Hur säkerställer man funktionen hos ett brandlarm över tid?

Transkript

1 Hur säkerställer man funktionen hos ett brandlarm över tid?

2 Lars Hellman Räddningstjänsten 1990 Brandskyddskonsult 2007 Brand- och utrymningslarm SBF regelgrupp brandlarm SBF 110:8 SBF 502:1

3 Brandlarmanläggning en del av byggnadens brandskydd En brandlarmanläggning: är en viktig del av brandskyddet utgör ofta hjärnan i ett avancerat brandskyddssystem ventilationsstyrningar dörrstängningar utrymningslarm larm till räddningsstyrka brandgasventilation Med andra ord så är det viktigt att det blir rätt. Så hur svårt kan det vara egentligen?

4 Jag beställde min nya bil med krock-kuddar!!!!

5 Var gick det fel? Otydlig beställning? Språkförbistring? Okunskap? Olika målbilder? Vad menar du?

6 Vad initierar behovet av en brandlarmanläggning? Per Persson vill starta en verksamhet i en lokal. Hur vet då Per Persson om han behöver en brandlarmanläggning eller inte, och vem ansvarar för dess utformning?

7 Vem ansvarar för utformningen av brandlarmanläggningen? När en byggnad uppförs, byggs om eller ändras så ställs det krav på brandskyddets utformning beroende av byggnadens utformning och verksamhetens art. (PBL) Ansvarig för att dessa krav uppfylls är byggherren. Under byggnadens fortsatta livslängd ska den underhållas så att dess tekniska egenskaper bevaras. (PBL) Ansvarig för detta är fastighetsägaren.

8 Vem ansvarar för utformningen av brandlarmanläggningen? Eftersom brandlarmanläggningen utgör en installation i en byggnad så är det alltså byggherren eller fastighetsägaren som ansvarar för anläggningen och utgör då även kravställare för dess utformning.

9 Kupolen 2, Borlänge Bygghandling Regelverk eller krav när det finns behov av en brandlarmanläggning? BBR (Boverket) AFS (Arbetsmiljöverket) Egenambition Försäkringskrav Brandskyddsbeskrivning

10 Krav utifrån BBR Är det en nybyggnation? Gällande regler Är det en ombyggnation eller ändring av byggnad Anpassning av befintlig utformning mot gällande regler Är det underhåll? Behålla befintlig utformning eller förbättra Byggnadens utformning och verksamhetens art

11 Krav utifrån BBR Vid nybyggnation av mer komplexa byggnader tas ofta en brandskyddsbeskrivning fram som beskriver hur brand- och utrymningssäkerheten är utformad. Utformningen sker många gånger genom analytisk dimensionering där man vanligtvis använder utrymningssimuleringar, brandgasfyllnadsberäkningar eller andra typer av utredningar. I den analytiska dimensioneringen utgör ofta brandlarmanläggningen en förutsättning för brand- och utrymningssäkerheten eftersom den många gånger styr andra säkerhetssystem såsom brandgasventilation, hissar, utrymningslarm, larm till räddningstjänst mm.

12 Krav utifrån BBR Vid ombyggnation eller ändring av en byggnad eller underhåll av den är det beroende av omfattningen på arbetet vilka som blir inblandade. Oavsett omfattningen ska man ta hänsyn till byggnadens ursprungliga utformning av brand- och utrymningssäkerhet. Görs inte det finns det t.ex. risk för att förutsättningarna för den analytiska dimensioneringen inte längre uppfylls. Alla inblandade måste mao ha tagit del av, och förstått, hur brand- och utrymningssäkerheten är utformad.

13 Kravställarens hjälpmedel Regelverk som beskriver det tekniska utförandet av en brandlarmanläggning. SBF 110:8 SBF 502:1

14 Uppbyggnad av SBF 110:8 Kapitelindelning 0 Orientering 1 Omfattning 2 Referenser 3 Termer, definitioner 4 Allmänt 5 Råd vid upprättande av utförandespecifikation 6 Planering och projektering 7 Installation 8 Uppstart och konfiguration 9 Färdigställandekontroll och kvalitetssäkring 10 Besiktning 11 Användning och skötsel 12 Underhåll 13 Ändringar och utökningar av installerade system 14 Släckanläggningar 15 Särskilda risker 16 Styrningar 17 Kombinerade och integrerade system Bilagor A Utförandespecifikation B Anläggarintyg C Besiktningsintyg D Anläggningsskötare E Skylt för anläggningsskötare F Larmlagringstablå G Onödiga larm H Brandprov i anläggningen I Värmedetektorer

15 Kravställarens hjälpmedel Checklista för kontroll av processen

16 Kravställarens hjälpmedel Kapitel 5 - Råd vid upprättande av utförandespecifikation Ska du göra något rätt så ska du göra detta rätt! 0 Orientering 1 Omfattning 2 Referenser 3 Termer, definitioner 4 Allmänt 5 Råd vid upprättande av utförandespecifikation 6 Planering och projektering 7 Installation 8 Uppstart och konfiguration 9 Färdigställandekontroll och kvalitetssäkring 10 Besiktning 11 Användning och skötsel 12 Underhåll 13 Ändringar och utökningar av installerade system 14 Släckanläggningar 15 Särskilda risker 16 Styrningar 17 Kombinerade och integrerade system

17 Kravställarens hjälpmedel Bilaga A - Utförandespecifikation Kan vara en del i brandskyddsbeskrivningen. Alternativt kan blankett som finns för nedladdning på användas.

18 Utförandespecifikation I utförandespecifikationen anges hur brandlarmanläggningen ska utformas utifrån de regler eller krav som har legat till grund för utformningen av brand- och utrymningssäkerheten i byggnaden.

19 Utförandespecifikation 1. Allmänt (anläggningsuppgifter) 2. Övervakningsområde 3. Manuell aktivering 4. Aktivering av brandlarm från andra brandskyddssystem 5. Särskilda risker 6. Larmsignalering 7. Selektering av utrymningslarm 8. Larmlagring 9. Förutsättningar för strömförsörjning 10. Styrning och aktivering av andra brandskyddssystem 11. Larmöverföring 12. Skötsel och underhåll 13. Medgivna avvikelser 14. Övrig information 15. Upprättande av utförandespecifikation

20 Styrmatris kan vara ett sätt tydliggöra Vid komplexa anläggningar med många styrfunktioner bör man upprätta en separat styrmatris. I styrmatrisen ska det framgå vilken funktion som ska aktiveras av vilken detektor. Styrmatrisen bör hållas så enkel som möjligt så att provningar blir lätta att genomföra En ambition är att provningar ska kunna utföras dagtid av kostnadsskäl Bör vara utformad så att den kan användas vid kommande provningar

21 Projektering Utförs av anläggarfirma eller behörig ingenjör brandlarm. Kan även utföras av annan projektör men ska då granskas av anläggarfirma eller behörig ingenjör brandlarm. Vanliga problem är att: projekteringen utförs på 2:aeller 3:e handsuppgifter granskning av handlingar inte görs avvikelser görs som inte är godkända

22 Installation Utförs av anläggarfirma. Vanliga problem är att: Kan även utföras av annan installatör under överinseende av anläggarfirma som ska utfärda anläggarintyg. installation sker mot underlag som inte är granskade installatören saknar kunskap om kraven i SBF 110 avvikelser görs som inte är godkända

23 Färdigställandekontroll och kvalitetssäkring Utförs av sakkunnig eller delegerad person hos anläggarfirma. Vanliga problem är att: samtliga styrparametrar inte provas vid komplexa anläggningar endast de delar som hör till brandlarmanläggningens styrfunktion provas provningen sker genom s.k. bygling i plint

24 Samordnad funktionsprovning En samordnad funktionsprovning har till syfte att prova hela händelsekedjan för en styrfunktion, dvs att aktiverad detektor initierar brandlarm som i sin tur aktiverar en styrsignal. Signalen ska sedan tas emot och aktivera den styrda funktionen som ska slutföras i sin helhet. Vanliga problem är att: ingen samordnad funktionsprovning genomförs eftersom det inte är något krav i SBF 110 provningen inte kan genomföras p.g.a. för stora störningar i verksamheten omprogrammering kan ske efter provningen utan att ny provning genomförs

25 Besiktning Utförs av behörig ingenjör brandlarm som är anställd som besiktningsman hos besiktningsfirma. Leveransbesiktning Revisionsbesiktning Vanliga problem är att: man blandar ihop entreprenadbesiktning och leveransbesiktning revisionsbesiktningar inte utförs anmärkningar i besiktningsprotokoll inte åtgärdas

26 Användning, skötsel och underhåll Anläggningsägaren ansvarar för att anläggningen sköts och underhålls i enlighet med SBF 110. Månadskontroll Kvartalsprov Årlig service Revisionsbesiktning Utöver det bör samordnad funktionsprovning genomföras löpande. Vanliga problem är att: månadskontroll och kvartalsprov inte utförs revisionsbesiktning inte utförs styrningar inte provas eftersom de kan påverka verksamheten negativt ingen samordnad funktionsprovning genomförs

27 Ändringar och utökningar av installerat system Vid ändringar i byggnaden eller verksamheten eller i processer och liknande som kan påverka brandrisken ska anläggningen anpassas till de nya förutsättningarna. Vanliga problem är att: ändringar i anläggningen görs utan att man har kännedom om, eller tar hänsyn till, hur byggnadens brand- och utrymningssäkerhet är utformat i övrigt

28

29 Vad ska man komma ihåg? Arbeta med checklistan Upprätta en utförandespecifikation (och spar den) Kräv tydliga och användbara dokument för kommande provningar och ändringar Månadskontroll, kvartalsprov, revisionsbesiktning Skriv avtal med anläggarfirma om löpande underhåll Genomför samordnad funktionsprovning Beakta brandlarmanläggningens funktion för brandskyddets utformning i byggnaden vid ändringar Ta hjälp