SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som det ser ut idag. Jag har skrivit detta under min praktik på. Jag läser masterprogrammet i statsvetenskap vid linköpings universitet. Nedan finns kort information om vad lagar och förordningar säger om det regionala utvecklingsansvaret, samt vad regeringen skrivit i den proposition och skrivelse som låg till grund för lagen. Här finns också beskrivet hur regionala samverkansorgan som regionförbundet styrs med hjälp av ett statligt anslag med tillhörande regleringsbrev och villkorsbilaga. Det finns många olika förordningar som reglerar det regionala utvecklingsuppdraget. Dessa finns uppställda med en kort beskrivning och hänvisning till SFS nummer för varje förordning. Sist följer en sammanfattning av den utredning som Mats Sjöstrand lämnade till regeringen i december 2012 om den statliga regionala förvaltningen. Bara de delar som rör det regionala utvecklingsuppdraget av utredningen är berörda i texten här.
SKRIVELSE 2(8) Lagar som styr regionalt utvecklingsansvar Oavsett vad som sker i framtiden är det viktigt att vara klar över vad som gäller idag. Tanken med denna text är därför att sammanfatta de lagar och regler som styr det regionala utvecklingsansvaret. Texten tar också upp den proposition och skrivelse från regeringen som föregick lagarna. Detta för att visa på argumenten som använts av regeringen för att motivera lagarna. Proposition I mars 2010 kom en proposition från regeringen som låg till grund för lagarna om regionalt utvecklingsansvar och i denna motiverar regeringen lagarna och tanken bakom dem.(prop. 2009/10:156) Den nya lagen om regionalt tillväxtarbete ska gälla för Gotlands, Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Här föreslår regeringen också att den försöksverksamhet som funnits i Skåne och Västra Götalands län bör göras permanent. Detta för att den fungerat bra och haft flera positiva effekter. Till exempel genom att öka den demokratiska förankringen i det regionala tillväxtarbetet. Att landstingen tog över ansvaret för det regionala tillväxtarbetet har till övervägande del varit positivt för den regionala utvecklingen i länen menar regeringen. Vidare skriver regeringen att eftersom förutsättningarna för regional tillväxt varierar över landet är ett tydligt regionalt och lokalt inflytande över det regionala tillväxtarbetet nödvändigt. Regeringen bedömer att en förändrad ansvarsfördelning kan göras permanent i de län som kan uppvisa ett lokalt och regionalt initiativ att ta över vissa statliga uppgifter och där inga oklarheter finns kring den framtida landstingsindelningen. Regeringen skriver att de regionala utvecklingsprogrammen är av stor betydelse för genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken och att de utgör en strategisk grund för regionalt tillväxtarbete. Det regionala utvecklingsprogrammet ska upprättas utifrån de särskilda utvecklingsförutsättningar som finns i länet. I det regionala utvecklingsprogrammet ska det anges mål, inriktningar och prioriteringar för arbetet. Det ska också finnas en plan för uppföljning och utvärdering i programmet. Regionalt tillväxtarbete definieras i lagen som insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling. Skrivelse I maj 2010 kom Regeringens skrivelse om strategiskt tillväxtarbete som förtydligar inriktningen på det regionala utvecklingsarbetet. (Skr. 2009/10:221) Samverkansorgan i flera län har tagit över tidigare statliga uppgifter, främst från länsstyrelsen, inom det regionala tillväxtarbetet och inom regional transportinfrastrukturplanering. Här skriver regeringen att man ser positivt på ett
SKRIVELSE 3(8) ökat regionalt ansvarstagande och har därför under åren gett samverkansorganen större resurser och ökat ansvar för de statliga regionala tillväxtpengarna. Två lagar Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630) styr regionalt utvecklingsarbete i de fyra län där landstinget har hand om regional utveckling. Dessa är Gotlands, Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Lagen om samverkansorgan i länen (2002:34) styr regionalt utvecklingsarbete i Östergötland och de andra län där ett samverkansorgan har hand om regional utveckling. Dessa två lagar är mycket lika varandra när det handlar om vad för uppgifter det regionala utvecklingsansvaret innebär för ett samverkansorgan eller län. Någon saklig skillnad mellan de två lagarna är inte avsedd och i propositionen skriver regeringen att lagen om samverkansorgan har ändrats för att få en mer enhetlig terminologi i de båda lagarna. Det som står i lagarna sammanfattas här nedan. Landsting eller samverkansorgan ska enligt lagen utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling. Innehållet i denna strategi regleras dock inte i lagen. Sedan är uppgiften att samordna jobbet med genomförandet av denna strategi. En annan uppgift är att besluta om hur statliga pengar för regionala tillväxtåtgärder ska användas för regionalt tillväxtarbete. Uppgiften är här att hantera statliga pengar och inte att bedriva egen stödgivning mot enskilda företag. Det regionala tillväxtarbetet ska också enligt lagen följas upp, utvärderas och en gång per år ska resultaten redovisas för regeringen. Den årliga redovisningen som ska lämnas till regeringen är tänkt att innehålla en uppföljning av vidtagna åtgärder och bedömda resultat av det regionala utvecklingsarbetet i länet. Dessutom ska en länsplan för regional transportinfrastruktur fastställas. Ett landsting eller samverkansorgan med regionalt utvecklingsansvar ska samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda myndigheter. Samverkansorgan och landsting ska också samråda med företrädare för de organisationer som berörs samt med näringslivet i länet.
SKRIVELSE 4(8) 1:1 anslag och regleringsbrev För att hitta de skillnader som finns mellan landsting och samverkansorgan gällande regionalt utvecklingsansvar får man gå till andra källor än lagar. Regeringen styr med hjälp av ett anslag till samverkansorgan och landsting som har hand om regionala tillväxtfrågor vilka uppgifter de får utföra. Detta sker en gång per år genom ett regleringsbrev där storleken på anslaget och de villkor som gäller finns att läsa. I regleringsbrevet för anslag 1:1 kan man läsa att ramanslaget för regionala tillväxtåtgärder i Östergötland 2013 som även kallas 1:1 anslaget uppgår till 6 150 tkr för Länsstyrelsen i Östergötland och 14 350 tkr för. Dessa anslag får användas för ett antal olika ändamål beroende på vilket organ det handlar om. De olika ändamålen från regleringsbrevet finns i listan nedan. Regionala samverkansorgan som Regionförbundet får använda sina anslag för ändamål 6 och 7, dvs. projektverksamhet och uppföljning och utvärdering. Länsstyrelser och de landsting som idag har regionalt tillväxtansvar får förutom ändamål 6 och 7 använda sina anslag till ändamål 2,3 och 5 i listan nedan. Ändamål 1 och 4 används inte i normalfall utan endast vid speciella tillfällen. Ändamål: 1. Regionalt investeringsstöd 2. Regionalt bidrag till företagsutveckling 3. Stöd till kommersiell service 4. Sysselsättningsbidrag 5. Såddfinansiering 6. Projektverksamhet 7. Uppföljning och utvärdering Villkorsbilaga I villkorsbilagan som tillhör regleringsbrevet finns olika återrapporteringskrav kopplade till anslagen som staten fördelar. Dessa handlar om att redovisa hur arbetet med regional tillväxt går och vad som görs inom länet. Utöver detta finns det i villkorsbilagan ett antal uppdrag till samverkansorgan och landsting. Dessa varierar från år till år och kan handla om att vissa områden ska ha extra fokus genom ett uppdrag det här året. Information om vad dessa uppdrag består av, återrapporteringen och vart de ska rapporteras in till och när finns i villkorsbilagan. Samverkansorganens roll i att ta emot och bereda ansökningar inom EU:s olika strukturfonder har flyttats till Tillväxtverket och svenska ESF-rådet. I en promemoria från december 2012 föreslås en ändring av 1, 3 och 4 i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630) så att den också ska omfatta Jönköpings län. Detta föreslås träda i kraft 1 januari 2015.
SKRIVELSE 5(8) Förordningar som styr 1:1 Anslaget Här nedan följer en lista med de förordningar som styr det anslag som kallas 1:1 anslaget. Dessa pengar kommer från staten och går till länsstyrelser, landsting och samverkansorgan som arbetar med regionala utvecklingsfrågor. Under varje ändamål finns de förordningar som är relevanta samt en kort förklaring om vad de handlar om. 1: Regionalt investeringsstöd Förordningen (2007:61) om regionalt investeringsstöd Under vilka förutsättningar stöd får lämnas och till vilka sorters verksamheter. Regionalt investeringsstöd får lämnas i stödområde A och B. Förordning (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd I vilka kommuner företagsstöd kan ges. Vilka kommuner som ingår i stödområde A och B. Förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service Hur det går till och när det är tillåtet att ge investeringsbidrag och investeringslån till företag. 2. Regionalt bidrag till företagsutveckling Förordningen (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling Hur stora bidrag som får lämnas och till hur stora företag. Vad som räknas som små och medelstora företag. Till vilka ändamål och hur bidrag får lämnas till företag. Förordning (1988:764) om statligt stöd till näringslivet Mer allmänna regler som styr statligt stöd till företag. 3. Stöd till kommersiell service Förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service I vilka fall och till vem det är tillåtet att ge speciella stöd till kommersiell service. 4. Sysselsättningsbidrag Förordningen (1998:996) om sysselsättningsbidrag Stöd får lämnas i stödområdena A och B till företag, myndigheter, ideella organisationer, intresseorganisationer eller kommuner. Villkor som krävs för att kunna få stöd.
SKRIVELSE 6(8) 5. Såddfinansiering Förordningen (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation Kriterier på vilka företag som länsstyrelse och landsting och vissa myndigheter får lämna bidrag till. Vad stödet får användas till och hur mycket som får ges. 6. Projektverksamhet Förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken Hur ansökan, beslut, utbetalning och uppföljning av projekt ska gå till. Information om vilka utgifter som kan vara bidragsberättigade samt hur stor andel som kan ges i bidrag till ett projekt. Med projekt avses i denna förordning insatser som är avgränsade från den ordinarie verksamheten i fråga om tid, ekonomi och arbetsinsats. Projekt får inte handla om vissa i förordningen specificerade åtgärder. 7. Uppföljning och utvärdering Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Allmänt om regionalt tillväxtarbete och vad det organ som har hand om detta har ansvar att göra. Information om regionala utvecklingsprogram och vad dessa ska innehålla. Statliga myndigheters roll i det regionala utvecklingsarbetet.
SKRIVELSE 7(8) Sammanfattning av SOU 2012:81 Statens regionala förvaltning förslag till en angelägen reform Utredningen handlar om många olika frågor som rör statlig geografisk indelning och länsstyrelser speciellt. I den här texten är fokus på det som rör det regionala utvecklingsansvaret. I utredningen finns inga förslag om ändrade länsgränser. Endast förslag om ändrad indelning av olika statliga myndigheters egna verksamhetsområden. De förslag som finns om att flytta uppgifter från länsstyrelser till landsting eller samverkansorgan gäller bara uppgifter som handlar om det regionala utvecklingsansvaret. När det gäller regionalt utvecklingsansvar tycker utredaren att det finns en otydlig uppdelning idag. Detta för att det finns tre olika organisationer som kan ha hand om ansvaret som det ser ut idag. Samverkansorgan, landsting eller länsstyrelser. Nedan kommer några av utredningens viktigare förslag i punktform. Utredningens förslag angående det regionala utvecklingsansvaret: Möjligheten att bilda kommunala samverkansorgan ska upphöra den 31 december 2013. Samtliga kommunala samverkansorgan ska vara avvecklade den 31 december 2018. Landsting kan ansöka om att ta över det regionala utvecklingsansvaret. Vid prövningen ska regeringen ta hänsyn till vilken uppfattning kommunerna har i frågan. För landsting som tar över ansvaret ska samma principer, som gäller för landstingen i Skåne, Västra Götalands och Hallands län, gälla avseende fördelning av statliga medel. I län där landstingen den 1 januari 2019 inte har tagit över det regionala utvecklingsansvaret ska länsstyrelsen ansvara för frågorna. (s.155) Vårt förslag är därför att landstingen i samtliga aktuella län ska ges möjlighet att ta över det regionala utvecklingsansvaret. Vår bedömning är att landstingen, i egenskap av direktvalda politiska organ med egen beskattningsrätt, har förutsättningarna att kunna leda och samordna det regionala tillväxtarbetet med hög demokratisk legitimitet och effektivitet. (s.162)
SKRIVELSE 8(8) Motiv till förslagen I utredningen tas det upp både för- och nackdelar med att samverkansorgan jämfört med landsting har det regionala utvecklingsansvaret. En organisation som landstinget är direktvald och kan ses som mer legitim än ett indirekt valt samverkansorgan som kan vara svårare att utkräva ansvar av. Samverkansorganet är också mer beroende av alla medlemmars stöd och intresse för att fungera på ett bra sätt, vilket kan vara en risk om en kommun inte vill vara med eller bråkar med en annan kommun. Dock kan samverkansorganen ha lättare för att samordna den kommunala politiken om dess medlemmar har bra förankring där. Detta kan underlätta arbetet med regionala utvecklingsfrågor. Uppgifter utöver det regionala utvecklingsansvaret som kommunerna överlåtit till ett samverkansorgan tycker man i utredningen även i fortsättningen kan drivas av ett kommunalförbund. Utredningen menar inte att landstingen skulle sköta det regionala utvecklingsansvaret bättre än länsstyrelserna men att det vore bra att uppgiften fanns hos en direktvald organisation. Samt att regeringen de senaste åren uttalat sig för att låta landstingen ta ett större regionalt ansvar. Utredningen föreslår att fördelningen av pengar från det statliga 1:1 anslaget ska följa den som gällt för Skåne och Västra Götalands län, dvs. att landstinget fått 95 procent och länsstyrelsen 5 procent av pengarna. Detta för att pengarna är kopplade till genomförandet av det regionala utvecklingsprogrammet och då bör landstinget som ansvarar för programmet också ha hand om pengarna. Länsstyrelsen har idag vissa uppgifter när det gäller att samordna andra statliga myndigheters arbete med regional tillväxt. Detta tycker utredaren vore bättre om samverkansorganen eller landstingen gjorde själva med tanke på att det är de som ska ha huvudansvaret för det regionala utvecklingsarbetet.