Folkhälsorådet februari Verksamhetsplan Folkhälsorådet i Mölndal
|
|
- Ebba Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Folkhälsorådet februari 2014 Verksamhetsplan Folkhälsorådet i Mölndal 1
2 Mölndals stad Verksamhetsplan Folkhälsorådet 2
3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Uppdrag Verksamhetens förutsättningar Grundläggande värden Omvärldsperspektiv och förutsättningar Strategier och satsningar Prioriterat område: Barn och ungas psykiska hälsa Prioriterat område: Goda levnadsvanor Prioriterat område: Åldrande med livskvalitet Område: Utveckling o strategiska insatser Bilagor: Ledamöter i folkhälsorådet Diagram 3
4 Mölndals stad Verksamhetsplan Folkhälsorådet 1. Bakgrund och syfte Ett gott folkhälsoarbete fokuserar på de faktorer som främjar hälsa och förebygger sjukdom eller skador. Arbetet bygger på kunskap om både hälsa och levnadsvillkor och berör i princip alla politikområden. Ett gott folkhälsarbete är strukturerat och långsiktigt. Lokal delaktighet är en förutsättning och många olika parter i samhället är involverade. Såväl offentliga verksamheter som företag, föreningar, organisationer och enskilda har en roll i arbetet. Folkhälsoarbetet har betydelse för en socialt hållbar utveckling och möjligheterna för tillväxt. God hälsa i befolkningen och en socialt gynnsam och stabil miljö är grundläggande värden i en attraktiv region. 2. Uppdrag Folkhälsorådets övergripande uppgift är att initiera, samordna och ansvara för att följa upp och utvärdera resultaten av folkhälsoinsatser. Rådet ska inte starta egna verksamheter, utan fungera som inspiratör och kunskapsspridare. Rådets arbete utgår från avtal mellan Mölndals stad och Hälso- och sjukvårdsnämnd 7. Avtalet reglerar gemensam finansiering av en tjänst samt verksamhetsbudget. Nuvarande avtal gäller Rådet verkar utifrån ett befolknings- och samhällsinriktat perspektiv. I folkhälsorådet ingår förtroendevalda från Mölndals stad och hälso- och sjukvårdsnämnden samt tjänstemän från hälso- och sjukvårdskansliet, primärvården, folktandvården och försäkringskassan. Stadens tjänstemän kan adjungeras. Rådet är organisatorisk underställt kommunstyrelsen. Folkhälsorådet tar initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Rådet inspirerar offentliga, privata och ideella aktörer att var för sig och tillsammans verka för en god hälsa bland mölndalsborna. Folkhälsoarbetets vision Mölndalsbor i alla åldrar känner trygghet i sin vardag, ingår i en gemenskap där de blir sedda och bekräftade och har möjlighet att leva ett liv med meningsfullt innehåll och framtidstro. Mölndalsbor i alla åldrar har förutsättningar, kunskap och förmåga att göra hälsosamma val och att etablera goda levnadsvanor. Fyra fokusområden Delaktighet, inflytande, gemenskap Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalitet 4
5 Mölndals stad Verksamhetsplan Folkhälsorådet 3. Verksamhetens förutsättningar 3.1 Grundläggande värden Nationellt mål och regional inriktning Det lokala arbetet har sin grund i det nationella målet för folkhälsoarbetet som är Att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. På regional nivå finns den folkhälsopolitiska policyn, liksom visionen för utvecklingen i regionen.. Det goda livet. Under hösten 2013 antog regionfullmäktige även dokumentet Samling för social hållbarhet - Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Dokumentet har tagits fram som en effekt av WHO s rapport Closing the gap som har genererat både internationella och nationella initiativ till åtgärder för jämlik hälsa. Åtgärderna som lyfts fram berör många verksamhetsområden, varav flera är kommunernas ansvar Hälso- och sjukvårdsnämndens prioriteringar 2014 Det lokala folkhälsoarbetet sker i samverkan med hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Mölndal, Partille och Härryda. För 2014 har nämnden som prioriterad insats för folkhälsoarbetet att Folkhälsobudgeten ska utökas i samverkan med kommunerna. Bland övriga prioriterade insatser finns några som kan beröra det lokala folkhälsoarbetet, t ex Barn och ungdomsmedicin; Fortsatt satsning på arbetet med att identifiera riskgrupper bland barn och unga så som övervikt, fetma samt diabetes. Ungdomsmottagningar; Fortsatt satsning på att utveckla arbete och metoder för motiverande livsstilssamtal samt Fortsatt arbete för att få fler pojkar att söka sig till ungdomsmottagningarna. Tandvård; Den goda tandhälsan som finns i nämndområdet skall bibehållas Inriktning i Mölndal Det lokala folkhälsoarbetets inriktning anges i dokumentet Gott liv i Mölndal! som antogs av kommunstyrelsen En vision och fyra fokusområden pekar ut grundriktningen för arbetet. Se de gröna rutorna på sidan 4. Det välfärdsbokslut som presenterades i januari 2012 ledde till att folkhälsorådet gjorde mera specificerade prioriteringar. Under 2013 antog kommunfullmäktige i Mölndals stad Vision Utifrån visionen, folkhälsorådets prioriteringar och redan pågående processer i stadens verksamheter har staden konstaterat att under ligger fokus på några utpekade områden. Dessa presenteras i avsnitt
6 3.2 Omvärldsperspektiv och förutsättningar Västra Götaland siktar på socialt hållbar utveckling Västra Götaland och Göteborgsregionen strävar efter att vara en attraktiv tillväxtregion. Detta förutsätter hög kunskapsnivå och ett kreativt klimat. Dessutom behövs social stabilitet med trygghet och god hälsa. Processen att arbeta fram Samling för social hållbarhet - Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland är en del i arbetet för social hållbarhet. Genom att peka ut åtgärder som är relevanta för att nå jämlik hälsa i regionen är syftet att samla olika aktörer i samma riktning för större effekt. Med utgångspunkt i en utvärdering av folkhälsoarbetets organisering under 2012 har regionfullmäktige även initierat ett uppdrag att forma en ny modell för folkhälsoarbetet i regionen. Fortsatt samverkan mellan kommun och region betonas i det förslag som sänds på remiss under våren och behandlas av regionfullmäktige före sommaren Gott utgångläge i Mölndal Mölndalsborna har generellt sett en god hälsa. Utbildningsnivån är hög och arbetslösheten relativt låg. Många har goda levnadsvanor. De flesta ungdomar mår bra, trivs med livet och har framtidstro. Precis som i landet i övrigt finns dock systematiska skillnader i hälsa och livsvillkor mellan olika grupper. Arbetslösheten är till exempel högre bland ungdomar än vuxna. Förhållandevis många unga vuxna visar sämre hälsa, framför allt unga kvinnor med kortare utbildning. Även bland tonåringar är det framför allt flickorna som rapporterar psykisk ohälsa, men tecken finns på att även pojkarna behöver uppmärksammas. Störst risk för ohälsa har den som är arbetslös, har kort utbildning, funktionsnedsättning, brist på sociala nätverk och/eller har upplevt traumatiska händelser. 6
7 3.3 Strategier och satsningar Under de närmaste åren kommer folkhälsorådet verka för att folkhälsoarbetet dels fokuseras till några prioriterade områden, dels tydligare integreras i olika aktörers ordinarie verksamheter Prioriterade områden I rutan nedan till vänster syns de områden som folkhälsorådet har lyft fram som särskilt prioriterade för det lokala folkhälsoarbetet i samverkan mellan många aktörer i Mölndal. I rutan till höger syns de områden som i dagsläget är centrala för stadens arbete under samma period. I det breda lokala folkhälsoarbetet ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att forma insatser på ett sådant sätt att effekten når grupper som i högre grad än andra har eller riskerar ohälsa Folkhälsoperspektiv i ordinarie verksamhet och ökad samverkan Hälsa och levnadsvillkor påverkas av en mängd olika faktorer och berör aktörer från olika delar av samhället. Förutsättningarna för en positiv utveckling är bäst när ordinarie verksamheter har ett hälsofrämjande förhållningssätt och kunskap om förebyggande arbete. Tydliga gemensamma mål kan bidra till större genomslag. Organisation och arbetsformer har också betydelse. I stadens organisation tas nu de första stegen för att förverkliga Vision Detta kommer att kräva fördjupad samverkan mellan stadens nämnder och förvaltningar. Social hållbarhet och folkhälsa kommer också allt mer att lyftas in i nämndernas verksamhetsplaner. Likaså kommer formerna för att arbeta strategiskt med det sociala perspektivet i stadens tjänstemannaledning att utvecklas. Viktigt är att även relationerna mellan folkhälsorådet, brottsförebyggande rådet, kommunstyrelsen och övriga nämnder förtydligas. Frågor inom det främjande och förebyggande området berör ofta flera av dessa grupper, ibland alla. Idag är rollerna otydliga och ansvaret faller ibland mellan stolarna, samtidigt som dubbelarbete också sker. Den civila sektorn och ideella krafter är viktiga i folkhälsoarbetet. Ett mera medvetet och aktivt samarbete mellan offentliga och civila sektorn kan ge god effekt för bägge parter. Folkhälsorådets insatser för att stödja utvecklingen beskrivs i avsnitt 7. 6
8 Mölndals stad Verksamhetsplan Folkhälsorådet 3.4 Ekonomi Folkhälsorådet och dess verksamhet Folkhälsorådet och dess verksamhet samfinansieras med lika delar av staden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Vardera parten bidrar enligt grundavtalet med totalt kr per år. Indexuppräkning skedde 2013 och under 2014 tillför bägge parter kr utöver grundavtalet. Det innebär att rådets budget 2014 omfattar kr. Resursfördelning, netto kkr Utfall Budget Budget Plan Plan Fokusområden beslutade Inflytande o Delaktighet Barns uppväxtvillkor Goda levnadsvanor/fysisk akt Drogförebyggande Åldrande Strategiska insatser samverkan civila sektorn 55 Tjänst 100 % inkl lokal, it etc Summa ordinarie budget 1,100 1,100 1,126 1,406 Nytt avtal Tjänst, deltid (staden finansierar) Tillfälligt stöd Volwe (från staden) 20* -- Externa proj.medel föräldrastöd ** 81 Summa totalt 1,268 1,320 1,389 1,487 Nytt avtal *)Från vård o omsorg för stöd i Volwe-projektet, 20 tkr. **) överskott från 2012=externa medel föräldrastöd 90 kkr. Ersättning från GU för föräldrakurs Connect, ca 10 kkr baserat på antal deltagare i kursen Barn o ungas psykiska hälsa Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalitet Nytt arbetssätt Folkhälsoinsatser utöver grundavtalet Ett exempel på folkhälsoarbete utöver grundavtalet är den samverkan som sker inom Hälsodisken Balansen regleras i avtal mellan staden (Kultur- och fritidsnämnden) och Hälso- och sjukvårdsnämnden. Vardera parten bidrar med kr per år till verksamhetsmedel. Därutöver finns avtal mellan kultur- och fritidsnämnden och primärvården (de åtta vårdcentralerna tillsammans, både offentliga och privata) kring samordnarresurser. Vardera parten finansierar varsin 50 % tjänst som samordnare. Nuvarande avtal sträcker sig till och med
9 4. Prioriterat område: Barn och ungas psykiska hälsa 4.1 Uppdrag och övergripande mål Folkhälsorådet har lyft fram tre områden som viktiga för offentliga, privata och ideella aktörers arbete för barn och ungas psykiska hälsa i Mölndal. Dessa beskrivs nedan. De två nedersta ingår även i stadens gemensamma prioritering för folkhälsa och social hållbarhet. Det ska finnas närvarande vuxna i barns liv Barn behöver närvarande vuxna, både i familjen och i de olika verksamheter där de tillbringar sin tid. Anknytningen mellan barn och vuxna är viktig både under barndom och tonår. Vuxna ska stå för trygghet och kontinuitet. Grundläggande värderingar och demokratiska värden förmedlas från vuxna till barn, i vardagen. Möten mellan generationer berikar. Ett medvetet arbete för jämställdhet är en viktig del. Barn och unga ska ha likvärdiga förutsättningar att klara skolan Utbildning är en faktor med stor betydelse för hälsa och levnadsvillkor under hela livet. Att barn och unga upplever trygghet, positivt bemötande, höga förväntningar och att de blir bekräftade bl a i skolan är en förutsättning för lärande. Att alla barn får likvärdiga förutsättningar att nå målen är en stor folkhälsoinsats. Stöd till små barn och deras familjer bidrar till trygga barn och är därmed ett led i arbetet. Unga ska ha god väg in i vuxenlivet En förutsättning för ungas väg in i vuxenlivet är eget boende och att komma in på arbetsmarknaden. Gruppen unga kvinnor, särskilt med kort utbildning, signalerar utsatthet, t ex nedsatt välbefinnande, ohälsosamma vanor (rökning, låg fysisk aktivitet), bristande tillit till andra och rädsla för att gå ut på grund av risk för överfall eller ofredande. Unga är generellt ekonomiskt utsatta. Även unga män behöver stöd till en bra väg in i vuxenlivet. Delmål Folkhälsorådet ska bidra till att fler föräldrar får stöd i föräldrarollen. Rådet ska inspirera till insatser som bidrar till ungdomars och unga vuxnas trygghet och en väg in i vuxenlivet. Planerade aktiviteter: Medverka till att fler föräldrar till både yngre och äldre barn nås av erbjudande om stöd i föräldrarollen, i samverkan med bland annat studieförbund, förskola, familjecentral, SFI och skolans modersmålsenhet. Anordna föräldragrupper och inspirationskvällar. Verka för att barn och unga får delta i samtal och reflektera kring normer och värdegrund, t ex utifrån upplevda krav från omgivning och media på hur man ska vara. Medverka till möten över generationsgränserna. Sprida goda exempel på hur unga vuxna kan involveras i arbetslivet och samhället och hur mötesplatser och stöd för ungdomar och unga vuxna kan göras lättillgängligt och attraktivt. Folkhälsorådets aktiviteter följs upp genom redovisning av genomförda insatser och med hjälp av enkäter till deltagare.. 8
10 Mölndals stad Verksamhetsplan Folkhälsorådet På sikt: Uppföljning av övergripande mål Uppföljning av barns psykiska hälsa görs via enkäter samt via skolhälsovårdens hälsosamtal med alla barn i åk 4, 8 och år 2 på gymnasiet. Positiva förändringar förutsätter att många aktörer arbetar för samma mål. Kvalitetsindikator Exempel Utfall 2011 Utfall 2013 Målutfall 2015 Andel tonåringar som trivs med livet just nu / Andel tonåringar som är mycket eller ganska nöjda med livet i sin helhet (ungdomsenkät Läget/Lupp åk 8) flickor pojkar 72 % 86 % 90 % 90 % I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra stämmer mycket eller ganska bra. (GR skolenkät åk 8, 2012) Flickor Pojkar 69 % 74 % Andel som klarar alla målen i åk 9 flickor pojkar 86 % 81 % 84 % 79 % Andel unga vuxna med nedsatt välbefinnande (Enkäten Hälsa på lika villkor, år) Kvinnor Män 27 % 15 % < 20 % < 15 % 9
11 5. Prioriterat område: Goda levnadsvanor 5.1 Uppdrag och övergripande mål Folkhälsorådet har lyft fram två områden som viktiga för offentliga, privata och ideella aktörers arbete för goda levnadsvanor i Mölndal. Det ena området rör fysisk aktivitet: Fler ska vara fysiskt aktiva i vardagen! Stillasittandet ökar och är ett hot mot hälsan. Både barn och vuxna behöver röra sig kontinuerligt under hela dagen, varje dag. Rörelse bidrar, förutom till fysisk hälsa, också till ökad inlärning, minskad stress och ökat välmående. Att skapa miljöer som minskar stillasittandet är viktigt. Att locka alla åldrar till lek och rörelse i vardagen är en utmaning! Vanor som grundläggs i barndomen följer ofta med hela livet. Barn och unga är en viktig målgrupp, men vardagsrörelse har positiv effekt även högt upp i åren. Fysisk aktivitet har god effekt på flera vanliga sjukdomar t ex högt blodtryck, typ 2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och depression. Delmål Folkhälsorådet ska verka för att fler mölndalsbor i alla åldrar rör sig mera i vardagen. Planerade aktiviteter Sprida kunskap och exempel om hur nya arbetssätt och utformningen av fysiska miljöer både i utomhus och inomhus kan bidra till att minska stillasittandet. Fortsätta arbetet med att stödja en ökad användning av Fysisk aktivitet på recept. Aqua-Mix erbjuds i Streteredsbadet i samverkan med Barnmedicin och MASS för barn som arbetar för att förändra sin livsstil och växa i sin vikt. Kursen kombineras under året med stöd till föräldrar i föräldrarollen. Folkhälsorådets mål följs upp genom redovisning av genomförda aktiviteter samt deltagarnas upplevelse av om aktiviteterna inneburit ökat stöd i det egna arbetet På sikt: Uppföljning av övergripande mål Uppföljning av görs med hjälp av uppgifter från skolhälsovårdens hälsosamtal och vad gäller vuxna via enkäten Hälsa på lika villkor som genomförs Förändringar i vanor och beteenden förutsätter att många aktörer arbetar för samma mål. Kvalitetsindikator Andel barn som rör sig minst 60 min varje dag (Skolhälsovårdens hälsosamtal, åk8) flickor pojkar Utfall % 45 % Nivå 2015 Andel vuxna som är fysiskt aktiva 30 min varje dag (Enkäten Hälsa på lika villkor) kvinnor män 63 % 71 % 10
12 Mölndals stad Verksamhetsplan Folkhälsorådet 5.2 Uppdrag och övergripande mål Det andra området som folkhälsorådet har prioriterat som viktigt för offentliga, privata och ideella aktörers arbete för goda levnadsvanor i Mölndal rör drogförebyggande insatser: Tonårstiden ska vara fri från tobak, alkohol och droger Ungas alkoholdebut ska skjutas upp och andelen ungdomar under 18 år som börjar röka och snusa ska minska. Ju senare debuten sker, desto mindre är risken för skador, beroende och missbruk. Många verksamheter, organisationer, enskilda och föräldrar måste samverka om det drogförebyggande arbetet ska ge effekt. Mest effektivt är att begränsa tillgången. Staden svarar för tillsyn av åldersgränser och samverkar med polis och skattemyndighet i kontakter med handlare och restauranger. Genom att också stärka attityder och normer för att tonårstiden ska vara fri från tobak och alkohol och hela livet fritt från droger ger vi föräldrar och andra vuxna stöd att hålla på de åldersgränser som lagen anger. Särskilda budskap behöver riktas till vuxna. God dialog mellan vuxna och unga bidrar positivt. Unga behöver också få möjlighet att diskutera för att kunna göra medvetna val. Delmål Folkhälsorådet ska underlätta för föreningar och skolor att bedriva ANDT-förebyggande arbete. Ungdomar, föräldrar, andra vuxna och personal som arbetar med barn och unga ska känna till målet om en tonårstid fri från tobak, alkohol och droger. Planerade aktiviteter Arbetet med opinionsbildning/kampanjer vid skolavslutning och t ex höstlov forsätter. Pilotprojekt i samverkan med Skånhällaskolan i Lindome, åk 9, En resa mot framtiden med syfte att stärka ungdomarna att göra aktiva val av livsstil. Pilotprojekt i samverkan med ett par 7-9 skolor i syfte att ta fram material och metoder som underlättar för skolorna att bedriva ANDT-arbete. Genomföra en kompetensutvecklingsdag om ANDT för personal som arbetar med barn och unga. Syftet är att tillsammans med berörda verksamheter etablera en dag som återkommer varje år. Ge stöd till föreningar som vill driva ANDT-förebyggande arbete. Inriktningen är att nå samarbete med fyra föreningar och stödja dem med material och kunskap. Folkhälsorådets mål följs upp genom redovisning av vilka föreningar och skolor som involverats i arbetet och hur de upplevt stödet samt genom redovisning av hur och till vilka budskapet om tonårstid fri från tobak, alkohol och droger har spridits. Både folkhälsorådet och brottsförebyggande rådet prioriterar det drogförebyggande arbetet. Folkhälsoplaneraren och brotts- och drogförebyggande samordnaren samverkar i arbetet
13 På sikt: Uppföljning av övergripande mål Uppföljning av konsumtionsvanor görs via ungdomsenkäter. Siffrorna från 2011 är från enkäten Läget?. Under 2013 gjordes CAN:s drogvaneundersökning samt Ungdomsstyrelsens LUPPenkät. Framöver kommer enbart LUPP-enkäten att genomföras. Positiva förändringar förutsätter att många aktörer medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Kvalitetsindikator/Uppföljning Exempel ALKOHOL Andel som inte provat/druckit alkohol Flickor Pojkar Utfall (åk 8 ) 46 % 44 % 2011 (år 2)* 28 % 24 % Utfall (åk 8) CAN 47 % 48 % 2013 (år 2)** CAN 18 % 16 % Nivå (åk8) 2015 (år2) 50 % 50 % Andel som aldrig blir bjudna på alkohol av sina föräldrar Flickor Pojkar 43 % 60% 34 % 63 % 71 % 53 % 50 % 50 % TOBAK Andel som aldrig rökt flickor pojkar 73 % 70 % 46 % 41 % 70 % 45% 85 % 85 % Röker dagligen/nästan dagligen samt några gånger i veckan flickor pojkar 7 % 4 % 20 % 17 % 4 % 2 % 15 % 10 % <år 2011 <år 2011 < 10 % < 10 % Andel som aldrig snusat flickor pojkar 92 % 82 % 73 % 53 % 81% 70% 95 % 95 % <år 2011 <år 2011 Andel som snusar dagligen/nästan dagligen samt några gånger i veckan, flickor pojkar 1 % 3 % 2 % 14 % 1 % 2 % <1% 8 % < < < < 10 % *) Svarande = elever i Mölndals gymnasieskolor **) Svarande = unga som bor i Mölndal, men kan gå i skola i annan kommun 12
14 6. Prioriterat område: Åldrande med livskvalitet 6.1 Uppdrag och övergripande mål: Folkhälsorådet har prioriterat ett arbetsområde som viktigt för offentliga, privata och ideella aktörers arbete för åldrande med livskvalitet i Mölndal. Detta är: Äldre ska vara trygga i sitt närområde Äldre ska ha förutsättningar att behålla vitalitet, hälsa och ett aktivt liv långt upp i åren. Otrygghet och rädsla för att gå ut i närområdet får inte begränsa möjligheterna, vare sig det rör sig om rädsla för fallolycka eller för överfall. De egna funktionerna förändras med stigande ålder och kraven på t ex boendet blir annorlunda. Både bostaden och närmiljön har betydelse för känslan av trygghet och för möjligheten att vara självständig och fysiskt och socialt aktiv. Delmål Folkhälsorådet ska bidra till utvecklingen av ett samordnat arbetet för att förebygga fallskador i yttre miljön. Planerade aktiviteter Stödja nätverk mellan stadens berörda förvaltningar, fastighetsägare, sjukhuset, primärvården, centrumsamordnare och föreningar. Tanken är två nätverksträffar per år och att dessa leder till ökad samordning. Folkhälsorådets mål följs upp genom sammanställning/redovisning av genomförda nätverksträffar och aktiviteter som gjorts i samverkan mellan olika förvaltningar och/eller tillsammans med andra offentliga, ideella eller privata aktörer På sikt: Uppföljning av övergripande mål Uppföljning sker via enkäten Hälsa på lika villkor, samt övrig tillgänglig statistik. Statistik över antal/andel vårdade på sjukhus pga fallolycka kommer att följas. Positiva förändringar förutsätter att många aktörer är engagerade i det främjande och förebyggande arbetet. Kvalitetsindikator Utfall 2011 Nivå 2015 Andel äldre som avstår från att gå ut pga rädsla för överfall (Hälsa på lika villkor, år) ) - kvinnor - män 43 % 18 % < år 2011 < år 2011 Vårdade på sjukhus pga fallskada, 80år+, per inv (Patientregistret, treårsgenomsnitt) Se diagram i bilaga - kvinnor - män minskning minskning 13
15 7. Område: Utveckling o strategiska insatser 7.1 Uppdrag och övergripande mål: Folkhälsorådet lyfter fram vikten av att folkhälsoperspektivet och arbetet för social hållbarhet tydligare integreras i olika aktörers ordinarie verksamheter. Folkhälsoperspektivet ska finnas i verksamheternas vardag I avsnitt 3 beskrivs att det i stadens organisation pågår en utveckling som innebär att folkhälsoperspektivet successivt lyfts in i ordinarie verksamheter. Gemensamma mål kommer att underlätta detta, men en tydligare organisation för samordning av de övergripande främjande och förebyggande frågorna är angelägen. Samordningen mellan staden och regionen utvecklas också successivt. Det synsätt som benämns sociala investeringar är intressant att inspireras av för att nå ett strategiskt förhållningssätt kring hälsa och social hållbarhet. Utvecklad samverkan mellan offentlig och ideell sektor Samverkan mellan offentlig och civil sektor uppmärksammas allt mer. Det offentligas roll övergår från att erbjuda färdiga lösningar till att skapa goda förutsättningar för föreningar, organisationer och enskilda personer att samlas kring gemensamma intressen och förverkliga idéer. Inom det sociala området finns utrymme för mera medveten, aktiv och kontinuerlig samverkan mellan offentlig och civil sektor. Delmål Folkhälsorådet ska bidra till ökad kunskap om social hållbarhet och strategiskt folkhälsoarbete bland politiker och anställda. Planerade aktiviteter Bidra till diskussioner och fortsatt process kring social hållbarhet och sociala investeringar. Rådet bjuder in till föreläsningar och andra former av kunskapsspridning. Lokalt sprida Åtgärder för jämlik hälsa som tagits fram av Västra Götalandsregionen. Folkhälsorådets mål följs upp genom redovisning av genomförda aktiviteter. Deltagarnas upplevelser av om deras kunskap har ökat eller inte redovisas också. 14
16 BILAGA 1 Ledamöter i folkhälsorådet Förtroendevalda: Ingvar Paulsson (m), ordförande Mölndals stad Eva Johansson (s) 1 v ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Ann-Marie Ebbesson (s) 2 v ordförande Mölndals stad Mona Benzel (fp) Mölndals stad Hjalmar Lindqvist (s) Mölndals stad Merjem Maslo (m) Mölndals stad Maria Martini(c) Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Tjänstemän: Monica Ericson Sjöström, områdeschef Primärvården (t o m 2011) Gudny Sveinsdottir/Lisbeth Bertilsson Primärvården (fr o m 2012) Helena Magnusson, enhetschef Folktandvården Petteri Lackéus, planeringsledare Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (t o m aug 2013) Lena Ekeroth, planeringsledare Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (fr o m sept 2013) Rolf Carlsson, samverkansansvarig Försäkringskassan Rådet har möjlighet att adjungera stadens tjänstemän vid behov. 15
17 Indikator Åldrande med livskvalitet Fallförebyggande arbete Bilaga 2 Vårdade på sjukhus pga fallskada, 80år+, per inv (Patientregistret, treårsgenomsnitt) 16
Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal
Folkhälsorådet december 2014 Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal 1 Folkhälsorådet tar initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Rådet inspirerar offentliga, privata och ideella
Läs merFolkhälsoprogram för åren 2011-2016
1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs merFolkhälsoplan 2014 och budget
Folkhälsoplan 2014 och budget Dokumenttyp Folkhälsoplan och budget 2014 Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsorådet /Susanne Hafstad Antagen av Folkhälsorådet 2013-11-29 Revisions datum Förvaltning
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merDokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF
Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument
Läs merÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN
ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften
Läs merSamverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merVälfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
Läs merFOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun
FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merUtmaningar för en bättre folkhälsa
Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet
Läs merVerksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun
Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun 1 Inledning Kommunstyrelsen har beslutat om att ta fram en Folkhälsostrategi för Mariestads kommun 2014-2017. Syftet med folkhälsostrategin är att
Läs mer2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
Läs merPlan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007
Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merVerksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014
VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande
Läs merDirektiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa
NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera
Läs merVerksamhetsplan 2014. Folkhälsorådet. Hjo kommun
Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Hjo kommun Folkhälsoarbetet i Hjo kommun Ett av de viktigaste värdena i livet är att ha en god hälsa. Människor som har goda utbildningsmöjligheter, meningsfull sysselsättning
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merStrategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017
1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett
Läs merSTRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Läs merFOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1
FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och
Läs merGULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD KS 2014/45 Verksamhetsberättelse för år 2013 GULLSPÅNGS KOMMUN 1 Inledning Verksamhetsberättelsen beskriver det arbete som har stöttats med folkhälsorådets budget under
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
Läs merFOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1
Läs merSäffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2012
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2012 Innehåll Beskrivning av verksamheten s. 3 Folkhälsoplanerarens uppdrag s. 3 Insatser 2012 s. 3 Mål 1: Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merLaholmsnämnden Bokslut 2010
Laholmsnämnden Bokslut 2010 Bokslut Laholmsnämnden LNLHM110014 Ledamöter Margareta Bengtsson (M), ordf. Thomas Jönsson (M) Angela Magnusson (M) Annalena Emilsson (C) Monica Yngvesson (S), v ordf. Villemo
Läs merEn bra start i livet (0-20år)
En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning
Läs merVerksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse 2014 Folkhälsorådet i Mölndals stad 1 Folkhälsorådet Mölndals stad Innehåll Folkhälsoarbetet i Mölndal... 3 Folkhälsorådets arbete 2014... 5 Budgetområde: Delaktighet, inflytande
Läs merFolkhälsoplan. för Partille 2015 2016
Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan
Läs merOBS! Verksamhetsplan 2011. Folkhälsorådet Tibro
OBS! Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådet Tibro 1 Inledning En god hälsa är grunden för ett gott liv. Kommuninvånarnas hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling.
Läs merHälsosamt åldrande hela livet
Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det
Läs merSida 1 (9) 1 Politisk inledning
Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal
Läs merFolkhälsoarbetet i Mölndal... 3. Fokusområde: Delaktighet, inflytande och gemenskap... 4. Fokusområde: Trygga och goda uppväxtvillkor...
1 Folkhälsorådet Mölndals stad Innehåll Folkhälsoarbetet i Mölndal... 3 Fokusområde: Delaktighet, inflytande och gemenskap... 4 Fokusområde: Trygga och goda uppväxtvillkor... 5 Fokusområde: Åldrande med
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs merFolkhälsopolitisk policy för Orust kommun
Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun Den folkhälsopolitiska policyn antogs av Kommunfullmäktige 26 februari 2009. INLEDNING En god folkhälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling och tillväxt
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Läs merRevisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merKOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS
2015-05-05 [1] KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS Gemensamt förslag [2] Kommunfullmäktiges mål 2015-2018 Styrmodellen De av kommunfullmäktige fastställda målen för mandatperioden 2015-2018
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se
Läs merLokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande
Läs merTOBAKSFRI SKOLTID NU! 2015-2017
TOBAKSFRI SKOLTID NU! 2015-2017 Drivs av A Non Smoking Generation Finansieras av Folkhälsomyndigheten och genomförs i samverkan med Norrköping, Katrineholm, Säffle och Bollnäs Kontakt gällande Tobaksfri
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merSocialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019
2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa
Läs merÄrende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019
Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-12-22 KS 2015.0434 Handläggare Cecilia Ljung Kommunstyrelsen
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merÖverenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merFolkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015
Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 4 Ekonomiska vinster att arbeta för en god folkhälsa sid. 5 Hälsans bestämmelsefaktorer sid. 8 Folkhälsoplan
Läs merUng i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merSocialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Läs merFolkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa
STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.31
Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2
Läs merKungsbackanämnden Bokslut 2013
Ärende 4 - bilaga Kungsbackanämnden Bokslut 2013 Bokslut 2013 Kungsbackanämnden Kungsbackanämnden Ledamöter Ulrika Jörgensen (M), ordförande Maud Lanne (S), vice ordförande Charlotte Wallenstein (M) Bo
Läs merSocialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merÖstgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Läs merBROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN. Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna
Ånge kommun BRÅ:s FÖRSLAG Planeringsenheten/lep 2004-09-20 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna Principprogram för det brottsförebyggande arbetet samt
Läs merStadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Läs merGranskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse
Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merVerksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merHandlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun
1(8) Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun Handlingsplanen riktar sig till aktörer som på olika sätt arbetar med barn och ungdomar. Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-23
Läs merFOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018
FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.
Läs merVerksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för
Läs merRödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2014 Innehåll Beskrivning av verksamheten s. 3 Folkhälsoplanerarens uppdrag s. 3 Insatser 2014 s. 3 Mål 1: Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika
Läs merPlan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011
Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merBarn- och ungdomsnämnden 2009-05-12 1 (15)
Barn- och ungdomsnämnden 2009-05-12 1 (15) Plats och tid Centralskolan, kl 13.00 16.30 Beslutande Britt-Marie Hermansson (M), ordförande Jens Persson (S) Maria Toll (C), 34 - del av 38 Per Götell (FP)
Läs merFolkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Läs merPreliminär budget 2015
Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Stömne förskola Upprättad 2014-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merTill dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm
Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan
Läs merFolkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013
Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter
Läs merBudgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen
Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det
Läs merBilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01
Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 1 Innehåll Samverkan... 3 Resurser för samverkan... 3 Organisering av samverkan inklusive samlokalisering... 3 Arbete i samverkan... 4
Läs merMål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal
Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merHalsoframjande. skola. i Halland
Halsoframjande skola i Halland I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats för en miljon elever
Läs merJÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR
HANDLINGSPLAN FÖR FOLKHÄLSA 2015 1 JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR Inriktningsområden Jämlik hälsa i hela kommunen Delaktighet och Inflytande Datamaterial - statistik Tillgång till sociala nätverk,
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merFörstudie av sociala företag
Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508
Läs merFolkhälsopolitiskt program
Folkhälsopolitiskt program för Eslövs kommun januari 2004 december 2007 Folkhälsa allas vårt ansvar! Produktion: Text: Kristina Warming, Folkhälsosamordnare. Layout: Informationsenheten. Tryck: Prinfo
Läs mer