Mobilitet och samverkan. - en guide framtagen inom MINT - delprojekt C

Transkript

1 Mobilitet och samverkan - en guide framtagen inom MINT - delprojekt C

2

3 Innehåll Inledning 4 1. Mobilitet och samverkan 6 Myndighet 7 Bolag 7 Lärarundantaget 8 Bisyssla och konkurrens 9 2. Uppdragsutbildning 10 Myndighet 11 Bolag 11 Uppdragsutbildning - olika lösningar 12 Karlstads universitet 13 Linnéuniversitetet 13 Mittuniversitetet 13 Örebro universitet Nyttjande av infrastruktur, apparatur och utrustning 14 Myndighet 15 Bolag 15 Nyttjande av infrastruktur, apparatur och utrustning - olika lösningar 16 Karlstads universitet 17 Linnéuniversitetet 17 Mittuniversitetet 17 Örebro universitet Forskarförmedling 18 Myndighet 18 Bolag 19 Forskarförmedling olika lösningar 20 Karlstads universitet 21 Linnéuniversitetet 21 Mittuniversitetet 21 Örebro universitet Kontaktpersoner 22 3

4 4 Inledning

5 Innovationskontoret Fyrklövern, det vill säga Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Örebro universitet har beviljats stöd från Vinnova till projektet MINT, Mobilitet och nytta för tillväxt. Skriften Mobilitet och samverkan är ett resultat inom delprojekt C. MINT-projektet inkluderar tre prioriterade utvecklingsområden: A) Alumn Arbetslivsanknytning B) Studententreprenörskap genom praktiskt handlande C) Kompetensförmedling och mobilitet. Målet för delprojektet Kompetensförmedling och mobilitet har varit att titta på framgångsrika metoder för ökad mobilitet samt att utarbeta riktlinjer och arbetsmetoder som främjar mobilitet för samverkan. Denna guide utgår ifrån de frågeställningar som vi gemensamt brottats med inom delprojektet. Vi hoppas att guiden ska vägleda och vara till nytta vid samverkan och nyttiggörande mellan akademi, näringsliv och samhälle. Guiden lämnas som projektredovisning till Vinnova. 5

6 1. Mobilitet och samverkan 6

7 När man arbetar med mobilitet och samverkan vid ett lärosäte sker det antingen direkt i myndigheten eller via ett holdingbolag. Väljer lärosätet att göra det i ett bolag så tillkommer ett val om bola- inom Fyrklövern hur dessa val påverkar verksamheten av mobilitet och samverkan. I 1 kap 2 högskolelagen (1992:1434) står det I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Riksdagen beslutade år 1994 att universitet och högskolor ska ges möjlighet att bilda bolag för forskning (prop 1992/93:170). Syftet med sådana bolag är bland annat att förstärka samarbetet att tillgänglig kunskap ska komma till nytta. Riksdagen har därefter godkänt att även andra lärosäten än de som år 2001 hade holdingbolag ska få möjlighet att bilda sådana bolag. Vidare ska föremålet för holdingbolagets verksamhet kunna utvidgas så att det ska vara möjligt att bilda och inneha dotterbolag som förmedlar uppdragsutbildning åt statliga universitet och högskolor (prop. 2001/02:2). Myndighet Högskoleförordningen, högskolelagen och regleringsbrev anger lärosätets huvuduppdrag vad gäller utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt forskning. Verksamheten regleras även av avgiftsförordningen, kapitalförsörjningsförordningen Krav på full kostnadstäckning vilket innebär att den långsiktiga självkostnaden täcks. Överskott får undantagsvis uppstå. Syftet är dock inte att gå med vinst. kommande år, men det ska inte ske löpande. Bolag Komplement till myndigheten. Har som syfte att bedriva kommersiell verksamhet och gå med vinst enligt aktiebolagslagen. Överskott beskattas men kan disponeras över tid utifrån holdingbolagets eget beslut och kan delas ut till lärosätet som ägare eller omfördelas genom koncernbidrag. Underskott hos holdingbolag kan inte täckas av medel från lärosätet. Verksamhet får inte bedrivas i strid med lärosätets intressen. Bolaget kan äga immateriella rättigheter. Teckalundantaget gäller, 3 kap Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). 7

8 Lärarundantaget Lärarundantaget framgår av Lag (1949:345) och innebär ett undantag från huvudregeln om som en anställd skapar inom ramen för sina arbetsuppgifter om den anställdes huvudsakliga arbetsuppgifter utgörs av forsknings- eller högskolor eller liknande inrättningar som tillhör undervisningsväsendet gäller inte LAU eftersom lärare gentemot universitetet inte anses som arbetstagare enligt LAU. Lärarundantaget omfattar enligt lag endast lärare som bedriver forskning inom den svenska universitetsvärlden. Enligt olika praxis kan även övrig personal såsom forskare och doktorander som bedriver forskning omfattas. I praxis från lärosäten kan även andra immateriella tillgångar avses, till exempel designskydd, varumärkesskydd och upphovsrätt. Undantaget hindrar inte universiteten och högskolorna från att ingå avtal med lärarna om att universitetet eller högskolan ska få äganderätt oftast saknar möjlighet att själva förvalta exempelvis patenträttigheter använder universiteten och högskolorna sig av universitetsägda holdingbolag som kan förvärva, förvalta och kommersialisera sådana immateriella rättigheter. Immateriell tillgång En immateriell tillgång är någon form av intellektuell prestation som en person eller organisation förfogar över som antingen förvärvats eller utvecklats internt. En immateriell tillgång har någon fysisk existens. Exempel på dessa tillgångar är interna rutiner och arbetsmetoder, datorprogram, know-how, kundregister, egna - Vissa typer av immateriella tillgångar kan få ett rättsligt skydd och dessa kallas då för immateriella rättigheter. Immateriell rättighet Immateriella rättigheter omfattar ett antal olika typer av rättsliga skydd, exempelvis patent, olika aspekter av en intellektuell prestation och har således egna kriterier som måste uppfyllas om skydd ska kunna erhållas. Innehavaren av en immateriell rättighet får ensamrätt till en prestation som medför att denna kan hindra andra från att kommersiellt nyttja den. En immateriell rättighet är en förmögenhets-tillgång som kan köpas, säljas eller licensieras. 8

9 Bisyssla och konkurrens En anställning på ett lärosäte kan innebära en unik chans att även bedriva bisyssla. Detta kan ge fantastiska möjligheter men det innebär samtidigt ett ansvar för frågans komplexitet och ett ansvar att följa gällande regler och föreskrifter. Den verksamhet vi beskrivit ställer särskilda krav på tydliga regler och rutiner. Varje individuell forskare/lärare måste vara medveten om detta när man arbetar i sin anställning respektive i bisyssla så att rollerna hålls åtskilda. Bissysla regleras i bland annat lagen om offentlig anställning (LOA), högskolelagen, högskoleförordningen och kollektivavtal. Varje lärosäte har en policy om bissyslor där du kan få mer information. En särskild fråga rör rätten eller skyldigheten att ta tjänstledigt från sin ordinarie anställning för att utföra bisyssla. Detta gäller generellt Förutsättningen är att bisysslan kan godkännas av lärosätet. Bisysslor är inte godkända när de är: Förtroendeskadliga (reglerat i lag, 1994:260, LOA) Arbetshindrande (reglerat i avtal) Konkurrerande (reglerat i avtal) Förtroendeskadligt En arbetstagare får inte ha anställning, uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för dennes eller annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende. Risken för jäv är ett sådant exempel. Ett annat när bisysslan kan ge intryck av att universitetet medverkar i, auktoriserar eller garanterar verksamheten. Lärosätets märke, logotyp eller annat kännetecken för lärosätet, får inte användas i samband med verksamhet som utförs som bisyssla av en universitets anställd. Arbetshindrande En bissysla får inte vara så omfattande att den inverkar hindrande på det ordinarie arbetet. Lärosätet bör redan i förväg bestämma sig för ett förhållningssätt i dessa frågor, särskilt om uppdragen kommer internt från det egna holdingbolaget och därför kan vara svårare att tacka nej till. Konkurrerande En bisyssla kan anses konkurrerande om den istället kan utföras i lärosätets ordinarie verksamhet. Bisyssla som innebär utbildning på eftergymnasial nivå konkurrerar i allmänhet med universitetets verksamhet och är förbjudet. Det är inte tillåtet att ha anställning eller uppdrag i eget företag inom områden för universitetets uppdragsverksamhet vilket leder till konkurrens mellan universitet och forskare 9

10 2. Uppdragsutbildning 10

11 Lärosäten kan erbjuda uppdragsutbildning på de villkor som framgår av förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Flera utredningar har rekommenderat att ett lärosätes uppdragsutbildningar bör hanteras av en övergripande enhet som är gemensam för hela lärosätet, oavsett om denna förläggs till lärosätet eller till holdingbolag. Det ska borga för en enhetlig och professionell hantering inom varje lärosäte. Se bland annat Uppdragsutbildning En vägledning, HSV 2003:35, Uppdragsutbildning: Möjligheter och hinder, Svenskt näringsliv, 2013 och Uppdragsutbildning vid universitet och högskolor, UKÄ, 2016:8. Myndighet Uppdragsutbildningsförordningen sätter vissa begränsningar gällande vem som får köpa uppdragsutbildning. Uppdragsgivaren kan exempelvis inte vara en privatperson. Vid uppdragsutbildning enligt uppdragsutbildningsförordningen måste lärosätet vara den som ingår avtalet. Krav på full kostnadstäckning. Samtliga kostnader, både direkta och indirekta, ska täckas. Anslagsmedel avsedda för den ordinarie utbildningen på grund-, avancerad eller forskarnivå får inte användas. Uppdragsutbildningen får inte ha negativ inverkan på universitetets huvuduppdrag. Bolag Holdingbolaget bör inte erbjuda utbildning som går utöver lärosätets examenstillstånd. Bolaget kan endast ingå avtal om utbildning som inte omfattas av uppdragsutbildningsförordningen, om myndigheten så beslutat och bolags ordningen tillåter. Relationen mellan holdingbolaget och lärosätet behöver regleras i skriftligt avtal. Lärare som anlitas av holdingbolaget för utbildning kan göra det som bisyssla. Detta förutsätter att den godkänns av lärosätet. 11

12 12 Uppdragsutbildning - olika lösningar

13 Karlstads universitet Enligt ett rektorsbeslut förmedlar Karlstads universitets uppdrags AB all uppdragsutbildning på lärosätet för att få en säker och enhetlig hantering. Bolagets uppgift är att marknadsföra, sälja och administrera uppdragsutbildning. Det är dock universitetet som genomför utbildningen och är avtalspart till kunden. Bolaget har inga anställda utan hyr in administrativ personal från universitetet. För att lärare och institutioner ska känna sig motiverade att arbeta med uppdragsutbildningar öronmärks medel i bolaget för de ämnen som varit involverade i uppdrag så att de långsiktigt kan kompetensutveckla personal eller få tid i tjänster för att utveckla nya uppdragsutbildningar. Uppdragsutbildning är en viktig del i samverkansuppgiften på Karlstads universitet och man har ambitionen att utveckla verksamheten ytterligare. Linnéuniversitetet All uppdragsutbildning förmedlas och bedrivs inom myndigheten. Avdelningen för Externa relationer har ett övergripande ansvar att bidra till utvecklings processer och ge stöd till fakulteter och institutioner i deras arbete med att utveckla och genomföra uppdragsutbildning. Externa relationer är länken mellan det omgivande samhället och akademin och bidrar till att förmedla uppdrag. Uppdragsverksamhet och samverkan är ett prioriterat område för Linnéuniversitetet. Mittuniversitetet Alla utbildningsenheter kan genomföra uppdragsutbildning vid Mittuniversitetet. Även holdingbolaget via sitt dotterbolag Miun Bridges AB har möjlighet att utföra uppdragsutbildning. Samverkansavdelningen via Regional utbildningsnätverk (RUN) är den största utföraren på lärosätet för närvarande. Det krävs skriftliga avtal mellan parterna (Myndigheten/Miun Holding AB och uppdragsgivaren) för all uppdragsutbildning. Örebro universitet Vid Örebro universitet genomförs de poänggivande uppdragsutbildningarna i myndigheten. Avtal gällande administration av det poänggivande utbildningarna kan skrivas mellan myndighet och Örebro universitet Uppdrag AB. De icke poänggivande utbildningarna kan antingen genomföras inom myndigheten eller Uppdrag AB. 13

14 3. Nyttjande av infrastruktur, apparatur och utrustning 14

15 Alla lärosäten har infrastruktur, apparatur och utrustning som kan vara till stor nytta för det omgivande samhället. Om lärosätet vill tillgängliggöra sina resurser måste man säkerställa att regelverk följs samtidigt som man tar fram processer så samarbetet med organisationer och företag blir smidigt. Nyttjandet gäller så kallad restkapacitet och nyttjandet får inte ha negativ inverkan på ordinarie verksamhet. Myndighet Uthyrning ska regleras i avtal som rör tillgången till utrustning, tidpunkter, försäkring etc. Av säkerhetskäl bör lärosätets uthyrning av utrustning ske tillsammans med ansvarig personal från lärosätet. Enligt avgiftsförordningen ska uthyrning ske med full kostnadstäckning. Myndigheten får inte konkurrerar illojalt på marknaden. Visst överskott i syfte att avsätta medel för nyinvesteringar kan ingå. Bolag Bolaget kan ta på sig rollen att förmedla, administrera och marknadsföra lärosätets utrustning. Bolaget kan som extern part hyra ut lärosätets utrustning i andra hand från lärosätet med ansvarig personal till kund. All form av nyttjande vid andrahandsuthyrning ska regleras i avtal mellan bolaget och lärosätet samt mellan bolaget och kunden. Att tänka på Nyttjaren måste ha en tillräcklig ansvarsförsäkring och svarar för att anställda som utför arbete i den aktuella miljön är lämpliga. Lärosätet ansvarar för säkerheten i den fysiska miljön och utfärdar regler kring denna. Arbetsmiljöansvaret kvarstår dock hos nyttjaren/arbetsgivaren. En sekretessförbindelse är ofta nödvändig för att alla parter ska kunna nyttja utrustning och lokaler på ett effektivt sätt vilket naturligt kommer att innebära visst utbyte av känslig information. Lärosätet kan dock inte garantera den typ av sekretess som kommersiella parter ibland kräver. 15

16 16 Nyttjande av infrastruktur, apparatur och utrustning - olika lösningar

17 Karlstads universitet Efter förfrågningar från olika institutioner erbjuder Karlstads universitets uppdrags AB numera hjälp med att kalkylera, offerera och avtala om uppdrag som involverar utnyttjande av utrustning och personal i olika uppdrag. Motivet för att involvera bolaget är för att få en säker och enhetlig hantering över hela universitetet. Bolaget förmedlar och administrerar uppdraget på samma sätt som en uppdragsutbildning. Det är dock universitetet som är avtalspart till kunden. Uthyrning av utrustning är i dagsläget inte särskilt omfattande men universitetet har en ambition att utveckla verksamheten som kan vara en viktig pusselbit i samverkansuppgiften likväl som ett sätt att öka alltid via Ledningskansliet. Linnéuniversitetet Varje institution ansvarar självständigt för uthyrning av utrustning. Enheten för Lokal och service ansvarar för uthyrning av lokaler till externa aktörer. Förfrågningar kan förmedlas av avdelningen för Externa relationer. Mittuniversitetet Myndigheten ställer sig positiv till att hyra ut universitetets infrastruktur, apparatur och utrustning till externa kunder. Lärosätet ger även anställda lärare och forskare samt sådana företag i vilka anställda är verksamma, möjlighet att göra det samma. Regler och principer för prioriterad turordning ska följas och godkännas av avdelningschef. Avtal måste upprättas och ska ske under reglerade former, avtalet granskas av Mittuniversitetets juristfunktion och undertecknas av behöriga har. Detta erbjuds inte via Miun Holding. Örebro universitet Varje institution ansvarar självständigt för eventuell uthyrning av utrustning. Campusavdelningen ansvarar för uthyrning av lokaler till externa aktörer. Förfrågningar kan förmedlas av Avdelningen för externa relationer eller Örebro universitet Uppdrag AB. 17

18 4. Forskarförmedling 18

19 Som en del i att tillgängliggöra kunskap kan ett lärosäte förmedla olika konsultuppdrag mot näringsliv och samhälle. Detta kan organiseras som en forskarförmedling där en anställd vid lärosätet utför olika externa uppdrag. Det kan till exempel handla om en enskild föreläsning eller ett samarbete över längre tid, en utvärdering, utredning eller en rapport. Själva uppdraget regleras av olika typer av avtal under samarbetets olika stadier. Här ryms, beroende på uppdragets karaktär, bl.a. sekretessavtal, letter of intent eller memorandum of understanding, uppdragsavtal, konsultavtal, överlåtelse- eller upplåtelseavtal. Myndighet Uppdraget ska regleras i avtal mellan lärosätet och uppdragsgivaren. Forskaren som förmedlas inom ramen för läro sätets verksamhet utför uppdraget inom sin anställning med hänsyn till lärarundantaget. Krav på full kostnadstäckning med stöd av avgiftsförordningen. Eventuellt överskott kan inte disponeras över längre tid. För lärosätet gäller offentlighetsprincipen. Lärosätet kan inte garantera den typ av sekretess som kommersiella parter ibland kräver. Enskild medarbetare kan däremot teckna sådant sekretessavtal om lärosätet så beslutar. Någon problematik kring bisysslor uppstår inte om uppdraget och avtalet ingås direkt mellan lärosätet och uppdragsgivaren. Bolag Då forskarförmedling bedrivs i bolag gäller marknadsmässig prissättning. Avtalet som reglerar uppdraget ingås mellan holdingbolaget och uppdragsgivaren. Uppdragsgivaren har större möjligheter att kräva sekretess. Lärarundantaget gäller inte när forskaren är anställd av bolaget för att genomföra uppdrag. Detta bör förtydligas i avtal mellan bolag och forskare. Vill forskaren ha rätt att använda resultat (nyttjanderätt, äganderätt etc.) utanför aktuellt uppdrag, ska det även regleras i avtalen. Uppdraget utförs av forskaren som bisyssla och ska vara godkänt av lärosätet. Notera Lärosäten bedriver även uppdragsforskning inom sin ordinarie verksamhet som en del av lärosätets samverkanssuppgift. Även om uppdragsforskning rent formellt skulle kunna bedrivas inom ramen för lärosätets bolag, görs detta normalt inte. Möjligheten att bedriva uppdragsforskning anges i lärosätets regleringsbrev. 19

20 20 Forskarförmedling olika lösningar

21 Karlstads universitet Enstaka föreläsningsuppdrag eller uppdrag av mer utredningskaraktär säljs direkt från universitetet eller förmedlas ibland via Karlstads universitets uppdrags AB. Linnéuniversitetet Gör under hösten 2016 ett försök med forskarförmedling med syfte att samla erfarenhet, utveckla rutiner och former. Pilotprojektet blir vägledande för om forskarförmedlingen framgent ska drivas av myndigheten eller via holdingbolaget. Mittuniversitetet Mittuniversitetet eller dess holdingbolag har ingen forskarförmedling för närvarande. Miun Holding AB erbjuder däremot viss rådgivning inom nyttiggörande, innovation och affärsrådgivning till universitetsnära företagare. Om externa kunder efterfrågar R&D SUPPORT så kan det ske i de miljöer där kompetensen detta. Om lärosätet tackar nej till uppdraget är en annan möjlig väg att forskaren genomför uppdraget i eget bolag om ansökan om bisyssla beviljats. För begränsningar om bissyslor sidan 9. Örebro universitet Örebro universitetet bedriver sedan en tid tillbaka en forskarförmedling där forskarkompetens förmedlas via holdingbolag till olika externa aktörer i samhället och inom näringslivet där uppdragen utförs som bisyssla. 21

22 5. Kontaktpersoner 22

23 KARLSTADS UNIVERSITET Camilla Johannesson, vd Karlstads universitets uppdrags AB , kau.se/uppdragsutbildning LINNÉUNIVERSITETET Katarina Ek, samverkanskoordinator Avdelningen för externa relationer , Jan Novak, samverkanskoordinator Avdelningen för externa relationer , lnu.se MITTUNIVERSITETET Sven Wadman, innovationsrådgivare Samverkansavdelningen , miun.se ÖREBRO UNIVERSITET Camilla Ulvmyr, uppdragssamordnare Avdelningen för externa relationer Örebro universitet Uppdrag AB , Anna Ragén, chef Avdelningen för externa relationer vd, Örebro universitet Holding AB , oru.se forskarformedlingen.se 23

24 Tryck & layout: Universitetstryckeriet, Karlstad Med reservation för ändringar och ev. tryckfel