ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR PROJEKTERING AV BRANDLARMANLÄGGNINGAR

Transkript

1 1(9) ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR PROJEKTERING AV BRANDLARMANLÄGGNINGAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid ALLMÄNT 2 BRANDLARM 2 Skolor utan eller med inkvartering 2 Detektorval-detektorplacering 3 Larmtryckknappar 4 Sektionsindelning 4 Ledningsnät 4 Centralapparat 4 Brandlarmtablå / brandförsvarstablå-lokalt larm 5 Kopplingsur 6 Larmdon 6 Larmöverföring 7 SPECIELLA PROJEKTERINGSANVISNINGAR 7-8 LARMORGANISATION 8-9

2 2(9) ALLMÄNT För projektering av brandlarmanläggningar gäller även ANVISNINGAR FÖR PROJEKTERING AV LARMANLÄGGNINGAR BRANDLARM Försäkringsförbundet och Svenska Brandförsvarsföreningen har utgivit regler för utförande av automatiska brandlarmanläggningar, SBF 110:6. Dessa är i princip helt tillämpbara. Ett fullskydd enligt SBF 110:6 är dock förhållandevis dyrt. Avsikten med dessa anvisningar är att ange kostnadseffektivt alternativ, speciellt anpassade till skolor, förskolor mm. Grundförutsättningarna är dock att detektorer, centralapparater, larmöverföring och övriga viktiga ingående komponenter skall vara godkänd materiel enligt SBF 110:6. Även orienteringsritningar skall utföras enligt SBF 110:6. I de fall tekniken är olika för skolor med respektive utan inkvarteringsmöjligheter anges Inkvarteringsskolor under särskild underrubrik. Skolor utan inkvartering. Adresserbart automatiskt brandlarmsystem, centralen skall kunna sända servicelarm vid nedsmutsad detektor. Branddetektorer skall skydda korridorer, entréer, kapprum, tekniska utrymmen, spec. större skolsalar, gymnastik, matsalar, administrativa lokaler, apparatrum, hisschakt, rum med värdefull utrustning etc. samt åtkomliga vindar. Automatisk överföring till Räddningstjänsten via övervakad ledning. Automatisk och manuellt utrymningslarm samt styrning av branddörrar mm. Krav på SBSC intygad materiel enligt SBSC Skolor med inkvartering. Adresserbart automatiskt brandlarmsystem lika skolor utan övernattning, men dessutom skydd av lokaler som används för övernattning. (Anges i dessa anvisningar som Byggnader med inkvartering.)

3 3(9) Detektorval - detektorplacering Rökdetektorer installeras i korridorer, entréer, kapprum, tekniska utrymmen, spec. större skolsalar, gymnastik, matsalar, administrativa lokaler, apparatrum, hisschakt, rum / salar med värdefull utrustning etc. (Där så är möjligt med hänsyn till risken för falsklarm.) Dessutom installeras detektorer på vindar och i källare. (Se speciella projekteringsanvisningar nedan.) Där risk för åverkan finns skall detektorer förses med mekaniska skydd. För skolor gäller generellt att detektorer i korridorer och övriga allmänna utrymmen, som elever har tillgång till utan lärare, skall förses med mekaniska skydd om takhöjden är mindre än 3 m. I gymnastik- och idrottshallar och liknande lokaler installeras alltid bollskydd. Som allmän regel gäller att optiska rökdetektorer installeras, dessa skall avge larm vid nedsmutsad detektor (servicelarm). Alla detektorer skall märkas med adressnummer väl synligt utifrån. Om brandbelastningstyp i en enskild lokal så kräver kan annan typ av rökdetektor installeras (exempelvis joniserande-, linjedetektor etc.). I rum där rökning är tillåten installeras normalt värmedetektorer, i speciella fall installeras multidetektorer (rök och värme). SBF 110:6 skall generellt uppfyllas betr avstånd och yttäckning inom de lokaler som skyddas. Undantag: se speciella projekteringsanvisningar nedan. Skolor med inkvartering Utöver ovanstående krav gäller att i resp lokal, som avses användas för övernattning, skall rökdetektor(er) och larmdon installeras.

4 4(9) Larmtryckknappar Larmtryckknappar installeras i expeditioner och liknande lokaler på sådant sätt att risken för obehöriga larm ( bustryckningar ) elimineras. En larmknapp skall finnas i omedelbar närhet av brandlarmstablå/centralapparat. Larmtryckknapp skall alltid ge direktlarm till RSG oavsett om anläggningen i övrigt är frånkopplad. Dessutom skall utrymningslarm gå ut över larmdon inom den byggnad som larmtryckknappen är placerad. Sektionsindelning Sektionsindelning skall göras så att kompletteringar med detektorer lätt kan ske vid senare skede. Ledningsnät Ledningsnätet skall planeras och installeras så att sektionsslingor kan kompletteras med ytterligare rökdetektorer i senare skede. Vid detektorval och placering måste stor omsorg läggas ned på att eliminera risker för falsklarm. Ledningar skall huvudsakligen förläggas inom lokaler som skyddas med rökdetektorer. Centralapparat Centralapparatens uppgift är att övervaka och administrera detektorer, larmdon och larmöverföringsutrustning så att larm med säkerhet överförs till RSG. Den är Räddningstjänstens informationscentral på platsen. Centralapparaten skall inneha utrustning för larmlagring, direktlarm, samt erforderliga avsäkrade och övervakade utgångar för larmdon. I eller invid centralapparaten skall finnas tryckknappar för start av utrymningslarm husvis. Tryckknapparna skall endast vara åtkomliga via brandkårsnyckel. Lokal där centralapparaten installeras skall vara skyddad av rökdetektor(er). Centralutrustning skall vara försedd med överspänningsskydd för kraft och teleledningar. Vid centralapparaten skall finnas orienteringsritningar. Orienteringsritningar skall vara godkända av RSG. På utsidan byggnaden, vid entré till centralapparat uppsätts orienteringslampa i form av en blixtlampa med orange lins. Lampan aktiveras vid utlöst brandlarm.

5 5(9) I centralapparaten skall behörig personal (anläggningsskötare) kunna ställa om larmöverföringsfunktionen medelst en mekanisk strömställare i direktlarm eller larmorganisation. I centralapparaten skall även omkoppling till rent lokalt larm under dagtid kunna göras genom byglingsförfarande. Sådan omkoppling får utföras efter godkännande av RSG. I speciella fall kan timerfrånkoppling vara lämplig. Valfritt antal detektoradresser skall kunna programmeras att ge direktlarm till RSG under tid som lokalt larm är tillkopplat. Brandlarmscentralen skall även kunna fjärrövervakas via LFF:s Robofonmottagare, larmen skall överföras via Robofon och teleledning. Brandlarmtablå/brandförsvarstablå - Larmlagring Om inte annat framgår av LFF:s projekteringsunderlag skall LARMLAGRING installeras (Larmorganisation). Projektören skall samråda med RSG och LFF för val av alternativ för lokalt larm. (Se även LARMORGANISATION nedan.) På lämplig plats, där personal normalt finns, uppsätts en manövertablå för personalens hantering av anläggningen när lokalt larm är tillkopplat. Normalt bör tablån placeras relativt nära centralapparaten eller ingå i denna (brandförsvarstablå). Vid anläggning med flera byggnader kan flera tablåer erfordras. Lokalt larm kan innebära två olika alternativ: a) Larmlagring med lokalt larm under viss tid och automatisk vidarekoppling av larmet till RSG efter denna tid, om ingen kvittering av larmet skett. b) Rent lokalt larm dagtid utan vidarekoppling till RSG. (Används normalt ej) Observera att lokalt larm får inte förekomma nattetid eller under tiden som inkvartering pågår. Med hjälp av brandlarmtablån skall personalen lätt kunna utföra nedanstående aktiviteter. - Tidsfördröja larm till RSG och identifiera lokal varifrån larm utlösts.

6 6(9) (vid Larmlagring ) - På brandplatsen undersöka omfattningen av branden. - Invid manöverpanelen ställa ut direktlarm till brandkåren när lokalt larm är inkopplat. - Återställa brandlarmanläggningen i normalläge efter undersökning, om RSG:s insats ej behövs. I anslutning till brandlarmtablån uppsätts lättfattlig manöverinstruktion. Om brandlarmanläggningen omfattar flera byggnader skall även en inramad situationsplan uppsättas i anslutning till brandlarmtablån. På situationsplanen skall framgå vilka sektioner/larmadresser som finns inom respektive byggnad. ADRESSFÖRTECKNING uppsätts vid tablå inom glas och ram. Adressförteckningen skall tydligt ange vilken lokal som avses med respektive brandlarmadress. Alternativt kan adressförteckningen ersättas av inprogrammerad klartext i displayfönstret. Observera att för övernattning (inkvartering) gäller att en separat brandlarmtablå skall uppsättas i (eller i direkt anslutning till), den lokal som används som inkvarteringsreception, om inte denna lokal ligger i omedelbar närhet till centralapparatens brandförsvarstablå. Återställningsknappar - Larmlagring Vid larmlagring i anläggningar som omfattar flera byggnader erfordras som regel flera externa återställningsknappar för att återställning skall hinna ske inom aktionstid 2. (Se LARMORGANISATION nedan) Kopplingsur Omkoppling mellan lokalt larm och direktöverfört larm skall styras av kopplingsur typ programmerbart årsur. Uret bör vara placerat i centralapparaten. Funktionen skall kunna överstyras av omkopplare i centralapparaten så att kontinuerlig direktöverföring kan inkopplas. Exempelvis vid inkvartering. Larmdon Inre larmdon i form av elektroniska sirener eller larmklockor installeras, så att utrymningslarm dagtid kan uppfattas i samtliga lokaler där normalt personer vistas. Larmdonen skall vid brandlarm avge SIS-normerad utrymningssignal. Pulsning av denna signal skall ske från centralapparaten så att samtliga sirener ljuder synkront.

7 7(9) På tider när larm överförs direkt till Brandförsvaret och när larmtryckknapp intrycks skall samtliga larmdon ljuda inom den byggnad där larmet utställts. Summer i brandlarmtablå skall alltid ljuda vid brand. Om Räddningstjänsten (RSG) bedömer att så erfordras, skall utrymningslarm manuellt kunna startas husvis från centralapparaten. Lokaler med inkvartering I lokaler där övernattning kan förekomma skall larmsiren/larmsummer installeras. Ljudstyrkekravet för dessa är min 75 db(a) vid huvudplacering för längst bort liggande person. Vid tveksamhet skall projektören samråda med RSG för val av typ av larmdon. Larmöverföring Larmöverföringsmetoder beskrivs i separata dokument under Larmöverföring. SPECIELLA PROJEKTERINGSANVISNINGAR För vindar gäller allmänt följande: a) Utrymmen med en högsta höjd mindre än 2 m och som undantaget belysning saknar aktiva elektriska utrustningar (såsom fläktmotorer, elvärmebatterier etc.) och som har tillträdesöppning (dörr, lucka) låst med cylinder - eller hänglås förses ej med detektorskydd. Om utrymme enligt ovan har en höjd av 1,5 m eller mer - och saknar låsbara tillträdesöppningar - skyddas det enligt c) nedan. b) Motsvarande utrymme som a) ovan, men med aktiva elutrustningar förses med rökdetektorer i anslutning till elutrustningar. Indikeringslampa eller adressenhet med indikering placeras i anslutning till närmaste tillträdesöppning (från centralapparaten sett). c) Utrymmen med en högsta höjd mer än 2 m förses med rökdetektorskydd. Inbyggda rum med aktiva elutrustningar förses med särskilt detektorskydd. Detektorer placeras endast i takets högsta punkt (med hänsyn tagen till SBF 110:6, pkt ). Avståndstäckning enligt SBF 110:6, pkt och behöver ej uppfyllas.

8 8(9) d) Om speciella förhållanden på platsen gör att inga av ovanstående förutsättningar bedöms gälla, eller att utförande av detektorskydd enligt någon av dessa skulle medföra speciella problem eller stor extra kostnader, skall beställaren informeras för ställningstagande. För rör- och ledningskulvertar får ett glesare rökdetektorskydd installeras, om detta godtas av Räddningstjänsten (RSG). Max-avstånd mellan detektorer: 40 m. Kompletterande utförande tekniska anvisningar Undertak Utrymmen ovan undertak skall i vissa fall förses med detektorskydd. Om projektören bedömer att undertakets konstruktion innebär att detektorskydd under detta skulle innebära nedsatt funktion i larmanläggningen, skall dock beställaren meddelas för ställningstagande. Apparatur Projektören skall även beakta: - Larmsirener uppdelas i separat avsäkrade grupper med max 10 st sirener per grupp. (Jfr SBF110:6, pkt ) - Larmadresser skall programmeras med separata larmtexter för respektive lokal som har detektorskydd. Larmtexter upprättas i samråd med brukaren. (Populärbenämningar eller rumsnummeranvänds). - Strömförsörjning skall klara 30 tim reservdrift. Laddningsfel överförs som felsignal till Räddningstjänsten (RSG). LARMORGANISATION Larmlagringsfunktion skall alltid installeras. Beroende på den speciella miljö som exempelvis skolor innebär är det viktigt att en fungerande larmorganisation etableras. Etablering av larmorganistation skall göras individuellt för resp. objekt av LFF i samarbete med personalen och Räddningstjänsten (RSG). Generellt gäller att följande funktioner skall kunna erhållas: Brandlarm

9 9(9) * Vid tider som personal normalt vistas i lokalerna skall normalt Lokalt larm vara tillkopplat. Om Larmlagring utnyttjas skall följande funktioner finnas: * Vid detekterad brand aktiveras separata förlarmsdon i expedition, lärarrum vaktmästarexpidition eller andra ställen där det finns stadigvarande personal. Alternativt kan samtliga larmdon aktiveras med speciell karaktär. Exempelvis signal under 0,3 sek och paus 3 sek, som upprepas tills kvittering sker (eller aktionstid 1 är ute, varvid signalen övergår till brandlarm - karaktär). * Aktionstid 1: 1-3 minuter. (Larmkvittering) Skolpersonalen kvitterar larmet på brandlarmtablån. Samtidigt tystnar larmdonen. Om detta inte sker inom inställd tid aktiveras larmdon inom aktuell byggnad och larmet går vidare till Räddningstjänsten (RSG). * Aktionstid 2: 2-6 minuter. (Larmundersökning) Om personalen efter kvittering och undersökning bedömer att hjälp från Räddningstjänsten behövs trycks larmtryckknappen in. Fördröjningstiden avbryts då och larmet överförs omedelbart. Dessutom ljuder larmdon inom aktuell byggnad. Om larmet var falskt trycks knapp återställning, varvid hela anläggningen återgår till normalläge. Om detta inte sker inom inställd tid går larmet vidare till Räddningstjänsten. - Till-/frånkoppling av larmlagringsfunktionen skall styras av kopplingsur typ programmerbart årsur. Eller inbyggt ur i centralen. - Vid tider som ordinarie personal inte vistas i lokalerna skall brandlarm överföras direkt till Räddningstjänsten. - Detektorer på vindar i tekniska utrymmen och hisschakt skall inte anslutas via larmlagring, utan alltid ge direktlarm till Räddningstjänsten.