesson, Johan Axelsson, Pia Sundgren Storm Lärosäten vill hyra föreläsare och jurister från andra universitet och högskolor. Jurister från andra lärosäten måste ha något incitament för att bli inhyrda eftersom att de bara kan jobba för andra lärosäten på sin fritid. De flesta håller med om att resurser ska tas in från andra håll. Mer diskussioner borde hållas så att saker kan etableras. Många lärare vill jobba med uppdragsutbildning för sin egna kompetensutveckling. Forskare får oftast mycket praktisk information av UU-studenter. Samverkan mellan universitet kan ske på många sätt. Ett exempel marknadsföring av flera fristående kurser på olika lärosäten, och att kunden då kan få hela paketet. Möjlighet att erbjuda kurser tillsammans? En sådan samverkan skulle kunna ske regionalt eller funktionellt. Två starka varumärken inom ett område är mycket attraktivt. Ett problem med denna föreslagna samverkan är att jobba ihop på detta sätt blir ytterligare en dimension i en bransch som redan är komplicerad. Vad kan vi göra inom UniLink? Skapa en kontaktlista Möjlighet att ställa löpande frågor Koppla ihop kompetenser i form av gemensamma forskningsobjekt Koppla ihop ämnen Stort behov av liknande träffar - UU-juridik behövs förklaras. Nätverket som resurs - Session 2 Deltagande: Kerstin Reinholdsson, Therese Örnberg Berglund, Elvira Eriksson, Nina Sundberg, Lei Shen, Annelie Ekelin (LNU)*, Kristina Rosén, Carina Theen Mer samarbete inom lärosäten med många uppdrag från skolverket (ett administration- och ekonomnätverk behövs). Det borde finnas en öppen dialog om att hyra in resurser från andra universitet när kompetenser saknas. Man borde kunna hjälpa varandra att hitta kunder genom att erbjuda utbildningar hos andra lärosäten när de saknas hos ens egna lärosäte. Konkurrens mellan universitet är inte samma som konkurrens mellan privata företag. Behov av en plattform för vidare diskussion finns. Uppdragsutbildning och kompetensutveckling - ett namn borde väljas. Vad kan vi göra inom UniLink? Det borde göras klart vad UniLink är för något. UniLink borde bli en lärplattform i formen av ett forum. Det skulle till exempel kunna finnas en hemsida där man kan dela sina goda och dåliga exempel. Denna kan vara helt öppen eller bakom filter. 10
Borde kunna gå att lämna forskning till och samarbeta via UniLink. En maillista behöver inte vara så betungande, bara lite administration som krävs. UniLink borde bygga upp sin kunskapsbas; information från tidigare konferenser borde användas vid framtida konferenser. Juridik borde vara en del av konferensen varje gång, mer tid borde också läggas till ekonomi. Definitioner av begrepp - Session 1 Deltagande: Charlotte Berglund, Annelie Ekelin, Elvira Eriksson, Eva-Marie Olsson, Lars Palmer Livslångt lärande: 70 % nya grupper, 20 % rotation av arbete, 10 % formell utbildning. Den sistnämnda brukar anses vara den större delen; bättre dialog krävs för att komma ifrån det tankesättet, och därmed hålla kunskapen i rörelse för att undvika stagnering. EU:s ramar för LLL bör användas. De handlar om att utbildning inte avslutas i övergången till jobb, utan fortsätter i takt med att man jobbar på nya eller annorlunda sätt. Distansinlärning kan innebära många repetitioner av föreläsningar för att förstå. Motsatsen innebär annorlunda sociala aspekter där man umgås efter föreläsningar och diskuterar innehållet på ett naturligt sätt, vilket både underlättar och påskyndar lärandet, och är minst lika viktigt som ett utpräglat schema. Tyst kunskap: ryggmärgskunskap, skicklighet, kompetens. Förvärvas under en väldigt lång tid, med lättfunna exempel inom t.ex. vård och omsorg: kirurger behöver mer än enbart kognitivt lärande, haptiskt lärande behövs. Kan erfarenhet systematiseras? Många utbildningar behöver liknande praktik, vilket ställer högre krav från samhället på akademin. Skillnader mellan verksamhetsförlagd utbildning (VFU), lärande i arbete och praktik? De finns, och att definiera skillnaderna är en perfekt fråga för Samsyn att ta upp. Det är viktigt att använda sig av rätt term, då de kan medföra olika värderingar för mottagaren. Iterativt lärande From blended learning to learning onlife: ICTs, time and access in higher education (Anders Norberg 2017). Definition av uppdragsutbildning vid mätande? Uppdragsutbildningstagare bedöms vara deltagare, inte student, och medför annan juridisk bindning. Holdingbolag - Session 2 Holdingbolag ska inte ersätta myndighetsarbete. Enbart forskarförmedling från början, nu även uppdragsutbildning men fortfarande primärt forskarförmedling. Dock ej forskares potentiella projekt, de ska ske vid sidan av. 11
I praktiken är forskare sysselsatta med projekt som har blivit godkända som bisyssla av prefekten. Nära relationer är ofta OK. Kommunikation. Transparens behövs för att behålla legitimitet, då det ofta är extraknäck utöver vanlig tjänst. Tillfällig tjänstledighet kan tas ut för att fokusera på bisysslan. Bolagen ska öka samhetsnytta, samt arbeta smartare och snabbare. Konkurrens får inte ske med universitetet. Definition av internt konkurrerande bisyssla? Vinst tillåts inte. Vid lojalitetskonflikt har prefekter ofta, och bör ha, uppbackning. Om en individ lägger lika stor vikt på universitetet som på bolaget? Om forskare skulle dra in projekt under temporär tjänstledighet, då kan det vara acceptabelt. Ifyllning av hål under tjänstledigheten kan bli problematisk, men det är grundtanken. Det är även en gråzon, och får inte vara på lång sikt. Annan lön om det går via kommission, den ligger utanför vanlig tjänst. Dialog hålls med prefekten för att avgöra var lönen ligger. Kalkylmall där timmar förs in bör användas. Bolaget kvalitetssäkrar, och arbetet kan ske i universitetets namn direkt eller indirekt. Timanställningsavtal med en övre timgräns är vanligast för forskare. Man får ungefär samma förmåner som en vanlig anställd. Vill bort från att driva sidobolag; holdingbolag är en alternativ väg som även underlättar forskares väg till kommersialisering. Fyrklövern (Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Karlstads universitet, Örebro universitet) samarbetar, och ska skicka ut digital rapport för att kunna lära av varandra. Behöver jobba vidare för att kunna ta betalt för universitetsutrustning. Summering och avslutning Korta reflektioner och önskningar: Det finns mycket kunskap. Många önskar sig ett forum, exempelvis en Facebookgrupp, för informella frågor till varandra för ihållande dialog, inte bara en 24h period efter konferensslut. Maillista där man kan slänga ut frågor till varandra. Många vill gärna följa upp om vad som sades under dessa två dagar i form av en hemsida på UniLink med minnesanteckningar. Finns utrymme för fortsatt och utökad ekonomidiskussion, hur SUHF-modellen ska användas. Stora skillnader i OH-beräkningar. Finns ett behov och intresse att fortsätta med nätverket och återkommande träffar. 12