Reviderad: 2013-05-07 : Handläggare: Mats Karlström STYRDOKUMENT 2013 Fastighet, Östersunds kommun
Sidan 2 (101) FÖRORD STYRDOKUMENT Dessa styrdokument skall användas vid all projektering på uppdrag av Östersunds kommun, Fastighet. Dokumentet har flera syften: Vägleda vid projektering. Vara en standard oavsett vem som projekterar Skapa ett samarbete mellan oss som beställare och projektörer. Genom att vara en standard som nyttjas vid många projekteringar göra det möjligt att utveckla vårt sätt att arbeta. Komplettera lagar och förordningar. I vissa delar vara ett sätt att förtydliga en högre ambition än vad lagar och förordningar anger. Exempel är energikrav. Styrdokumentet kompletterar AMA samt övriga lagstadgade bestämmelser. Styrdokumentet utgår till stor del från Fastighets kvalitets-, miljö- och energiarbete. Styrdokumentet är märkt med ett årtal. Det styrdokument som används skall alltid vara märkt med innevarande årtal. Avsteg från styrdokumentet får inte ske utan beställarens skriftliga godkännande. Projektören skall i sin dokumenterade egenkontroll redovisa att de tekniska anvisningarna inarbetats och i förekommande fall redovisa avvikelser. OBS! För att ständigt utveckla styrdokumentet är vi mycket öppna för synpunkter och förslag till förbättringar/förtydliganden. Östersund 2013-04-29 Jan Högberg Fastighetschef
Sidan 3 (101) INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT 9 EL- & TELEANLÄGGNINGAR 10 63 ELKRAFTSYSTEM 10 71 HISSYSTEM 10 BE FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING 10 SMB.1 VÄGGUTTAG 11 SN LJUSARMATURER, LJUSKÄLLOR M.M. 11 T APPARATER & UTRUSTNING I TELE- & DATAKOMMUNIKATIONSSYSTEM 12 XK UTRUSTNING FÖR MATLAGNING, FÖRVARING EL. RENGÖRING I BOSTAD EL. DYL. 12 YU TEKNISK DOKUMENTATION M.M. FÖR INSTALLATIONER 12 YUP INFORMATION TILL DRIFT- & UNDERHÅLLSPERSONAL 12 INBROTTSLARM 13 ALLMÄNT 13 HÄNDELSER 13 FUNKTIONER 14 UTFÖRANDE/MONTAGE 14 ÖVRIGT 16 BRANDLARM 18 ALLMÄNT 18 FUNKTIONER 18 UTFÖRANDE/MONTAGE 19 ÖVRIGT 22
Sidan 4 (101) PASSAGE 23 ALLMÄNT 23 HÄNDELSER 23 FUNKTIONER 23 UTFÖRANDE/MONTAGE 23 ÖVRIGT 25 VENTILATION 26 57 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM 26 BE FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING 29 QAB LUFTBEHANDLINGSAGGREGAT 29 QE FLÄKTAR 31 QGB LUFTFILTER 31 QJB LUFTSPJÄLL 31 QJJ FLÖDESMÄTDON 31 QK LJUDDÄMPARE 32 QL VENTILATIONSKANALER MM 32 QM LUFTDON MM 32 RCF YTBEKLÄDNADER PÅ TERMISK ISOLERING PÅ VENTILATIONSKANAL 33 UGE MÄTARE FÖR FLÖDE 33 YTB MÄRKNING OCH SKYLTNING AV INSTALLATIONER 33 YTC PROVNING OCH INJUSTERING AV INSTALLATIONSSYSTEM 34 YUD.57 RELATIONSHANDLINGAR FÖR LUFTBEHANDLINGSINSTALLATIONER 35 YUP INFORMATION TILL DRIFT- & UNDERHÅLLSPERSONAL 35
Sidan 5 (101) VS 36 5 VA-, VVS-, KYL- & PROCESSMEDIESYSTEM 36 PUC.1 TVÄTTSTÄLL 37 PUE.1 KLOSETTER 37 PUF DISKBÄNKAR, TVÄTTBÄNKAR, UTSLAGSBACKAR MM 37 PVB TAPPVENTILER, BLANDARE MM I TAPPVATTENSYSTEM 37 TAPPVATTEN 39 54 BRANDSLÄCKNINGSSYSTEM 42 YU TEKNISK DOKUMENTATION M.M. FÖR INSTALLATIONER 43 YUP INFORMATION TILL DRIFT- & UNDERHÅLLSPERSONAL 43 SÖ 44 5 VA-, VVS-, KYL- & PROCESSMEDIESYSTEM 44 8 STYR- & ÖVERVAKNINGSSYSTEM 44 8.1 ALLMÄNT 44 INFORMATION TILL DRIFT- & UNDERHÅLLSPERSONAL 47 8.2 GENERELL DRIFTBESKRIVNING VE 47 8.3 VENTILATIONSAGGREGAT GENERELL FLÖDESBILD 50 8.4 GENERELL DRIFTBESKRIVNING VS 50 8.5 FJÄRRVÄRME-UNDERCENTRAL GENERELL FLÖDESBILD 50
Sidan 6 (101) GOLVLÄGGNING 50 ALLMÄNT 50 MILJÖ 50 SKÖTSELANVISNINGAR 50 MFF 50 MFK 50 MFK.2 50 MFK.21 50 GOLVBELÄGGNINGAR 50 MÅLNING 50 MATERIAL- & VARUFÖRESKRIFTER 50 MATERIALREDOVISNING 50 FÄRGSYSTEM UTVÄNDIGT TRÄ 50 KONTROLL 50 STAKET & GRINDAR 50 ALLMÄNT 50 MILJÖ 50 DEG.51 50 REKOMMENDATIONER 50 ENERGI & BYGG 50 ENERGIBEHOV 50 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 50 MILJÖKLASSNING 50 FUKTSÄKERT BYGGANDE 50
Sidan 7 (101) LUFTTÄTT BYGGANDE 50 ALLMÄNT 50 KRAV UNDER PROJEKTERINGSSKEDET 50 KRAV UNDER BYGGSKEDET 50 DOKUMENTATION 50 TAKSÄKERHET 50 CAD 50 1 TILLÄMPLIGHET & GENERELLA KRAV 50 2 CAD-SAMORDNING 50 3 GEMENSAMMA CAD-KRAV 50 4 BESTÄLLARENS CAD-KRAV SAMT LEVERANSKRAV 50 5 FÖRETAGSSPECIFIKA BILAGOR 50
Sidan 8 (101) BILAGA 1 PROTOKOLL LUFTBEHANDLINGSINSTALLATION 50 BILAGA 2 LUFTFLÖDESPROTOKOLL 50 BILAGA 3 STANDARDBETECKNINGAR 50 BILAGA 4 NORMAGGREGAT 50 BILAGA 5 CHECKLISTA FÖR PROJEKTERING AV LUFTTÄTA BYGGNADER 50 BILAGA 6 PUNKTER I EGENKONTROLLPLAN - LUFTTÄTHETSPLAN 50 BILAGA 7. INDATA FÖR LCC-KALKYLER. 50 BILAGA 8. TEKNISK DOKUMENTATION 50 INNEHÅLL I PÄRM KVALITETSREDOVISNING 50 INNEHÅLL I PÄRM - MARK 50 INNEHÅLL I PÄRM - BYGG 50 INNEHÅLL I ANVÄNDARPÄRM - BRAND 50 DRIFTINSTRUKTIONER FÖR VVS-, KYL-, OCH PROCESSMEDIEINSTALLATIONER 50 DRIFTINSTRUKTIONER FÖR LUFTBEHANDLINGSINSTALLATIONER 50 DRIFTINSTRUKTIONER FÖR EL- OCH TELEINSTALLATIONER 50 DRIFTINSTRUKTIONER FÖR SÖ-INSTALLATIONER 50
Sidan 9 (101) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument ska användas vid all projektering på uppdrag av Östersunds kommun, Teknisk förvaltning/fastighet. Styrdokumentet kompletterar AMA samt övriga lagstadgade bestämmelser. Styrdokumentet utgår till stor del från Teknisk Förvaltning/Fastighets kvalitets-, miljö- och energiarbete. Avsteg från styrdokumentet får inte ske utan beställarens skriftliga godkännande. I de fall det förekommer frågeställningar kring Styrdokumentet ska frågeställningar alltid förmedlas via aktuell projektledare. Styrdokumentet är en del i projektörernas egenkontroll och ska redovisa att de tekniska anvisningarna inarbetats och i förekommande fall redovisa avvikelser. *Förändringar mot senaste dokument markeras med röd text. Blå text är hyperlänkar.
Sidan 10 (101) El- & Teleanläggningar 63 ELKRAFTSYSTEM Centralbeskrivningar ska alltid åtföljas av enlinjescheman och kretsscheman avseende manöverfunktioner. Vid om och tillbyggnad ska befintliga ritningar och funktionsbeskrivningar revideras. Femledarsystem installeras generellt, gäller även servisledning. Kraftuttag uppmonteras i driftrum. Undermätare installeras för att separera verksamhetsel och fastighetsel. Uppdelning av verksamhetsel och fastighetsel enligt de begrepp som används i energideklarationen. Verksamhetsel: Den el som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är belysning, datorer, kopiatorer, spisar, kyl-frysar, disktvättmaskiner och andra hushållsmaskiner. Motorvärmare, utomhusbelysning och gemensam tvättstuga räknas också till verksamhetsel. Fastighetsel: Den el som används för att driva de centrala systemen i byggnaden som krävs för att byggnaden ska kunna användas på avsett sätt. Exempel på detta är elanvändningen för fläktar, pumpar, hissar, avfrostning av hängrännor och dylikt. Kondensatorbatterier med filter installeras i anläggningar med stor reaktiv last. Skydd mot åsköverspänningar installeras för kraft och telesystem. Jordfelsövervakning installeras för större anläggningar. Centraler förses med mätlådor. 71 HISSYSTEM I anläggningar med trygghetslarm, integreras hisslarmet med detta. I byggnader där IP-telefoni är installerad, skickas larmet vidare över GSM-nätet till larmcentral. BE FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING Ska ske enligt Östersunds kommuns Renhållningsordning.
Sidan 11 (101) SMB.1 VÄGGUTTAG Vägguttag för kaffebryggare och strykjärn ska vara försedda med timerfunktion. Vägguttag och brytare ska vara av slagtåligt material (typ Eljo Robust), i allmänna utrymmen på skolor och övriga platser där man kan misstänka en förhöjd risk av skadegörelse. Motorvärmaruttag ska vara utrustade med temperatur- och tidsstyrning och vara avsäkrade med 6 amperes säkring samt med en jordfelsbrytare för varje uttag. Undantag kan förekomma för t.ex. större fordon eller för hemtjänstens fordon där annan verksamhetsanpassad styrning installeras. SN LJUSARMATURER, LJUSKÄLLOR M.M. Minimering av olika typer av ljuskällor i underhållssyfte och servicevänlighet. Val av armaturer ska göras utifrån den bedömning man gör av risken för skadegörelse. Utrymnings- och anvisningsskyltar ska vara av LED-typ. LED-belysning ska alltid ses som ett första alternativ vid installation av effektbelysning. Närvarodetektering ska användas på alla ställen där det är möjligt och ekonomiskt försvarbart I skolsalar ska funktionen vara: Manuell tändning och släckning via tryckknapp/strömbrytare, belysningen släcks alltid efter 10 minuters inaktiverad närvarodetektor. Armaturerna ska även ljusregleras via dimmer. Automatisk tändning får ej förekomma i skolsalar. Dagsljusstyrning ska installeras i utrymmen med stort dagsljusinsläpp. Vid uppmontering av strålkastare för belysning av skolgårdar och lekplatser ska dessa styras med ljusrelä och timer och inte enbart över den ordinarie utebelysningen. Ljuskulturs anvisningar och rekommendationer när det gäller belysningsstyrka och färgtemperaturval ska gälla: Klassrum 500 lux Korridorer 150 lux Kontor 500 lux Lekrum 300 lux
Sidan 12 (101) T APPARATER & UTRUSTNING I TELE- & DATAKOMMUNIKATIONSSYSTEM Vid nyinstallation eller utbyte av larm, brandlarm eller passagesystem, se respektive kapitel. XK UTRUSTNING FÖR MATLAGNING, FÖRVARING EL. RENGÖRING I BOSTAD EL. DYL. Alla vitvaror ska vara energimärkta med klass A****. Beakta möjligheten att bygga torkrum med avfuktare som alternativ till kondenstorktumlare och som sista hands val används torkskåp. Där torkskåp installeras ska dessa vara av kondenserande typ. Spisar ska förses med timer. På äldreboenden ska spisar ej ha touchfunktion. YU TEKNISK DOKUMENTATION M.M. FÖR INSTALLATIONER Relationsritningar lagras digitalt enligt kapitel CAD. Entreprenören ska innan slutbesiktning tillhandahålla digitala drift- och skötselinstruktioner. Dessa handlingar ska levereras i filformatet pdf. Strukturen i dessa digitala drift- och skötselinstruktioner ska följa Bilaga 8. YUP INFORMATION TILL DRIFT- & UNDERHÅLLSPERSONAL Entreprenören informerar beställarens drift- och underhållspersonal om funktionssätt samt drift och underhåll av i entreprenaden ingående utrustning. Informationen till personalen utförs med för anläggningen upprättad driftinstruktion som grund och består av teoretisk och praktisk genomgång som ska ske vid anläggningens färdigställande före slutbesiktning. Informationen ska genomföras som en funktionskontroll av anläggningen, där samtliga funktioner och ingående delar ska förevisas och kontrolleras enligt driftinstruktion.
Sidan 13 (101) Inbrottslarm ALLMÄNT I alla kommunens fastigheter där kommunen bedriver egen verksamhet och där det bedöms finnas ett behov av inbrottslarm, står fastighet för installationen. Administration av inbrottslarmet kommer däremot att skötas av respektive verksamhet. Syftet med anvisningarna är att få användarvänliga anläggningar med hög säkerhet, där man i kommunens fastigheter ska mötas av anläggningar som är uppbyggd runt samma koncept. Försäkringsförbundet och Svenska Stöldskyddsföreningen har utgivit regler för utförande av inbrottslarm, SSF 130:6. Dessa är i stort applicerbara i anläggningar som berörs av dessa projekteringsanvisningar och ska också användas vid materialval. HÄNDELSER I de fastigheter där det finns ett passagesystem installerat, ska om möjligt passersystemet styra till och frånkoppling av inbrottslarmet. Till- och frånkoppling av larm på dessa ställen sker på manöverenheten för passagesystemet, som placeras skyddad i anslutning till entrén. I anläggningar med automatinkoppling av larmet, ska en försignal ljuda 10 min innan larmet kopplas in. Under förvarningstiden ska man med behörighetskod på manöverapparaten kunna fördröja inkoppling av larmet, en förbestämd tid. När den tiden löpt ut ska ny försignal sändas ut över larmdonen. Om ingen ytterligare frånkopplingstid begärs aktiveras larmet. Centralapparat Lokal där centralapparaten installeras ska vara skyddad av detektor. Centralutrustning ska vara försedd med överspänningsskydd för kraft och teleledningar. Erforderlig strömförsörjning med 24 timmar batteribackup ska ingå. I direkt anslutning till manöverpanel ska Serviceritningar finnas. Efter planerat och utfört montage ska det finnas minst 20% ledig kapacitet i centralapparaten, avseende detektorslingor, larmdonsslingor och strömförsörjning.
Sidan 14 (101) FUNKTIONER Huvudledning vatten Se kapitel VS. Belysning Möjlighet att styra belysningen när anläggningen larmas av/på. Överordnat system Anläggningen ska helt integreras med vårt överordnade system Noctu, där man både ska kunna övervaka och styra funktioner i brandlarmsanläggningen. Licenser för Noctu ska ingå i entreprenader för nya larmanläggningar. Licens beställs utan fördröjning av entreprenören för varje ny anläggning. Licensfil skickas direkt från FOAB till Östersunds Kommun. Anläggningen ska avprovas avseende funktionen mot Noctu. Larmöverföring All larmöverföring går via IP protokoll. IP-larmsändaren (typ sip 22/86) kommunicerar med en larmserver som övervakar och vidarebefordrar larm från våra fastigheter via stadsnätet. Från larmservern skickas sedan de olika larmen vidare till vald mottagare. UTFÖRANDE/MONTAGE Inbrottsdetektorer Detektorer ska vara passiva IR-detektorer med krypskydd (antimask) och linser anpassade för maximal bevakning inom rum och korridorer. IR-detektorer i korridorer, trapphus samt datasalar i skolor ska vara maskeringsskyddade. I gymnastiksalar, lekrum och liknande ska detektorer förses med mekaniskt skydd. Inbrottsdetektorer ska framförallt utgöra ett indraget skalskydd, men också skydda korridorer, administrativa lokaler, kök och andra utrymmen där stöldbegärligt material förvaras. Alla detektorer ska vara märkta och ha individuella adresser. Manöverpanel ska installeras innanför huvudentré i samråd med brukaren.
Sidan 15 (101) Detektorledningar ska ha sabotagelarm (s.k. daglarm) för eliminering av möjligheten att klippa av eller koppla bort ledningar dagtid. (När larmet är frånkopplat.) Sektionsindelning Sektionsindelningen ska på ett lätt sätt kunna utökas och ändras i efterhand, vid t.ex. ombyggnationer. Grundförutsättningen är att varje detektor ska kunna identifieras individuellt vid larm. Varje detektor ska märkas med adressnummer. Manöverutrustning Manöverpanelen ska ha ett robust utförande. Den ska vara försedd med sabotagekontakt ansluten till dagslinga. Centralenhet Placering av centralapparat avgörs efter samråd med beställaren. I centralapparaten ska det finnas utgångar för styrning av vatten och belysning etc. Erforderlig strömförsörjning med 24 timmar batteribackup ska ingå. I fastigheter där det installeras flera olika typer av säkerhetsanläggningar som kräver batteribackup, ska man tillsammans med beställaren diskutera en eventuell lösning med gemensam övervakad batteribackup. Centralutrustning ska vara försedd med överspänningsskydd för kraft och svagströmsledningar. Inre larmdon Inom lokalerna installeras larmsirener med hög frekvens och ljudstyrka på minst 100 db. Sirener ska ha robust utförande och vara försedda med sabotagekontakt för anslutning till dagslinga. I de fall automatisk till-/frånkoppling utnyttjas ska sirener vara försedda med summerton för försignal. Sirener uppsätts på lämpliga platser vid tänkbara intrångsvägar och i anslutning till lokaler med stöldbegärlig utrustning. I första hand ska larmdonens funktion vara att irritera och skrämma iväg inkräktare.
Sidan 16 (101) I anslutning till utrymmen för administrativ personal (vaktmästare, lärarexpeditioner och liknande) installeras ett larmdon som ljuder även dagtid, vid åverkan på anläggningen. (Utlöst dagslinga.) Detta larmdon kan vara monterat i manöverpanel. Övriga larmdon ska endast aktiveras under tiden när anläggningen är tillkopplad för överföring till vald mottagare. Om ett inbrottslarm och brandlarm samtidigt utlöses, ska sirenen för inbrottslarmet automatiskt kopplas bort. Larmdon som placeras i allmänna utrymmen där åverkan kan befaras ska förses med mekaniska skydd. Kablage Ledning ska, vid genomgång i vägg, golv eller tak samt där övrig risk finns för mekanisk åverkan, skyddas med skyddsrör/skyddsprofil. Samtliga genomföringar ska tätas. Vid genomföring i brandcellsgräns skall alltid brandtätning utföras. Orienteringsritning På OR-ritningar och serviceritning ska rumsnummer och larmområden vara inskrivna/markerade. Dessa placeras i skåp i anslutning till manöverpanel. Märkning & skyltning I samband med apparatinstallation och driftsättning ska anläggningen märkas och skyltas enligt SBF 110 och maskindirektiven (CE-märkning). ÖVRIGT Befintliga installationer Vid utbyte av befintlig utrustning, ska vissa delar av utrustningen kunna behållas och inlemmas i den nya anläggningen, om det är förenligt med kraven i dessa anvisningar (Exempelvis larmsirener, ledningsnät mm). Vid ombyggnad av befintlig anläggning ska befintlig driftinstruktion och märkning uppdateras.
Sidan 17 (101) Information till drift- & underhållspersonal Information ska ske enligt kapitel El- & Teleanläggningar. Entreprenören informerar personal från verksamhet om anläggningens funktion och drift. Dokumentation/instruktioner Innan slutbesiktning ska anläggarintyg, service- och säkerhetskoder och övrig dokumentation färdigställas och överlämnas till anläggningsägaren. Utrustningens macadress och tilldelade ipadresser tillsammans med switchnummer och den port som utrustningen kopplats till skall finnas i dokumentationen. Det ska finnas en handhavandebeskrivning i form av ett menyträd vid centralen.. Beskrivningar och instruktioner ska vara på svenska. En drift- och skötselinstruktion med samtliga styrfunktioner och funktionstext specifikt för anläggningen ska sättas upp vid centralapparaten. Relationsritningar levereras enligt kapitel CAD. Digital drift- och skötselpärm levereras enligt kapitel El- & Teleanläggningar.
Sidan 18 (101) Brandlarm ALLMÄNT Syftet med anvisningarna är att få användarvänliga anläggningar med hög säkerhet, där man i kommunens fastigheter ska mötas av anläggningar som är uppbyggd runt samma koncept. Försäkringsförbundet och Svenska Brandförsvarsföreningen har utgivit regler för utförande av automatiska brandlarmanläggningar, SBF 110. Dessa regler gäller alltid materialval och utförande. FUNKTIONER Händelser Larm skickas automatiskt till SOS Alarm under följande förutsättningar: När larmknapp trycks in Vid utlöst brandlarm dagtid, och den inställda larmlagringstiden har löpt ut. När värmedetektor eller två av varandra oberoende rökdetektorer har löst ut. Räddningstjänsten ska i entrén vid manöverenheten kunna tysta larmdon och återställa brandlarmet. Larm överförs efter larmlagringstid dagtid och kvällstid utan larmlagringstid direkt till SOS Alarm. Samtliga larmdon ska ljuda inom den byggnad där larmet utställts. Centralenhet Lokal där centralapparaten installeras skall vara skyddad av rökdetektor. Centralutrustning skall vara försedd med överspänningsskydd för kraft och teleledningar. Erfoderlig strömförsörjning med 24 timmar batteribackup skall ingå. I direkt anslutning till centralapparat och brandförsvarstablå skall Orienteringsritningar för Räddningstjänsten finnas enligt SBF 110. Efter utfört montage skall det finnas minst 20 % ledig kapacitet i centralapparaten, avseende detektorslingor, larmdonsslingor och strömförsörjning.
Sidan 19 (101) Larmlagring Larmlagring förutsätter en bra fungerande larmorganisation enligt SBF 110 1.5. Larmlagring ska alltid finnas under ordinarie arbetstid med personal på plats. Larmlagringen utformas efter de olika arbetsplatsernas förutsättningar och utformning, t.ex. ensamarbete kvällstid. Styrning av larmlagring ska kunna ske via tidkanal, passagesystem eller inbrottslarm. Larmlagringstiden anpassas efter verksamheten. Larmlagringstiden skall normalt vara 1+3 minuter, d.v.s 1 minut att kvittera larmet och köpa tid + 3 minuter att undersöka och återställa utlöst larm. Under larmlagringstiden skall larmet normalt ljuda i aktuell byggnad. Undantag kan göras i samråd med beställaren. Vid upptäckt brand innan larmlagringstiden löpt ut trycks larmknapp in varvid larmet går direkt till SOS Alarm. Överordnat system Se kapitel Inbrottslarm. Larmöverföring IP larmsändare monterade i kravanläggningar typ vårdboenden, skall utrustas med backup i form av gprs-sändare. I övrigt, se kapitel Inbrottslarm. UTFÖRANDE/MONTAGE Detektorer Alla detektorer ska vara godkända och anpassade efter verksamheten i lokalerna (SBF 110 3:3). Särskild vikt ska läggas vid val och placering av detektorer så att risken för onödiga larm undviks. Som allmän regel gäller att där rökdetektorer installeras, ska dessa avge servicelarm vid nedsmutsad detektor (servicelarm).
Sidan 20 (101) I utrymmen där man misstänker risk för åverkan t.ex. gymnastiksalar, rörelselek och liknande ska detektorer förses med mekaniskt skydd. Alla detektorer ska vara märkta och ha individuella adresser. I kravanläggningar skall detektorer utplaceras helt i enlighet med anvisningarna i SBF 110. I anläggningar som installeras efter Fastighets egen ambition utan myndighetskrav installeras detektorer i första hand i följande utrymmen: Utrymningsvägar Teknikutrymmen, Sovsalar Arkiv Kök Vindar Övriga lokaler efter riskanalys Alla detektorer skall vara adresserade. Utomhus under takfot skall branddetekterande kabel installeras. Värmedetektionskabel skall normalt vara av typen 105 graders HDC - kabel och normalt monteras på en höjd av 2,7 m ovanför obrännbar sockel. HDC kabel skall skruvas med av leverantören godkänd skruvklammer. För provning av detektorer skall för ändamålet lämplig provningsutrustning ingå. Sprinkler Där sprinkler finns installerad skall detta anslutas till brandlarmsanläggningen som en egen sektion. Om sprinkler har fler sektioner (slingor) ska flödeslarm i dessa indikeras separat i larmanläggningen. Larm från utlöst sprinkler ska gå direkt till SOS Alarm utan fördröjning och även utlösa larmdon utan fördröjning. Sektionsindelning Sektionsindelningen skall vara logisk och normalt följa brandcellsgränser
Sidan 21 (101) Sektionsindelningen ska på ett enkelt sätt kunna ändras i efterhand, vid t.ex. ombyggnationer. Grundförutsättningen är att varje detektor skall kunna identifieras individuellt vid larm. Varje detektor skall märkas med adressnummer. Märkningen skall anpassas efter läsavstånd från golvnivå. Placering av detektor skall utföras så att service och kontroller kan ske utan verktyg och ställningar, samt så att säker arbetsmiljö uppfylls för driftpersonal. Brandlarmtablå/brandförsvarstablå Larmlagring Centralapparatens uppgift är att övervaka och administrera detektorer, larmdon och larmöverföringsutrustning så att larm med säkerhet överförs till SOS Alarm. Den är räddningstjänstens informationscentral på platsen. Där centralapparat ej sitter i anslutning till Räddningstjänstens insatsväg, placeras Brandförsvarstablå vid insatsvägen. Larmlagringstablå skall vara utformad så att utlösta sektioner och detektorer ska visas i klartext. I en och samma enhet skall både kvittering och återställning kunna göras. Larmlagringstablåer skall placeras vid huvudentréer, avdelningsentréer och dylikt. Vid anläggning med flera byggnader eller där byggnaden är uppdelad avdelningsvis, kan flera tablåer erfordras. Larmknapp Larmknappar för brand och utrymningslarm placeras vid larmlagringstablåer, entréer och t.ex. i personalrum/expedition. Larmdon/Positionsljus För att lätt kunna skilja på ljudet från inbrott och brandlarm, så installeras klockor för indikering av brandlarm.
Sidan 22 (101) Klockor ska installeras i den omfattning så att de ger förutsättning för att skapa en bra fungerande larmorganisation, med en hörbarhet i den omfattning som krävs för att säkerställa utrymning. Larmklockor ska avge en ljudstyrka av minst 95dB på 1 meter. Summer i brandlarmtablå ska alltid ljuda vid brand. Blixturladdningslampa med orange ljus ska sättas upp på fasad i anslutning till entré där larmtablå sitter. Positionslampan ska tändas vid brandlarm. Detta ljus ska leda räddningstjänsten till rätt insatsväg. Där insatsvägen är dold vid framkörning, t ex på baksidan av en byggnad, skall även yttre larmklocka monteras. Kablage Ledningar ska huvudsakligen förläggas inom lokaler som skyddas med rökdetektorer. I övrigt se kapitel Inbrottslarm. Orienteringsritning OR-ritningar och SR-ritningar skall finnas och vara utförda enligt SBF 110 bilaga 1. Dessa ska vara placerade i larmskåp. Märkning & skyltning Se kapitel Inbrottslarm. ÖVRIGT Befintliga installationer Se kapitel Inbrottslarm. Information till drift- & underhållspersonal Se kapitel Inbrottslarm. Dokumentation/instruktioner Se kapitel Inbrottslarm.
Sidan 23 (101) Passage ALLMÄNT Syftet med anvisningarna är att få användarvänliga anläggningar med hög säkerhet, där man i kommunens fastigheter ska mötas av anläggningar som är uppbyggda runt samma koncept. HÄNDELSER Inpassering av låst dörr sker med hjälp av tagg via beröringsfri läsare. Om man i någon fastighet önskar en högre säkerhet, löses detta med en beröringsfri läsare med knappsats. FUNKTIONER Överordnat system Se kapitel Inbrottslarm. Detta ska även inkludera licenser för dörrmiljöer. UTFÖRANDE/MONTAGE Passagesystem Beröringsfria taggar ska kunna programmeras för olika behörighetsnivåer, och man ska på ett enkelt sätt komma in i systemet för att spärra en bricka. Systemet ordnas in i domäner. De olika domänerna administreras av den lokale systemadministratörer enligt den behörighetstilldelning som beställaren bestämmer. De beröringsfria läsarna ska i första hand placeras på insidan av dörrpartiet, i annat fall fällas in i väggen eller på annat sätt placeras så att den är skyddad mot vandalisering. Systemet ska i förekommande fall, kunna kommunicera med kommunens bokningssystem Interbook, för bokning av sporthallar. Passagesystemet ska projekteras så att det på ett enkelt sätt ska kunna utökas med ytterliggare dörrmiljöer. I de fastigheter som redan är utrustade med inbrottslarm, ska passagesystemet där det är möjligt, även integreras med detta.
Sidan 24 (101) I de fall man schemalägger en dörr ska dörren fortfarande vara låst intill första inpassering. Taggar som levereras med anläggningen ska vara s.k. kombikort som klarar av både Mifare och Em-lästeknik samt är av den typ att de ej behöver siffertolkas. Elslutbleck Elslutbleck ska vara utförd i extra kraftigt utförande (typ Step 60). Låshuset ska vara ett cylinderfallås med uppställningsbart cylinderfall med nyckel, inbyggda microbrytare för indikering av låst eller öppen dörr samt dörrmagnetkontakt (helst infälld) som ska kopplas i serie med låskolvskontakt för att undvika manipulering av larmindikering. Elslutblecket ska vara av rättvänd funktion (låst vid spänningsbortfall). Elslutbleck på innerdörrar ska ha omvänd funktion. Skaldörrar Övriga dörrar i skalet som varken är utrustade med läsare eller elslutbleck med inbyggd indikering för låst/olåst dörr, ska förses med larmindikering i låshus. Låshuset ska vara ett cylinderfallås med uppställningsbart cylinderfall med nyckel, och med microbrytare för indikering av låst eller öppen dörr. Larmindikeringen seriekopplas med dörrmagneter som monteras in i dörr och dörrkarm, för indikering av dörrens läge. Centralenhet Centralenheten ska vid behov kunna utrustas med porttelefoner. Enheten ska också arbeta autonomt, dvs. att den ska fungera även om nätverket ligger nere, och därför också vara utrustat med batteri för att driva anläggningen 24 timmar vid ett strömavbrott. I fastigheter där det installeras flera olika typer av säkerhetsanläggningar som kräver batteribackup, ska man tillsammans med beställaren diskutera en eventuell lösning med gemensam övervakad batteribackup.
Sidan 25 (101) Kablage Synliga ledningar ska förläggas i vit kabelkanal. Alla plastkanaler ska skruvas fast. I övrigt se kapitel Inbrottslarm. Märkning & skyltning Se kapitel Inbrottslarm. ÖVRIGT Befintliga installationer Se kapitel Inbrottslarm. Installatör Passageinstallatören kommer i utförandeskedet ha tillgång till systemet som operatör. Installatören lägger upp trädstrukturen med de dörrmiljöer som finns, lika som i de övriga befintliga domänerna. Installatören får inte lämna ut taggar till verksamheten. När anläggningen är färdigställd kommer beställaren tillsammans med verksamheten skapa behörighetskategorier, scheman och lägga upp användare Information till drift- & underhållspersonal Information ska ske enligt kapitel El- & Teleanläggningar. Dokumentation/instruktioner Se kapitel Inbrottslarm.
Sidan 26 (101) Ventilation 57 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM Täthetskrav för kanalsystem och luftbehandlingsaggregat Cirkulära kanaler: Täthetsklass C ska uppfyllas förutom synligt förlagda kanaler i betjänad lokal där täthetsklass B ska uppfyllas. Rektangulära kanaler: Täthetsklass B ska uppfyllas.
Sidan 27 (101) Luftbehandlingsaggregat ska utföras och fogas så att täthetsklass L1 uppfylls. Tryckförhållandena mellan till- och frånluftsinstallationer ska vara anpassade till installationernas täthet så att strömning av frånluft till tilluft inte sker. Ljudkrav Enligt BFS 1998:38, kap 7, Bullerskydd
Sidan 28 (101) Dimensionering SFP-tal Riktvärde för sammanlagda specifika eleffekten (SFP-talet) för hela ventilationssystemet vid nybyggnad: 1,5 kw/(m 3 /s) vid dimensionerande flöde. Dimensionerande luftflöde avser grundflöde plus en viss del av eventuellt forceringsflöde. 1 Strävan ska vara att hålla ett så lågt SFP-tal som möjligt, men det ska ställas i relation till LCC. LCC-kalkyl ska inkludera samtliga driftkostnader och investeringskostnader för anläggningen. LCC-kalkyler ska använda indata enligt Bilaga 7, LCC. Provning ska ske av tillförd aktiv fläkteleffekt. I tillförd aktiv eleffekt ska även ingå effektbehov för eventuell hjälputrustning (transformator, frekvensomformare etc.). Vid provning ska mätning av aktiv eleffekt utföras endera med instrument som samtidigt mäter effektfaktorn cos φ alternativt kan mätning av aktiv eleffekt ske med separat elmätare och effektfaktorn med separat instrument. Provningsresultatet (SFP) ska dokumenteras på protokoll luftbehandlingsinstallation, Bilaga 1 och förevisas vid den samordnade funktionsprovningen. Vid ombyggnad gäller enbart att strävan ska vara att hålla ett så lågt SFPtal som möjligt, men det ska ställas i relation till LCC. LCC-kalkyl ska inkludera samtliga driftkostnader och investeringskostnader för anläggningen. LCC-kalkyler ska använda indata enligt Bilaga 7, LCC. Värmeåtervinning i luftbehandlingsaggregat Luftbehandlingsaggregat med värmeåtervinning väljs i första hand med roterande värmeväxlare. I luftbehandlingssystem där det kan finnas stor risk för luktöverföring mellan olika verksamheter/hyresgäster ska åtgärder vidtas. Om plattvärmeväxlare väljs ska den förses med automatiskt reglerad förbigångsfunktion. Värmeväxling med tvåfasmedium eller vätskekopplade batterier ska inte användas. 1 Denna del diskuteras med beställaren i varje enskilt fall.