KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010 2011 STRÖMSUNDS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010 2011 STRÖMSUNDS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Backe/Hoting Bredgård Frostviken Hedenvind Vattudal Hjalmar Strömer Hammerdal

Innehållsförteckning Inledning... 3 Nuläge, bedömning av verksamheten m m... 4 Bakgrund, syfte m m. 10 Organisation, tidsplan m m.. 11 Elevens utveckling, lärandet och godkända betyg 11 Resultatet av elev- och föräldraenkäten... 12 Analys av elev- och föräldraenkäten. 18 Resultat av personalenkät. 20 Förebyggande arbete i likabehandling.. 22 Övriga utvecklingsarbeten. 23 Rektorsområdenas redovisningar. 27 Backe/Hoting ro.... 27 Bredgårds ro.. 85 Frostvikens ro 93 Hammerdals ro.. 112 Hedenvinds ro... 145 Vattudalsskolans ro... 158 Hjalmar Strömerskolans ro. 163 Åtgärdsprogram grundskolan.. 183 Pedagogisk bedömning 6-åringar/förskoleklass(resultat).. 184 Diagnostiska prov grundskolan (resultat) 185 Nationella prov grundskolan (resultat) 186 Slutbetyg från grundskolan. 188 Utbildningsresultat Gymnasieskolan.. 189 Gymnasieskolan jämförelse med övriga glesbygdskommuner och med riket 189 Slutord... 190 2

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Inledning - bakgrund Detta är Strömsunds kommuns elfte kvalitetsredovisning gällande skolverksamheterna. Den grundtanke, som präglat de redovisningar som hittills har avlämnats, är förutom uppföljning och utvärdering av verksamheten - användbarhet. Redovisningarna ska alltså användas som grund för reflektion inför det fortsatta arbetet ett arbete som ska präglas av den människosyn och kunskapssyn som utgör grundpelarna i det svenska skolväsendet. En viktig del av målsättningen med kvalitetsarbetet ska, enligt vår uppfattning, vara att i ett kommunövergripande perspektiv och med utgångspunkt i de nationella och lokala målen stärka verksamhetens helhetssyn, kvalitet och likvärdighet. Att kvalitetsredovisningen ska vara användbar och inte bara bli en hyllvärmare innebär att den ska vara ett verktyg i kvalitetsutvecklingen av organisationen, verksamhetens medarbetare, arbetsformer, angreppssätt och metoder. Våra tidigare kvalitetsredovisningar har också kommit att användas ute i skolorna som underlag för diskussion och reflektion. De har även fungerat som idégivare och inspirationskällor. Redovisningens användbarhet i vardagsarbetet är alltså en viktig utgångspunkt för oss. Denna kvalitetsredovisning är den andra, som utgår ifrån den nya Barn- och utbildningsplanen och Barn-, kultur- och utbildningsnämndens uppdragsbeskrivning utifrån kommunfullmäktiges budget- och utvecklingsdokument. Dessutom genomfördes under 2010 ett utvecklingsarbete i kommunen med jämställdhetsintegrering av all kommunal verksamhet, vilket medför att all redovisning delas upp på pojkar och flickor. Dessa tre faktorer har inneburit ett annat upplägg av det systematiska kvalitetsarbetet jämfört med tidigare år. Eftersom att en ny skollag börjar gälla under denna redovisningsperiod medför det att denna kvalitetsredovisning blir en blandning av Den nya och den gamla skollagen. Enligt den gamla skollagen ska det för skolområdet finnas en särskild verksamhetsplan skolplanen. 1 Skolplanen ska enligt skollagen följas upp och utvärderas. Uppföljning och utvärdering av verksamheten är ett måste om man över huvud taget ska kunna veta om man har en verksamhet i enlighet med gällande mål, riktlinjer och föreskrifter. Dessa utvärderingar ute i skolorna utgör en nödvändig grund för kommunens kvalitetsredovisning. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning 2 ska varje kommun senast den 1 maj varje år upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Skyldigheten att upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar även för kommunens förskoleverksamhet och skolbarnomsorg tillkom den 15 augusti 2005 (SFS 2005:609). Enligt den nya skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen samt dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet. 3 I tillsynsutredningar har Skolverket konstaterat att sambandet mål utvärdering budget i många kommuner är dåligt utvecklat eller saknas helt. Detta bristande samband innebär att prioriteringarna i budgeten görs utan den kunskap om resultaten som är nödvändig. De olika tidpunkterna har gjort att man tappat bort sambandet. Eftersom det är i kommunstyrelsen som de reella prioriteringarna görs så måste det anses angeläget att kvalitetsredovisningen i fortsättningen blir en i årsredovisningen och därmed i den kommunala årscykeln integrerad 1 Skollagen 2 kap. 8 2 Utbildningsdep., (2001) Förordning om kvalitetsredovisning, SFS 1997:702 med ändring SFS 2001:649 och SFS 2005:609. 3 Skollagen 4 kap. 3-6 3

del. Under hösten 2004 genomförde Skolverket en utbildningsinspektion 4 i Strömsunds kommun. Skolverket uttalar sig sammanfattningsvis att: Måluppfyllelsen är i huvudsak god i skolor och andra verksamheter. Skolverkets förslag till förbättringsinsatser samt arbetslagens åtgärder redovisades områdesvis i Barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisning 2006. Under våren 2007 bad Skolverket om en uppföljning av inspektion 2004. Dess övergripande effekter redovisades i kommunens kvalitetsredovisning 2007. Den slutliga avstämningen av inspektionen skedde i Umeå april 2008. Nuläge Förskolan Våren 2011 var 421 barn inskrivna i förskolan (2011-03-24). Dessutom tillkommer Torsäng med 18 barn. Fördelningen mellan rektorsområdena grundskolan var: Hedenvind 99 barn, Bredgård 126 barn (varav 23 barn går hos dagbarnvårdare), Hammerdal 76 barn, Hoting 50 barn, Backe 43 barn, Frostviken 27 barn och Torsäng Kooperativ Hallviken 18 barn. På flera förskolor är det speciellt svårigheterna med språket som bekymrar. Det är många barn som saknar en god språklig grund inför framtiden. Tidiga insatser i förskolan har haft positiv inverkan på utvecklingen hos barnen. Hur denna insats har sett ut har varierat men utfallet har varit positivt. (Se Hedenvinds kv.redov. 2008 och 2009) En åtgärd rektorerna och förvaltningen gjort är att öka andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom förskola från 41% (2005) till 50% (2010). En annan åtgärd är att grundskolan tillsätter en läsoch skrivutvecklare på 50 procent hösten 2008. Den 24/4-09 startades ett kommunalt nätverk för läs- och skrivutveckling, där förskolepersonal ingår. Syftet är bl.a. koordinering och samordning samt att driva systematiskt utvecklingsarbete inom området. Gåxsjö förskola läggs ned sommaren 2010. Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön startar en enskild förskola våren 2011 samtidigt som den kommunala förskolan är kvar. Förskoleklass Våren 2011 var 102 barn inskrivna i förskoleklass (2011-03-23). Fördelningen mellan rektorsområdena grundskolan var: Hedenvind 28 barn, Bredgård 30 barn, Hammerdal 27 barn, Hoting 9 barn, Backe 8 barn, Frostviken 1 barn och friskolan Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön 2 barn. Fritidshem Våren 2011 var 268 barn inskrivna på fritidshem (2011-03-24). Fördelningen mellan rektorsområdena i grundskolan var: Hedenvind 70 barn, Bredgård 85 barn, Hammerdal 49 barn, Hoting 33 barn, Backe 12 barn, Frostviken 19 barn och friskolan Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön 15 barn. 4 Rapporten finns som pdf under följande adress: http://siris.skolverket.se/pls/portal/docs/page/siris/inspektionsdokument/kommuners_inspekt IONSDOKUMENT/INSPEK_R_KOMMUN/INSPEKTIONSRAPPORT_STR%C3%96MSUND.PDF 4

Grundskolan årskurs 1-9 Utifrån tilldelade resurser har Barn- och utbildningsförvaltningen en högre bemanningsgrad på mindre enheter och lägre bemanningsgrad på större enheter. Räknat på hela kommunen så har elevunderlaget på senare år minskat med ca 35 elever/år. Även här råder olika förutsättningar inom olika områden. Strömsund och Hammerdal har behövt utöka sin organisation på grund av ökat antal barn/elever. Nu börjar barn- och elevminskningen plana ut. Totalt antal elever årskurs 1-9 i Strömsunds kommun (2011-03-23) 1200 1150 Antal elever 1100 1053 1050 1024 1016 980 1000 964 944 944 938 950 900 850 800 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Läsår 2015/2016 2016/2017 2017/2018 Serie1 Det har varit två år med låga resultat. Exempelvis låg slutbetygen 2011 i årskurs 9 bland eleverna i kommunen på en mycket lägre nivå än riket i övrigt. Fördelningen mellan pojkar och flickor var att flickorna låg över rikets nivå och pojkarna mycket under rikets nivå vad gäller meritvärde, behörighet till gymnasieskolan och fullständiga betyg. Orsaken till detta är att det bl.a. finns många elever med särskilda behov. Nytillkomna elever behöver extra resurser vad gäller svenska språket, handledning och modersmålsundervisning. Förvaltningen ser främst problemen i kärnämnen, biologi, fysik och kemi men att även alla andra ämnen påverkats negativt. Sommaren 2011 erbjöd kommunen sommarskola för de elever som inte nådde målen. Den första friskolan, Bodums montessoriinspirerade Skola, startade hösten 2010 i Rossön. I maj 2011 startade Bodums montessoriinspirerade Skola i Rossön även enskild förskoleverksamhet. Gymnasieskolan Hjalmar Strömerskolan är kommunens enda gymnasieskola och den är belägen i kommunens centralort Strömsund. Antalet elever var under redovisningsperioden 408 elever organiserade i 13 nationella program där försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning är ett av de nationella programmen. Skolan har även erbjudit det individuella programmet samt introduktionsprogrammet för nyanlända elever. Läsåret 2010/2011 slutförde 117 elever sina studier på Hjalmar Strömerskolan. 83% av eleverna lämnade skolan med slutbetyg (fullständigt, utökat eller reducerat). 91% av eleverna med slutbetyg var behöriga till högskolan. 5

För de elever som har slutbetyg (83%) är genomsnittlig betygspoäng 13,8. Flickornas betygspoäng är 15,5 och pojkarnas 12,3. En förklaring till att Hjalmar Strömerskolans genomsnittliga betygspoäng är något lägre än rikets kan vara att skolans programstruktur, dvs. elevernas fördelning på de nationella programmen, avviker något från den nationella. Hjalmar Strömerskolan har en större andel elever på yrkesförberedande program, som enligt den nationella statistiken uppvisar en lägre genomsnittlig betygspoäng. Särskolan Läsåret 10/11 har 36 elever varit inskrivna i särskolan. 18 elever har varit inskrivna i gymnasiesärskolan varav 3 av dessa elever gått vid Hjalmar Strömerskolan och 15 genomfört utbildningen i annan kommun. 18 elever har varit inskrivna i grundsärskolan. Fördelningen mellan rektorsområdena grundskolan har varit: Vattudal 4 elever, Hedenvind 3 elever, Bredgård 1 elev, Hammerdal 5 elever, Hoting 1 elev, Backe 1 elev, Frostviken 1 elev och Östersund 2 elever. Samtliga särskoleelever som genomfört sin utbildning inom kommunen har varit inkluderade i ordinarie klasser. Ekonomi Barn- och utbildningsförvaltningen har uppvisat underskott de senaste åren. För 2007 var underskottet 6 539 kkr, 2008 var underskottet 5 248 kkr. Inberäknat i detta är tilläggsanslag 2008 på 4 000 kkr. För 2009 var underskottet 7 180 kkr. Inberäknat i detta är tilläggsanslag 2009 på 6 000 kkr. För 2010 var underskottet 3 381 kkr. För 2011 var underskottet 3 561 kkr. Ny ledningsorganisation för Strömsunds centralort från 1/1 2012. Förskolans platschefssystem för Strömsunds centralort ersätts av 1.0 förskolechef och 0,5 biträdande rektor. Åtgärderna påverkar ledningen och styrningen vid rektorsområdena Bredgård och Hedenvind. De föreslagna åtgärderna medför en tydligare ledning och styrning utifrån nya skollagen och en kvalitetssäkring inom förskolan. Personal Anpassning sker utifrån minskat elevunderlag men här har kommunen en eftersläpning som bland annat har att göra med att man inte ligger i fas mellan budgetår och läsår. Föregående års organisation fortsätter första halvan av nästa. Förvaltningen har ökat andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom förskola från 41% (2005) till 50% (2010). En orsak till ökningen är ett medvetet och framgångsrikt rekryteringsarbete på rektors- och platschefsnivå. Inom grundskolan har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen legat oförändrad på 84 procent under perioden 2005-2008. Däremot ökar andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen till 85 procent 2009. En trolig orsak till ökningen är kommunens satsning på Lärarlyftet under 2008 och 2009. Fortbildning/kompetensutveckling Den kommunövergripande kompetensutveckling som skett under läsåret 10/11 har främst varit Alternativa tidsenliga verktyg, Lärarlyftet och kommunens satsning på bla. 6

bedömning, skriftliga omdömen, dess koppling till styrdokumenten och dess underlag för urval till IUP. Statens satsning Lärarlyftet har i Strömsunds kommun syftat till att bredda och fördjupa personalens kompetens för att bättre klara uppdraget. Satsningen har nyttjats enligt följande: Tidigarelärare Senarelärare Tilldelade poäng Fördelning Återstår Tilldelade poäng Fördelning Återstår 122 vt 2011 0 vt 2011 40,5 107 117 ht 2011 15 ht 2011 15 61,5 De kurser som lästes i kommunen under våren 2011 inom ramen för Lärarlyftet var: - Svenska som andraspråk Svenska i tvärspråklig belysning II - Omvärldsanalys, om hållbar utveckling och samhällets sårbarhet - Svenska som andraspråk för verksamma lärare Under hösten 2011 lästes följande kurser inom ramen för Lärarlyftet: - Svenska som andraspråk för verksamma lärare - Svenska som andraspråk B3 - Svenska som andraspråk B4 Orsaken till varför kommunen inte utnyttjade Lärarlyftet i större utsträckning 2011 var Barn-, kultur- och utbildningsnämndens beslut att: Då barn- och utbildningsförvaltningen ligger med ett underskott i bokslutsprognosen kommer inga ytterligare satsningar på Lärarlyftet att göras för höstterminen - 11. Hösten 2010 tillsattes en IT-pedagog på 50 procent för läsåret 2010/11. Under året har denne erbjudit stöd där behov funnits, besökt några skolor och haft workshops och utbildning kring alternativa verktyg bl.a. WordReadPlus, StavaRex och SpellRight. En av utbildningsinsatserna hösten 2010 var utbildningen Alternativa tidsenliga verktyg med totalt 52 pedagoger, varefter en utvärdering av själva utbildningen gjordes via en webbenkät. Effekterna av fortbildningen visade på många positiva effekter. Bl.a. att många pedagoger ute i verksamheten har förändrat sin undervisning för att i en större utsträckning göra undervisningen tillgänglig för eleverna samt att alternativa verktyg tillämpas oftare och att digitala läromedel införskaffats. En svårighet har varit kommunens IT-system, vilket försvårat implementeringen av programmen i undervisningen. Arbetet under läsåret har också redovisats i en lägesrapport. Hösten 2011 har IKT-gruppen erbjudit små kurser inom olika områden. Dessa har även inriktat sig mot förskolan som i dagsläget inte har fått så stor del av det utbud som varit. Den kommunövergripande utbildningssatsning som genomfördes läsåret 09/10 har fortsatt under läsåret 10/11. Satsningen har fokus på bla. bedömning, skriftliga omdömen, dess koppling till styrdokumenten och dess underlag för urval till IUP. Syftet är bla. att förtydliga informationen och omdömena som finns rörande elevernas kunskapsutveckling i relation till målen i respektive ämne, som eleven får undervisning i samt att stärka kopplingen gentemot läroplanen och kursplanen. Kvalitetsarbetet Denna kvalitetsredovisning är den andra, som utgår ifrån den nya Barn- och utbildningsplanen och Barn-, kultur- och utbildningsnämndens uppdragsbeskrivning utifrån 7

kommunfullmäktiges budget- och utvecklingsdokument. Dessutom sker under 2010 ett utvecklingsarbete i kommunen med jämställdhetsintegrering av all kommunal verksamhet, vilket medför att all redovisning delas upp på pojkar och flickor. Dessa tre faktorer har inneburit ett annat upplägg av det systematiska kvalitetsarbetet jämfört med tidigare år. Genom den nya skollagen upphör kravet på skolplan och kvalitetsredovisning. Däremot skall huvudmannen planera verksamheten och dokumentera kvalitetsarbetet. Inför läsåret 2011/12 har Barn-, kultur- och utbildningsnämnden beslutat att rektor fortsätter enligt nuvarande rutin men enligt en ny mall. En viktig grund i förvaltningens nuvarande systematiska kvalitetsarbete är de olika nätverken på förvaltnings- och kommunnivå. Det är bla. genom dessa nätverk som analysunderlag tas fram. I denna kvalitetsredovisning redovisas exempelvis förvaltningens och rektorernas analys av elev- och föräldraenkäten. Under föregående läsår har nätverken fått en allt tydligare roll med ansvar för bla. den utbildningsresultatdiskussion som förts samt förslag till åtgärder. De nätverk som i första hand berörts är de som ansvarar för specialpedagogik, matematik, svenska och rektorerna (OC-träffarna) En utvärdering av nätverkens arbete genomfördes våren 2011. Den visade att förvaltningens utvecklingsgrupper behövde en tydligare ledning och styrning samt att få ta plats ute i rektorsområdena. Utifrån detta har åtgärder vidtagits inför hösten 2011. Ett exempel är att rektorer numera närvarar i samtliga grupper. Under våren 2011 genomfördes en kommunal tillsyn vid Torsängs förskola, som är ett föräldrakooperativ. Under hösten 2011 påbörjas en egentillsyn av fritidshemmen och stickprover på åtgärdsprogrammen i kommunen. Tillsyn/inspektion Under våren 2011 genomförde Skolinspektionen en riktad tillsyn inom området särskild rätt till plats i förskoleverksamhet för vissa nationella minoriteter i Strömsunds kommun. Vid tillsynen identifierade Skolinspektionen inte några brister inom kommunens ansvarsområden som måste åtgärdas. Under hösten 2011 genomförde Skolinspektionen en inspektion av elevhälsan i kommunen. Vid inspektionen identifierades följande vid Frostviksskolan: Säkerställa att eleverna erbjuds tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Åtgärder i kommunen För att lösa det akuta problemet lånar Frostvikens rektorsområde för närvarande specialpedagogisk kompetens från annat rektorsområde. Under hösten 2011 har tjänst i specialpedagogik vid Frostvikens rektorsområde utlysts flera gånger utan att få någon sökande. Rekryteringen fortsätter. I november 2011 genomförde Skolinspektionen en inspektion av kommunernas rutiner för klagomål. Granskningen visade att Strömsund har skriftliga rutiner med en intern ansvarsfördelning och att information bl.a. sker via kommunens hemsida. 8

Kvalitet Barn- och utbildningsförvaltningens bedömning är att det bedrivs en skola av god kvalité inom kommunen även om det har varit två år med låga resultat. Exempelvis låg slutbetygen 2011 i årskurs 9 bland eleverna i kommunen på en mycket lägre nivå än riket i övrigt. Fördelningen mellan pojkar och flickor var att flickorna låg över rikets nivå och pojkarna mycket under rikets nivå vad gäller meritvärde, behörighet till gymnasieskolan och fullständiga betyg. Orsaken till detta är att det bl.a. finns många elever med särskilda behov. Nytillkomna elever behöver extra resurser vad gäller svenska språket, handledning och modersmålsundervisning. Förvaltningen ser främst problemen i kärnämnen, biologi, fysik, kemi och teknik men att även alla andra ämnen påverkats negativt. Sommaren 2011 erbjöd kommunen sommarskola för de elever som inte nådde målen i kärnämnena. Hösten 2011 rankar Föräldraalliansen kommunen på plats 131 av Sveriges 290 kommuner jämfört med 22 plats 2009. Eftersom det sedan 2007 har kommit över 120 nyanlända barn och elever till kommunen och till våra förskolor och skolor tom 2010-12-31 har det ställt nya krav på verksamheterna. Barnoch utbildningsförvaltningen ser här svårigheter att tillgodose vårt behov av utbildad personal till handledning och modersmålsundervisning. Bland de åtgärder kommunen vidtagit för att öka utbildningsresultaten är: Fortsatta resurser för läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i form av språkutvecklare och matematikutvecklare. Utbildningsresultatsdiskussionen har fortsatt under läsåret med rektorsgrupp och Barn-, kultur- och utbildningsnämnden. De elever som inte nådde målen erbjöd kommunen sommarskola sommaren 2011. De olika nätverken på förvaltnings- och kommunnivå har fått en tydligare roll för bl.a. den utbildningsresultatdiskussion som förts. De ska även bidra med analyser till bl.a. kommunens kvalitetsredovisning. De nätverk som i första hand berörts är de i specialpedagogik, matematik, svenska och rektorerna (OC-träffarna). Varje rektorsområde har hösten 2011 upprättat en handlingsplan för att förbättra utbildningsresultaten. Hösten 2010 tillsattes en 0,5 tjänst IT- pedagog för att starta upp skoldatateksverksamhet, utbilda och stimulera personal i användandet av kompensatoriska hjälpmedel. En satsning på IT är genomförd under 2011. En kick off hösten 2011 för att höja utbildningsresultaten. Temat har varit och är hög förväntan på elever och personal. Detta har betonats av barn- och utbildningschef, rektorer och i kompetensutvecklingsinsatser. De olika rektorsområdena och dess verksamheter har visat en mycket god vilja att ta sig an utmaningarna. Vfu-verksamhet Strömsunds kommun tar emot lärarstudenter, som gör sin praktik (verksamhetsförlagda utbildning/vfu) i kommunen. Sedan hösten 2006 har kommunen haft ett annat upplägg av Vfu-organisationen, vilket bla. omfattar besök av kommunens Vfu-samordnare. I uppföljningen av Vfu-perioden framkommer det i intervjuerna, att lärarstudenterna i huvudsak är nöjda eller mycket nöjda med sin verksamhetsförlagda utbildning (Vfu). En orsak till det 9

positiva resultatet är engagerade och kompetenta lärarhandledare. En annan orsak kan vara den personliga dialogen mellan kommunens samordnare och lärarstudenten. En tredje orsak kan vara den personliga dialogen mellan kommunens samordnare och lärarutbildaren. Utvärderingen och redovisningen avseende läsåret 2010/2011 gäller arbetet med följande avsnitt i Skolplanen: 2 Elevens utveckling, lärande, godkända betyg (utvärdering) samt övriga stycken redovisas till barn-, kultur- och utbildningsnämnden i enkätform. I denna kvalitetsredovisning följer en sammanställning av skolornas kvalitetsredovisningar. Redovisningen bygger på en sammanfattning och konkretisering av ett mycket omfattande material från kommunens samtliga rektorsområden. Det är lätt att inse svårigheterna med att på några få rader fånga och koncentrera ett helt läsårs vardagsarbete med att nå de uppsatta målen. Utvärdering samt kvalitetsredovisning gällande delar ur Barn- och Utbildningsplanen för Strömsunds kommun Bakgrund Enligt Skolverkets anvisningar ska varje skola och kommun upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av lokala arbetsplaner och skolplanen. (SFS 1997:702, 2001:649 och 2005:609) I den nya skollagen (2010:800) är det systematiska kvalitetsarbetet reglerat. Syfte med kvalitetsredovisning Det grundläggande syftet med kvalitetsredovisningen är att den ska fungera som hjälpmedel i arbetet med att utveckla och förbättra verksamheten genom att synliggöra skolans resultat och arbetet med att uppfylla skolans mål. Redovisningen tjänar en rad olika syften: - Elever, lärare, skolledning och övrig personal får en tydlig och gemensam bild av verksamheten som grund för en diskussion om behovet av förbättringsåtgärder. - Föräldrar, avnämare och andra intressenter får en god information om skolan och kan därigenom delta i diskussioner om skolans utveckling. Redovisningen ger ökad insyn och möjlighet till ökat inflytande. - Redovisningarna utgör också underlag för viktiga politiska beslut i kommunen. Kommunens kvalitetsredovisning Skolornas och områdenas kvalitetsredovisningar utgör ett underlag för kommunens kvalitetsredovisning. Redovisningsperioder Följande tidsperioder gäller på skol- respektive kommunnivå: - Enskilda skolors redovisningar omfattar läsåret - Kommunens redovisning omfattar kalenderåret/budgetåret Redovisande rektorsområden Backe/Hotings ro (Fjällsjöskolan, Centralskolan, Centralskolan, Kyrktåsjö skola och fsk) Bredgårds ro (Bredgårdsskolan) Frostvikens ro (Frostviksskolan, Jormvattnets skola och fsk) Hammerdals ro (Grevåkerskolan och Fyrås fsk) Hedenvinds ro (Hedenvindskolan och fsk) Hjalmar Strömers ro (Gymnasieskolan, Vuxenutbilsningen och SFI) Vattudalsskolans ro (Vattudalsskolan) 10

Redovisningsansvar Respektive rektor och platschef är ansvarig för att redovisningen genomförs inom aktuellt verksamhetsområde. Arbetslagen lämnar in redovisningar till respektive arbetsledare. Barnoch Utbildningschefen är ansvarig för kommunredovisningen. Organisation uppdrag information kompetensutveckling Barn- och utbildningsnämnden anger, inom ramen för kommunens skolplan, vilka områden som ska lyftas fram i den årliga kvalitetsredovisningen. BoU-chefen leder arbetet. Rektor planerar arbetet med redovisningen samt utarbetar och tillämpar rutiner för hur barns, elevers och vårdnadshavares medverkan och delaktighet skall säkras på respektive enhet. Elever, all personal och föräldrar informeras. Den slutliga sammanställningen och redigeringen av rektorsområdenas redovisningar görs av Barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsutvecklare. Planen för kvalitetsredovisning tas upp i BoU-nämnden. Tidsplan Arbetslagen lämnar sina redovisningar till rektor senast den 15 juni. Rektor redovisar till BoU-chefen senast den 15 september. BoU-chefen redovisar till BoU-nämnden senast den 15 november. Uppföljningsansvar och återkoppling Uppföljningsansvaret och återkopplingen av kvalitetsredovisningarna åläggs rektor. Barn- och utbildningsnämndens beslut gällande redovisning år 2011 Barn- och utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde 2010-02-11 att under läsåret 2010/2011 utvärdera och redovisa arbetet med följande avsnitt ur Barn- och utbildningsplanen: Stycket 2, Elevens utveckling, Lärande, Godkända betyg, utvärderas för att ligga till grund för förvaltningens kvalitetsredovisning till Skolverket. Övriga stycken redovisas till barn-, kultur- och utbildningsnämnden i enkätform och uppföljning enligt barn- och utbildningsplanen. I föreliggande redovisning beskrivs hur kommunens skolor arbetat för att uppfylla nedanstående mål. Här redovisas också utbildningsresultat och åtgärdsprogram. Barn- och utbildningsnämnden har att ta ställning till kvalitén och graden av måluppfyllelse utifrån denna redovisning. 2 Kunskap och lärande Elevens utveckling Mål All verksamhet skall utgå från varje barns/elevs behov och förutsättningar. 11

Lärandet Mål Det pedagogiska arbetet skall planeras och organiseras så att alla elever lärt sig läsa senast under skolår två. Lek, rörelse, fantasi och skapande är viktigt för lärandet och skall ges stort utrymme i arbetsdagens utformning. Godkända betyg Mål Alla elever skall efter grundskolan ha uppnått kunskaper som minst motsvarar betyget godkänt i samtliga skolämnen. Resultat, måluppfyllelse och insatta åtgärdsprogram Resultat, måluppfyllelse och åtgärdsprogram tas upp efter redovisningen av samtliga skolors arbete med avsnitten Elevens utveckling, Lärande och Godkända betyg i Barn- och utbildningsplanen. Här återfinns statistik över de nationella proven i år 5 och 9, uppnådda meritvärden och övrig betygsstatistik, redovisning av insatta åtgärdsprogram för att stödja kunskapsutveckling hos elever som inte bedömts uppnå betyget Godkänt i slutet av det nionde skolåret samt utbildningsresultat för Gymnasieskolan. I statistiken har även medtagits jämförelser med riket i övrigt. Resultatet av elev- och föräldraenkäten utifrån Barn- och utbildningsplanens mål. Under maj och juni 2011 genomfördes en enkätundersökning bland elever och föräldrar inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Enkäten var en del i implementeringen av den nya Barnoch utbildningsplanen. Enkäten skickades till barn i förskoleklass samt elever i årskurs 3, 6 och 9. Under 2010 genomfördes ett utvecklingsarbete i kommunen med jämställdhetsintegrering av all kommunal verksamhet. Därför kommer redovisningen av enkätsvaren bland annat delas upp på pojkar och flickor. I nedanstående redovisning redovisas först målet från Barn- och utbildningsplanen. Därefter redovisas svaren från elev- och föräldraenkäten. Dessa svar är alltså indikatorer på hur skolorna i kommunen lyckats totalt med sina uppdrag. Begreppsförklaring: Medel = Medelvärde av dem som besvarat respektive fråga. Då detta anges är svaren indelade i en 4 gradig skala där högsta gruppen ger 4 p och lägsta 1 p. MV kan alltså variera från lägst 1,00 till högst 4,00. Neutralt MV är 2,50. Mål Elevens utveckling: All verksamhet skall utgå från varje barn/elevs behov och förutsättningar. PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med - den genomgång din/dina lärare gjort av skolans kunskapsmål i respektive ämne? Pojkar 2,86 Flickor 2,89 Totalt 2,88 12

- den genomgång Du och din lärare (exempelvis vid utvecklingssamtalen) gjort om hur du ligger till i respektive ämne? Pojkar 3,17 Flickor 3,24 Totalt 3,2 LÄRANDE - vad du får lära dig? Pojkar 3,17 Flickor 3,07 Totalt 3,12 PEDAGOGISK HANDLEDNING - den hjälp du får med skolarbetet när du behöver? TRYGGHET Trivs du i skolan? Pojkar 3,15 Flickor 3,15 Totalt 3,15 Pojkar 3,16 Flickor 3,12 Totalt 3,14 PEDAGOGISK HANDLEDNING - hur ditt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp (t.ex. individuell utvecklingsplan, portfolio, skriftlig information) Pojkar 3,09 Flickor 3,03 Totalt 3,05 LÄRANDE - möjligheterna att få lära på olika sätt (t.ex. tillsammans med andra, självständigt arbete, lärarledda lektioner/projektarbete)? Pojkar 3,09 Flickor 3,05 Totalt 3,07 ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Jag får vara med och bestämma om - vad jag ska arbeta med i skolan? Pojkar 2,34 Flickor 2,11 Totalt 2,2 - hur jag ska arbeta i skolan? Pojkar 2,47 Flickor 2,28 Totalt 2,38 PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med - hur du lär dig att ta eget ansvar? Pojkar 3,04 Flickor 3,23 Totalt 3,13 BEMÖTANDE - hur de vuxna lyssnar på dina synpunkter? Pojkar 2,92 Flickor 3,04 Totalt 2,98 Mål Entreprenörskap Eleverna ges möjlighet att utveckla ett entreprenörstänkande. Hur nöjd är du med skolans studie- och yrkesvägledning (SYV) vad gäller... - hur lätt det har varit att få en praoplats som du önskat? Pojkar 2,75 Flickor 2,96 Totalt 2,88 LÄRANDE - möjligheterna att få lära på olika sätt (t.ex. tillsammans med andra, självständigt arbete, lärarledda lektioner/projektarbete)? Pojkar 3,09 Flickor 3,05 Totalt 3,07 13

DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE - vad jag ska arbeta med i skolan? Pojkar 2,34 Flickor 2,11 Totalt 2,2 - hur jag ska arbeta i skolan? Pojkar 2,47 Flickor 2,28 Totalt 2,38 PEDAGOGISK HANDLEDNING - hur du lär dig att ta eget ansvar för skolarbetet? Pojkar 3,04 Flickor 3,23 Totalt 3,13 BEMÖTANDE - hur de vuxna lyssnar på dina synpunkter? Pojkar 2,92 Flickor 3,04 Totalt 2,98 Mål Modern teknik och lärstilar Alla barn/elever skall ha tillgång till modern teknik i skolarbetet. LÄROMEDEL Hur nöjd är du med - läroböckerna ni använder? Pojkar 2,88 Flickor 2,86 Totalt 2,88 - tillgång till andra böcker? Pojkar 2,77 Flickor 2,72 Totalt 2,74 - apparater och andra hjälpmedel? (t.ex. datorer, bandspelare m.m.) Pojkar 2,71 Flickor 2,73 Totalt 2,72 - tillgång till annat material? Pojkar 2,75 Flickor 2,85 Totalt 2,81 Mål Värdegrund Alla skall känna sig lika mycket värda. Ingen får utsättas för kränkande behandling eller annat hot. Alla skall visa varandra ömsesidig respekt och arbeta för jämställdhet mellan såväl kön som individer och verka för att bryta det traditionella könsmönstret. Se svar för trivsel, trygghet och bemötande. TOTALSUMMA BEMÖTANDE Pojkar 3,07 Flickor 3,1 Totalt 3,08 TRYGGHET Känner du dig trygg på rasterna? Pojkar 3,25 Flickor 3,23 Totalt 3,24 Känner du dig trygg i övrigt i skolan? Pojkar 3,22 Flickor 3,14 Totalt 3,18 Har du lärare som bryr sig om dig? Pojkar 3,23 Flickor 3,19 Totalt 3,2 Finns det andra vuxna i skolan som bryr sig om dig? De vuxna motverkar aktivt att någon behandlas illa? Pojkar 3,01 Flickor 2,91 Totalt 2,96 Pojkar 2,94 Flickor 2,91 Totalt 2,92 14

Bidrar du till att andra skall känna sig trygga på skolan? Pojkar 3,09 Flickor 3,17 Totalt 3,13 LÄRANDE Hur nöjd är du med - hur skolan uppmuntrar dig att bryta traditionella könsmönster dvs. göra det som är manligt och kvinnligt t.ex. vid prao. Pojkar 2,77 Flickor 2,85 Totalt 2,81 Mål Miljön i skolan Alla skall känna trygghet och glädje att komma till våra verksamheter. Arbetet präglas av en helhetssyn på människan, där både kropp och själ mår bra. Både lokaler och utomhusmiljö skall vara utformad så att den lockar till kreativ och pedagogisk utveckling. TRYGGHET Känner du dig trygg på rasterna? Pojkar 3,25 Flickor 3,23 Totalt 3,24 Känner du dig trygg i övrigt i skolan? Pojkar 3,22 Flickor 3,14 Totalt 3,18 Har du lärare som bryr sig om dig? Pojkar 3,23 Flickor 3,19 Totalt 3,2 Finns det andra vuxna i skolan som bryr sig om dig? Pojkar 3,01 Flickor 2,91 Totalt 2,96 TRIVSEL Trivs du i skolan? Pojkar 3,16 Flickor 3,12 Totalt 3,14 Trivs du med de vuxna på skolan? Pojkar 3,11 Flickor 3,15 Totalt 3,12 Trivs du med dina skolkamrater? Pojkar 3,49 Flickor 3,24 Totalt 3,37 I några av frisvaren angående det man önskar skall förbättras i skolan framkommer det att utemiljön är ett förbättringsområde. Mål Kost och hälsa Alla elever skall ha kunskap om kostens betydelse och vikten av rörelse och motion. Alla skolor skall aktivt arbeta enligt dokumentet Föräldrakraft. LÄRANDE Hur nöjd är du med - hur du i skolan fått kunskap om kostens betydelse för att du skall må bra? Pojkar 2,88 Flickor 3,01 Totalt 2,95 - hur du i skolan fått kunskap om motionens betydelse för att du skall må bra? Pojkar 3,03 Flickor 3,07 Totalt 3,05 15

FÖRÄLDRAKRAFT (Besvaras av förälder/vårdnadshavare) a Har ni hört talas om Föräldrakraft? Totalt Pojkar Flickor Nej 34,4% 33,3% 33,7% Ja 65,6% 66,7% 66,3% b Har ni deltagit i teman som Föräldrakraft avhandlat på ditt barns skola? Alla ro arbetar med F-kraft. Totalt Pojkar Flickor Nej 69,2% 68,8% 69,1% Ja 30,8% 31,2% 30,9% Mål Miljö och hållbar utveckling Barn/elever skall sträva efter att förstå villkoren för en hållbar utveckling och betydelsen av sitt eget handlande i det ekologiska systemet. LÄRANDE Hur nöjd är du med - hur du i skolan fått kunskap om villkoren för en hållbar utveckling. Pojkar 2,84 Flickor 2,84 Totalt 2,84 - hur du i skolan uppmuntras till att källsortera eller på andra sätt agera ekologiskt? Pojkar 2,74 Flickor 2,54 Totalt 2,64 - hur det på din skola finns ett aktivt och synligt miljöarbete. Pojkar 2,57 Flickor 2,53 Totalt 2,56 Mål Drogförebyggande arbete All verksamhet där barn och ungdom deltar skall vara drogfri. Se redovisningen av drogvaneundersökningen i åk 7-9 (s 24-25). Mål Kompetensutveckling Förutom av en god arbetsmiljö skall vår skola/förskola kännetecknas av behörig och kompetent personal med lust och intresse för framtida kompetensutveckling. Se rubriken Fortbildning/ kompetensutveckling sidan 6-7 i kvalitetsredovisningen. Där redovisas Lärarlyftet samt andra kompetensutvecklingssatsningar. 16

Mål Kommunikation och dokumentation Personal, barn/elever och vårdnadshavare skall vara väl förtrogna med skolans mål och riktlinjer. Utvecklingssamtalen skall vara en central del i detta arbete. Dokumentationen skall tydligt informera elever och vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling samt stödja lärandet genom individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med - den genomgång din/dina lärare gjort av skolans kunskapsmål i respektive ämne? Pojkar 2,86 Flickor 2,89 Totalt 2,88 - den genomgång Du och din lärare (exempelvis vid utvecklingssamtalen) gjort om hur du ligger till i respektive ämne? Pojkar 3,17 Flickor 3,24 Totalt 3,2 PEDAGOGISK HANDLEDNING - hur ditt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp (t.ex. individuell utvecklingsplan, portfolio, skriftlig information) Pojkar 3,09 Flickor 3,03 Totalt 3,05 Mål Övergångar och samverkan Barnets/elevens gång genom förskola och skola skall präglas av kontinuitet och samarbete under alla år. - den genomgång din/dina lärare gjort av skolans kunskapsmål i respektive ämne? Medel Svarande Inget svar Försk.kl 2,95 41 0 Åk 3 3,08 44 1 Åk 6 2,88 36 1 Åk 9 2,67 44 1 - den genomgång du och din lärare (exempelvis vid utvecklingssamtalen) gjort om hur du ligger till i respektive ämne? Medel Svarande Inget svar Försk.kl 3,29 41 0 Åk 3 3,41 44 1 Åk 6 3,09 37 0 Åk 9 3,05 45 0 17

- hur ditt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp (t.ex. individuell utvecklingsplan, portfolio, skriftlig information) Medel Svarande Inget svar Försk.kl 3,03 41 0 Åk 3 3,38 44 1 Åk 6 2,94 35 2 Åk 9 2,83 42 3 Barn- och utbildningsförvaltningens analys av elev- och föräldraenkäten Barn- och utbildningsnämnden ska varje år utvärdera delar av måluppfyllelsen i Barn- och utbildningsplanen. Huvudsyftet är att nämnden ska få så bra underlag som möjligt vid beslutsfattandet och få veta elevers och föräldrars uppfattning av verksamheten. Barn-, kultur och utbildningsnämnden ska med andra ord fånga upp barns/elevers/föräldrars/målsmäns synpunkter på förskoleklassens och skolans verksamhet vid utvärdering av den nya barn- och utbildningsplanen i Strömsunds kommun. Den övergripande frågan är: Hur uppfattar elever - och föräldrar verksamheten? Den övergripande frågan delas upp i tolv frågeområden nämligen trivsel, trygghet, bemötande, pedagogisk handledning, lärande, delaktighet och inflytande, läromedel, skolmaten, studie- och yrkesvägledning, skolan i sin helhet, förtroende och Föräldrakraft. Elev- och föräldraenkätens utfall analyseras av respektive rektorsområde. Förvaltningschefen, kvalitetsutvecklaren och rektorsgruppen analyserar här det totala utfallet på kommunnivån. Frågeområdet trivsel visar höga siffror för både pojkar (3,26) och flickor (3,17) (totalt 3,21), vilket sammanfaller med 2010 års elev- och föräldraenkät (totalt 3,2). Detta sammanfaller även med Luppenkäten 2010, där de flesta av 122 elever från årskurs 8 och 103 elever av gymnasieskolans årskurs 2 i Strömsunds kommun svarat att: Det är bra stämning i skolan. Det sammanfaller inte med Statens folkhälsoinstituts enkätundersökning 2010 bland årskurs 6 och 9 i Strömsunds kommun där det framkommer att många elever är nedstämda och känner bristande välbefinnande. Frågeområdet trygghet visar höga siffror för både pojkar (3,12) och flickor (3,09) totalt 3,11), vilket sammanfaller med 2010 års elev- och föräldraenkät (totalt 3,19). Detta sammanfaller med Luppenkäten 2010, där de flesta av ungdomarna i årskurs 8 i Strömsunds kommun upplever att de är trygga. Bland de områden i Luppenkäten, som eleverna upplever mest otrygga är rasterna i skolan, vilket inte alls överensstämmer med svaren i elev- och föräldraenkäten. Det sammanfaller inte heller med Statens folkhälsoinstituts enkätundersökning bland årskurs 6 och 9 i Strömsunds kommun, där det framkommer att många elever är nedstämda och känner bristande välbefinnande. En bidragande orsak till det positiva utfallet vad gäller trivsel och trygghet kan vara skolornas systematiska likabehandlingsarbete och uppföljningen av likabehandlingsplanerna. En annan orsak kan vara att kommunen har många små skolenheter, där man snabbt tar tag i händelser. En tredje orsak kan vara att det sker ett systematiskt och formaliserat arbete med värdegrundsfrågor i kommunens samtliga grundskolor sedan hösten 2008. 18

Frågeområdet bemötande visar höga siffror för både pojkar (3,07) och flickor (3,1) (totalt 3,08), vilket sammanfaller med 2010 års elev- och föräldraenkät (totalt 3,09). Detta sammanfaller med Luppenkäten, där de flesta elever i årskurs 8 och av gymnasieskolans årskurs 2 i Strömsunds kommun tycker att elever och lärare bemöter varandra med respekt. Frågeområdet pedagogisk handledning visar ganska höga siffror för både pojkar (2,98) och flickor (2,98) (totalt 2,98), vilket sammanfaller med 2010 års elev- och föräldraenkät (totalt 3,02). Delfrågan om arbetsron i skolan får lägre siffror av både pojkar (2,51) och flickor (2,33) (totalt 2,42). En bidragande orsak till detta är att det vid några skolor inte finns grupprum i tillräcklig utsträckning. En annan orsak är att det pågår verksamhet i en stor del av skolans lokaler från tidig morgon till sen kväll samt att några större skolor har det relativt trångt. Genom kravet på ökad måluppfyllelse i verksamheten måste skolan bli tydligare kommunicera detta mot elever och föräldrar. I Statens folkhälsoinstituts enkätundersökning bland årskurs 6 och 9 i Strömsunds kommun framkommer att många elever har koncentrationssvårigheter, vilket kan ha samband med de låga siffrorna för arbetsron i skolan. I Luppenkäten svarar eleverna i årskurs 8 i Strömsunds kommun att de tycker att skolmiljön, schema, möjligheten till extrahjälp och skolbibliotek är bra. Frågeområdet lärande visar ganska höga siffror för både pojkar (2,91) och flickor (2,92) (totalt 2,92), vilket sammanfaller med 2010 års elev- och föräldraenkät (totalt 2,92). I nedanstående delfrågor är det flera, som valt svarsalternativet Vet ej. Hur skolan uppmuntrar att bryta traditionella könsmönster Hur du i skolan fått kunskap om villkoren för en hållbar utveckling. Hur du i skolan uppmuntras till att källsortera eller på andra sätt agera ekologiskt. Hur det på din skola finns ett aktivt och synligt miljöarbete. En orsak till utfallet kan vara att dessa frågor uppfattas av de svarande som detaljfrågor till skillnad från övergripande frågor exempelvis Vad du får lära dig. En annan orsak kan vara att skolan inte kommunicerat dessa deluppdrag tillräckligt tydligt. Frågeområdet delaktighet och inflytande visar lägre siffror för både pojkar (2,36) och flickor (2,23) (totalt 2,29), vilket sammanfaller med 2010 års elev- och föräldraenkät (totalt 2,29). En orsak till det lägre utfallet är att bedömningsskalan eventuellt är för högt ställd. I Lpo 94 (s 13) står det under Elevernas ansvar och inflytande att: Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Dessutom står det att läraren skall: se till att alla elever.får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll Reellt inflytande på utbildningens utformning kan tolkas att det innebär att eleverna har rätt att till viss del kunna påverka sitt arbete. Detta innebär att bedömningsskalan eventuellt bör justeras för denna fråga. I Luppenkäten i årskurs 8 tycker eleverna att de får vara med och bestämma ganska lite eller inget alls. Områden som eleverna i årskurs 8 skulle vilja vara med och bestämma är framför allt vad de får lära sig, vilka läromedel som skall användas, hur de skall arbeta, inre skolmiljö, regler i skolan, läxor, prov, schema och skolmaten. Frågeområdet läromedel visar ganska höga siffror för både pojkar (2,78) och flickor (2,79) (totalt 2,79), vilket är något lägre än i 2010 års elev- och föräldraenkät (totalt 2,93). 19

Frågeområdet skolmaten visar att de flesta pojkar och flickor äter frukost och skollunch. På delfrågan Hur nöjd är du med skolmaten? har pojkarna något högre värden (2,94) än flickorna (2,73) (totalt 2,83). Det totala utfallet sammanfaller med 2010 års elev- och föräldraenkät (totalt 2,8). Däremot är det stor spridning mellan rektorsområdena (2,19 tom. 3,43), vilket kostavdelningen närmare bör analysera. Även i Luppenkäten i årskurs 8 är det spridda åsikter om skolmaten. Frågeområdet studie- och yrkesvägledning, som endast avser elever i årskurs 9, visar medelsiffror för pojkar (2,65) och ganska höga siffror för flickor (2,9) (totalt 2,8), vilket är lägre än i 2010 års elev- och föräldraenkät (totalt 3,05). Dessutom är det stor spridning mellan rektorsområdena (2,65 tom. 3,17), vilket resp. rektorsområde närmare bör analysera. Frågeområdet skolan i sin helhet, visar höga siffror för både pojkar (3,05) och flickor (3,11) (totalt 3,08), vilket sammanfaller med 2010 års elev- och föräldraenkät (totalt 3,07). Däremot har spridning mellan rektorsområdena minskat mellan 2010 (2,5 tom. 3,56) och 2011 (2,92 tom. 3,33), vilket är positivt. Frågeområdet förtroende, visar höga siffror för pojkar (3,09) och ganska höga för flickor (2,94) (totalt 3,01), vilket sammanfaller med 2010 års elev- och föräldraenkät (totalt 3,05). Däremot är det stor spridning mellan rektorsområdena (2,42 tom. 3,6), vilket resp. rektorsområde närmare bör analysera. Frågeområdet Föräldrakraft, visar att det är lika många föräldrar till pojkar som till flickor som hört talas om Föräldrakraft och deltagit i teman på skolan. Av de föräldrar, som deltagit i teman är de flesta positiva (totalt 3,06). Däremot upplever föräldrarna inte att föräldramötena blivit bättre av Föräldrakraft, vilket kan bero på att skolan även tidigare arbetat med detta men inte under namnet Föräldrakraft. På frågan Av skolan får jag det stöd jag behöver i mitt föräldraskap, visar ganska höga siffror för både föräldrar till pojkar (2,86) och flickor (2,87) (totalt 2,87), vilket är högre än i 2010 års elev- och föräldraenkät (totalt 2,75). Det här blir femte året Barn- och utbildningsförvaltningen följer upp sitt arbete med Föräldrakraft. Eftersom Föräldrakraft är ett samverkansprojekt mellan olika aktörer på kommunal- och länsnivå är det av stor vikt att även dessa redovisar sina uppföljningar av Föräldrakraft offentligt. Orsaken är att det annars blir svårt att få en översikt av arbetet ute i övriga verksamheterna, då arbetet inte kommuniceras utåt. En orsak till vissa skillnader i svaren mellan elev- och föräldraenkäten, Luppenkäten och Statens folkhälsoinstituts enkätundersökning kan vara den kontext, som är vid enkättillfället. I elev- och föräldraenkäten 2010 och 2011 har elev och förälder tillsammans gjort enkäten i hemmet. De övriga enkäterna har eleven själv gjort under lektionstid på skolan. Resultatet av personalenkäten utifrån Barn- och utbildningsplanens personalpolitiska mål. Under december 2010 genomfördes en enkätundersökning av samtliga kommunanställda. Enkäten gick ut till totalt 1285 kommunanställda. Enkäten besvarades totalt av 870 personer från samtliga förvaltningar och avdelningar, vilket blir en svarsfrekvens på 68 procent. Av de svarande 870 personerna var det 278 personer som svarade från Barn- och utbildningsförvaltningen. Under 2010 genomfördes ett utvecklingsarbete i kommunen med jämställdhetsintegrering av all kommunal verksamhet. Därför kommer redovisningen av 20

enkätsvaren bland annat delas upp på män och kvinnor. I nedanstående redovisning redovisas först målet från Barn- och utbildningsplanen. Därefter redovisas svaren från elev- och föräldraenkäten. Dessa svar är alltså indikatorer på hur skolorna i kommunen lyckats totalt med sina uppdrag. Den övergripande frågan är: Hur uppfattar personalen sin arbetssituation utifrån målen i kommunens Barn- och utbildningsplan (skolplan)? Nedanstående är utdrag ur delar från Barn- och utbildningsplanen. Skolans ledarskap och arbetsmiljö Mål Utveckling och lärande skall stå i centrum för skolans ledarskap och genomsyra alla verksamheter. Ledarskapet skall kännetecknas av en vilja och förmåga att utveckla, stimulera, inspirera och lyfta de olika medarbetarna, pedagoger såväl som assistenter och annan personal All personal skall känna verkligt inflytande i sitt dagliga arbete. Kompetensutveckling Mål Förutom av en god arbetsmiljö skall vår skola/förskola kännetecknas av behörig och kompetent personal med lust och intresse för framtida kompetensutveckling. Kommunikation och dokumentation Mål Personal, barn/elever och vårdnadshavare skall vara väl förtrogna med skolans mål och riktlinjer. Begreppsförklaring: Inget svar = Ej angivet svar. Medel = Medelvärde av dem som besvarat respektive fråga. Då detta anges är svaren indelade i en 5 gradig skala där högsta gruppen ger 5 p och lägsta 1 p. MV kan alltså variera från lägst 1,00 till högst 5,00. Neutralt MV är 3 Svarande = antal svar för aktuell kategori. Då inget annat anges baseras svaren och %-satser på samtliga svarande. 21

Analys av personalenkäten 2010 Sammanfattningsvis tyder personalenkätens utfall angående ledarskap på ganska höga siffror (3,98) för Barn- och utbildningsförvaltningen totalt. Inga större skillnader mellan könen (3,98 för kvinnorna resp. 3,95 för männen). Enkätens utfall angående inflytandet tyder på ganska höga siffror (3,74) och höga siffror (4,03 och 4,13) för Barn- och utbildningsförvaltningen totalt. Kvinnorna har något högre värden än männen. Enkätens utfall angående arbetsmiljö tyder på ganska höga siffror (3,79) för Barn- och utbildningsförvaltningen totalt. Kvinnorna har något högre värden än männen. Enkätens utfall angående kompetensutveckling visar ett medelvärde (2,95) på frågan om arbetstagaren anser att de får den kompetensutveckling de behöver i sitt arbete. Kvinnorna har något högre värden än männen. Däremot visar utfallet på höga värden (4,26) på frågan om arbetstagaren får användning av sin kompetens i sitt yrkesutövande. Även här har kvinnorna något högre värden än männen (4,31 resp. 3,94). Enkätens utfall angående uppdraget visar ganska höga siffror (3,8) resp. höga siffror (4,21 och 4,3). Kvinnorna har något högre värden än männen. Personalenkätens totala utfall för Barn- och utbildningsförvaltningen har tagits upp vid central facklig samverkan och ingår i förvaltnings systematiska arbetsmiljöarbete. Förebyggande arbete i likabehandling Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att det är ett gott klimat och goda relationer mellan personal, elever och föräldrar. Under de sista tio åren har ett aktivt arbete bedrivits mot kränkande behandling vid kommunens skolor. Från och med hösten 2008 sker ett systematiskt och formaliserat arbete med värdegrundsfrågor i kommunens grundskolor och förskolor. Målet är att värdegrundsfrågorna skall hållas än mer levande i den dagliga verksamheten samt att all pedagogisk personal skall arbeta med aktiva åtgärder som berör värdegrund och de sju diskrimineringsgrunderna. Detta arbete upplevs ha gett positiva resultat t.ex. har områdena trivsel, trygghet och bemötande och förtroende fått höga värden i de två senaste årens elev- och föräldraenkäter Under läsåret 2009-2010 utbildade kommunen en egen SET-utbildare. Under läsåret 2010-2011 arbetade SET-utbildaren 20% med att bland annat: - inventera behovet av nya handledare. - utveckla SET-tips banken på zonline. - anordna nätverksträffar för handledarna (Exempelvis den 7/10-2010). - implementera SET på gymnasiet. - på olika sätt stötta SET-handledarna i grundskolan. - genomföra handledarutbildning. Två personer med kommunövergripande arbetsuppgifter inom förvaltningen samt ytterligare en person har tidigare genomfört utbildningen Mobbning, kränkande behandling och diskriminering - skolpraktik och forskningsperspektiv 10 hp. Syftet var 22