Policy och riktlinjer för säkerhetsinstallationer

Transkript

1 Räddningstjänsten 1(3) Datum Handläggare Anna Elofsson Er Referens Vår Referens Kommunstyrelsen Policy och riktlinjer för säkerhetsinstallationer Kommunen har en utsedd riskhanteringsgrupp med representanter från olika förvaltningar. Riskgruppen är ett forum för diskussion om aktuella säkerhetsfrågor, samordna säkerhetsarbetet samt aktivt stödja arbete med inventering, utbildning och förebyggande åtgärder. På riskgruppens möte i januari 2006 väcktes frågan om att det finns ett behov av att samordna larmfrågor och fastställa lägsta kvalitetskrav etc. Mot bakgrund härav beslöt riskgruppen att bilda en arbetsgrupp, bestående av representanter från räddningstjänsten, servicekontoret, fritids- och kulturförvaltningen och kommunens försäkringsmäklare. Arbetsgruppen, presenterade den 23 november 2007 det slutliga förslaget till Policy och riktlinjer för säkerhetsinstallationer Av policyn och riktlinjerna framgår det regelverk som gäller beträffande säkerhetsinstallationer. Vidare klarlägger dokumenten hur olika verksamheter skall klassificeras och hur regelverket skall tolkas. I princip bör inte policyn, enligt Riskgruppens bedömning, medföra några nämnvärt ökade kostnader för kommunen då den omfattar ny-, om- och tillbyggnad. De kostnadsökningar som kan uppkomma är om redan befintlig egendom moderniseras och därigenom uppgraderas i enlighet med policy. Dokumentet inbegriper den övergripande policyn som anger syftet och målsättningen med enhetliga riktlinjer gällande säkerhetsinstallationer för Landskrona kommuns egendom. Bilagorna innefattar de tekniska anvisningarna som förklarar hur man ska göra för att nå upp till målen i policyn. Riktlinjerna är framtagna för ett antal olika verksamheter. I de tekniska anvisningarna är dessa benämnda som olika larmkategorier. Kommunstyrelsen beslutade den 16 januari under 18 att remittera förslaget till Policy och riktlinjer för säkerhetsinstallationer till samtliga nämnder i Landskrona Kommun för synpunkter. Nämndernas synpunkter skall vara riskgruppen tillhanda senast måndagen den 10 mars Landskrona kommun Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax anna.elofsson@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

2 2(3) De synpunkter som inkommit från nämnderna har behandlats i arbetsgruppen och därefter varit uppe för beslut i Riskgruppen den 9maj Föreslagna ändringar och tillägg är markerade i bifogade dokument. Ett förtydligande behöver göras med avseende förhyrningar., Det måste då klargöras vem som har det yttersta ansvaret och vem som svarar för eventuella merkostnader om fastighetsägaren inte är villig att betala. (Vuxennämnden) Avseende brandlarm finns noga angivet hur detta ska skötas. Motsvarande anvisningar avseende skötsel och underhåll och test av inbrottslarm saknas. (Vuxennämnden) Mallar och instruktioner för teknisk och funktionell specifikation som kan användas vid upphandling bör framställas, för att säkerställa att innehållet i denna policy och dess riktlinjer blir beaktade vid ny- och ombyggnad. (Kulturnämnden, Fritidsnämnden) Kommentar: Dokumentet är framtaget och bifogas Policy för säkerhetsinstallationer som bilaga 2 och 3. Synpunkter som inte rör förändringar i dokumenten är åtgärdade enligt följande: Kommunens intranät bör ha en gemensam mapp för tillgång till uppdaterad relevant instruktions- och informationsmaterial kring larm och säkerhet såsom föreskrifter av typ SBF, SSF, kameraövervakning, interna policy dokument och riktlinjer mm. På så sätt kan säkras att alla med ansvar för installation och drift har tillgång till rätt information. (Kulturnämnden, Fritidsnämnden) Kommentar: En mapp läggs upp med interna policy dokument och riktlinjer. För föreskrifter av typ SBF, SSF kan vi endast tillhandahålla den lista som anges i policyn om vilka föreskrifter som gäller. Föreskrifterna är möjliga att prenumerera på förenligt med en kostnad från respektive utgivare. Synpunkter som inte tagits hänsyn till kommenteras nedan: En enhetlig systemmiljö bör eftersträvas för att underlätta en effektiv driftsorganisation. En insats med ansvar för att upprätthålla ett beslut om sådan miljö bör anges i policyn. (Kulturnämnden, Fritidsnämnden) Kommentar: Detta är inte möjligt enligt gällande upphandlingsregler. Att tillämpa en enhetlig trädstruktur vid installation av larm och passersystem är ändamålsenlig och bör finnas som en standard beslutad

3 3(3) av instans som avses i föregående punkt. (Kulturnämnden, Fritidsnämnden) Kommentar: Förslaget bygger på föregående punkt och blir därmed inte genomförbar. Vid utlösning av inbrottslarm bör utöver ljud- även ljussignal utlösas. Runt flera av nämndernas fastigheter saknas boende varför få eller inga reagerar på ljudsignaler. (Vuxennämnden) Kommentar: Policyn med riktlinjer avser en lägsta nivå. I de verksamheter det finns behov av ljussignaler kan detta installeras utan att policyn frångås. I policyn sidan fyra anges att större inbrotts/passersystem skall anslutas till kommunens serverlösning. Policyn bör kompletteras med en anvisning att driftspersonal på IKT-avdelningen måste finnas tillgänglig i ett joursystem 7*24 så att verksamheternas tillgänglighet säkras. (Kulturnämnden, Fritidsnämnden) Kommentar: Möjligheterna för genomförandet måste undersökas vidare när policyn är antagen. Riskgruppen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta förslaget till Policy och riktlinjer för säkerhetsinstallationer med föreslagna förändringar/ åtgärder och tillägg. Landskrona Eva Löwbom Räddningschef

4 Räddningstjänsten 1(5) Datum Handläggare Anna Elofsson Er Referens Vår Referens Policy och riktlinjer för säkerhetsinstallationer Inledning Denna policy med tillhörande riktlinjer ska tillsammans med nedan nämnda regelverk ligga till grund för projektering av brand- och inbrottslarm, kameraövervakning, sprinkler samt skalskydd i Landskrona Kommuns fastigheter. Syfte Policyn med tillhörande riktlinjer syftar till: att förbättra skyddet för Landskrona Kommuns egendom och de verksamheter som kommunen bedriver genom tidig upptäckt av brand och inbrott, vilket ska leda till kortare insatstider samt mindre konsekvenser av skador. att skapa en enhetlig nivå för vilka säkerhetsinstallationer som ska finnas för olika typer av objekt. att skapa en enhetlig modell för installation, drift och ansvarsfördelning för säkerhetsinstallationer inom Landskrona Kommun. att öka möjligheterna att få ett optimalt försäkringsskydd genom aktivt skadeförebyggande arbete. att förenkla vid projektering och upphandling av säkerhetsinstallationer. att investeringar i säkerhetsinstallationer blir kostnadseffektiva och ger en god skyddsnivå för såväl människor, egendom som verksamhet. Mål Målen med policyn och tillhörande riktlinjer är: att skapa en trygg och säker miljö för de som vistas i Landskrona Kommuns lokaler. att skydda Landskrona Kommuns egendom och säkerställa verksamheten. att investeringar i säkerhetsinstallationer ska bidra positivt till Landskrona Kommuns ekonomi genom att i första hand minimera Landskrona kommun Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax xxx@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

5 2(5) avbrott i verksamheten samt även minska kostnader för skador och försäkringar. Tillämpning Policyn med tillhörande riktlinjer gäller i första hand vid ny-, om- och tillbyggnation. Policyn gäller för Landskrona kommuns egendom samt i tillämpliga delar för övriga lokaler som kommunen bedriver verksamhet i. Varje förvaltning ansvarar för att policyn efterföljs och att hålla sig uppdaterade på förändringar i regelverk och tekniska specifikationer. Riskgruppen ansvarar för att ta fram förslag till revidering av policyn med två års intervall, om inte regelverket ändras före. Regelverk Kraven för utförandet av brandlarmanläggningar är uppdelade i fler delar, vilka fastställs och utges av Svenska Brandskyddsföreningen under benämningen SBF. Svenska Stöldskyddsföreningen, som är en oberoende, ideell förening som förebygger brott i samarbete med bland annat polisen och försäkringsbranschen, tar fram och ger ut normer under benämningen SSF. SBF 110:6 SSF 130:6 SSF 200:3 SSF 1015 SSF 1016 SBF 1007 SBF 1008 SSF 210:2 SSF 1023 SSF 1024 SBF 120 SBF Rekommendationer 2003 Kameraövervakning Norm för automatiska brandlarm Norm för inbrottslarm Norm för fysiskt skalskydd Behörigt företag, inbrottslarm Behörig ingenjör, inbrottslarm Behörig ingenjör, brandlarm Behörig anläggarfirma för brandlarm Elektromekanisk låsanläggning Behörig anläggarfirma, elektromekaniska lås Behörig ingenjör, elektromekaniska lås. Norm för sprinkleranläggningar Utrymningslarm Tillståndskrav från Länsstyrelsen Nivåer på säkerhetsinstallationerna De nivåer som skall tillämpas för Landskrona kommun framgår av bilagan Riktlinjer för säkerhetsinstallationer. SBF:s och SSF:s normer utgör utgångspunkten vid fastställande av vilka säkerhetsinstallationer som skall användas i Landskrona kommun. Vid framtagning av dessa nivåer skall hänsyn till följande kriterier tas: risk för personskador skadehistorik och fastighetens omgivning samt belägenhet i kommunen med avseende på sannolikhet för skador stora egendomsvärden svårigheter att skapa ersättningslokaler för verksamheten räddningstjänstens/vaktbolagets insatstid behov av höjd utrymningssäkerhet

6 3(5) vikt av upprätthållande av servicen/verksamheten Kommunens olika verksamheter delas in i olika larmkategorier för att vidare precisera nivåerna på säkerhetsinstallationerna anpassade efter verksamheternas olika behov. A. Skolor, Förskolor B. Sporthallar, Simhallar, Ishallar C. Särskilt boende, LSS-boende D. Förvaltningsbyggnader, Kontor, Dagcentraler E. Bibliotek, Teater F. Museum, Konsthall, Föremålsmagasin G. Tekniska anläggningar H. Normalt obemannade tekniska anläggningar I. Uthyrda lokaler J. Vandrarhem, Elevhem K. Övriga byggnader L. Byggnader som ej är i behov av någon form av säkerhetslösning. Inom kategorierna finns det i vissa fall anledning att ytterligare dela in verksamheterna i risknivåer. Kriterierna för den indelningen varierar och specificeras under varje kategori. Vissa objekt kan innefattas av andra krav än de som här anges från kontraktspartners, försäkringsbolag och myndigheter. Kravnivåerna här ska ses som miniminivåer i sådana fall. Projektering Vid projektering av brand- och inbrottslarm samt skalskydd ska samråd alltid ske med de som bedriver verksamhet i byggnaden. All projektering ska utgå från respektive verksamhet och deras behov och rörelsemönster i lokalerna. Alla säkerhetsinstallationer ska vara strategiska, byggda efter en risk- och behovsanalys utförd på plats där hänsyn tas till tillbud, skador och risker. Investeringarna skall utvärderas och skadeutvecklingen skall följas upp i det skadeförebyggande arbetet. Anläggningarna ska även ge möjligheter till att enkelt utöka samnyttjandet av lokaler över dygnet/helger och sektioneras för största flexibilitet och utökningsmöjlighet. Ansvarsfördelning vid projektering och drift m.m. Fastighetsförvaltare (vid förhyrning är det kommunens part i hyresavtalet som är ansvarig) Installation, underhåll och kontroll av larmanläggning. Installation och underhåll av mekaniskt skydd/passersystem. Utbildning av anläggningsskötare för brand- och inbrottslarm. I övrigt enligt upprättade förslag till riktlinjer.

7 4(5) Verksamhetsinnehavare (den som bedriver verksamhet i byggnaden) Rutiner, information och utbildning för egen personal beträffande handhavande av säkerhetsinstallationer, åtgärder för att undvika onödiga larm samt åtgärder vid larm. Särskild plan (s k Larmorganisation ) för åtgärder vid larm ska finnas i samtliga verksamheter. Vid de objekt där larmlagring tillämpas ställs större krav på larmorganisationen och utbildning av personal. Uppföljning och utvärdering av installationerna som en del i det skadeförebyggande arbetet. I hyresavtalet bör klart framgå hur kostnader för eventuell anpassning och komplettering av installationerna, som beror på förändringar i verksamheten ska fördelas. Drift- och underhållsorganisation För varje säkerhetsanläggning ska det finnas två anläggningsskötare. För att få fungerande säkerhetssystem ska det finnas en anläggningsskötare från fastighetsägaren och en från verksamheten. Lämpligt kan vara att låta den som är brandskyddsombud bli utbildad som anläggningsskötare. I vissa verksamheter kan det behövas anpassade lösningar för t ex inpassage. Det ska vara klart vem som har behörighet att tilldela behörigheter och nivåer för tillgänglighet. Det skall finnas en anläggningsskötare att nå även på jourtid. Verksamheten ansvarar för att anslag med kontaktuppgifter finns. Anläggningsskötaren skall ansvara för: Tillfällig bortkoppling av sektioner eller larmöverföring Regelbundna kontroller av larmanläggning Ev. åtgärder efter larm för att återställa anläggningen i drift igen. Återställning av larm från brandlarmanläggning. Större inbrotts-/passersystem skall anslutas till kommunens centrala serverlösning. Driftspersonal på kommunens IKT-avdelning ska finnas tillgänglig i ett joursystem 7*24tim/vecka, så att verksamheternas tillgänglighet säkras. Kostnadsfördelning Genomförda investeringar och efterföljande ökning av drifts- och underhållskostnader kommer att belasta verksamheten/hyresgästen i samband med installation av ny säkerhetsutrustning i befintliga verksamheter. Uppdatering av riktlinjer Ansvarig för att uppdatering av riktlinjerna inom respektive kategori aktualiseras åvilar fastighetsägaren.

8 5(5) Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Riktlinjer för säkerhetsinstallationer Allmänna anvisningar för projektering av inbrottslarmsanläggningar Anvisningar för märkning, provning och teknisk information mm.

9 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSINSTALLATIONER Bilaga till Policy för säkerhetsinstallationer Landskrona kommun,

10 LARMKATEGORI A SKOLOR, FÖRSKOLOR Larmöverföring Larmöverföring ska ske över övervakad ledning till SOS Alarm vid brandlarm övriga larm ska gå till av Landskrona kommun upphandlad larmcentral för åtgärd enligt larmplan. Samma larmsändare får användas för såväl brandsom inbrottslarmanläggning. Där det är behov av att väktare får besked på var inbrottslarmet löst ut (tex. på större skolor) ska uppringande SIA-sändare programmeras så larmcentral kan vägleda väktare. En larmplan ska finnas hos den mottagande larmcentralen, med förutbestämd åtgärdsplan för varje typ av larm som kommer från kommunens anläggningar. Larmplanen ska revideras, listan över kontaktpersoner uppdateras minst en gång per år. Vid inbrottslarm ska väktare larmas. Vid överfallslarm ska väktare larmas. Vid "bråklarm" eller "uppmärksamhetslarm" ska väktare larmas. Vid brandlarm ska räddningstjänst larmas, anläggningsskötare eller beredskapspersonal kallas samtidigt ut till objektet. Vid konstaterat brott meddelar bevakningsföretaget polisen. Brandlarm Brandlarm ska installeras med täckning enligt basnivå eller utökad nivå. Installation enligt utökad nivå ska ske i skolor: där största byggnad är utförd i brandteknisk klass Br1 samt har ett värde om mer än 25 Mkr. i övrigt där riskbedömning motiverar en utökad nivå. Vid riskbedömning bör hänsyn tas till omgivningen, inträffade incidenter och skador, möjlighet att skapa ersättningslokaler mm. I övriga skolor sker installation enligt basnivå. Basnivå Brandlarm utförs med täckning enligt SBF 110 Bilaga A. Utökad nivå Brandlarm utförs med täckning enligt SBF 110 Bilaga A kompletterat med rökdetektorer i rum med fönster i markplan eller med fönster mot lägre liggande tak. Den utökade nivån syftar främst till att ge ett bättre skydd mot brand anlagd genom inkastning av brinnande föremål. Larmöverföring av brandlarm Basnivå Larmöverföringen styrs via inbrottslarmet. När inbrottslarmet är av sker endast larmöverföring av brandlarm via larmtryckknappar. Utökad nivå Larmöverföring sker direkt vid brandlarm. Larmöverföring via IP När tekniken finns för överföra till larmcentral via IP vilka sektioner, detektorer som löst ska detta användas. 2

11 Undantag I syfte att minska risken för onödiga larm på grund av skadegörelse på detektorer gäller för båda nivåerna enligt ovan följande undantag från SBF 110: Korridorsystem med låg takhöjd detekteras endast ovan undertak. Under rökdetektor skall undertak förses med galler om minst 1 m 2 som medger att rök i korridoren når detektorn. Omklädningsrum detekteras med dold rökdetektor alternativt värmedetekterande kabel, ex. typ HDC 65. Trä- och metallslöjdsalar och hemkunskapssalar detekteras med något av följande alternativ: värmedetektorer tvådetektorberoende rökdetektorer kombinationsdetektor rök/värme tillfällig frånkoppling av detektorer med automatisk återinkoppling (timer) med signaltavla som tydligt visar att frånkoppling är aktiv. Gymnastiksalar/Sporthallar skall alltid förses med rökdetektorer. I hallar med hög takhöjd kan detektering ske med något av följande alternativ: konventionella rökdetektorer som förses med bollskydd. linjerökdetektorer aspirerande rökdetektor, röksug som även lämpar sig bra för omklädningsrum eftersom det blir en "osynlig" installation. Tillfällig övernattning Lokaler som används för tillfällig övernattning, t ex i samband med idrottsturneringar och uthyrningar för skolevenemang, ska förses med rökdetektorer och elektroniska larmklockor (utrymningslarm). Lokalen ska vara godkänd av Räddningstjänsten. Det skall finnas tydliga rutiner för övernattning. Skydd mot utifrån anlagd brand Ventilerad kallvind som är åtkomlig ur servicesynpunkt förses med optiska rökdetektorer. För byggnader där kallvinden inte är åtkomlig gäller följande: byggnader i 1 plan oavsett byggnadssätt men med brännbar takfot/ takkonstruktion förses med värmedetekterande kabel, (ex. typ HDC 105) i takfot. byggnader i två plan med brännbar takkonstruktion och brännbar fasad förses med värmedetekterande kabel, (ex. typ HDC 105) i takfot. Lastkaj förses med värmedetekterande kabel, (ex. typ HDC 105). Brandförsvarstablå Brandförsvarstablå placeras innanför den entrédörr som räddningstjänsten ska nyttja vid larm till objektet. Utanför entrédörren monteras larmklocka samt larmat nyckelskåp för Räddningstjänsten. Utrymningslarm Utrymningslarmet ska vara utfört enl. SBF Rekommendationer Samlingssalar (lokaler för mer än 150 personer, ex. matsal, sporthall, aula), musikrum förses även med rött blixtljus. 3

12 Larmtryckknappar Larmtryckknappar placeras vid expeditioner, personalrum och storkök, (låsta personalutrymmen). Fabrikat De av kommunen godkända leverantörer skall användas för att få likvärdig utrustning för handhavandet. Skötsel Månads- och kvartalsprovning av anläggningsskötare. Revisionsbesiktning var 15e månad. Serviceavtal inkl. regelbunden detektor och batteri byte. Inbrottslarm Inom skolans lokaler förses följande utrymmen med inbrottslarm: korridorsystem expeditioner personalrum/arbetsplatser skolhälsovården serverutrymme och eller rum med kommunikationsutrustning för data/tele. kök och matsalen textilslöjdsal trä- och metallslöjdsal rum i övrigt med stöldbegärlig utrustning exempelvis förråd med bärbara datorer. gymnastik och sporthall i trapphus en trappa upp Larmcentral likvärdig med befintlig utrustning ansluten till av IKT anvisad server. Klientprogramvara installerad på pc för handhavande av väktare och anläggningsskötare. Orienteringsritning i pcmiljö som indikerar på ritning vilka detektorer som löst ut. Detektering ska ske med övertäckningsskyddade rörelsedetektorer. För samtliga lokaltyper gäller att grundinstallationen av inbrottslarm lägst ska utföras enl. SSF larmklass 1. För tidig detektering ska IR-detektorer kompletteras med akustisk glaskrossdetektor med övertäckningsskydd, vibrationsdetektorer på fönsterkarmar alt. linjedetektering på utsidan där detta är lämpligt. Placering av detektorer görs efter verksamhetens behov och så att inbrott upptäcks så tidigt som möjligt. Anläggningen ska sektioneras efter typ av lokal och verksamhetens behov, så att olika byggnader eller delar av byggnader inom objektet kan vara tillkopplade oberoende av varandra även under ordinarie verksamhetstid, ex datasal, serverrum, aula, expedition. Larmcentralens förmedling av åtgärd ska ske enligt den av kommunen upprättade åtgärdsplanen för respektive objekt och typ av larm. Sirener placeras så att det hörs att inbrottslarmet löst ut. 4

13 Förvarning av sirenstötar om att inbrottslarmet är på väg att aktiveras. Belysning i korridorer och större utrymmen i anslutning till korridorer ska tändas när områdets detektorer löser ut, belysningen släcks vid larmtillslag. Till- och frånkoppling av inbrottslarm ska ske med kodtastatur (även via tidkanal) som placeras i vindfång vid entré och beröringsfri kortläsare avsedd för kombinationskort eller "tagg" för att öppna entrédörren. Som komplement till rutinen med manuell tillkoppling av larm ska tvångstillkoppling finnas. Tidpunkt för tvångstillkoppling bestäms utifrån verksamheten på respektive objekt, men ska alltid finnas inprogrammerat som skydd mot glömska eller okunskap. Larmöverföring via IP När tekniken finns för överföra till larmcentral via IP vilka sektioner, detektorer som löst ska detta användas. Skötsel Anläggningsinnehavaren ansvarar för att larmanläggningen sköts enligt de anvisningar för skötsel och underhåll som gäller för anläggningen. Överföringen till larmmottagningscentralen ska kontrolleras minst en gång per kvartal. Omfattningen av åtgärder vid service och tidsintervaller för dessa beror på anläggningens art, larmklass och driftförhållanden. Passersystem - Vid nyinstallation: Välj i första hand kombinerade system där inbrottslarm och passersystem är helt integrerade från början. Vid komplettering av inbrottslarmanläggning med ett passersystem ska passersystemet rangordnas så att det alltid styr inbrottslarmets förbikopplingsfunktioner. - Standard saknas men anlita alltid installatör med certifiering och behörig ingenjör för passersystem och elektrisk låsning. - Nattlåsning i passersystem bör vara motorlås av hög kvalitet, gäller även för nödutgångar. Elektrisk kontroll "väsentlig funktion för verksamheten" kan anses uppfyllt i och med att inbrottslarmets tillkoppling (påslag) låser nattlåsen, respektive öppnar dessa när man kopplar från inbrottslarmet. Systemet självt ska larma om låsen inte fungerar (låskolvens läge). - Reservström, batteribackup, ska finnas även för den elektriska låsningen så att man klarar kortare strömavbrott med bibehållen funktion. - Invändiga passager och daglåsning av dörrar bör ske med el-slutbleck av högre kvalité, helst avsedda för godkända regellås (rak låskolv eller hakregel) - Så få dörrar som möjligt bör vara "ingångsvägar" med kortläsare. Resten av ingångsdörrar som behöver vara öppna dagtid, bör ha elektrisk låsning och styras av tidur eller inbrottslarmets status. Alt. A Passersystem med kraftiga elslutbleck eller motorlås styr dag- och nattlåsning av dörrar i skalet. Ett kraftigt elslutbleck tex. STEP 18 eller 25 ger tillsammans med en godkänd låskista av rak-kolv eller hakregel-typ en mycket bra låsning med kablage som lätt döljs i karmstycket, inga hängkablar till dörrbladet som kan slitas av. 5

14 Alt. B Tillkoppling av inbrottslarm styr nattlåsning av dörrar i skalet. Smalprofildörrar förses med hakregellås och elslutbleck, (ex. typ STEP 18), för låsning med hakregelkolv. Indikering för låst läge ska finnas. Ett begränsat antal dörrar förses med möjlighet att till- och frånkoppla larm, t ex dörrar vid kök, expedition, aula samt dörrar till sporthall för att möjliggöra kvällsuthyrning. Passersystem ska alltid styra förbikopplingsfunktioner i inbrottslarmanläggningen, (till o frånkoppling) och integreras med inbrottslarmsystemet. Det bör funktionsmässigt konstrueras så att det inte går att öppna en dörr där inbrottslarmet är påkopplat, eller ofrivilligt passera in till ett larmat område. (förebygga onödiga larm) Kameraövervakning klassificering Klass 1: Kameraövervakning i byggnad där allmänhet ej äger tillträde. Tillstånd från myndighet ej nödvändigt. Klass 2: Kameraövervakning i byggnad där allmänheten har tillträde. Alternativt byggnad som är delad i 2 avdelningar, en där allmänheten ej har tillträde och en där allmänheten har tillträde. Tillstånd krävs av myndighet, i tillståndet skall kamerans placering beskrivas på ritning samt kamerans modell, fabrikat och kvalitet skall påvisas även vilken programvara som skall användas. I ansökan skall också anges vilka tider inspelningar skall ske. Klass 3: Kameraövervakning av allmän plats samt fasader på byggnader i skyddssyfte. Tillstånd krävs av myndighet i tillståndet skall kamerans placering beskrivas på ritning samt kamerans modell, fabrikat och kvalitet skall påvisas även vilken programvara som skall användas. I ansökan skall också anges vilka tider inspelningar skall ske. 6

15 LARMKATEGORI B SPORTHALLAR, SIMHALLAR, ISHALLAR Typ av larmanläggning I sporthallar, simhallar, ishallar med värde om mindre än 25 Mkr för den största byggnaden ska kombilarm inbrott/brand/passersystem installeras. I sporthallar, simhallar, ishallar med värde om mer än 25 Mkr för den största byggnaden ska separata anläggningar installeras för brandlarm respektive inbrottslarm/passersystem. Larmöverföring I sporthallar, simhallar, ishallar med värde om mindre än 25 Mkr för den största byggnaden ska larmöverföring ske med uppringande larmsändare till bemannad larmcentral för åtgärd enligt larmplan. I sporthallar, simhallar, ishallar med värde om mer än 25 Mkr för den största byggnaden ska larmöverföring ske över övervakad ledning till bemannad larmcentral för åtgärd enligt larmplan. Samma larmsändare får användas för såväl brand- som inbrottslarmanläggning. Vid inbrottslarm ska väktare larmas. Väktaren larmar i sin tur polisen. Vid brandlarm ska räddningstjänst och väktare larmas, driftjouren kallas in för teknisk assistans under brandförsvarets ledning.. Larmorganisation Se rubriken Tekniska lösningar som kan vara aktuella i flera olika larmkategorier Till- och frånkoppling Inbrottslarm och passersystem utförs som integrerad anläggning. Till- och frånkoppling av inbrottslarm sker via passersystem med kod och beröringsfri kortläsare. Systemet ska vara försett med vaktmästarfunktion för uthyrning till föreningar. En sifferkod för en förening ska kunna aktiveras för aktuell uthyrningstid och föreningsmedlemmarna ska kunna passera med enbart koden. Passersystem med elslutbleck eller motorlås styr dag- och nattlåsning av dörrar i skalet, även utrymningsvägar. Brandlarm I sporthallar, simhallar, ishallar med värde om mindre än 25 Mkr för den största byggnaden ska brandlarm utformas med täckning enligt SBF 110 Bilaga A. I sporthallar, simhallar, ishallar med värde om mer än 25 Mkr för den största byggnaden ska brandlarm utformas med täckning enligt SBF 110 fullskydd, med undantag av låsta utrymmen utan särskilda brandrisker. Hänsyn ska omsorgsfullt tas till miljön, temperaturgränser, mycket fuktig luft osv. 7

16 Undantag I syfte att minska risken för onödiga larm på grund av skadegörelse på detektorer gäller för båda nivåerna enligt ovan följande undantag från SBF 110: Korridorsystem med låg takhöjd detekteras endast ovan undertak. Under rökdetektor skall undertak förses med galler om minst 1 m 2 som medger att rök i korridoren når detektorn. "Röksugar" är ett alternativ Omklädningsrum med duschrum detekteras med dold rökdetektor alternativt värmedetekterande kabel, ex. typ HDC 65 för inomhusbruk, röksugar är ett alternativ. Bastu detekteras med värmedetektor anpassad efter temperaturen, alternativt detekteras det i direkt anslutning till bastu. Gymnastiksalar/Sporthallar skall alltid förses med rökdetektorer. I hallar med hög takhöjd kan detektering ske med något av följande alternativ: konventionella rökdetektorer, betänk servicemöjlighet och skyddskorgar mot bollträffar. linjerökdetektorer aspirerande rökdetektor, röksug Tillfällig övernattning Lokaler som används för tillfällig övernattning, t ex i samband med idrottsturneringar och uthyrningar för skolevenemang, ska förses med rökdetektorer och utrymningslarm. Lokalen ska vara godkänd av Räddningstjänsten. De rutiner som finns för övernattning ska följas. Skydd mot utifrån anlagd brand Ventilerad kallvind som är åtkomlig ur servicesynpunkt förses med optiska rökdetektorer. För byggnader där kallvinden inte är åtkomlig gäller följande: byggnader i 1 plan med brännbar takkonstruktion förses med värmedetekterande kabel, typ HDC 105 i takfot. byggnader i två plan med brännbar takkonstruktion och brännbar fasad förses med värmedetekterande kabel, typ HDC 105 i takfot. Lastkaj förses med värmedetekterande kabel, typ HDC 105. Brandförsvarstablå Brandförsvarstablå placeras innanför den entrédörr som räddningstjänsten ska nyttja vid larm till objektet. Utanför entrédörren monteras elektronisk larmklocka och blixtljus samt tydlig märkskylt "brandlarm". Utrymningslarm Utrymningslarmet ska vara utfört enl. SBF Rekommendationer Utrymningssignal ska ges av elektroniska larmklockor. Samlingssalar (lokaler för mer än 150 personer) förses även med blixtljus. Larmtryckknappar Larmtryckknappar placeras vid expeditioner, lärarrum, ev. speakerbås, ev. cafeteria. 8

17 Skötsel Månads- och kvartalsprovning av anläggningsskötare. Revisionsbesiktning var 15e månad. Serviceavtal inkl. regelbunden detektor och batteri byte. Inbrottslarm Inom lokalerna förses följande utrymmen med inbrottslarm: korridorsystem expeditioner entréhallar hallen med spelplanen (ex. hörnmonterat med bollskydd) rum i övrigt med stöldbegärlig utrustning, t ex. rum där musikanläggning förvaras. Detektering ska ske med övertäckningsskyddade rörelsedetektorer i de fall de är monterade så att de är nåbara för sabotage eller övermålning. Utrymningsdörrar till det fria från hallar förses med magnetkontakter och ska även ha en lokal siren vid varje utrymningsdörr för otillåten öppning. Skötsel Anläggningsinnehavaren ansvarar för att larmanläggningen sköts enligt de anvisningar för skötsel och underhåll som gäller för anläggningen. Överföringen till larmmottagningscentralen ska kontrolleras minst en gång per kvartal. Omfattningen av åtgärder vid service och tidsintervaller för dessa beror på anläggningens art, larmklass och driftförhållanden. 9

18 LARMKATEGORI C SÄRSKILT BOENDE LSS-BOENDE Bostadssprinkler Vid ny- och tillbyggnad ska installation av automatisk bostadssprinkler alltid aktualiseras. Typ av larmanläggning I Särskilt boende och LSS-boende ska separat brandlarmanläggning installeras. Larmöverföring Larmöverföring ska ske över övervakad ledning till SOS Alarm vid brandlarm övriga larm ska gå till av Landskrona kommun upphandlad larmcentral för åtgärd enligt larmplan. Samma larmsändare får användas för såväl brandsom inbrottslarmanläggning. En larmplan ska finnas hos den mottagande larmcentralen, med förutbestämd åtgärdsplan för varje typ av larm som kommer från kommunens anläggningar. Larmplanen ska revideras, listan över kontaktpersoner uppdateras minst en gång per år. Vid inbrottslarm ska väktare larmas. Vid överfallslarm ska väktare larmas. Vid brandlarm ska räddningstjänst larmas, anläggningsskötare eller beredskapspersonal kallas samtidigt ut till objektet. Vid konstaterat brott meddelar bevakningsföretaget polisen. Brandlarm Särskilt-boende och LSS-boende förses med brandlarm som omfattar fullskydd enligt SBF 110:6 med följande undantag: endast en detektor per lägenhet inga detektorer på toaletter och småutrymmen endast värmedetektorer i storkök och vid varuintag. där gruppboende är placerade i trapphus med andra hyresgäster ska trapphuset skyddas med rökdetektor och brandförsvarstablån placeras i personalens lägenhet. Brandförsvarstablå Brandförsvarstablå placeras innanför den entrédörr som räddningstjänsten ska nyttja vid larm till objektet. Utanför entrédörren monteras larmklocka samt larmat nyckelskåp för Räddningstjänsten. Utrymningslarm Utrymningslarmet ska vara utfört enl. SBF Rekommendationer Utrymningssignal ska ges av elektroniska larmklockor. Samlingssalar (lokaler för mer än 150 personer) förses även med blixtljus. Rum där person ska sova ska ha larmdon som ger 75 db vid huvudkudden. Larmtryckknappar Larmtryckknappar placeras på varje avdelning samt vid centralapparat. 10

19 Larmöverföring via IP När tekniken finns för överföra till larmcentral via IP vilka sektioner, detektorer som löst ska detta användas. Skötsel Månads- och kvartalsprovning av anläggningsskötare. Revisionsbesiktning var 15e månad. Serviceavtal inkl. regelbunden detektor och batteri byte. Inbrottslarm Följande utrymmen förses med inbrottslarm: korridorsystem tex. källarvåning expeditioner sjuksköterska exp. Larmcentral likvärdig med befintlig utrustning ansluten till av IKT anvisad server. Klientprogramvara installerad på pc för handhavande av väktare och anläggningsskötare. Orienteringsritning i pcmiljö som indikerar på ritning vilka detektorer som löst ut. Detektering ska ske med övertäckningsskyddade rörelsedetektorer. För samtliga lokaltyper gäller att grundinstallationen av inbrottslarm lägst ska utföras enl. SSF larmklass 1. För tidig detektering ska IR-detektorer kompletteras med akustisk glaskrossdetektor med övertäckningsskydd, vibrationsdetektorer på fönsterkarmar alt. linjedetektering på utsidan där detta är lämpligt. Placering av detektorer görs efter verksamhetens behov och så att inbrott upptäcks så tidigt som möjligt. Anläggningen ska sektioneras efter typ av lokal och verksamhetens behov, så att olika byggnader eller delar av byggnader inom objektet kan vara tillkopplade oberoende av varandra även under ordinarie verksamhetstid. Larmcentralens förmedling av åtgärd ska ske enligt den av kommunen upprättade åtgärdsplanen för respektive objekt och typ av larm. Sirener placeras så att det hörs att inbrottslarmet löst ut. Förvarning av sirenstötar om att inbrottslarmet är på väg att aktiveras. Till- och frånkoppling av inbrottslarm ska ske med kodtastatur (även via tidkanal) som placeras i vindfång vid entré och beröringsfri kortläsare avsedd för kombinationskort eller "tagg" för att öppna entrédörren. Som komplement till rutinen med manuell tillkoppling av larm ska tvångstillkoppling finnas. Tidpunkt för tvångstillkoppling bestäms utifrån verksamheten på respektive objekt, men ska alltid finnas inprogrammerat som skydd mot glömska eller okunskap. Larmöverföring via IP När tekniken finns för överföra till larmcentral via IP vilka sektioner, detektorer som löst ska detta användas. Skötsel Anläggningsinnehavaren ansvarar för att larmanläggningen sköts enligt de anvisningar för skötsel och underhåll som gäller för anläggningen. Överföringen till larmmottagningscentralen ska kontrolleras minst en gång per kvartal. 11

20 Omfattningen av åtgärder vid service och tidsintervaller för dessa beror på anläggningens art, larmklass och driftförhållanden. Överfallslarm Kopplas via inbrottslarmet. Skötsel Anläggningsinnehavaren ansvarar för att larmanläggningen sköts enligt de anvisningar för skötsel och underhåll som gäller för anläggningen. Överföringen till larmmottagningscentralen ska kontrolleras minst en gång per kvartal. Omfattningen av åtgärder vid service och tidsintervaller för dessa beror på anläggningens art, larmklass och driftförhållanden. Passersystem Installation av passersystem bör övervägas. Passersystem förses med kod/kortläsare vid: entrédörrar dörr till respektive avdelning. Sjuksköterskeexpedition/medicinförråd Låsning av demensavdelningar får göras med enklare kodlås som inte behöver ingå i ett större centralt passersystem för skalskydd mm. Socialstyrelsens rekommendationer angående låsning av vårdavdelning ska följas. Inpassering i byggnad, framförallt kvälls- nattetid ska ske med kod eller beröringsfri läsare för kort eller nyckelbricka. Nyckelförvaring ska ske i godkänt nyckelskåp med kontroll på när en nyckel tas ut och registrering av vem som lånar nyckeln. Register över vart nycklar passar eller till vilken lägenhet i boendet som nyckeln hör, får inte förvaras tillsammans med nycklarna. (inte i samma skåp). Kameraövervakning klassificering Klass 1: Kameraövervakning i byggnad där allmänhet ej äger tillträde. Tillstånd från myndighet ej nödvändigt. Klass 2: Kameraövervakning i byggnad där allmänheten har tillträde. Alternativt byggnad som är delad i 2 avdelningar, en där allmänheten ej har tillträde och en där allmänheten har tillträde. Tillstånd krävs av myndighet, i tillståndet skall kamerans placering beskrivas på ritning samt kamerans modell, fabrikat och kvalitet skall påvisas även vilken programvara som skall användas. I ansökan skall också anges vilka tider inspelningar skall ske. Klass 3: 12

21 Kameraövervakning av allmän plats samt fasader på byggnader i skyddssyfte. Tillstånd krävs av myndighet i tillståndet skall kamerans placering beskrivas på ritning samt kamerans modell, fabrikat och kvalitet skall påvisas även vilken programvara som skall användas. I ansökan skall också anges vilka tider inspelningar skall ske. 13

22 LARMKATEGORI D FÖRVALTNINGSBYGGNADER KONTOR DAGCENTER Larmöverföring Larmöverföring ska ske över övervakad ledning till SOS Alarm vid brandlarm övriga larm ska gå till av Landskrona kommun upphandlad larmcentral för åtgärd enligt larmplan. Samma larmsändare får användas för såväl brandsom inbrottslarmanläggning. Där det är behov av att väktare får besked på var inbrottslarmet löst ut ska uppringande SIA-sändare programmeras så larmcentral kan vägleda väktare. En larmplan ska finnas hos den mottagande larmcentralen, med förutbestämd åtgärdsplan för varje typ av larm som kommer från kommunens anläggningar. Larmplanen ska revideras, listan över kontaktpersoner uppdateras minst en gång per år. Vid inbrottslarm ska väktare larmas. Vid överfallslarm ska väktare larmas. Vid "bråklarm" eller "uppmärksamhetslarm" ska väktare larmas. Vid brandlarm ska räddningstjänst larmas, anläggningsskötare eller beredskapspersonal kallas samtidigt ut till objektet. Vid konstaterat brott meddelar bevakningsföretaget polisen. Brandlarm Förvaltningsbyggnader, kontor och dagcenter förses med brandlarm enligt nedan: rökdetektorer i utrymningsvägar, korridorer och trapphus rökdetektorer i personal- och pausrum. rökdetektor i el-central och ev. serverrum. rökdetektorer i rum med särskilda brandrisker i övrigt. värmedetektorer/värmedetekterande kabel vid ev. varuintags skärmtak. Skydd mot utifrån anlagd brand Ventilerad kallvind som är åtkomlig ur servicesynpunkt förses med optiska rökdetektorer. För byggnader där kallvinden inte är åtkomlig gäller följande: byggnader i 1 plan oavsett byggnadssätt men med brännbar takfot/ takkonstruktion förses med värmedetekterande kabel, (ex. typ HDC 105) i takfot. byggnader i två plan med brännbar takkonstruktion och brännbar fasad förses med värmedetekterande kabel, (ex. typ HDC 105) i takfot. Lastkaj förses med värmedetekterande kabel, (ex. typ HDC 105). Brandförsvarstablå Brandförsvarstablå placeras innanför den entrédörr som räddningstjänsten ska nyttja vid larm till objektet. Utanför entrédörren monteras larmklocka samt larmat nyckelskåp för Räddningstjänsten. Utrymningslarm Utrymningslarmet ska vara utfört enl. SBF Rekommendationer

23 Samlingssalar (lokaler för mer än 150 personer, ex. matsal, musikrum) förses även med rött blixtljus. Larmtryckknappar Larmtryckknappar placeras vid utrymningsvägar samt vid centralapparat. Larmöverföring via IP När tekniken finns för överföra till larmcentral via IP vilka sektioner, detektorer som löst ska detta användas. Fabrikat De av kommunen godkända leverantörer skall användas för att få likvärdig utrustning för handhavandet. Skötsel Månads- och kvartalsprovning av anläggningsskötare. Revisionsbesiktning var 15e månad. Serviceavtal inkl. regelbunden detektor och batteribyte. Inbrottslarm Inom lokaler förses följande utrymmen med inbrottslarm: korridorsystem kontor serverutrymme och eller rum med kommunikationsutrustning för data/tele. kök och matsalen rum i övrigt med stöldbegärlig utrustning exempelvis förråd med bärbara datorer. i trapphus en trappa upp Larmcentral likvärdig med befintlig utrustning ansluten till av IKT anvisad server. Klientprogramvara installerad på pc för handhavande av väktare och anläggningsskötare. Orienteringsritning i pcmiljö som indikerar på ritning vilka detektorer som löst ut. Detektering ska ske med övertäckningsskyddade rörelsedetektorer. För samtliga lokaltyper gäller att grundinstallationen av inbrottslarm lägst ska utföras enl. SSF larmklass 1. För tidig detektering ska IR-detektorer kompletteras med akustisk glaskrossdetektor med övertäckningsskydd, vibrationsdetektorer på fönsterkarmar alt. linjedetektering på utsidan där detta är lämpligt. Placering av detektorer görs efter verksamhetens behov och så att inbrott upptäcks så tidigt som möjligt. Anläggningen ska sektioneras efter typ av lokal och verksamhetens behov, så att olika byggnader eller delar av byggnader inom objektet kan vara tillkopplade oberoende av varandra även under ordinarie verksamhetstid. Larmcentralens förmedling av åtgärd ska ske enligt den av kommunen upprättade åtgärdsplanen för respektive objekt och typ av larm. Sirener placeras så att det hörs att inbrottslarmet löst ut. Förvarning av sirenstötar om att inbrottslarmet är på väg att aktiveras. Belysning i korridorer och större utrymmen i anslutning till korridorer ska tändas när områdets detektorer löser ut, belysningen släcks vid larmtillslag. 15

24 Till- och frånkoppling av inbrottslarm ska ske med kodtastatur (även via tidkanal) som placeras i vindfång vid entré och beröringsfri kortläsare avsedd för kombinationskort eller "tagg" för att öppna entrédörren. Som komplement till rutinen med manuell tillkoppling av larm ska tvångstillkoppling finnas. Tidpunkt för tvångstillkoppling bestäms utifrån verksamheten på respektive objekt, men ska alltid finnas inprogrammerat som skydd mot glömska eller okunskap. Larmöverföring via IP När tekniken finns för överföra till larmcentral via IP vilka sektioner, detektorer som löst ska detta användas. Skötsel Anläggningsinnehavaren ansvarar för att larmanläggningen sköts enligt de anvisningar för skötsel och underhåll som gäller för anläggningen. Överföringen till larmmottagningscentralen ska kontrolleras minst en gång per kvartal. Omfattningen av åtgärder vid service och tidsintervaller för dessa beror på anläggningens art, larmklass och driftförhållanden. Passersystem Vid nyinstallation: Välj i första hand kombinerade system där inbrottslarm och passersystem är helt integrerade från början. Vid komplettering av inbrottslarmanläggning med ett passersystem ska passersystemet rangordnas så att det alltid styr inbrottslarmets förbikopplingsfunktioner. Standard saknas men anlita alltid installatör med certifiering och behörig ingenjör för passersystem och elektrisk låsning. Nattlåsning i passersystem bör vara motorlås av hög kvalitet, gäller även för nödutgångar. Elektrisk kontroll "väsentlig funktion för verksamheten" kan anses uppfyllt i och med att inbrottslarmets tillkoppling (påslag) låser nattlåsen, respektive öppnar dessa när man kopplar från inbrottslarmet. Systemet självt ska larma om låsen inte fungerar (låskolvens läge). Reservström, batteribackup, ska finnas även för den elektriska låsningen så att man klarar kortare strömavbrott med bibehållen funktion. Invändiga passager och daglåsning av dörrar bör ske med el-slutbleck av högre kvalité, helst avsedda för godkända regellås (rak låskolv eller hakregel) Så få dörrar som möjligt bör vara "ingångsvägar" med kortläsare. Resten av ingångsdörrar som behöver vara öppna dagtid, bör ha elektrisk låsning och styras av tidur eller inbrottslarmets status. Alt. A Passersystem med kraftiga elslutbleck eller motorlås styr dag- och nattlåsning av dörrar i skalet. Ett kraftigt elslutbleck tex. STEP 18 eller 25 ger tillsammans med en godkänd låskista av rak-kolv eller hakregel-typ en mycket bra låsning med kablage som lätt döljs i karmstycket, inga hängkablar till dörrbladet som kan slitas av. Alt. B Tillkoppling av inbrottslarm styr nattlåsning av dörrar i skalet. Smalprofildörrar förses med hakregellås och elslutbleck, (ex. typ STEP 18), för låsning med hakregelkolv. Indikering för låst läge ska finnas. 16

25 Ett begränsat antal dörrar förses med möjlighet att till- och frånkoppla larm, Passersystem ska alltid styra förbikopplingsfunktioner i inbrottslarmanläggningen, (till o frånkoppling) och integreras med inbrottslarmsystemet. Det bör funktionsmässigt konstrueras så att det inte går att öppna en dörr där inbrottslarmet är påkopplat, eller ofrivilligt passera in till ett larmat område. (förebygga onödiga larm) Kameraövervakning klassificering Klass 1: Kameraövervakning i byggnad där allmänhet ej äger tillträde. Tillstånd från myndighet ej nödvändigt. Klass 2: Kameraövervakning i byggnad där allmänheten har tillträde. Alternativt byggnad som är delad i 2 avdelningar, en där allmänheten ej har tillträde och en där allmänheten har tillträde. Tillstånd krävs av myndighet, i tillståndet skall kamerans placering beskrivas på ritning samt kamerans modell, fabrikat och kvalitet skall påvisas även vilken programvara som skall användas. I ansökan skall också anges vilka tider inspelningar skall ske. Klass 3: Kameraövervakning av allmän plats samt fasader på byggnader i skyddssyfte. Tillstånd krävs av myndighet i tillståndet skall kamerans placering beskrivas på ritning samt kamerans modell, fabrikat och kvalitet skall påvisas även vilken programvara som skall användas. I ansökan skall också anges vilka tider inspelningar skall ske. 17

26 LARMKATEGORI E BIBLIOTEK - TEATER Samråd med försäkringsgivare och räddningstjänst samt fastighetsägare ska ske beträffande installation av automatisk vattensprinkleranläggning. Typ av larmanläggning I dessa byggnader skall separat brandlarmanläggning installeras SBF 110:6. Kombinerat inbrottslarm/passersystem samt överfallslarm ska installeras, larmklass 2. Larmöverföring Larmöverföring skall ske genom övervakad ledning (multicom) till bemannad larmcentral för åtgärd enligt larmplan. Vid brandlarm ska räddningstjänst och väktare larmas, fastighetsjour kallas ut. Vid inbrottslarm ska väktare larmas, vid behov larmar väktare berörd personal. Vid överfallslarm ska väktare samt polis larmas. Brandlarm överförs direkt dygnet runt till larmcentral. Till- och frånkoppling Alt. 1 Till- och frånkoppling av larm samt låsning/upplåsning av inpasseringsdörr utförs med kodförbikopplare och beröringsfri kortläsare placerad så att manövrering sker från utsidan. Inpasseringsdörren förses med elslutbleck utformat för godkänd låskista med rak kolv. Nattlåsning med ett extra motorlås bör alltid övervägas. Alt. 2 Till- och frånkoppling sker med kodförbikopplare innanför inpasseringsdörren. Kodförbikopplare ska avge varningssignal för tillkopplat inbrottslarm vid inpassage. Inpasseringsdörren förses med magnetkontakt. Som komplement till rutinen med manuell tillkoppling av larm ska tvångstillkoppling finnas. Tidpunkt för tvångstillkoppling bestäms utifrån verksamheten på respektive objekt. Brandlarm I byggnaderna installeras brandlarm med fullskydd enligt SBF 110:6. Brandförsvarstablå Brandförsvarstablå placeras innanför den entrédörr som räddningstjänsten ska nyttja vid larm till objektet. Utanför entrédörren monteras elektronisk larmklocka och blixtljus. Utrymningslarm Utrymningslarmet ska vara utfört så att hörbarheten är god i hela byggnaden. Utrymningssignal ska ges av elektroniska larmklockor. Skötsel Månads- och kvartalsprovning av anläggningsskötare. Revisionsbesiktning var 15e månad. Serviceavtal inkl. regelbunden detektor och batteri byte. 18

27 Inbrottslarm Inbrottslarm utförs i larmklass 2, som innebär skalskyddslarm på alla fönster och dörrar. Inom lokalerna förses minst följande utrymmen med volymskyddande inbrottslarm: korridorsystem rum i övrigt med stöldbegärlig utrustning (mediatek,datortek, mm). Detektering av rumsvolymer ska ske med rörelsedetektorer. Skalskyddet kan utformas med glaskrossdetektorer, vibrationsdetektorer på karmstycken, magnetkontakter för öppningsbara delar, akustiska glaskrossdetektorer. S.k. indraget skalskydd (extra IR-ridå detektor innanför en fönsterrad) kan vara ett alternativ vid eftermontage i befintliga lokaler. Skötsel Anläggningsinnehavaren ansvarar för att larmanläggningen sköts enligt de anvisningar för skötsel och underhåll som gäller för anläggningen. Överföringen till larmmottagningscentralen ska kontrolleras minst en gång per kvartal. Omfattningen av åtgärder vid service och tidsintervaller för dessa beror på anläggningens art, larmklass och driftförhållanden. Passersystem Behov av installation av passersystem utreds för respektive objekt. Kameraövervakning klassificering Klass 1: Kameraövervakning i byggnad där allmänhet ej äger tillträde. Tillstånd från myndighet ej nödvändigt. Klass 2: Kameraövervakning i byggnad där allmänheten har tillträde. Alternativt byggnad som är delad i 2 avdelningar, en där allmänheten ej har tillträde och en där allmänheten har tillträde. Tillstånd krävs av myndighet, i tillståndet skall kamerans placering beskrivas på ritning samt kamerans modell, fabrikat och kvalitet skall påvisas även vilken programvara som skall användas. I ansökan skall också anges vilka tider inspelningar skall ske. Klass 3: Kameraövervakning av allmän plats samt fasader på byggnader i skyddssyfte. Tillstånd krävs av myndighet i tillståndet skall kamerans placering beskrivas på ritning samt kamerans modell, fabrikat och kvalitet skall påvisas även vilken programvara som skall användas. I ansökan skall också anges vilka tider inspelningar skall ske. 19

28 LARMKATEGORI F MUSEUM-KONSTHALL-FÖREMÅLSMAGASIN Typ av larmanläggning I museet samt konsthallen ska separata brand/inbrottssystem installeras. I föremålsmagasinet skall integrerat inbrotts/brandlarm installeras. Museet Brandlarm installeras enligt SBF 110:6, fullskydd. Utrymningslarm skall vara utfört så att hörbarheten är god i hela byggnaden. Utrymningslarm skall bestå av elektroniska larmklockor. Kombinerat inbrottslarm o passersystem, laarmklass 2 skall vara installerat. Fast samt bärbart överfallslarm skall vara installerat. Konsthallen Brandlarm installeras enligt SBF 110:6 fullskydd. Utrymningslarm skall vara utfört så att hörbarheten är god i hela byggnaden. Utrymningslarm skall bestå av elektroniska larmklockor. Inbrottslarm med glaskross skall installeras. Fast samt bärbart överfallslarm skall vara installerat. Föremålsmagasin Brandlarm installeras enligt SBF 110:6. Utrymningslarm skall vara utfört så att hörbarheten är god i hela byggnaden. Utrymningslarm ska bestå av elektroniska larmklockor Brandförsvarstablå (gäller samtliga byggnader) Brandförsvarstablå placeras innanför den entrédörr som räddningstjänsten ska nyttja vid larm till objektet. Utanför entrédörren monteras elektronisk larmklocka och blixtljus. Larmöverföring Museet Larmöverföring brandlarm sker direkt genom brandlarmet via övervakad ledning (multicom) till SOS-Alarm. Larmöverföring inbrott sker via övervakad ledning (multicom) tll bemannad larmcentral upphandlad av Landskrona kommun. Konsthallen Larmöverföring brandlarm sker direkt genom brandlarmet via övervakad (multicom) ledning till SOS-Alarm. Inbrottslarm överförs genom övervakad ledning (multicom) till bemannad larmcentral upphandlad av Landskrona kommun. Föremålsmagasin Larmöverföring sker direkt genom brandlarmet via övervakad (multicom) ledning till SOS-Alarm. Inbrottslarm överförs genom bevakad ledning (multicom) till bemannad larmcentral upphandlad av Landskrona kommun. Vid brandlarm ska RTJ samt väktare larmas, anläggningsskötare/beredskapspersonal kallas samtidigt till platsen. Vid överfallslarm kallas väktare samt polis. 20