ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER - prioriterade åtgärder - Information i skolan Ansvarig person Brandutredningar Lokaltengagemang November 2002 I samverkan: 0
Anlagd brand - varför ett åtgärdsprogram Anlagd brand är ett samhällsproblem, ett allvarligt brott och därtill den vanligaste brandorsaken. Minst var fjärde brand är anlagd. Anlagda bränder orsakar samhället stora materiella skador, ekonomiska förluster och skapar otrygghet och lidande för många människor. Anlagd brand är till övervägande del ett ungdomsproblem. Trots att en mängd olika insatser vidtagits såväl centralt som ute i de drabbade kommunerna har det varit svårt att på ett mera bestående sätt bryta en ogynnsam utveckling. Allt flera röster har därför höjts för att få till stånd ett mera samlat grepp med fokus på några få kärnområden och gemensamma prioriteringar. Erfarenheter på lokal nivå visar att de anlagda bränderna kan minskas genom att effektivt och på ett systematiskt sätt nyttja och samordna de begränsade resurser som finns. Ett mera målinriktat förebyggande arbete måste dock till för att åstadkomma ett varaktigt trendbrott på ett nationellt plan. Åtgärdsprogrammet pekar på de områden där fortsatta prioriteringar och insatser bör koncentreras. Programmet vänder sig till den kommunala säkerhetsorganisationen och då i första hand till räddningstjänsten men även till övriga aktörer och goda krafter som bedriver olycks- och brottsförebyggande arbete. Programmet bygger på vunna praktiska erfarenheter ute i kommunerna och de empiriska studier m m som framkommit under senaste tioårsperioden. Förebyggande åtgärder mot anlagd brand - en del i en större helhet Anlagd brand utgör en stor del av den samlade skadegörelsen i samhället. Erfarenheter talar för att förebyggande insatser mot anlagd brand - riktat mot ungdomar - medför en minskad skadegörelse i övrigt i samhället. Åtgärder mot anlagd brand kan därför lämpligen samordnas med andra skadeförebyggande åtgärder för att minska ungdomsbrottsligheten i samhället. Enligt räddningstjänstlagen ska det i varje kommun finnas en räddningstjänstplan. Utredningen för översyn av räddningstjänstlagen m m föreslår i sitt slutbetänkande Reformerad räddningstjänstlagstiftning (SOU 2002:10) förändringar i kommunernas planeringsskyldighet. Enligt förslaget ska varje kommun ha ett eller flera handlingsprogram för den förebyggande och operativa verksamheten. Handlingsprogrammen ska redovisa kommunens lokala målsättning och planerna för verksamheten samt risker för olyckshändelser och hur kommunens säkerhetsarbete är ordnat. Genom handlingsprogrammen ska kommunerna visa vilka säkerhetsmål och prestationsmål som kommunen mot bakgrund av de lokala förhållandena ställer upp för att uppfylla det övergripande målet i den föreslagna lagen. Åtgärdsprogrammet - med sitt fokus riktat mot prioriterade områden och insatser mot anlagd brand - har som idé att vara ett stöd och en hjälp för kommunerna i detta viktiga nya arbete. Skadeförebyggande insatser riktade till våra ungdomar måste tas på allvar, samordnas och ses i en helhet och framför allt sättas in i ett tidigt skede. Låt oss hjälpas åt! 1
Åtgärdsprogrammet - prioriterade åtgärder Undertecknade myndigheter och organisationer finner det viktigt att nya och gemensamma tag mot anlagd brand med inriktning enligt detta åtgärdsprogram kommer till utförande. De regionala brandförsvarsföreningarna och räddningstjänsterna bör lämpligen verka för att åtgärdsprogrammet förankras, befästs och genomförs på kommunal och lokal nivå. - Lokala nätverk och kommunalt engagemang utgör en hörnsten i ett varaktigt åtgärdsprogram. Kommunen måste ansvara för att åtgärder mot anlagd brand kommer upp och hanteras på dagordningen i förslagsvis räddningstjänstplanen och i kommande handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor. En ansvarig person eller grupp bör utses med uppgift att samordna och driva de skadeförebyggande åtgärderna enligt en långsiktig plan. Räddningstjänsten och parter som hanterar säkerhets- och brottsförebyggande arbete samt försäkringsfrågor bör vara självklara aktörer i detta kommunala arbete. Varaktigt engagemang och lokalt nätverksbyggande utgör nyckelord. En modell som passar den egna kommunens arbete mot anlagd brand bör utarbetas. - Kontinuerlig information till barn och ungdomar om anlagd brand och dess konsekvenser är den viktigaste insatsen i ett åtgärdsprogram. All erfarenhet visar att unga brandanläggare inte inser konsekvenserna, varken för sig själva eller för omgivningen. Information till dessa grupper utgör därför den stora utmaningen och inrymmer även möjligheten till mer långsiktiga och bestående förbättringar. En kontinuerlig och riktad information till elever i grundskolan har påvisat goda resultat och har därför hög prioritet. Erfarenheter visar vidare att bl a brandmän är särkilt lämpade att utföra denna informationsinsats. En sammanställning över utbildningsmaterial har tagits fram av SBF. - Uppföljning av bränder och brandutredningar som leder till att ungdomar och andra som anlägger bränder ställs till ansvar för sina handlingar är viktigt ur allmänpreventivt syfte. Uppklaringsprocenten måste öka. Samarbete mellan räddningstjänst, polis, åklagare, försäkringsbolag, sociala myndigheter m fl är av största vikt. Lokala nätverk med rutiner för hur detta arbete ska bedrivas föreslås bildas. Räddningstjänstens insatsrapporter måste ha hög prioritet och vidareutvecklas och inriktas på att utreda olycksförloppet. Iakttagelser under räddningsinsatsen bör dokumenteras och särskilt intressanta bränder bör dessutom utredas djupare av räddningstjänstens särskilda brandutredare tillsammans med polisen. Manualer för brandundersökningar finns att tillgå. Mot ovanstående kärnområden bör de fortsatta insatserna och ansträngningarna koncentreras. Dels för att bryta utvecklingen och mera bestående minska samhällets anlagda bränder - men även och inte minst viktigt - som ett led i att förhindra att våra ungdomar kommer in på en brottslig bana. Kort om gjorda insatser hittills 2
Kort om gjorda insatser hittills Anlagd brand har sedan länge varit ett av samhällets största brandproblem. För att få en plattform och en så allsidig belysning som möjligt startades ett brett forskningsprojekt i början på 90-talet i Brandforsks regi. Projektet ledde bl a fram till en doktorsavhandling om anlagd brand - omfattning, motiv, orsaker och kostnader m m. En central Anlagd Brand-kommitté startades 1991 med uppgift att samordna insatser och föreslå åtgärder. Kommittén redovisade sina slutsatser i ett tiopunktsprogram1994, se bilaga. År 2002 kan konstateras att det har skett framsteg i flera av programmets punkter t ex förbättrade brandorsaksutredningar och dokumentation av bränder bl a genom Räddningsverkets brandutredningsverksamhet i samverkan med ca 35 kommuner. Vidare har brandskadestatistiken förbättrats, bl a genom Räddningsverkets insamling av kommunernas insatsrapporter, uppföljning av samtliga dödsbränder och försäkringsbolagens uppföljning av brandskador. Det kan också konstateras att det fortfarande är aktuellt att arbeta vidare med de punkter som lyftes fram av den centrala kommittén. Räddningsverket har sedan år 1993 bedrivit omfattande forskning kring barn, ungdomar och bränder och har bl a givit ut en bok om barns förhållande till eld. Forskningen har även rönt internationellt intresse. Vidare har SBF, ofta i samverkan med Räddningsverket, producerat en mängd informationsmaterial - allt från handböcker till broschyrer - för vidare information och påverkan ute i samhället. Videofilmer och broschyrer har t ex gått ut till alla grundskolor. Riksdagsmotioner har initierats om räddningstjänstens roll och ansvar i brandorsaksundersökningar. I flera utredningar har bl a påpekats vikten av att utreda bränder för att bedöma behovet av skadeförebyggande arbete. Länsbrandförsvarsföreningarna och enskilda räddningstjänster har genom åren bildat ett antal lokala anlagd brand grupper med företrädare för räddningstjänst, polis, försäkringsbolag, social, skola m fl aktörer som i sin tur producerat informationsmaterial och verkat på det lokala planet. Bl a gjordes år 1996 till ett kampanjår med särskilda riktade insatser. Efter Brandforskprojektet, Anlagd Brand - inventering av förebyggande åtgärder genomfört av FOA, inbjöd SBF och Räddningsverket, i april år 2000, till ett Arbetsseminarium - Gemensamma tag mot anlagd brand. Det samlade ett 80-tal deltagare som arbetat aktivt med problemet i kommunerna. Syftet var att samordna och prioritera kommande insatser vilket ligger till grund för prioriteringarna i åtgärdsprogrammet. Allmänt kan konstateras att insatserna hittills i landet varit splittrade och svåröverskådliga och många gånger beroende av enskilda eldsjälar. Vidare pekar erfarenheter på att ingenting görs om inte brandsektorn påtar sig ett huvudansvar för att uppmärksamma frågan och driva det skadeförebyggande arbetet. Här finns insikten, kunskapen, resurserna och engagemanget samtidigt som det finns stora ekonomiska vinster att göra för hela samhället. Anlagd brand - några basfakta Årligen anläggs det upp emot 10 000 bränder till en samhällskostnad av ca 1 miljard kr. Försäkringsbolagen betalar ut direkta brandskadeersättningar på över 500 Mkr för dessa bränder. Människor omkommer och otrygghet och mänskligt lidande följer i spåren. 3
Allt från papperskorgar till industrier drabbas även om allmänna byggnader som skolor och fritidsanläggningar m m och flerbostadshus är särskilt utsatta. Containrar, lastkajer, entréer, källare, soprum, vindar och fordon är vanliga objekt. Barns lek med eld 1,2% Åska 1,6% Uppvärmning, torkning 4,4% Självantändning 2,3% 0 Tobaksrökning 0,8% Övrigt kända 4,9% Heta arbeten 4,6% Kraftalstring 7 % Okänd orsak 25,8%... varav anlagd brand ca 30 % Explosion 10,6% Elorsaker 18,4% Anlagd brand 18,4% 10 års storskador 1992 2001. 220 st = 13 miljarder 0 Brandorsakerna i % fördelade efter kostnader. Anlagd brand är i hög grad ett ungdoms- och tätortsproblem. Forskning visar att 80 % av alla barn leker med eld och att 60 % av de anlagda bränderna utförs av ungdomar under 21 år. De vanligaste motiven bland barn och ungdomar är nyfikenhet, uttråkning, skadegörelse och vandalism. Andra motiv såväl bland ungdomar som vuxna är att dölja brott, hämnd, hat, konflikter och försäkringsbedrägerier. Pyromani svarar för högst 10 % av de anlagda bränderna. De flesta bränder som anläggs av barn är troligen inte avsiktliga utan börjar som lek. Det finns dock även många unga brandanläggare som är kända av polis eller sociala myndigheter sedan tidigare. Många av dessa har problem i skolan eller hemma, känner sig misslyckade eller har andra störda relationer. Brandorsaksundersökningar och brandutredningar är ofta tidskrävande detektivarbete. Oftast flyr sanningen med de första minuterna. Uppklaringsprocenten är mycket låg och misstänkt gärningsman saknas i närmare 90% av fallen. Samarbetet mellan polis, räddningstjänst och försäkringsbolag m fl har förbättrats på senare år men kan bli ännu bättre. Problemets omfattning, d v s mängden anlagda bränder och dess vardagskonsekvenser kommer ofta i skymundan av spektakulära fall i media och i den offentliga debatten. De skadeförebyggande åtgärderna mot anlagd brand har hittills till stor del prioriterats mot olika former av tekniskt brandskydd och brottsförebyggande arkitektonisk utformning, i sig mycket viktiga insatsområden, även om de inte angriper symtomen. Sådana erfarenheter måste också spridas bättre - inte minst inom t ex skola och andra offentliga byggnader. Många goda insatser riktat mot ungdomar har utförts och enskilda exempel i kommuner har visat att de anlagda bränderna temporärt kan minska med upp mot 50 % och då oftast som en konsekvens av en systematisk och riktad informationsinsats till elever i grundskolan strax före 4
tonåren. Personal inom räddningstjänsterna har oftast utfört detta arbete - ett arbete som ofta tillkommit genom frivilliga initiativ från s k eldsjälar och som bedrivits i projektform. Det kan konstateras att bakom var fjärde brand döljer sig ett brott, att det oftast är ungdomar som ligger bakom de anlagda bränderna och att ungdomarna inte inser konsekvenserna av sitt handlande, varken för sig själva eller för omgivningen. Skulle t ex Göteborgskatastrofen 1998 ha inträffat - om insikten om följderna varit kända - knappast. Häri ligger den stora utmaningen och den uppenbara möjligheten till långsiktiga förändringar. Informationsinsatser måste sättas in på ett tidigt stadium och ske kontinuerligt bland våra barn och ungdomar om vi på allvar vill minska de anlagda bränderna. Samhället har stora ekonomiska och sociala vinster att hämta genom att information om anlagd brand kommer in i skolan. Insatserna har hittills varit för punktinriktade, splittrade och kortsiktiga. 5
Avslutande sammanfattning De viktigaste prioriteringarna i ett åtgärdsprogram mot anlagd brand måste inriktas på: - att få till stånd ett organiserat, systematiskt lokalt/kommunalt långsiktigt engagemang. Kommunal Handlingsplan Anlagd brand Åtgärdsprogram Ansvarig person Samverkan/Nätverk - att kontinuerligt nå ut med information till våra ungdomar, i första hand i grundskolan. - att få till stånd bättre rutiner och samarbete kring bränder och brandutredningar mellan polis, räddningstjänst, åklagare, försäkringsbolag m fl. Bilaga Kommittén Anlagd Brand I den centrala Kommittén Anlagd Brand, som bildades 1991, ingick följande intressenter: Rikspolisstyrelsen, Statens Räddningsverk, Skolverket, Försäkringsbolagen, Statens 6
Kriminaltekniska Laboratorium, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Brandbefälets Riksförbund, och Svenska Brandförsvarsföreningen. Kommitténs Tiopunktsprogram 1994 Information till ungdomar om risker och påföljder vid anlagda bränder är en primär fråga och måste ske målinriktat och kontinuerligt genom olika kanaler. Det är också viktigt med förebyggande arbete bland "riskungdomar". Utredningar och dokumentation av bränder måste förbättras. Omständigheterna kring bränderna måste också utredas bättre. Räddningstjänsten bör få ett ökat ansvar för utredning av brandorsaker. Rutiner måste utarbetas på lokal nivå för ett organiserat samarbete mellan räddningstjänst - polis - försäkringsbolag och för en snabb utredningsinsats på brandplatsen. Utbildning och informationsträffar bör genomföras för alla berörda inom räddningstjänst, polis, försäkringsbolag och rättsväsende. Objektsägare måste försvåra att bränder anläggs. Försäkringsbolagen bör skärpa sina säkerhetskrav. Kontakterna med massmedier om problemet anlagd brand bör fördjupas och utvecklas på alla nivåer. Brandskadestatistiken måste förbättras och belysa verkligheten. Åtgärdsprogrammet och ett sammanställt utbildningsmaterial om förebyggande åtgärder samt litteratur finns att tillgå i Power Point version på CD-skiva - och kan beställas från SBF. 7