RIKTLINJER FÖR LARM Fastställda av centrala ledningsgruppen

Transkript

1 1 RIKTLINJER FÖR LARM Fastställda av centrala ledningsgruppen Dessa riktlinjer för larm skall gälla i alla lokaler där Enköpings kommun bedriver verksamhet. Störning i den kommunala verksamheten i form av brand, inbrott, överfall mm kan vara ekonomiskt och verksamhetsmässigt mycket kännbara. För att minska dessa risker och uppnå ökad säkerhet personellt och materiellt har larm stor betydelse. Vid ny-, om- eller tillbyggnad skall intentionerna i dessa riktlinjer följas. Detta skall även gälla vid byte av larmanläggning. I dessa fall är det skäligt att höja säkerhetsnivån till dagens standard om det är till en rimlig merkostnad. Det är även skäligt att en byggnad som ligger utanför tätorter med brandstationer och inte kan nås av räddningstjänstpersonal inom minuter skall ha en något högre säkerhetsnivå än de minimikrav som Boverkets regler föreskriver. Brand- och inbrottslarm Typ av larm. Adresserbara anläggningar är ekonomisk, och säkerhetsmässigt ett långsiktigt bra alternativ. Kombilarm skall ej längre installeras på grund av sin oförmåga till att förvarna falsklarm. Inbrott och brandlarm Byggnadens eller lokalens värde, storlek och läge är avgörande för vilken typ av inbrott och brandlarm som skall installeras. Vid kalkylerade byggvärden överstigande 20 Mkr bör övervägande om komplettering av passersystem alltid göras. Observera att även små byggnader eller lokaler med värdefullt innehåll eller utsatt läge kan kräva passersystem. Brandlarm godkänd enligt SBF 110:6 ska alltid installeras i myndighetsanläggningar. Detta är en anläggning där en myndighet beslutat att larm skall installeras. Inbrottslarm bör vara godkända för inbrott enligt SSF 130:6 larmklass II. Överfallslarm Överfallslarm integreras normalt till befintligt inbrottslarm med egen larmkaraktär. Ett installerat och väl fungerande överfallslarm möjliggör en snabb insats. Överfallslarmet kan även utgöras av en separat handenhet(gps) ansluten till SOS. Brandlarm Ett installerat och väl fungerande brandlarm kan leda till en tidig upptäckt av brand och därmed en möjlighet till snabbare skadebegränsande insatser. Dessutom höjs nivån beträffande personsäkerhet, då förekomsten av brandlarm möjliggör snabb utrymning. För att hindra eller begränsa skador till följd av bränder skall varje byggnad där kommunen bedriver verksamhet som stadigvarande eller tillfälligt används för bostadsändamål vara försedd med automatiskt brandlarm. Vid övernattning/läger i skolor skall alltid aktuella rum vara förberedda med rökdetektorer kopplat till automatiskt brandlarm. Boendesprinkler. I samband med nybyggnation av en byggnad för äldre eller handikappade skall boendesprinkler enligt SBF:s rekommendationer installeras. En sprinklerinstallation ger också ett larm som uppfyller kraven för ett automatiskt brandlarm.

2 2 Inbrottslarm Ett installerat och väl fungerande inbrottslarm kan ses som en skadeförebyggande åtgärd, d.v.s. inbrott uteblir ofta helt i larmade byggnader och lokaler. Lagar och regler. Det finns ett antal lagar med tillhörande ändringar att i förekommande fall ta hänsyn till - Larmlagen SFS 1983:1097 Uppdaterad: t.o.m. SFS 1995: Lag om allmän kameraövervakning SFS 1998:150 - Lag (2003:778) och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor - Boverkets byggregler, BFS 1993:57 Svensk Brandskyddsföreningens regler samt SSF är det dominerande regelverket avseende installation, teknisk kvalitet, larmöverföring m.m. Ansvar vid projektering av larm i nya byggnader och lokaler Enligt kommunens gällande övergripande säkerhetspolicy har Kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för säkerhetsfrågorna i kommunen samt har att fastställa tillämpningsanvisningar. Kommunen skall alltid vid projektering av larm i nya byggnader och lokaler alltid ta hänsyn till framtida underhållskostnader för larm tillsammans med verksamhetsansvarig förvaltning. Upphandling av larmanläggning skall ske enligt kommunens ramavtal. Onödigt utlösande av larm. Särskild hänsyn ska tas till verksamhet eller företeelser som kan medföra risker för onödigt utlösande av larm. Åtgärder ska vidtas tidigt för att inte minska tilltron till larmet. Larmlagring kan med hänsyn tagen till verksamhet och organisation användas med fördel. Kostnaderna för onödigt utlösande av larm måste också beaktas. Vaktbolag, räddningstjänsten och vissa fastighetsskötarbolag tar ut ersättning för utryckning förorsakad av onödigt utlösande av larm. En fördelningsprincip är att ägaren står för kostnader orsakade av tekniskt fel och att brukaren betalar kostnader för onödiga larm som verksamheten orsakat. Om oklarheter uppstår debiteras fastighetsägaren som i sin tur reglerar detta med hyresgästen. Larmmottagning - Åtgörare. Larmmottagare skall vara godkänd av Svenska Brandskyddsföreningen samt inneha ändamålsenliga instruktioner för utlarmning av åtgörare(ex. räddningstjänsten, väktare). Utlarmning skall på snabbaste sätt ske till den som i första hand skall svara för insatsen. Brandlarm går till SOS som alltid skall larma Räddningstjänsten. Larmöverföringar till larmmottagare (SOS-ALARM) Nyinstallationer bör alltid förberedas till framtida larmöverföring via fiberkabel. Larmanläggningar skall alltid vara övervakningsbara till larmmottagare (SOS-ALARM) Drift och skötsel. Verksamhetens säkerhetsombud eller den av säkerhetsombudet utsedde skall vara kontaktperson och skall ha erforderlig kännedom om de larm som finns på arbetsplatsen. Enklare översyn skall kunna utföras av kontaktpersonen och han/hon skall även känna till rutinerna vid avstängning samt återställning av larmet helt eller delvis. En anläggningsskötare med ersättare, utsedd av kommunen, skall tillsammans med kontaktpersonen minst en gång per månad kontrollera ackumulatorbatterier, strömförsörjning och det interna larmet i enlighet med anläggarfirmans anvisningar. En gång per kvartal och i samband med ordinarie månadsprov skall förbindelsen mellan larmad enhet och larmcentral

3 3 provas. Allt dokumenteras i kontrolljournalen, som tillsammans med instruktion förvaras i eller invid centralapparat. Revisionsbesiktning. Brand och inbrottslarm skall revisionsbesiktigas en gång per kalenderår. Äldre kombilarm skall revisionsbesiktigas inom ett intervall på 24 månader. Ansvarig är kommunen. Protokoll skall föras och kopia överlämnas kommunens säkerhetssamordnare. Upphandling Avrop görs från gällande ramavtal. Ägande Brand- och inbrottslarm på kommunala fastigheter installeras av fastighetsägaren och ägs av kommunen. Fastighetskontoret debiterar respektive verksamhet för kostnaden via hyran. På icke kommunala fastigheter kan undantag medges. Målsättningen är att fastighetsägaren skall äga brandlarmet. Kallelselarm och Trygghetslarm. Kallelselarm är ett lokalt larm för att påkalla hjälp från vårdpersonal inom omsorgsboende. Trygghetslarm är en larmtyp i privata boenden med vårdbehov. Trygghetslarm är alltid kopplad till en larmcentral för vidare åtgärd av hemtjänst eller motsvarande sjuksköterska. Kallelselarm Ett installerat och väl fungerande kallelselarm innebär trygghet för den boende. Av ekonomisk och funktionell anledning ska strävan vara att i möjligaste mån installera s.k. displaysystem med eller utan talfunktion på anläggningen Typ av larm I möjligaste mån bör samma funktioner finnas på alla larmanläggningar, detta för att uppnå centrala och effektiva serviceavtal och ett optimalt användande av larmet. Upphandling Upphandling görs i samråd med verksamheten och fastighetsägaren. Installation av nytt Kallelselarm Verksamheten informerar om planerna på nytt kallelselarm hos Teknikförvaltningens Fastighetskontor som i samråd med kommunens säkerhetssamordnare tar fram förslag till larm med kostnader. Sedan larmförslaget godkänts av verksamheten ombesörjer säkerhetssamordnare och förvaltning upphandling och installation av larmet. Ägande Larmet ägs av den förvaltning som bedriver verksamheten och hyresgästen betalar kostnaden via hyra. (se nedan) Trygghetslarm Ett installerat och väl fungerande trygghetslarm innebär trygghet för den privatboende.

4 4 Vård och omsorgsförvaltningen ansvarar för löpande installation av trygghetslarm och koppling till larmcentral. Av ekonomisk och funktionell anledning ska strävan vara att aktuell larmcentral uppvisar hög säkerhet och redovisning av larmhantering. Drift och skötsel Verksamhetsansvarig eller den av verksamhetsansvarig utsedde skall vara kontaktperson och skall ha erforderlig kännedom om de larm som finns på arbetsplatsen. Enklare översyn skall kunna utföras av kontaktpersonen och han/hon skall även känna till rutinerna vid avstängning samt återställning av larmet helt eller delvis. Kostnader i samband med underhåll bekostas av verksamheten. Kontaktpersonen är ansvarig för att förändringar i system och funktion dokumenteras och förvaras tillsammans med driftsinstruktionerna för larmsystemet.

5 5 Ansvarsfördelning Larmtyp Beslutar Beställer Investerar Installerar Ägare Bekostar Sköter Underhåller Egna fastigheter Trygghetslarm Kallelselarm Verks Verks, SS Verks Verks, SS Verks Verks/L Verks Överfallslarm Verks Verks, SS Verks/FK Verks, SS Verks Verks Verks, SS* Driftlarm egna fast. FK FK FK FK FK/FF Verks FK Brandlarm egna fast. FK, SS, RTJ, FK FK FK, SS FK/FF Verks FK Inbrottslarm egna fast. FK, SS FK FK FK FK/FF Verks FK, SS Passagesystem FK FK, SS FK FK, SS FK/FF Verks FK, SS Kodlåssystem Verks Verks, SS Verks Verks Verks Verks/L Verks Intern och Extern telefoni Verks Verks, Vx Verks Verks Verks Verks Verks Kameraövervakning Verks, SS, FK Verks, SS, FK FK FK FK Verks FK, SS Hörselslingor Verks Verks Verks Verks Verks/Landsting Verks/L Verks Förhyrda fastigheter Trygghetslarm Kallelselarm Verks Verks, SS Verks Verks, SS Verks Verks/L Verks, SS Överfallslarm Verks Verks Verks/FK Verks, SS Verks Verks Verks, SS Brandlarm förhyrda fast. FK, SS, RTJ, FK FK FK, SS FK/FÄ Verks FK/FÄ Inbrottslarm förhyrda fast. Verks, SS, FÄ FÄ FÄ, SS FÄ Verks FÄ Passagesystem Verks, SS, FÄ FÄ FÄ, (SS) FÄ Verks FÄ Kodlåssystem Verks, SS Verks, SS Verks Verks Verks Verks/L Verks Intern och Extern telefoni Verks Verks, Vx Verks Verks Verks Verks Verks Kameraövervakning Verks, SS, FK Verks, SS, FK Verks/FK Verks, SS Verks Verks Verks, SS Hörselslingor Verks Verks Verks Verks Verks/Landsting Verks/L Verks L= Lägenhetsinnehavare Verks= Verksamhetsansvarig SS= Säkerhetssamordnare FÄ= Fastighetsägaren (ex- FK,FF,HSB,EHB, ) VX=Växeln Förklaring till ansvarsfördelning gällande larm Om överfallslarm är integrerat i inbrottslarmet gäller larmtyp Inbrottslarm. Om någon larmtyp är integrerad med brandlarmet tas ansvaret av den integrerade delen över av fastighetsägaren. Trygghetslarm och andra typer av kallelselarm ägs och budgeteras av respektive verksamhet. Brandlarm bör ägas av fastighetsägaren och budgeteras av Teknikförvaltningens fastighetskontor eller Fritidsförvaltningen. Inbrottslarm och passagesystem i kommunens fastigheter ägs och budgeteras av Teknikförvaltningens fastighetskontor eller Fritidsförvaltningen. Interntelefoner ägs och budgeteras av verksamheten på respektive förvaltning. Ägarförhållandena för brandlarm, inbrottslarm, passagesystem och kameraövervakning skall alltid tydliggöras i hyreskontraktet. Larmsändare och tillhörande Multicom avtal för brandlarm och inbrottslarm till SOS- ALARM, skall alltid tydliggöras i hyreskontraktet. Passiva system som kräver nätverkskommunikation sker enbart i V-LAN2 med underhåll samt dokumentation.