Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal med kunskap om äldres sjukdomar (geriatrik). Vi fortsätter med fri hälso- och sjukvård för barn och ungdomar upp till 19 år. Vi vet att många barn och ungdomar har det jobbigt. En särskild satsning för att stärka barn och ungdomars hälsa genomförs. 4e stycket En god hälsa Vi månar om god folkhälsa och ser individens livssituation i en helhet. God hälsa är så mycket mer än frånvaro av sjukdomar. Arbete och ekonomisk trygghet, möjlighet till bra utbildning, bra arbets- och boendemiljö samt möjlighet till meningsfull fritid är lika viktiga delar som en bra hälso- och sjukvård. Det är oroande att skillnader i hälsa mellan kön, olika samhällsklasser och olika etniska bakgrunder ökar. Folkhälsa är ett prioriterat område i Landstingets olika verksamheter, inte minst på grund av ohälsan i arbetslivet. I arbetet med att förverkliga den länsgemensamma folkhälsoplanen har varje hälsocentral 100 kr per invånare till folkhälsoarbete. Jämställdhet i vården är viktigt och de könsskillnader som finns i tillgänglighet och val av behandling ska utjämnas. 1 Politisk inledning Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal med kunskap om äldres sjukdomar (geriatrik). Vi fortsätter med fri hälso- och sjukvård för barn och ungdomar till och med 19 år. Vi vet att många barn och ungdomar har det jobbigt. En särskild satsning för att stärka barn och ungdomars hälsa genomförs. Människor med psykosociala och psykiatriska behov är särskilt utsatta och sårbara, därför genomför vi förbättringar för dessa. En god hälsa Vi månar om god folkhälsa och ser individens livssituation i en helhet. God hälsa är så mycket mer än frånvaro av sjukdomar. Arbete och ekonomisk trygghet, möjlighet till bra utbildning, bra arbets- och boendemiljö samt möjlighet till meningsfull fritid är lika viktiga delar som en bra hälso- och sjukvård. Det är oroande att skillnader i hälsa mellan kön, olika samhällsklasser och olika etniska bakgrunder ökar. Inte minst när det gäller tandhälsan är det stora skillnader mellan olika grupper, därför utökar vi den så kallade abonnemangstandvården till och med 39 års ålder. Folkhälsa är ett prioriterat område i Landstingets olika verksamheter, inte minst på grund av ohälsan i arbetslivet. I arbetet med att förverkliga den länsgemensamma folkhälsoplanen har varje hälsocentral 100 kr per invånare till folkhälsoarbete. Jämställdhet i vården är viktigt och de könsskillnader som finns i tillgänglighet och val av behandling ska utjämnas. Hela länet ska leva och utvecklas Genom samarbete mellan människorna i länet och genom samverkan mellan olika offentliga myndigheter, det privata näringslivet och ideella föreningar kan vi förverkliga visionen. Landstinget ska med områdena miljö, kultur, forskning och utbildning samt näringslivsutveckling vara en drivkraft i detta Hela länet ska leva och utvecklas Genom samarbete mellan människorna i länet och genom samverkan mellan olika offentliga myndigheter, det privata näringslivet och ideella föreningar kan vi förverkliga visionen. Landstinget ska med områdena miljö, kultur, forskning och utbildning samt näringslivsutveckling vara en drivkraft i detta arbete för länets utveckling. Länet har ett rikt kulturliv med utövare bland

Sida 2 (9) arbete för länets utveckling. Grundförutsättningarna för länet är positiva, vi har underbar natur, ren luft och närhet mellan människor trots stora geografiska avstånd. Idag finns dessutom en spirande framtidstro som bl a beror på den breddning av arbetsmarknaden som vi kan vänta oss av de statliga utlokaliseringarna. Med glädje ser vi också engagemanget växa runt om i länet för att hitta nya sätt att ge länsborna bättre service, däribland bra hälso- och sjukvård. Landstinget tar ansvar för att trygga en god tillgänglighet till vård och omsorg i hela länet, och för det krävs nya arbetssätt. Vi måste utveckla och våga pröva nya arbetsmetoder, såväl mobila lösningar som samarbete mellan kommunerna, Landstinget och andra aktörer. 7.1 HÄLSOFRÄMJANDE OCH SJUKDOMSFÖREBYGGANDE INSATSER SOM STIMULERAR TILL EN HÄLSOSAM LIVSSTIL Länets folkhälsoplan ska vara ledande i arbetet. Samarbetet mellan landstinget och kommunerna, och med andra aktörer (t ex frivilligorganisationer) är av stor vikt för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Etableringen av Folkhälsoinstitutet innebär också att vi har möjlighet att fördjupa samarbetet med nationella nivån. 2a stycket Hälso- och sjukvården har härvid en nyckelroll genom sin specifika kompetens, auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär en förskjutning i synen på vilka kunskaper och vilka arbetssätt som är mest effektiva för att förebygga och främja hälsa på lång sikt. Vi måste fokusera på folkhälsoinsatser som bidrar till att utjämna skillnader i hälsa mellan kön, olika samhällsklasser och människor med olika etnisk bakgrund. sista stycket I dessa sammanhang är barn och ungdomar liksom de äldre, grupper som särskilt behöver lyftas fram när vi planerar olika hälsofrämjande och förebyggande insatser. Samverkan med andra aktörer i samhället blir också här av stor vikt för att nå dessa grupper fullt ut. En särskild satsning för att både unga och gamla. Landstingets stöd till dessa är viktigt för en fortsatt utveckling av kulturen i länet. Grundförutsättningarna för länet är positiva, vi har underbar natur, ren luft och närhet mellan människor trots stora geografiska avstånd. Idag finns dessutom en spirande framtidstro som bland annat beror på den breddning av arbetsmarknaden som vi kan vänta oss av de statliga utlokaliseringarna. Med glädje ser vi också engagemanget växa runt om i länet för att hitta nya sätt att ge länsborna bättre service, däribland bra hälso- och sjukvård. Landstinget tar ansvar för att trygga en god tillgänglighet till vård och omsorg i hela länet, och för det krävs nya arbetssätt. Vi måste utveckla och våga pröva nya arbetsmetoder, såväl mobila lösningar som samarbete mellan kommunerna, Landstinget och andra aktörer. 7.1 HÄLSOFRÄMJANDE OCH SJUKDOMSFÖREBYGGANDE INSATSER SOM STIMULERAR TILL EN HÄLSOSAM LIVSSTIL Länets folkhälsoplan ska vara ledande i arbetet. Samarbetet mellan landstinget och kommunerna, och med andra aktörer (t ex frivilligorganisationer) är av stor vikt för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Ett utökat ekonomiskt stöd för Hälsofrämjande insatser för äldre ges till pensionärsorganisationer på länsnivå. Etableringen av Folkhälsoinstitutet innebär också att vi har möjlighet att fördjupa samarbetet med nationella nivån. Hälso- och sjukvården har härvid en nyckelroll genom sin specifika kompetens, auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär en förskjutning i synen på vilka kunskaper och vilka arbetssätt som är mest effektiva för att förebygga och främja hälsa på lång sikt. Vi ska fokusera på folkhälsoinsatser som bidrar till att utjämna skillnader i hälsa mellan kön, olika samhällsklasser och människor med olika etnisk bakgrund. I dessa sammanhang är barn och ungdomar, de äldre samt människor med psykosociala och psykiatriska behov de grupper som särskilt behöver lyftas fram när vi planerar olika hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Sida 3 (9) stärka barn och ungdomars hälsa genomförs. 7.2 TRYGGHET I VÅRDEN MED FOKUS PÅ BARN, UNGDOMAR OCH ÄLDRE Första stycket Länsborna förväntar sig en trygg vård där hälso- och sjukvård och tandvård ges med god tillgänglighet, efter vars och ens behov, med rätt kompetens, på rätt vårdnivå, med rätt val av behandling och med ett gott bemötande. Vården ska vara säker och antalet misstag, brister och fel i våra tjänster ska minimeras. Detta leder till en pålitlig och säker vård med bästa möjliga kliniska resultat. Hälso- och sjukvården ska vara baserad på kunskap och beprövad erfarenhet. Vården ska upplevas jämlik och jämställd. 7.4 MENING OCH GLÄDJE I DET DAGLIGA ARBETET Första stycket Landstinget ska både i verksamheter och i arbetsgivarrollen sträva efter att vara ett föredöme när det gäller demokrati, jämställdhet, mångfald och jämlikhet. Medarbetarna är A och O för att de politiska beslut som fattas ska kunna genomföras. Därför ser vi nu över lönepolicyn för att skapa ett rättvisare sätt att fördela lönerna, minska skillnaderna mellan högsta och lägsta löner och därmed höja de lägsta lönerna. Det nya lönesättningssystemet bygger på arbetsvärdering. Vi avsätter ekonomiska resurser till personalpolitiska åtgärder för att tillrättalägga löneläget, där lågavlönade är prioriterade. Landstinget och Jämtlands län tjänar på att mångfalden ökar med fler medarbetare med annan etnisk, religiös och sexuell bakgrund än den gängse. För att minska vakanta tjänster vill vi fortsätta med att anställa yrkeskunniga människor från andra länder. Det finns skillnader mellan könen i tillgänglighet och hur man satsar på behandlingar inom vården. Jämställdhet i vården är viktigt och dessa skillnader ska utjämnas. Samverkan med andra aktörer i samhället blir också här av stor vikt för att nå dessa grupper fullt ut. En särskild satsning för att stärka barn och ungdomars hälsa genomförs. 7.2 TRYGGHET I VÅRDEN MED FOKUS PÅ BARN, UNGDOMAR OCH ÄLDRE Länsborna förväntar sig en trygg vård där hälso- och sjukvård och tandvård ges med god tillgänglighet, efter vars och ens behov, med rätt kompetens, på rätt vårdnivå, med rätt val av behandling och med ett gott bemötande. Vården ska vara säker och antalet misstag, brister och fel i våra tjänster ska minimeras. Detta leder till en pålitlig och säker vård med bästa möjliga kliniska resultat. Hälso- och sjukvården ska vara baserad på kunskap och beprövad erfarenhet. Vården ska upplevas jämlik och jämställd. Det finns skillnader på grund av kön i tillgänglighet och hur man satsar på behandlingar inom vården. Jämställdhet i vården är viktigt och dessa skillnader ska utjämnas. 7.4 MENING OCH GLÄDJE I DET DAGLIGA ARBETET Landstinget ska både i verksamheter och i arbetsgivarrollen sträva efter att vara ett föredöme när det gäller demokrati, jämställdhet, mångfald och jämlikhet. Medarbetarna är A och O för att de politiska beslut som fattas ska kunna genomföras. Därför ser vi nu över lönepolicyn för att skapa ett rättvisare sätt att fördela lönerna, minska skillnaderna mellan högsta och lägsta löner och därmed höja de lägsta lönerna. Det nya lönesättningssystemet bygger på arbetsvärdering. Vi avsätter ekonomiska resurser till personalpolitiska åtgärder för att tillrättalägga löneläget, där lågavlönade är prioriterade. Arbetstidsförkortningsprojektet inom städ permanentas så att arbetstiden blir 7,5 timmar per dag (heltid) och finansieras inom nuvarande ram. Landstinget och Jämtlands län tjänar på att mångfalden ökar med fler medarbetare med annan etnisk och religiös bakgrund samt sexuell läggning än den gängse. För att minska vakanta tjänster vill vi fortsätta med att anställa yrkeskunniga människor från andra länder.

Sida 4 (9) 8.2.3 Nyckeltal för att mäta och följa upp våra 8.2.3 Nyckeltal för att mäta och följa upp våra process/produktionsmål process/produktionsmål? 8.3.3 Nyckeltal för att mäta och följa upp våra mål för lärande/förnyelse? 8.3.3 Nyckeltal för att mäta och följa upp våra mål för lärande/förnyelse 9.1 Vad ska vi göra för att nå våra Medborgarmål? 2. Det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet ska fortsätta genom: - fortsatt utveckling och genomförande utifrån lokala förutsättningar av 9.1 Vad ska vi göra för att nå våra Medborgarmål? 2. Det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet ska fortsätta genom: - fortsatt utveckling och genomförande utifrån lokala förutsättningar av konceptet FaR Fysisk aktivitet på Recept för att nå spridning över hela konceptet FaR Fysisk aktivitet på Recept för att nå spridning över hela länet. länet. - fortsatt utveckling av hälsokommunikation t.ex. genom utbildning i motiverande samtalsteknik till alla berörda yrkeskategorier inom landstinget. - vidareutveckling av hälsokommunikation inom mödra- barnhälsovården omfattande samtliga gravida och föräldrar i syfte att stödja hälsosamma levnadsvanor, särskilt avseende matvanor och fysisk aktivitet, tobaks-, alkohol- och drogbruk. - fortsatt utveckling av hälsokommunikation t.ex. genom utbildning i motiverande samtalsteknik till alla berörda yrkeskategorier inom landstinget. - vidareutveckling av hälsokommunikation inom mödra- barnhälsovården omfattande samtliga gravida och föräldrar i syfte att stödja hälsosamma levnadsvanor, särskilt avseende matvanor och fysisk aktivitet, tobaks-, alkohol- och drogbruk. - vidareutveckling av arbetet med förebyggande program för livsstilsrelaterade - vidareutveckling av arbetet med förebyggande program för livsstilsrelaterade sjukdomar inklusive kunskapsspridning. - utveckla arbetet med livsstilsfrågor inom primärvården/närvården - processen Tobaksfritt landsting fortsätter och utvecklas - genomföra intentionerna i nationella handlingsplanen mot alkoholskador/regionala folkhälsoplanen, i syfte att minska alkoholskadorna - arbete med kommande Nationell handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen, i syfte att förebygga övervikt och fetma sjukdomar inklusive kunskapsspridning. - i samarbete med kommunerna utveckla och erbjuda Hälsosamtal för 75- åringar - utveckla arbetet med livsstilsfrågor inom primärvården/närvården. - processen Tobaksfritt landsting fortsätter och utvecklas. - genomföra intentionerna i nationella handlingsplanen mot alkoholskador/regionala folkhälsoplanen, i syfte att minska alkoholskadorna. - arbete med kommande Nationell handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen, i syfte att förebygga övervikt och fetma. 9.2.3 Närvårdens utveckling 9. Arbetet med att åstadkomma en tydlig och välförankrad ansvarsfördelning mellan kommunerna och landstinget ska fortsätta under 2006. Ansvarsfördelningen redovisas i Ädelavtal. Samverkansformer kring folkhälsoarbetet ska finnas klara och dokumenterade i avtal. Klargörande av hemsjukvårdsbegreppet är centralt i sammanhanget. 9.2.3 Närvårdens utveckling 9. Arbetet med att åstadkomma en tydlig och välförankrad ansvarsfördelning mellan kommunerna och landstinget ska fortsätta under 2006. Ansvarsfördelningen redovisas i Ädelavtal. Samverkansformer kring folkhälsoarbetet ska finnas klara och dokumenterade i avtal. Klargörande av hemsjukvårdsbegreppet är centralt i sammanhanget. Nytt 2a stycke Det förebyggande arbetet när det gäller att stödja barn, ungdomar och

Sida 5 (9) föräldrar ska fortsätta utvecklas på hälsocentralerna. Under 2006 får tre upptagningsområden extra medel för att utveckla nyskapande verksamheter. Strömsund ska utveckla familjecentralen, Ragunda ska utveckla verksamheten för barn och ungdomar inom det psykosociala arbetet och i Torvalla satsas 1,2 Mkr för arbetet med unga föräldrar och utvecklande av Familjecentralen. Ungdomsmottagningen i Östersund ska utöka sin verksamhet för unga vuxna upp till 23 år. Arbetet med ett närvårdsgeriatriskt team ska påbörjas under 2006. Satsning på fler hembesök, utvecklad vårdplanering, gemensam integrerad journal, telemedicin samt gemensam närvårdsportal är andra viktiga delar. I samverkan med kommunerna kommer en utredning att göras om behovet av kommunala observationsplatser. För kompetensförsörjning och kompetensutveckling är samarbete med den centraliserade vården viktiga delar i närvårdens utveckling. Sjukvårdsrådgivningens roll ska utvecklas ur ett närvårdsperspektiv och ska fungera som första gemensam vårdnivå och sambandscentral. Vidare föreslås att sjukvårdsrådgivningen ansluts till det nationella projektet Vårdråd per telefon 1177. 9.2.4 Folktandvården Punkt 13 4e stycket Det är vidare en rekryteringsfördel att vara kvar i Åre som är en attraktiv ort för sökande till olika tjänster inom både närvården och folktandvården. Att folktandvårdens personal fortfarande är uppdelad på två arbetsplatser ökar kostnaderna jämfört med den nu föreslagna sammanslagningen i en gemensam folktandvårdslokal. En ekonomisk analys återfinns i bilaga 6. Det innebär samtidigt en nedläggning av röntgen vid HC i Järpen. Slutgiltigt avgörande tas i samband med investeringsplanen i november 2005. 9.2.5 Den centraliserade vårdens utveckling punkt 14 andra stycket För att möta denna utveckling krävs att vi utvecklar den specialiserade vården Arbetet med ett närvårdsgeriatriskt team som ska kunna verka i hela länet, ska påbörjas under 2006. Satsning på fler hembesök, utvecklad vårdplanering, gemensam integrerad journal, telemedicin samt gemensam närvårdsportal är andra viktiga delar. I samverkan med kommunerna kommer en utredning att göras om behovet av kommunala observationsplatser. För kompetensförsörjning och kompetensutveckling är samarbete med den centraliserade vården viktiga delar i närvårdens utveckling. Med början 2006 kommer berörd personal att kompetensutvecklas i geriatrik. Målet är att i samarbete med Mittuniversitetet under 2006 starta utbildning av specialistsjuksköterskor med geriatrisk kompetens. Sjukvårdsrådgivningens roll ska utvecklas ur ett närvårdsperspektiv och ska fungera som första gemensam vårdnivå och sambandscentral. Vidare föreslås att sjukvårdsrådgivningen ansluts till det nationella projektet Vårdråd per telefon 1177. 9.2.4 Folktandvården Punkt 13 4e stycket Det är vidare en rekryteringsfördel att vara kvar i Åre som är en attraktiv ort för sökande till olika tjänster inom både närvården och folktandvården. Att folktandvårdens personal fortfarande är uppdelad på två arbetsplatser ökar kostnaderna jämfört med den nu föreslagna sammanslagningen i en gemensam folktandvårdslokal. En ekonomisk analys återfinns i bilaga 6. Det innebär samtidigt en nedläggning av röntgen vid HC i Järpen. För att möta denna utveckling krävs att vi utvecklar den specialiserade vården i länet och har en dialog med andra sjukhus i Norrland om en lämplig arbetsfördelning. Vi måste alltså agera långsiktigt för att säkerställa en fortsatt

Sida 6 (9) i länet och har en dialog med andra sjukhus i Norrland om en lämplig arbetsfördelning. Vi måste alltså agera långsiktigt för att säkerställa en fortsatt bra utveckling för den specialiserade vården i länet. Det förutsätter ett nära samarbete med och en noggrann analys av möjligheterna till samordning med andra sjukhus både i Sverige och utomlands. Med krympande resurser ligger det i allas intresse att vi tar tillvara alla möjligheter till samverkan, samordning och ev. sammanslagning. Arbetet inom Norrlandstingens regionförbund utgör i det sammanhang en viktig del. nytt tredje och fjärde stycke 9.2.6 Organisation för regional utveckling punkt 15 8e stycket tas bort (Åre Skidmuseum) NYTT STYCKE 8 11.6 Finansiell samordning andra stycket Försäkringskassan får använda fem procent av budgeterade sjukpenningkostnader (37-38 mkr i vårt län) i anspråk för finansiell samordning. För närvarande förs diskussioner med Bräcke kommun m fl kommuner om möjlighet till frivillig finansiell samordning. Samordning av initiativ för bildande av samordningsförbund kommer att ske i den nybildade vård- och omsorgsgruppen inom Regionala rådet. bra utveckling för den specialiserade vården i länet. Det förutsätter ett nära samarbete med och en noggrann analys av möjligheterna till samordning med andra sjukhus både i Sverige och utomlands. Med krympande resurser ligger det i allas intresse att vi tar tillvara alla möjligheter till samverkan, samordning och eventuell sammanslagning. Arbetet inom Norrlandstingens regionförbund utgör i det sammanhanget en viktig del. För många människor i vårt län kan rehabilitering utomlands förbättra och underlätta deras livssituation. Det kan till exempel vara kroniskt sjuka patienter med reumatiska besvär och svåra hudåkommor. Vi utvecklar nu möjligheterna till rehabilitering utomlands. Den demografiska utvecklingen i länet gör att den centraliserade vården kommer att ställas inför fler äldre och fler multisjuka patienter. Med ökade kunskaper i geriatrik finns många vinster att hämta, dels för patienten, dels för vården, dels för samhället. En kompetenshöjning bland personalen när det gäller geriatrik ska genomföras med början under 2006. För att underlätta olika samarbetsprojekt mellan kommunernas kulturskolor anslår vi 100 tkr. Dessa kan sökas till olika typer av läger, sammankomster, kulturarrangemang, konserter etc. och fördelas av Länskulturen. Det är viktigt att låta barn och ungdom runt om i länet träffa varandra. På så sätt sprids goda idéer och nya nätverk uppstår. 11.6 Finansiell samordning Försäkringskassan får använda fem procent av budgeterade sjukpenningkostnader (37-38 mkr i vårt län) i anspråk för finansiell samordning. För närvarande förs diskussioner med kommunerna Berg, Bräcke, Strömsund och Östersund om möjlighet till frivillig finansiell samordning. Samordning av initiativ för bildande av samordningsförbund sker i vård- och omsorgsgruppen inom Regionala rådet. Till stora delar skall

Sida 7 (9) 12.1 Landstingets politiska organisation första stycket Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. (55 ledamöter). Fullmäktige beslutar om frågor som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt av större vikt för landstinget. De viktigaste besluten hos fullmäktige är mål och riktlinjer för verksamheten samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Fullmäktige väljer ledamöter till styrelse, nämnder och beredningar. 12.6 Regional utveckling 4e stycket Verksamhetsplanerna för båda verksamhetsområdena är i princip redan klara för 2005 och större delen av 2006. (Bilaga 4.) 12.8 Patientnämnden Patientnämndens uppgift är att tillvarata patienternas intressen inom hälso-, sjuk- och tandvården. Nämndens uppgift är viktig för att säkerställa en god och säker vårdkvalitet. Landstingsfullmäktiges beslut Vid fullmäktiges sammanträde i juni beslutades att slutlig budget för Patientnämnden skulle fastställas i november. Preliminärt fastställdes Patientnämndens budget år 2006 till 2 148,0 tkr. I beloppet har tilläggsanslag för tjänst 2005 beaktats. Löneökning enligt avtal tillkommer. Det belopp som Landstingets ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) återbetalat till landstinget (311 tkr) föreslogs i fjolårets budget användas till åtgärder för att förebygga patientskador. Eftersom det blivit en förskjutning i tid för dessa åtgärder ingår 300 tkr som engångsbelopp även i budget 2006. I bokslut 2005 kommer motsvarande belopp att redovisas som överskott. dessa finansiella samordningsförbund stärka stödet till människor med psykosociala och psykiatriska behov. Landstingsfullmäktige (55 ledamöter) är landstingets högsta beslutande organ. Fullmäktige beslutar om frågor som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt av större vikt för landstinget. De viktigaste besluten hos fullmäktige är mål och riktlinjer för verksamheten samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Fullmäktige väljer ledamöter till styrelse, nämnder och beredningar. Verksamhetsplanerna för båda verksamhetsområdena finns beskrivna för större delen av 2006. (Bilaga 4.) 12.8 Patientnämnden Patientnämndens uppgift är att tillvarata patienternas intressen inom hälso-, sjuk- och tandvården. Nämndens uppgift är viktig för att säkerställa en god och säker vårdkvalitet. Patientnämndens landstingsbidrag 2006 fastställs till 2 148,0 tkr. I beloppet har tilläggsanslag för tjänst 2005 beaktats. Löneökning enligt avtal tillkommer. Det belopp som Landstingets ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) återbetalat till landstinget (311 tkr) föreslogs i fjolårets budget användas till åtgärder för att förebygga patientskador. Eftersom det blivit en förskjutning i tid för dessa åtgärder ingår 300 tkr som engångsbelopp även i budget 2006. I bokslut 2005 kommer motsvarande belopp att redovisas som överskott. Särskilda budgetberedningen Särskilda budgetberedningen föreslår att preliminär budget fastställs som

Sida 8 (9) slutlig budget år 2006. 12.9 Landstingets revisorer Landstingets revisorer har till uppgift att årligen granska, i den omfattning som följer av god redovisningssed, all verksamhet som bedrivs inom landstingsstyrelsens, de permanenta och tillfälliga beredningarnas och patientnämndens verksamhetsområden samt de företag inklusive stiftelser som landstinget har ett dominerande inflytande i. Landstingsfullmäktiges beslut Vid fullmäktiges sammanträde i juni beslutades att slutlig budget för landstingets revisorer skulle fastställas i november. Preliminärt fastställdes Revisorernas budget 2006 till 4 105,5 tkr, vilket är samma nivå som 2005. Löneökning enligt avtal tillkommer. Särskilda budgetberedningen Särskilda budgetberedningen föreslår att preliminär budget fastställs som slutlig budget år 2006. 13.1 Förutsättningar för fördelningen av ekonomiska RAMAR 2006 på områdesnivå Utgångspunkten i chefernas arbete med verksamhetsplanerna inför 2006 har varit oförändrad ram uppräknad med procentsatser enligt nedan: - Intäkterna räknas upp med 0,5% - Externa kostnader, interna kostnader, intern ränta och avskrivningar räknas upp med 1%. - Kostnader för privata vårdgivare räknas upp med 2,7% - Kostnaderna för riks- och regionsjukvård räknas upp med 3% - Läkemedelskostnaderna i öppenvård räknas upp med 1% avseende primärvårdsläkemedel och 10% avseende specialistläkemedel. - Personalkostnaderna för 2005 och 2006 justeras när avtalen är klara. 13.1 4e stycket Med köpuckeln avses här samtliga beslutade aktiviteter (oavsett om de är tidsbokade eller ej) som omfattas av vårdgarantin, där patienter den 15 juni väntat i mer än 90 dagar. Vårdgarantiåtagandet utöver köpuckeln budgeteras 12.9 Landstingets revisorer Landstingets revisorer har till uppgift att årligen granska, i den omfattning som följer av god redovisningssed, all verksamhet som bedrivs inom landstingsstyrelsens, de permanenta och tillfälliga beredningarnas och patientnämndens verksamhetsområden samt de företag inklusive stiftelser som landstinget har ett dominerande inflytande i. Revisorernas budget 2006 fastställs till 4 105,5 tkr, vilket är samma nivå som 2005. Löneökning enligt avtal tillkommer. 13.1 Förutsättningar för fördelningen av ekonomiska RAMAR 2006 på områdesnivå Utgångspunkten i chefernas arbete med verksamhetsplanerna inför 2006 har varit oförändrad ram uppräknad med procentsatser enligt nedan: - Intäkterna räknas upp med 0,5% - Externa kostnader, interna kostnader, intern ränta och avskrivningar räknas upp med 1%. - Kostnader för privata vårdgivare räknas upp med 2,7% - Kostnaderna för riks- och regionsjukvård räknas upp med 3% - Läkemedelskostnaderna i öppenvård räknas upp med 1% avseende primärvårdsläkemedel och 10% avseende specialistläkemedel. - Personalkostnaderna för 2006 justeras när avtalen är klara. Med köpuckeln avses här samtliga beslutade aktiviteter (oavsett om de är tidsbokade eller ej) som omfattas av vårdgarantin, där patienter den 15 juni 2005 väntat i mer än 90 dagar. Vårdgarantiåtagandet utöver köpuckeln

Sida 9 (9) inom respektive verksamhetsområde. Detta innebär att alla aktiviteter som omfattas av vårdgarantin, exklusive väntelistor aktuella 15 juni enligt ovan, finansieras av respektive område i den egna verksamheten. Några nya väntelistor med beslutade åtgärder som ej kan inplaneras i verksamheten enligt förutsättningarna i vårdgarantiöverenskommelsen får inte skapas fr om 2005-11-01. 14 Uppföljning 6e stycket Landstingsdirektören tar fram sammanfattningar av verksamhetsplanerna som ska ligga till grund för Landstingsstyrelsens godkännande. Landstingsstyrelsens uppföljning kommer att fokuseras på att berörda chefer når de mål som lagts fast i respektive verksamhetsplan, medan frågan om hur målen nås är en verksamhetsfråga. Landstingsdirektörens sammanfattande uppdrag till verksamhetsområdescheferna framgår av bilaga 10. Landstingsdirektören får i uppdrag att till Landstingsfullmäktige november 2005 komplettera sammanfattande uppdrag till verksamhetsområdescheferna med mätbara mål för 2006. budgeteras inom respektive verksamhetsområde. Detta innebär att alla aktiviteter som omfattas av vårdgarantin, exklusive väntelistor aktuella 15 juni 2005 enligt ovan, finansieras av respektive område i den egna verksamheten. Några nya väntelistor med beslutade åtgärder som ej kan inplaneras i verksamheten enligt förutsättningarna i vårdgarantiöverenskommelsen får inte skapas från och med 1 november 2005. Landstingsdirektören tar fram sammanfattningar av verksamhetsplanerna som ska ligga till grund för Landstingsstyrelsens godkännande. Landstingsstyrelsens uppföljning kommer att fokuseras på att berörda chefer når de mål som lagts fast i respektive verksamhetsplan, medan frågan om hur målen nås är en verksamhetsfråga. Landstingsdirektörens sammanfattande uppdrag till verksamhetsområdescheferna framgår av bilaga 10. ÖVRIGT Förkortningar ska skrivas ut. Bilaga 4: Verksamhetsplan för samordning av de regionala utvecklingsinsatserna i Jämtlands län Det ska stå att den är antagen av LF i juni 2005, så att man inte tror att den ingår i LP och är antagen nu.