Dagvattenstrategi För Solna Stad Dagvattendamm i södra Frösunda Oktober 2002
Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Mål 3 Hur ska vi arbeta för att nå våra mål 4 Via planläggning och avtal 4 Via utredningar 4 Via samverkan och utbildning 4 Via skötselinstruktioner 5 Exempel på åtgärder 6 Ämnen som kan finnas i dagvatten 8 Tabeller över ämnen och källor 8 Trafiken i Solna 9 Trafikflödeskarta 10 Reningsmetoder 11 Vart tar dagvattnet vägen 14 Karta med avrinnings- och delavrinningsområden 14 Recipienter i Solna 15 Föroreningskänslighet 16 Grundvatten 17 Ansvarsfördelning 17 Litteraturtips 18 Dagvattenstrategin har tagits fram i samarbete mellan Miljökontoret och Solna Vatten med Veronica Gelland Boström och Lena Gehlin som ansvariga. Synpunkter har inhämtats från stadsbyggnadsdivisionen, stadsarkitektkontoret och tekniska kontoret. Dagvattenstrategin har antagits av Kommunstyrelsen 2002-10-07, Byggnadsnämnden 2002-05-29, Miljönämnden 2002-05-28, Tekniska nämnden 2002-05-21 och Solna Vatten 2002-04-08. Fotografier: Veronica Gelland Boström
Inledning 3 Dagvatten är ett samlingsnamn för regn-, smält- och spolvatten som avleds från tak, gator, parkeringar och grönytor. Under en lång period på 1900-talet har dagvattnet hanterats som ett problem, där lösningen var att så snabbt som möjligt avleda vattnet från stadsmiljön. Nutidens samhällsplanerare har, i och med ökade kunskaper om miljö och ekologi, lärt sig att betrakta dagvatten som en positiv resurs i samhällsplaneringen. För att vi inom Solna stad ska kunna arbeta fram lösningar med en ekologiskt anpassad hantering av dagvattnet, är det väsentligt att tydliga mål finns uppsatta. Denna dagvattenstrategi ska nyttjas som ett redskap för att åstadkomma kretsloppsanpassade dagvattenlösningar, där vi inte ska vara främmande för att synliggöra dagvatten även inne i centrala stadskärnor. Vatten har stor betydelse för människor. Synligt vatten i utemiljöer ger i allmänhet en positiv upplevelse. Värdefulla utemiljöer med dammar och öppna diken/bäckar kan skapas med hjälp av dagvatten. Anläggningarna kan utformas så att de är dekorativa både med vatten i och när de är torra. MÅL Dagvatten som avleds till recipient eller omhändertas lokalt genom infiltration ska vara så rent att det inte ger negativ påverkan på levande organismer. Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt. Grundvattennivåerna ska inte förändras på grund av stadens expansion. Dagvatten ska nyttjas som en resurs vid stadens utbyggnad.
Hur ska vi arbeta för att nå våra mål Stadens förvaltningar och bolag ska arbeta aktivt, för att vi ska nå de uppsatta målen. 4 Via planläggning och avtal Vid översiktsplanering ska eftersträvas att skapa sammanhängande stråk för öppen dagvattenavledning. Staden ska i planeringsprocessen verka för att dagvatten omhändertas i s.k. tröga system. Specifika krav, grundade på stadens mål, ska skrivas in i exploateringsavtal och detaljplaner. Därmed ges möjlighet att skapa utrymme för dagvattenhantering. I ett inledande skede av planprocessen ska man klargöra det aktuella områdets lokala förutsättningar för att ta hand om dagvatten, och på vilket sätt det ska ske. Uppgifterna ska ligga till grund för det fortsatta planeringsarbetet. Stadsarkitektkontoret ansvarar för att respektive förvaltning/bolag kontaktas, för att dessa ska kunna medverka med sina specifika kunskaper. Via utredningar En inventering av trafikförorenat dagvatten inom Solna ska utföras senast under 2003, med förslag till åtgärder för rening. Redovisning bör ske i en "rapport", vilken sedan ska nyttjas i planeringsprocessen. Ett åtgärdsprogram ska tas fram med utgångspunkt från rapporten. Miljökonsekvensbeskrivningar enligt PBL, samt konsekvensbeskrivningar för dagvattenhantering upprättas i de fall en byggnation får konsekvenser för dagvattenhanteringen. Detta gäller även om det inte krävs en MKB enligt PBL. En vattenplan för Solna stad ska tas fram under 2003. I denna bör en noggrann bedömning av recipienternas föroreningskänslighet göras. En inventering av tänkbara förorenade områden i Solna ska göras senast 2003, enligt Solna stads miljöprogram. Via samverkan och utbildning En väl fungerande samverkan mellan stadens olika förvaltningar och bolag är väsentlig för att åstadkomma en miljöriktig hantering av dagvattnet. Genom utbildning av personal, ska staden verka för att få en modern och miljöriktig hantering av dagvatten.
5 Via skötselinstruktioner C Noggranna planer för hur gatuunderhållet ska skötas, ska arbetas fram senast under 2003. C Underhållsplaner med driftansvar och tydliga skötselinstruktioner för dagvattenanläggningar, ska arbetas fram i samband med planarbetet och utbyggnaden av anläggningen. Ju renare våra gator och vägar är desto renare blir dagvattnet. Dagvatten som avleds i öppna diken i staden ger spännande miljöer. Solparken i Råsunda.
Exempel på åtgärder Slamsugning av dagvattenbrunnar längs gator med trafikbelastning över 8000 fordon/årsmedeldygn bör utföras 4 ggr/år, övriga brunnar 2 ggr/år. Minska mängden dagvattenbrunnar till förmån för ett lokalt omhändertagande, t.ex. att leda in dagvattnet på planteringsoch gräsytor. Fördröja dagvattnet på vissa ytor genom att höja betäckningarna (genomförbart inom vissa grönytor). Avleda dagvatten från hustak via utkastare. Eventuellt kan fastighetsägaren erbjudas en ersättning för varje bortkopplat stuprör. Förorda att så kallade gröna tak (sedumtak) anläggs. Inom vissa grönytor kan dagvattnet fördröjas, genom att betäckningarna höjs. Arbeta fram typsektioner för gator, där stor vikt läggs vid hantering av dagvatten. Arbeta för att kantstenar inte nyttjas, på platser där dagvattnet kan avledas till omgivande mark. Om dagvattnet är förorenat kan skyddsåtgärder behöva vidtas. 6 Kantstenar hindrar på många platser dagvatten från hårdgjorda ytor att rinna ut på angränsande gräsytor.
Arbeta med att lämpliga beläggningar nyttjas, t ex genomsläpplig asfalt, så att dagvattnet ges en möjlighet att tränga ner i underliggande mark. Detta är särskilt lämpligt på ytor där dagvattnet är relativt rent, som till exempel på gång- och cykelvägar och trottoarer. Undvika att hårdgöra marken runt träd. Hårdgjord mark runt befintliga träd kan ersättas med genomsläppligt material, vid ombyggnad och andra större förändringar. Vid plantering av träd i närheten av VA-ledningar kan trädslag väljas, som inte har hög benägenhet att söka sig in i ledningar med rötterna. Exempelvis bör poppel och pil inte användas på sådana platser. Arbeta fram sektioner med krav på hur ett träds och övriga växters livsmiljö ska vara utformad. Runt träd är det lämpligt att använda genomsläppligt material, som här i Södra Frösunda. 7 Behandlingen av dagvatten ska alltid bedömas utifrån föroreningarnas mängd och karaktär, samt förutsättningarna i varje område och för varje recipient.
Ämnen som kan finnas i dagvatten Dagvatten innehåller olika ämnen och olika mycket föroreningar beroende på varifrån det kommer. Mängden varierar också med tiden. Ett kraftigt regn efter en lång torrperiod ger höga halter. Generellt kan man säga att dagvatten från industriområden och trafikytor innehåller höga halter av föroreningar. I tabellerna nedan redovisas vilka typer av föroreningar som kan förekomma i dagvatten samt varifrån de kommer. Uppgifterna är sammanställda från olika källor bl a från Stockholms dagvattenstrategi. 8 Ämnen Källor Påverkan på människor och djur Fordonsutsläpp, förbränning, Skadligt för människor och djur. Olja bensinstationer, verkstäder. Giftigt för växter. VSS, (flyktiga suspenderade ämnen) Trafikytor Dioxiner Förbränning av avfall, rötslam, PVC-plast och av blyhaltig bensin. Fenoler Asfalterade vägar, multnande växter. Klorid Vägsalt Påverkar grundvattnet. Syreförbrukande ämnen Oljespill, ej nedbruten organisk substans Svavelföreningar Förbränning Kväveföreningar Förbränning, trafik och gödningsmedel Cyanider Vägsalt, bensinförbränning Polyaromatiska kolväten Förbränning av bensin diesel och förslitning av asfaltytor Cancerogent och giftigt för människor och vattenlevande djur. Suspenderat material Bildäck, asfalt, minerogent stoft PCB Läckage från äldre produkter Giftigt för människor och djur. Trikloretylen och Perkloretylen Målarfärg, avfettningsmedel, lösningsmedel Metaller Källor Påverkan på människor och djur Kvicksilver Krematorier, sopförbränning och koleldning. Mycket giftigt för människor, djur och växter. Kadmium Pigment, ytbehandling, handelsgödsel samt som spårämne i t ex fossila Mycket giftig för människor och djur. bränslen och cement. Bly Fogar, balansvikter i däck. Mycket giftigt för människor och djur Zink Korrosionsskydd för stål (tak, fasader, räcken, lyktstolpar). Mässing färger och Giftigt för vattenlevande djur och växter andra kemiska produkter, bilar och däck. Koppar Koppardetaljer på byggnader, bromsbelägg. Livsnödvändigt i små mängder, för alla organismer. I vattenmiljö är koppar en av de giftigaste metallerna i höga koncentrationer. Nickel Rostfritt stål, oljeeldning Livsnödvändigt i små mängder. Krom Exponerat rostfritt stål och impregnerat virke. Livsnödvändigt i små mängder. Sexvärt krom är skadligt för djur och människor.
9 Trafiken i Solna Trafiken bidrar med en mycket stor del av föroreningsmängderna. Rening av trafikdagvatten sker från delar av Uppsalavägen (E4) och delar av Råsundavägen (fr o m 2002), men inga åtgärder är ännu vidtagna för det övriga vägnätet. Reningsdamm vid Igelbäcken, för dagvatten från Uppsalavägen (E4). Inom Solna finns ca 3000 st dagvattenbrunnar, varav ca 2800 finns inom gatumark. Regelbunden slamsugning av dessa brunnar skulle bidra avsevärt till att förbättra kvaliteten på dagvattnet som avleds till recipienterna.
Kartan visar trafikflöden per årsmedeldygn. (Utförligare flödesuppgifter finns i trafikavdelningens sammanställning: "Trafiken i Solna år 2000".) 10
Reningsmetoder 11 Det är viktigt att dagvattenfrågan aktualiseras tidigt i planprocessen för att utrymme ska kunna reserveras för lämplig reningsmetod. Vid val av reningsmetod ska alltid de lokala förutsättningarna noga vägas in. Med utgångspunkt från vilken typ av föroreningar dagvattnet innehåller väljs reningsmetod, eller ännu hellre en kombination av olika reningsmetoder. Föroreningar finns i dagvattnet dels i löst form och dels i partikelform. De partikelbundna ämnena kan avskiljas genom sedimentering, medan de lösta ämnena är svårare att avskilja. Följande typer av reningsanläggningar visar vilka möjligheter vi för närvarande känner till för behandling av förorenat dagvatten. Dammar Vid stora flöden kan dammar kombinerade med oljeavskiljning vara ett bra alternativ. Reningseffekten avgörs av uppehållstiden. För näringsämnen uppgår reningseffekten till mellan 40-80%. Dagvattendamm i södra Frösunda. Vegetativa metoder Gräsbevuxna diken och översilningsytor har förmåga att såväl rena som fördröja dagvattnet. Reningen sker genom att föroreningar fastläggs i marken, bryts ner i matjordsskitet eller tas upp av växtligheten. Flödeshastigheten är låg i diken vilket innebär att dagvattnet fördröjs på sin väg mot recipienten. Reningseffekten för bakterier och kolväten uppgår till 70-90% och tungmetaller till 35-75% samt näringsämnen till 30-40%. Diken ska ges en längd av min. 60 m för att nämnda reningseffekter ska uppnås.
Infiltration Infiltration av dagvatten är en utmärkt metod att använda för relativt rent dagvatten, t.ex. från gång- och cykelvägar, tak (- ej koppartak) och grönytor. Vid eventuell infiltration av förorenat dagvatten bör man säkerställa att föroreningarna inte sprids till grundvattnet, t.ex. genom att lägga tätskikt en bit ned i marken. Infiltration av kraftigt förorenat vatten kan leda till att marken så småningom blir mättad med föroreningar och behöver schaktas bort och bytas ut. 12 Prefabricerade olje- och slamavskiljare Vid omhändertagande av förorenat dagvatten från mindre ytor är olje- och slamavskiljare en bra reningsåtgärd. Lamelloljeavskiljare är ett bra alternativ när det disponibla utrymmet inte är så stort. Reningsgrad för olja och olika partiklar är för en lamelloljeavskiljare 97%. Avsättningsmagasin Vid dagvatten från starkt trafikerade ytor och där markutrymmet är begränsat är avsättningsmagasin en lämplig reningsanläggning. I magasinet ska oljeavskiljare vara inbyggd. Reningseffekten efter 36 timmar uppgår till 92-98%. Våtmarker Våtmarker är ett sätt att med naturens egna reningsmöjligheter rena dagvatten. Våtmarker kan vara naturligt förekommande eller anlagda, varvid anlagda våtmarker är att föredra, eftersom man då inte påverkar redan befintliga livsmiljöer. Reningseffekten för tungmetaller uppgår till 55-75% och för näringsämnen till 10-30%. Här byggs ett avsättningsmagasin för trafikdagvatten från Råsundavägen. Dagvattenbrunnar Dagvattenbrunnen kan kallas en reningsanläggning i miniatyr under förutsättning att drift- och underhåll av dessa utförs med stor omsorg. Den viktigaste åtgärden är att regelbundet slamsuga brunnarnas sandfång, där en stor del föroreningar fastnar. Ur miljösynpunkt innebär ett misskött sandfång att slam "sköljs ur" brunnen vid kraftiga regn och förs ut i ledningssystemen, vilket får en ökad miljöbelastning på recipienten som följd. Slammet från de brunnar som ligger längs vägar med mycket trafik, ska transporteras till tipp för att omhändertas som miljöfarligt avfall.
Brunnsfilter Brunnsfilter finns på marknaden i många utföranden. Dessa filter ska dock betraktas som komplement till andra reningsmetoder. De kan nyttjas för enstaka brunnar där tillsyn och byte av insatser kan ske kontinuerligt. 13 Reningsverk Från enstaka platser runt om i Solna förekommer att dagvatten avleds till spillvattenledningar. En strävan ska vara att undvika sådana inkopplingar. För trafikförorenat dagvatten ska andra lösningar alltid övervägas, då kvaliteten på slammet från reningsverken i annat fall försämras. Slam från reningsverk sprids på åkermark. Målsättningen vid dagvattenhantering ska vara att åtgärder för rening utförs så nära källan som möjligt. Reningsmetoden kan då bäst anpassas till dagvattnets innehåll. Det är dessutom lättare att förstå åtgärderna, när de vidtas där problemen alstras.
14 Vart tar dagvattnet i Solna vägen Dagvattnet från Solna avleds till 6 st ytvattenrecipienter. Solna kan delas upp i ca 40 st delavrinningsområden med 60 st utlopp till recipienter. Varje delavrinningsområde har sina speciella förutsättningar och möjligheter att omhänderta dagvatten för rening. Samtliga ytvattenrecipienter är mer eller mindre påverkade av föroreningar från bl.a. dagvattenutlopp och åtgärder bör vidtas för att minska belastningen från dessa. Recipienter och avrinningsområden redovisas på kartan nedan. För mer detaljerade uppgifter kontaktas Solna Vatten. Avrinnings- och delavrinningsområden
15 Recipienter i Solna Recipienterna i Solna är näringsrika (eutrofa), med höga till mycket höga halter av fosfor (totalfosfor). Recipient Fosfor tillståndsklass Kväve tillståndsklass Råstasjön 4 3 Brunnsviken 4 3 Bällstaviken 4 3 Ulvsundasjön 3 2 Karlbergssjön 4 3 Edsviken 3 2 SNV:s bedömningsgrunder. Klass 1 Låga halter 2 Måttligt höga halter 3 Höga halter 4 Mycket höga halter 5 Extremt höga halter Tabell 3. Tillståndsklasser för Solnas sjöar, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Rapport 4913). Igelbäcken är också näringsrik, precis som sjöarna, men har inte med nuvarande underlag kunnat placeras i någon tillståndsklass. Igelbäcken, Brunnsviken, Råstasjön och Edsviken har mycket höga naturoch rekreationsvärden. Brunnsviken och delar av Igelbäcken och Edsviken ligger i nationalstadsparken. Bällstaviken, Ulvsundasjön och Karlbergssjön har höga rekreationsvärden. Brunnsviken vid Hagaparken.
16 Föroreningskänslighet Alla recipienter påverkas negativt av tillförsel av föroreningar. Med nuvarande underlag görs bedömningen att Igelbäcken, Brunnsviken och Råstasjön är de recipienter i Solna som är mest känsliga för tillförsel av förorenat dagvatten. I tabellen nedan redovisas en översiktlig bedömning av recipienternas föroreningskänslighet. Igelbäcken mellan Uppsalavägen och Järvavägen. Igelbäcken i Ulriksdal. Recipient Känslighet för föroreningar i tillrinnande dagvatten Råstasjön 2 Brunnsviken 2 Bällstaviken 3 Ulvsundasjön 3 Karlbergssjön 3 Igelbäcken 1 Edsviken 4 Lilla Värtan 5 Solnas recipienters känslighet för föroreningar i tillrinnande dagvatten. 1 Extremt känslig 2 Mycket känslig 3 Känslig 4 Något mindre känslig 5 Mindre känslig Tabell 4. Solnas recipienters känslighet för tillförsel av föroreningar. En vattenplan för Solna stad ska tas fram. I denna bör en mer noggrann bedömning av recipienternas föroreningskänslighet göras.
17 Grundvatten Vid infiltration av dagvatten är grundvattnet recipient för det vatten som når längre ned i marken. En stor del av grundvattnet rinner sedan ut i våra sjöar. Grundvattnets kvalitet är därför betydelsefull för vattenkvaliteten i sjöarna. Infiltration av rent dagvatten är positivt. Vi ska sträva efter att bibehålla naturliga grundvattennivåer. Vi bör också värna om grundvattnets kvalitet, varför förorenat dagvatten först behöver renas, innan det infiltreras till grundvattnet. Solnas största grundvattenmagasin finns i Stockholmsåsen, i östra delen av kommunen. Två skyddsområden för grundvattentäkt finns i åsen. Ansvarsfördelning För att få tyngd och kraft bakom denna dagvattenstrategi är det av stor vikt att ansvaret för att avleda, fördröja och rena dagvatten läggs under en hand. Förslaget skiljer sig från dagens situation, där ansvaret är fördelat mellan flera parter; Solna Vatten, Tekniska kontoret (gatuavdelningen) respektive Miljökontoret (parkavdelningen). Helhetsansvaret läggs under Solna Vatten. Svanar vid Råstasjön Vatten, ett ovanligt vanligt ämne I flytande form bildar det utmärkta kommunikationsleder. I frusen form blir det lättare än sig självt. I gasform färdas det över kontinenter och utfälls som livgivande regn. I vatten uppstod livet, av vatten beror livet sedan dess. (Okänd författare)
18 Litteraturtips: Lättläst överskådligt och inspirerande VATTEN I DAGEN exempel på ekologisk dagvattenhantering. Författare Gabriella Lönngren Beställs hos Svensk Byggtjänst Metoder för rening av dagvatten RENING AV VÄGDAGVATTEN, Vägledning nr 7 Beställs hos Statens Geotekniska Institut, SGI YT- OCH GRUNDVATTENSKYDD, Vägverket, publ.1995:1 Beställs hos Vägverket Stockholm VÄGDAGVATTEN DIMENSIONERING AV AVSÄTTNINGSMAGASIN Rapport 0108 Beställs hos Vägverket Dagvattnets föroreningsinnehåll DAGVATTNETS SAMMANSÄTTNING, RECIPIENTPÅVERKAN OCH BEHANDLING, VA-Forsk, rapport nr 1994-06 Utgiven av VAV, KTH och Stockholm Vatten AB Beställs hos Svensk Byggtjänst DAGVATTNETS SAMMANSÄTTNING, VA-Forsk, rapport nr 1994-11 Beställs hos Svensk Byggtjänst Reningsanläggningar vid E4 (samt vattenskyddsområden) DAGVATTENOMHÄNDERTAGANDE FRÅN E4 MELLAN HAGA NORRA TRAFIKPLATS OCH ROTEBRO TRAFIKPLATS, Vägverket, Rapport 1998:0326 Beställs hos Vägverket Stockholm Anm. Ordförklaringar finns i flertalet av angivna litteraturtips!