Integrationsfonden Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009 HANDLINGSLINJE A1 HANDLINGSLINJE A2 HANDLINGSLINJE B3 HANDLINGSLINJE B4 HANDLINGSLINJE C5 HANDLINGSLINJE C6 Stödjande av tredjelandsmedborgare i såbara situationer. Innovativa modeller för rådgivning och integration. Utveckling av indikatorer för integration Barometer Interkulturell kompetensutveckling och utbildning av myndigheter och tjänsteleverantörer. Jämställdhet och interkulturell dialog 28.4.2010
Integrationsfondens fokusgrupp Tredjelandsmedborgare utan medborgarskap i Europeiska Unionen, som, av myndigheterna, beviljats uppehållstillstånd i Finland. Fonden är i första hand riktad till integrationsprojekt menade för nyanlända personer. Tredjelandsmedborgare, som befinner sig i utanför EU-området, och önskar inträda i landet (handlingslinje A2) Till IF:s fokusgrupp hör INTE flyktingar och personer med motsvarande status. Personer som erhåller tillfällig asyl och asylsökande hör inte heller till fokusgruppen. De ovannämnda villkoren gäller för alla IF:s handlingslinjer. Nedan presenteras särdragen för linjernas fokusgrupper. 2
HANDLINGSLINJE A1. Stödjande av tredjelandsmedborgare i utsatta situationer. Tredjelandsmedborgare i utsatta situationer riskerar utslagning eftersom de inte, pga. deras situation eller status, kan dra fördel av de tillgängliga integrationsfrämjande åtgärderna och tjänsterna som erbjuds. Utslagning, ensamhet, våld, diskriminering, bristande kunskaper om rättigheter och möjligheter samt andra problem hindrar integrationen i det nya samhället. Tredjelandsmedborgare i utsatt situation. Målgruppen består främst av nyanlända invandrare. I utsatt situation är är främst kvinnor, ungdomar, barn, äldre, analfabeter, handikappade och personer som hör till en sexuell minoritet som är : 1) utanför arbetsmarknader 2) i behov av en ny början 3) i behov av stödåtgärder för förebyggandet socialutslagning. Obs! Målgruppen är inte asylsökande, flyktingar eller personer i motsvarande ställning. 1. Stöd för integreringen av invandrare i utsatt situation, t.ex. genom att förbättra specifika integrationsplaner 2. Undvika problem som social utslagning, ensamhet, våld och diskriminering 3. Öka medvetenhet om rättigheter och möjligheter för utsatta invandrare 4. Utveckla integrationstjänster så att de bättre återspeglar de utsatta invandrarnas särskilda behov Projektet verksamhet riktas till utsatta tredjelandsmedborgare. Inte till kommunala eller andra offentliga myndigheter. 1. Integrationen av tredjelandsmedborgare i utsatt situation har förbättras, risken för utslagning har minskat. 2. Utsatta invandrare känner bättre till sina rättigheter och vet var de kan, vid behov, få hjälp och stöd. 3. Integrationstjänsterna tar hänsyn till de särskilda behoven hos tredjelandsmedborgare i utsatta situationer. 3
HANDLINGSLINJE A2. Innovativa modeller för rådgivning och integration 1. Den existerande s.k. traditionella integrationsmodellen möter inte behoven hos tredjelandsmedborgarna. 2. Det saknas och/eller finns inte tillräckligt utförlig rådgivning för immigranter före och efter ankomsten till Finland 3. Rådgivningen i Finland är inte koordinerad med rådgivningen och kurserna i ursprungslandet. 1. Nyanlända tredjelandsmedborgare som beviljats uppehållstillstånd i Finland. 2. Tredjelandsmedborgare, som befinner sig i utanför EU-området, och önskar inträda i landet. Personerna bör uppfylla de allmänna antagningskriterierna. 1. Att utveckla nya modeller för integrationen av nyanlända tredjelandsmedborgare. 2. Att utveckla och testa vägledning, rådgivning och utbildning i ursprungslandet och att stöda integrationen av tredjelandsmedborgare efter deras ankomst. 3. Ta bättre hänsyn till invandrare som anländer till Finland pga. arbete eller studier, inse deras särskilda behov Obs! Rekrytering och rekryteringshändelser omfattas inte av integrationsfondens mål. Projekten skall utveckla integrationstjänster ur ett nytt och innovativt perspektiv. 1. Den tillgängliga rådgivningen och integrationen tillgodoser bättre deras behov och möjliggör också integration vid sidan av arbete och studier. 2. Det erbjuds effektiva och fungerande integrationstjänster i ursprungslandet som stöder tredjelandsmedborgarnas integration efter deras ankomst. 3. Integrationstjänsterna tar hänsyn till invandrare som anländer pga. arbete eller studier. 4
HANDLINGSLINJE B3 Utveckling av indikatorer för integration De existerande metoderna för uppföljning och utvärdering mäter inte integration, effekten av integration eller etniska relationer. Utförlig information fås inte med hjälp av dessa metoder. Verksamheten bör sträva efter att utveckla integrationspolitiken och integrationsverksamheten riktad till tredjelandsmedborgare. 1. Utveckla kvalitativa och kvantitativa indikatorer för informationsanskaffning gällande integration 2. Skapa studier, undersökningar och enkäter som syftar till att utveckla offentliga och privata tjänster för tredjelandsmedborgare. Tjänsterna bör möta de olika gruppernas behov samt sprida god praxis. Tredjelandsmedborgare deltar i projektens planering, genomförande och utvärdering. Verksamheten utnyttjar invandrarnas kompetens och styrka och invandrarorganisationer förstärks. Enbart deltagande i evenemang som anordnas av projektet inte är tillräcklig, utan invandrarna bör också delta i planerandet och genomförandet av projektet. 1. Integrationen och integreringen mäts regelbundet med klara indikatorer 2. Aktuell och kvalitativ information finns tillgängligt gällande funktionen och effektiviteten av integrationspolitiken och integrationsverksamheten. 3. Integrationspolitiken möter bättre integrationens utmaningar. 5
HANDLINGSLINJE B4 Barometer Integrationsverksamheten riktas inte rätt, eftersom det inte finns information om invandrarnas åsikter gällande deras behov och den existerande verksamhetens effektivitet. Verksamheten bör sträva efter att utveckla integrationspolitiken och -åtgärdernas effektivitet och ändamålsenlighet. 1. Att utveckla en barometer, som sammanfattar invandrarnas synpunkter om integrationsåtgärder, deras effektivitet och behovet av tjänster. 2. Dra nytta av invandrarnas åsikter och synpunkter om integration i verksamhetsplanering och politiska beslutsprocesser. Tredjelandsmedborgare deltar i projektens planering, genomförande och utvärdering. Verksamheten utnyttjar invandrarnas kompetens och styrka och invandrarorganisationer förstärks. Enbart deltagande i evenemang som anordnas av projektet inte är tillräcklig, utan invandrarna bör också delta i planerandet och genomförandet av projektet. 1. Integrationen och integreringen mäts regelbundet 2. Aktuell och kvalitativ information finns tillgängligt gällande funktionen och effektiviteten av integrationspolitiken och integrationsverksamheten. 3. Integrationspolitiken möter bättre integrationens utmaningar 6
HANDLINGSLINJE C5 Interkulturell kompetensutveckling och utbildning av myndigheter och tjänsteleverantörer. Myndigheter och diverse leverantörer av integreringstjänster har inte de kunskaper som krävs för interkulturell interaktion. Således möter inte erbjudet av tjänster efterfrågan, och tjänsterna riktas inte till personer i behov av dem. Behoven hos särskilda grupper identifieras inte, och detta leder till diskriminering. I samhället förekommer också negativa attityder gentemot invandring och integration. Förutom tredjelandsmedborgare, när det gäller att främja interkulturell dialog, kan målgruppen också omfatta offentliga myndigheter, handledare, finländare och andra invandrare. Projektets resultat bör främst främja integrationen av tredjelandsmedborgare. 1. Öka de offentliga myndigheternas, tjänsteleverantörernas och organisationernas sakkunnighet och medvetenhet med hjälp av utbildning och jämlikhetsplanering 2. Utveckla och genomföra interkulturell utbildning, kapacitetsuppbyggnad och hantering av mångfald. 3. Förbättra den sociala toleransen gentemot invandring och integration, genom ökad medvetenhet i samhället 4. Förbättra tredjelandsmedborgarnas tillgång till utbildning och sysselsättning samt möjligheten att erhålla tjänster Projektverksamheten befrämjar integrationens tvåsidighet, och samhällets deltagande i integrationsprocessen. Detta kan t.ex. ske genom ökad medvetenhet i samhället eller genom samhällsaktiverande verksamhet. 1. Myndigheternas och tjänsteleverantörernas sakkunskap och know-how har förbättrats 2. Service riktad till tredjelandsmedborgare kan riktas bättre och de motsvarar de olika kundernas verkliga behov. 3. Diskriminering och negativa attityder i samhället har minskat pga. ökad interkulturell kunskap och medvetenhet. 7
HANDLINGSLINJE C6. Jämställdhet och interkulturell dialog Dialog saknas mellan tredjelandsmedborgare och finländarna samt mellan olika etniska grupper. Detta komplicerar integration och ökar risken för utslagning, diskriminering och fördomar mellan de olika grupperna. Tredjelandsmedborgare inte har lika tillgång till utbildning, sysselsättning, tjänster eller möjlighet att delta i olika samhällsaktiviteter. Förutom tredjelandsmedborgare, när det gäller att främja interkulturell dialog, kan målgruppen också omfatta offentliga myndigheter, handledare, finländare och andra invandrare. Projektets resultat bör främst främja integrationen av tredjelandsmedborgare. 1. Befrämja jämställdhet bland tredjelandsmedborgare. 2. Befrämjar integrationens tvåsidighet genom att befrämja utbytet av information mellan berörda parte, kulturer, samfund och religioner, samt genom att utveckla tredjelandsmedborgarnas kommunikationsmöjligheter 3. Befrämja tredjelandsmedborgarnas deltagande i olika samhällsaktiviteter på långsikt. Tredjelandsmedborgare deltar i projektens planering, genomförande och utvärdering. Verksamheten utnyttjar invandrarnas kompetens och styrka och invandrarorganisationer förstärks. Enbart deltagande i evenemang som anordnas av projektet inte är tillräcklig, utan invandrarna bör också delta i planerandet och genomförandet av projektet. 1. Interkulturell dialog förs olika kulturer emellan, och detta har förbättrat integrationens tvåsidighet. 2. Tredjelandsmedborgarnas tillgång till utbildning och sysselsättning samt möjligheten att erhålla tjänster har förbättrats. 3. Tredjelandsmedborgare deltar aktivt i samhället och i politiska beslutsprocesser. 8