Miljömedicinsk bedömning av bly i dricksvatten, Vättern - Flygskjutmålet Hammaren Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, prof Göteborg den 2 juli 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) ADRESS Box 414, 405 30 Göteborg BESÖK Medicinaregatan 16 TELEFON 031-786 28 97 E-POST gerd.sallsten@amm.gu.se HEMSIDA www.amm.se
Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Underlag för bedömningen... 3 Allmänt om bly... 4 Bedömning... 4 Referenser... 5 2
Bakgrund Länsstyrelsen har kontaktat VMC angående en bedömning av riskerna med utsläpp av bly i samband med skjutövningar vid flygskjutmålet hammaren i Vättern. I Vättern finns 12 vattenuttag för dricksvattenuttag som betjänar fler än 250 000 innevånare. Underlag för bedömningen Flygskjutmålet Hammaren, Miljökonsekvensbeskrivning, kap 3 Tillståndsansökan Försvarsmakten 2012-04-13 Uppgifter från Kerstin Harvenberg, Länsstyrelsen Försvarsmakten önskar framöver utföra skjutövningar mot mål i Vättern under högst 50 dagar per år. Skjutövningar genomförs idag med flygplan och helikopter mot flytande mål. Tidigare har flygskjutningar även skett mot landsplacerade mål. Flygskjutplatsen Hammaren har använts i ca 60 år och förorenad mark finns inom Hammaren, Enebågen och Sidön. Fastigheten Enebågen är permanent skyddsobjekt vilket innebär att det är förbjudet för obehöriga att vistas i området. I viken mellan Hammarsudden och Enebågsudde finns en badplats och stranden är betecknad som friluftsområde. Invid Enebågsudden finns ett fritidshusområde. Inom försvarsmaktens område, Enebågen finns en djupborrad brunn som förser stationsbyggnaden med dricksvatten. Enligt SGUs brunnsarkiv sker inget grundvattenuttag inom flygmålets närområde. Det finns tre brunnar belägna på längre avstånd, i Brevik, Lilla Enebågen och Sandvadet. Om dessa används permanent som dricksvattenkälla framgår inte. Figur. Flygskjutsmålets placering söder om Karlsborg Nedfallet av bly beräknas bli som högst 217 kg/år då man delvis övergått till blyfri ammunition (5,56 mm). Under åren 1993-95 beräknades blytillförseln till Vättern vara ca 10 ton bly per år enligt en rapport från Vätternvårdsförbundet. Av den mängden beräknades Försvarsmakten bidra med ca 6 ton/år (inklusive utsläpp från ammunitionsfabrik i Karlsborg). Den atmosfäriska depositionen beräknades då uppgå till cirka 3 ton 3
bly/år. Blyhalten i luft har sedan dess reducerats till följd av förbud mot blyad bensin 1994 varför luftdepositionen numera kan antas ligga under 1 ton/år (muntlig uppgift från Länsstyrelsen). Tillförseln av bly till Vättern har således pågått under många decennier. Vättern är en djup och stor sjö med en sjövolym på 74 km 3 och en teoretisk utbytestid på 60 år. Enligt prover på bottensediment har utsläpp av blyföroreningar förekommit redan på medeltiden. Hur stor den sammanlagda tillförseln varit har inte uppskattats, men en mycket grov skattning är att den totala depositionen skulle kunna vara flera hundra ton bly. Merparten ansamlas i sediment. Lösligheten av dumpad blyammunition i kontakt med vatten vid experimentella försök har skattats till klart under 0,1 % per år. Uppgifter har inhämtats från fem kommuner angående blyhalten i ingående råvatten. I samtliga fall ligger halten under 0,1 µg/l (Länsstyrelsen). För drickvatten gäller idag ett gränsvärde på 10 µg/l. Inga uppgifter finns om halterna i de fyra brunnar som finns i närområdet. Allmänt om bly Hög exponering för bly (Pb) kan påverka bl.a. nervsystem, blodbildning, mage/tarm och njurar. Hos vuxna svenskar är genomsnittligt dagsintag cirka 15-20 µg/dag, i huvudsak från kosten (1). Det normala dagsintaget hos svenska barn är okänt men sannolikt i storleksordningen 5-15 µg/dag. Blodblyhalten hos barn har sjunkit från cirka 50 µg/l 1980 till cirka 13 µg/l idag (2,3) främst på grund av förbud att använda organiskt bly i bensin. När det gäller en långtidsexponering för bly har den europeiska livsmedelsorganisationen (EFSA) nyligen skärpt sina rekommendationer när det gäller intag både för barn och vuxna (4). För att ha en säkerhetsmarginal till effekter på nervsystem hos barn rekommenderar man att blodbly hos barn inte bör överstiga 12 µg/l, vilket man anser motsvarar ett intag om endast 5 µg/dag för ett 10 kg barn. En källa till blyexponering utgör kosten, däribland drickvatten. En undersökning av bly i drickvatten (från kranvatten) bland 127 hushåll i Göteborg och Lund visade på en genomsnittshalt på 0,5 µg/l och en median på 0,2 µg/l (opublicerade data, Gerd Sällsten). Enstaka hushåll hade klart högre halter vilket sannolikt beror på kontamination från höga böjda kranar innehållande mässing, varifrån bly kan lösas ut till vattnet. Bedömning Halterna i råvatten från Vättern är låga trots en massiv deposition av bly genom åren. Nivåerna av bly i dricksvatten hos boende i kommuner med råvatten från Vättern skiljer sig sannolikt inte från de man uppmätt i Göteborg och Lund. Det är inte sannolikt att ett fortsatt nedfall av 217 kg bly/år kommer att ge upphov till någon avsevärd ökning av blyhalten i råvattnet. De brunnar som finns i närområdet bör undersökas avseende blyhalt om de används som dricksvattenkälla. 4
I underlaget framgår inte om marken vid badplatsen eventuellt är kontaminerad med bly. Eventuellt skulle blyfragment kunna föras med vattnet till strandområdet. Detta bör undersökas då den kritiska effekten vid bly i förorenad mark är påverkan på nervsystemet hos små barn och den mest kritiska exponeringsvägen är barnens orala intag av jord på grund av små barns tendens att stoppa jord (och andra föremål) i munnen. Referenser 1. Liljelind I, Barregård L. Hälsoriskbedömning vid utredning av förorenade områden. Rapport från Naturvårdsverket, nr 5859, 2008. Tillgänglig via www.naturvardsverket.se 2. Strömberg U, Lundh T, Skerfving S. Yearly measurements of blood lead in Swedish children since 1978: the declining trend continues in the petrol-lead-freeperiod 1995-2007. Environ Res 2008;107:332-335. 3. Stroh E, Lundh T, Oudin A, Skerfving S, Strömberg U. Geographical patterns in blood lead in relation to industrial emissions and traffic in Swedish children, 1978-2007. BMC Public Health 2009;9:225 4. EFSA. European Food Safety Authority. EFSA Journal 2010;8(4):1570. Tillgänglig på http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/1570.htm 5