Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor Citatet kommer från den nya nationella vägledningen för barnhälsovård som i dagarna publicerats av Socialstyrelsen. Samtidigt publiceras ett kunskapsstöd för mödrahälsovården. Den 28 april ges ett kunskapsunderlag för elevhälsan ut av Socialstyrelsen och Skolverket. Ett gemensamt nationellt program för barnhälsovården har efterfrågats under en lång tid och för några år sedan gjorde BHV-kollegerna Margaretha Magnusson, Ann-Charlotte Lindfors och Johanna Tell en genomgång som visade att barnhälsovården såg väldigt olika ut i olika delar av landet. (Läkartidningen. 2011; 108(35):1618-21). Stora skillnader i utformningen och olika tillgång till barnhälsovård av god kvalitet för barn och föräldrar motverkar jämlik hälsa hos barn. En vägledning är ett kunskaps- och handläggningsstöd för professionella och ett underlag för beslutsfattare och kommer att innebära olika behov av utveckling beroende på hur man redan arbetar i en region. Ett stort fokus i vägledningen ligger på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet och där har de flesta områden i landet stora möjligheter att förbättras. Under hösten kommer Kunskapscentrum för barnhälsovård på många olika sätt att initiera arbetet med vägledningen och omsätta den i skånsk praktik tillsammans med alla er som jobbar i barnhälsovården. Nu önskar jag er alla en trevlig läsning! Marie Köhler Enhetschef FN:s Barnkonvention fyller 25 år den 20 november! Vi uppmärksammar denna händelse genom att i årets BHV-blad koppla innehållet till rättigheter som barnet har.
Snart är den här! Årsrapport 2013 Barnhälsovården Region Skåne Hjärtligt välkomna till oss för att ta del av resultaten! Öppet hus Måndagen den 26 maj Klockan 15.00 till 17.00 Hälsar Teamet på Kunskapscentrum för barnhälsovård Artikel 2 Alla barn har lika värde, inget barn får diskrimineras. Fortbildning vår och höst 2014 Hittills finns planerat; Mammasamtal, EPDS-metoden och counselling Obligatorisk utbildning för nyanställda sjuksköterskor inom BHV Skåne En heldag 140522 samt en halv uppföljningsdag 141112. En heldag 141007 samt en halv uppföljningsdag 6 mån senare (datum inte bestämd). Introduktionsutbildning i barnhälsovård Obligatorisk för nyanställd personal inom BHV Skåne Introduktion i barnhälsovård; 141001-141002 (internat) Hälsofrämjande arbete; 141022 eller 141024 eller 141029 Hälsoprogrammet; 141110 Fördjupning för sjuksköterskor; 141119 Barnvaccinationer; 141127 Inbjudan/anmälan till höstens fortbildning kommer på vår webbsida senast juni /Marita Ståhl
Jämställt föräldraskap för barnets bästa Mitt namn är Alexandra Thorén Todoulos och jag är sjuksköterska med erfarenhet från att jobba med både vuxna och barn. Jag har ett stort intresse av hälsofrämjande arbete för barn, och har bland annat läst om barns rättigheter och folkhälsa. Parallellt med mitt arbete på Kunskapscentrum läser jag en master i Folkhälsovetenskap på Lunds Universitet. Jag brinner för att: arbeta ur ett hälsofrämjande perspektiv! alexandra.thoren-todoulos@skane.se Mitt namn är Ilnaz Golestani och jag är sociolog. Parallellt med mitt arbete på Kunskapscentrum för barnhälsovård arbetar jag på Tjejer i Förening. Där arbetar vi med unga tjejer i Rosengård och deras rätt till inflytande, delaktighet och en meningsfull fritid. Grunden i vårt arbete utgörs av Barnkonventionen och vi arbetar aktivt med att informera barn och vuxna om barns rättigheter. Jag brinner för att: ständigt bidra till att förbättra barns tillvaro! ilnaz.samarehgolestani@skane.se Tillsammans ska vi under två år arbeta på Kunskapscentrum för barnhälsovård med projektet Jämställt föräldraskap för barnets bästa. Det finns mycket forskning som visar att ett jämställt föräldraskap gynnar barnet och dess utveckling. Om båda föräldrarna får möjlighet att engagera sig tidigt under barnets uppväxt, kan det bidra till en bättre psykisk hälsa och social anpassning hos barnet. Trots detta tar kvinnorna ut största delen av föräldraledigheten. En ojämn fördelning av hushållsarbete och ansvarstagande för barnet kan befästa sig redan under föräldraledighetens första tid och finnas kvar långt efter att föräldraledigheten är slut. Detta kan vara en bidragande faktor till att kvinnor som fått barn är mer än dubbelt så mycket sjukskrivna som män. Barn- och mödrahälsovården är folkhälsoarenor där vårdpersonal kommer i kontakt med föräldrar och barn. Därför tror vi att det där finns en gyllene möjlighet att i ett tidigt skede belysa frågor som berör jämställdhet och föräldrars delaktighet i skapandet av den nya familjekonstellationen. Målet med projektet är att utveckla pedagogiska metoder som vårdpersonal inom barnoch mödrahälsovård kan använda i sitt möte med blivande och nyblivna föräldrar för att främja ett jämställt föräldraskap. Under arbetets gång kommer vi att besöka barnavårdscentraler, familjecentraler och barnmorskemottagningar runt om i landet för att se hur olika verksamheter arbetar med föräldraskap och jämställdhet. En viktig del i vårt arbete är att besöka verksamheter i Skåne så att vi tillsammans med er kan utforma metoder och arbetssätt. Kontakta oss gärna om du har frågor, funderingar, tankar eller tips! Artikel 18 Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling.
Ny rutin! Var uppmärksamma på att det nyfödda barnet har genomgått undersökning med otoaktustisk emission (OAE) på BB! I flera år har det funnits en OAE-databas i Skåne där alla OAE-screeningar från Skånes alla BB har lagrats och följts upp. Bland annat har databasen fungerat som ett kontrollfilter och har kunnat identifiera barn som av någon anledning inte har fått OAEscreening. Under våren har OAE-databasen i Skåne lagts ned av tekniska skäl. I praktiken innebär det att kontrollfunktionen som tidigare har hittat barn som inte genomgått OAE ersätts med ett nytt, ännu inte inkört system (med uppgifter från BB:s journalsystem Obstetrix), och därför är det extra viktigt att BVC-sjuksköterskan uppmärksammar att: det nyfödda barnet har genomgått OAE uppföljning är planerad/genomförd på audiologisk mottagning/avdelning om det på FV2 står otydligt svar på OAE I dessa fall bör alltså BVC-sjuksköterskan alltid agera och i första hand fråga föräldrarna om barnet har genomgått OAE och eventuellt väntar på kallelse till audiologisk mottagning/avdelning för utredning. Om inte föräldrarna vet detta skall BVC-sjuksköterskan skicka remiss till närmaste audiologiska mottagning/avdelning. På remissen kan anges att det på FV2 står otydligt svar och att planerad uppföljning inte är känd, eller att OAE-resultat saknas. Enligt SUS Audiologiska avdelning kan BVCsjuksköterskorna i nuläget avvakta en liten tid innan de remitterar eftersom även den audiologiska avdelningen i Malmö inför rutinen att skicka journalkopia till BVC när det nyfödda barnet har varit där för uppföljning på grund av otydligt svar på OAE. /Ylva Thor Röda Korsets Första hjälpen App! Röda Korsets nya Första hjälpen-app finns nu att ladda ned till Android och iphone. Den är enkel, gratis och räddar liv. Första hjälpen-appen ger dig direkt den information du behöver i de vanligaste nödsituationerna. Med videoklipp, interaktiva kunskapstester och enkla steg-för-steg-råd är det lättare än någonsin att lära sig grunderna i första hjälpen. Ladda ner Röda Korsets Första hjälpen-app: Android och iphone. Referens; Hämtad 16 april, 2014, från Röda Korsets hemsida. Länk
Från och med den 1 maj 2014 har vi ett nytt vaccinavtal! Avtalsperioden är: 2014-05-01--2015-04-30. Förändringar Mot sjukdom Ny upphandling 14-05-01 Inte upphandlat Pneumokocker Prevenar 13 Synflorix Region Skåne har inför nästa avtalsperiod upphandlat Prevenar13 att användas inom barnvaccinationsprogrammet istället för det hittills använda Synflorix. Prevenar13 har en bredare serotypstäckning (13-valenta i stället för 10-valent) och är dessutom det enda konjugatvaccinet som är godkänt för personer över 5 års ålder. Oförändrat Mot sjukdom Upphandling 14-05-01 DTP Polio Hib Pentavac DTP Polio Hib Hepatit B Infanrix Hexa DTP Polio Tetravac MPR MMRvaxpro Hepatit B Engerix B En pdf med Vacciner inom barnhälsovården och en länk till vaccinavtalet kommer på vår hemsida den 2 maj 2014. Information om beställning inklusive nya beställningsrutiner för Prevenar 13 står på dessa dokument (beställs från distributör Oriola). Vaccinavtalet finns även på www.skane.se/avtal Anvisningar till; I röd ruta klicka på Till avtalskatalogen På blå linje klicka på Avtalsområden I lista klicka på Läkemedel Under rubriken ytterligare information klicka på länken för läkemedel eller vacciner /Jet Derwig Artikel 6 Alla barn har rätt till överlevnad och utveckling.
Barnets bästa ska alltid styra åtgärder och beslut men hur vet man vad som är barnets bästa? Hur kan vi göra för att barnet ska kunna komma till tals? Och vad ska vi göra med det barnet tycker? FN:s Barnkonvention fyller 25 år i november Personer till referensgrupp sökes! Samtidigt får vi ett nytt nationellt barnhälsoprogram som i stora delar utgår från barnets rättigheter. Vill du hjälpa oss på Kunskapscentrum för barnhälsovård att: Särskilt fundera över barnrättsfrågorna i barnhälsovården? Vara med och utveckla arbetet på BVC med barnrättsperspektiv? Komma på aktiviteter för att stärka barnets rättigheter på BVC? Hör av dig till oss! Alla barn varje barn Vad kan vi göra för att minska risken att något barn diskrimineras? Kontaktpersoner: Kathy Falkenstein-Hagander, Ylva Thor Barnet har rätt till liv, överlevnad och utveckling Överlevnad är ju inte så svårt i Sverige, eller? Hur kan vi hjälpa alla barn vi möter att utvecklas på bästa sätt?
Ny forskningssatsning på utbildning i föräldragruppledarskap! Flera av Skånes BVC-sjuksköterskor har tidigare medverkat i en studie om föräldragrupper inom barnhälsovården som bedrivits av Åsa Lefévre och Forskargruppen Barns och familjers hälsa & reproduktiv hälsa vid Lunds universitet. Resultaten visar att föräldrar generellt sett upplever föräldragrupper som meningsfulla och att deltagandet i föräldragupper stärkte dem i deras föräldraroll. Över hälften av föräldrarna uppgav att de skapat nya relationer som innebar att de träffades och gjorde saker tillsammans utanför de ordinarie mötena. Studien visar också att majoriteten av alla BVC-sjuksköterskor bedriver föräldragrupper, vanligen både för förstagångs- och för flergångsföräldrar. Föräldragrupper som riktade sig till en speciell grupp av föräldrar, till exempel adoptivföräldrar, pappagrupper och unga föräldrar, var mer sporadiskt förekommande. De flesta föräldrarna upplevde att BVC-sjuksköterskorna var förberedda, pålästa och engagerade och resultaten visade också att dessa föräldrar i högre grad uppgav sig vara stärkta i sin föräldraroll. Även om BVC-sjuksköterskorna hade stor erfarenhet av att bedriva föräldragruppsverksamhet uppgav de i studien att de upplevde en osäkerhet i sitt gruppledarskap och önskade utbildning i gruppdynamik och grupprocesser. Under kommande höst planeras i samverkan mellan forskargruppen och Kunskapscentrum för BHV ett forskningsprojekt som syftar till att stärka BVC-sjuksköterskan i sin roll som föräldragruppsledare. En utbildningsintervention på 3 dagar utspridda på 9 veckor kommer att erbjudas ett antal BVC-sjuksköterskor. Studien är under planering och mer information kommer att skickas till berörda verksamhetschefer och BVC-sjuksköterskor under vår/höst. Ansvarig för studien är Åsa Lefèvre som är sjuksköterska och doktorand vid institutionen för hälsovetenskaper, Inger Hallström, professor i pediatrik, Pia Lundqvist, PhD och barnsjuksköterska och Eva Drevenhorn, PhD och distriktsköterska. Här läser du mer om Åsa Lefèvre och hennes arbete om föräldragrupper. /Marie Köhler Forskningsnätverk I mars åkte några av oss på Kunskapscentrum till Allmänna Barnhusets gård Sätra Bruk där vi träffade forskningsintresserade BVC-sjuksköterskor, BHV-överläkare, BHVpsykologer och vårdutvecklare från övriga landet. Syftet med mötet var att etablera ett nationellt nätverk för att främja och stärka forskning på BVC, samt öka det nationella samarbetet. Region Skåne representeras i nätverkets styrelse av Kathy Falkenstein- Hagander från Kunskapscentrum. Har ni projekt eller studier på gång, eller endast vaga idéer om vad ni skulle vilja undersöka som är relevant för barns hälsa och barnhälsovården? Hör gärna av er till Kunskapscentrum.bhv.pv@skane.se. Nästa nationella nätverksmöte är planerat för den 21-22 oktober 2014 i Stockholm. /Kathy Falkenstein-Hagander
Resultat av studie Vilken information behöver sjuksköterskor inom barnhälsovården i sitt arbete med barnvaccinationer? av Hanna Lobosco, Leg sjuksköterska, utredare Socialstyrelsen När föräldrar vill veta något om barnvaccinationer är det den egna BVC-sjuksköterskan som de helst vänder sig till, det har många studier visat. Med ett sådant förtroende är det förstås viktigt att sjuksköterskorna som ska informera och bemöta föräldrarnas frågor och funderingar, känner sig trygga i sin kunskap om de vaccinationer och sjukdomar som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet. För att bättre kunna stödja BVC-sjuksköterskor i mötet med föräldrar behöver nationella myndigheter veta var sjuksköterskorna själva vänder sig när de behöver fakta och kunskap om vaccinationer. I augusti 2013 skickades därför en enkät ut till alla sjuksköterskor inom barnhälsovården i Sverige, varav 1200 svarade. Frågorna handlade bl.a. om vilken kunskapsnivå man ansåg sig ha om vaccinationer, vilka informationskällor man vanligen vänder sig till, samt vilka ytterligare behov av information man har på området. Resultaten visade bland annat att en stor majoritet anser sig ha god eller mycket god kunskapsnivå när det gäller både sjukdomarna och vaccinationerna och att: När sjuksköterskorna vill veta mer vänder de sig oftast till sin geografiska och organisatoriska närhet, såsom det egna landstingets barnhälsovårdsenhet och Rikshandboken i barnhälsovård, Många önskar mer information om hur man kommunicerar med föräldrar på ett bra sätt, men även mer fakta om vacciner och sjukdomar, Återkommande fortbildning efterfrågas av väldigt många, liksom möjlighet att ställa frågor med garanterat svar inom viss tid. Jag som genomförde studien vill rikta ett STORT TACK till alla som bidrog genom att svara på enkäten! Studiens resultat är nu en viktig del i myndigheternas fortsatta arbete med vaccinationsprogrammen. Delar av resultaten kommer att skickas för publicering i vetenskaplig tidsskrift. Har ni frågor kring studien är ni välkomna att kontakta mig! hanna.lobosco@socialstyrelsen.se Artikel 30 alla barn har rätt att tala sitt språk och leva som sina föräldrar Nu finns häftet Spädbarnsmassage, som under flera år funnits på svenska språket, på arabiska. I häftet beskrivs vad spädbarnsmassage är och hur den utförs med stöd av tydliga och instruktiva teckningar. Författare är Marianne Rydin som är BVC-sjuksköterska, barnmorska, instruktör och internationell lärare i spädbarnsmassage. Spädbarnsmassage-på arabiska Rydin, M. (2014). Gothia Förlag
Resultatet av enkätundersökningen - om barn med skallasymmetri i barnhälsovården Tack alla ni som svarade på webbenkäten som Kunskapscentrum för barnhälsovård skickade ut i vintras med syfte att undersöka kunskapsläget om, förekomsten och omhändertagandet av spädbarn med skallasymmetri! Totalt besvarade 167 personer inom barnhälsovården i Skåne enkäten (125 sjuksköterskor, 40 läkare och 2 sjukgymnaster). I genomsnitt hade de som besvarade enkäten cirka 11 års erfarenhet av att arbeta på BVC (spridning 0-45 år). 106 av sjuksköterskorna, som tillsammans hade 6 524 barn inskrivna, uppgav att 666 barn fått extra läkarbesök på grund av skallasymmetri år 2013, vilket motsvarar 10,2 procent av barnen. Barn remitterades också vidare på grund av avvikande huvudform. I första hand till primärvårdssjukgymnast (111 barn), följt av sjukgymnast på barnkliniken (70 barn), barnläkare på barnklinik (62 barn), distriktsläkare på VC (51 barn) samt neuro- och kraniofacialkirurger (12 barn). Kartläggningen visade på lokala skillnader avseende var barn remitterades vidare. Personal som har jobbat färre antal år inom barnhälsovården har fått mer utbildning kring skallassymmetrier. Som teoretisk kunskapskälla i ämnet nämndes oftast Rikshandboken. Det mest förekommande arbetsmaterialet i föräldrakontakt var lek på mage. Sjuksköterskorna uppgav att kollega var den vanligaste person för praktiskt stöd i bedömningar, följt av distriktsläkare och sjukgymnast. Det finns ett generellt önskemål om mer utbildning inom området, framförallt när det gäller undersökning av suturerna, bedömning av skallform och att besvara föräldrarnas frågor. Kunskapscentrum kommer att använda kartläggningen som underlag i planeringen av utbildningsinsatser till professionella på BVC. Vi kommer även att skapa en regionalt sammansatt arbetsgrupp bestående av BVC-sjuksköterskor, sjukgymnaster och barnläkare för att ta fram Riktlinjer för att förebygga sned skalle och omhändertagande av spädbarn med skallassymmetri i barnhälsovården Skåne Arbetet i denna grupp planeras starta upp i slutet av augusti. Tveka inte att höra av dig om du är intresserad av att ingå i gruppen! Det övergripande målet är att främja en jämlik hälsa för alla barn i Skåne! Maila till malin.e.skog@skane.se Tack än en gång för er. medverkan i enkäten! Kathy Falkenstein-Hagander, Malin Skoog & Lisa Wahlgren (student) Artikel 24 Alla barn ska tillhandahålla nödvändig sjukvård och hälsovård.
Intervju med Sven Montan - regional mödrahälsovårdsöverläkare Namn: Sven Montan Yrke: Specialistläkare inom obstetrik och gynekologi, regional mödrahälsovårdsöverläkare och ordförande i mödrahälsovårdens expertgrupp Familj: Hustru, fyra barn och elva barnbarn Hej Sven Montan! Kan du berätta lite om dig själv och vad du gör? - Jag är specialistläkare inom obstetrik och gynekologi sedan 1979. Jag har varit verksam vid de flesta av Skånes kvinnokliniker; i Lund, Ängelholm, Helsingborg och nu senast i Malmö. Mödrahälsovården blev ett hälsoval år 2011 och efter en tid rekryterades jag till expertgruppen. Trots att jag egentligen är pensionär lät jag mig lockas att från årsskiftet 2013-14 ta över ordförandeskapet i mödrahälsovårdens expertgrupp. Som ordförande ska jag hålla ihop och leda expertgruppen. Jag tycker det är en spännande utmaning! Min vision är att vi ska få en så jämlik och rättvis mödrahälsovård som möjligt i hela Skåne, ja i hela landet faktiskt! Mödravårdscentraler har blivit barnmorskemottagningar (BMM). Hur är BMM organiserade i Skåne nuförtiden? - Tidigare låg mödrahälsovården inom kvinnoklinikerna, men sedan hälsovalet 2011 övergick den till primärvården. Det finns en ackreditering som styr innehållet för BMM:s verksamhet. På BMM arbetar barnmorskor, undersköterskor och specialistläkare inom allmänmedicin och obstetrik och gynekologi. Det finns 59 BMM i Skåne varav 38 är offentliga och 21 privata. Uppdraget är att bedriva mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning och sexuell hälsa samt gynekologisk cellprovtagning. Det finns även möjlighet att arbeta med klimakterierelaterade problem och sexologi om kompetensen finns. Barnhälsovården och mödrahälsovården har på flera ställen i Skåne en gemensam plattform; familjecentralen. Hur ser du på den verksamheten? - Det är ju en samverkansform som växer i antal och, ur mitt perspektiv, tror jag på den formen, att vi närmar oss varandra för att arbeta med barnet och familjen. Svensk sjukvård har en tradition med att verksamheter har haft vattentäta skott mellan sig men att det nu successivt blivit alltmer uppenbart att det finns stora fördelar med att utveckla en ökad samverkan mellan olika vårdgivare och andra resurser i samhället. Vilka ingår i mödrahälsovårdens expertgrupp och vad är ert uppdrag? - Mödrahälsovårdens expertgrupp är producentneutral och till för samtliga BMM i Skåne. Förutom jag själv, ingår fyra samordningsbarnmorskor, s.k. sambor som är rekryterade efter kompetens och geografisk spridning, läkare som är experter inom olika områden, en administratör och en barnmorska som bevakar screeningverksamheten med gynekologisk cellprovtagning. Både privata och offentliga vårdgivare är representerade. Vi har en hemsida under uppbyggnad på vårdgivarwebben www.skane.se/barnmorska. Där går det att läsa om vårt uppdrag, men vi följer bl.a. upp data från graviditetsregistret och de öppna jämförelser som SKL gör. I uppdraget ligger också att till hälsovalskontoret bidra med synpunkter på de årligen fastställda ackrediteringsvillkoren för BMM i Hälsoval Skåne.
I barnhälsovården har vi en digital nationell handbok som stöd för vårt arbete; Rikshandboken. Har mödrahälsovården i Sverige något liknande? - Sedan år 2008 har vi inom mödrahälsovården ett nationellt dokument med riktlinjer för mödrahälsovårdens innehåll, den s.k. blå boken. Den revideras just nu parallellt med att Socialstyrelsens kunskapsstöd för mödrahälsovård kommer och ska vara färdig ungefär samtidigt. Det nya är att psykosocial hälsa och livsstilsfrågor lyfts fram som områden för mödravården att arbeta mer med. Finns det något arbete vi kan göra tillsammans för barnen och föräldrarna? - Folkhälsa och livsstil arbetar vi redan mycket med och det är jätteroligt att ni startar projekt inom dessa områden. Ett område som jag gärna vill att vi arbetar tillsammans med är psykisk ohälsa vid graviditet. Under det här året som regional mödrahälsovårdsöverläkare ser jag det som ett viktigt område att fokusera på. Det finns de som har bra system för omhändertagande vid psykisk ohälsa, men det ser olika ut i Skåne. I mödrahälsovården arbetar kuratorer med stöd till föräldrar när det behövs och det är väldigt välkommet med tillskottet av mödra- och barnhälsovårdspsykologer som beslutats om. Tack så mycket, Sven! Vi ser fram emot ett fint samarbete i framtiden. /Ylva Thor Artikel 24 Barnet har rätt till att mamma ges tillfredsställande hälsovård före och efter förlossningen Amning idag! Kylberg et al. (2014). Amning idag. Gothia förlag. Amningen är en viktig folkhälsofråga och kunskapen om den är nödvändig att ständigt hålla vid liv så länge den inte är en självklar del i vår kultur. Länge sågs amning som enbart en matstund som försåg spädbarnet med nödvändig näring. Idag betonas även många andra fördelar med amningen såsom infektionsskydd, närhet, trygghet och tröst samt amningens betydelse för samspel och anknytning. Boken vänder sig till alla inom hälso- och sjukvården som kommer i kontakt med mödrar och barn eller sysslar med amningsrådgivning, som till exempel till barnmorskor, distriktssköterskor, barnsjuksköterskor, läkare, psykologer och dietister samt till studenter. Författare är Elisabeth Kylberg nutritionist, docent, amningsforskare och hjälpmamma i Amningshjälpen, Mia Westlund, barnmorska och hjälpmamma i Amningshjälpen och Sofia Zwedberg, specialistbarnmorska i amning.
Om kost vid graviditet och amning en distanskurs! av Anna Sövgren, distriktssköterska vid BVC Lindängen i Malmö Jag har nyligen avslutat en kurs på Umeå Universitet Kost vid graviditet och amning 7,5 hp. Kursen, som ges på distans (25 procent studietakt), har gett mig mycket nyttig kunskap som jag har stor nytta av i arbetet med ammande mammor på BVC. Kursen innehåller bland annat grundläggande näringslära och i kursen ingår både individuella inlämningsuppgifter och gruppdiskussion som publiceras i en internetbaserad läroplattform. Ett projektarbete avslutar kursen och jag valde att göra en litteraturstudie där jag sökte artiklar som handlade om Ramadan och amning, vilket är ett ämnesområde som är aktuellt på den BVC där jag arbetar. Litteraturstudien visade att det är en god idé att prata med muslimska mammor om hur de tänker göra under Ramadan och ge individuella kostråd eftersom man vid fasta behöver tänka på att täcka sitt behov av energi och näringsämnen vid färre måltidstillfällen. Tidigare har jag bland annat läst kursen Övervikt hos barn och unga, Kristianstad Högskola, Ditt barns språk 0-2 år vid Umeå Universitet m.m. Jag tycker att det är en fantastisk möjlighet att få lära sig mer om något område som man finner intressant och användbart. Det behöver inte vara något som är direkt arbetsrelaterat, man kan ju läsa vad som helst som intresserar en! Vill du veta mer? Anna.J.sovgren@skane.se Främja hälsosamma matvanor/levnadsvanor! Matkultur! Stiftelse Örebro Moské har en informativ broschyr som heter Må bra under Ramadan. Broschyren är ett resultat av samarbetet mellan legitimerade läkare verksamma inom olika specialiteter vid Örebro Läns Landsting och Stiftelse Örebro Moské. Det innehåller intressanta fakta om Ramadan och vad hälso-och sjukvårdpersonalen bör känna till gällande den viktiga muslimska fastemånaden. Läs mer om Må bra under Ramadan. Fakta och goda råd
Nya nordiska näringsrekommendationer betonar helhet och kvalitet! De Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) handlar om hur barn, vuxna och gamla ska äta för att må bra på både kort och lång sikt. En omfattande genomgång av det aktuella vetenskapliga läget om mat och hälsa ligger till grund för NNR. Resultatet är samstämmigt risken för olika sjukdomar och viktuppgång minskar med en kost som består av mycket grönsaker, frukt, fisk, oljor, fullkorn och magra mejeriprodukter. Läs mer Nordiska Näringsrekommendationer (NNR) en presentationsbroschyr Bra mat för barn 0-5 år handledning för barnhälsovården Handledningen har uppdaterats så att den stämmer med de nya näringsrekommendationerna. Ändringarna gäller framför allt vitamin D och referensvärden för energiintag. Eftersom rekommendationerna av vitamin D har höjts från 7,5 mikrogram till 10 mikrogram per dag för barn över två år och vuxna ser Livsmedelsverket nu över kraven på obligatorisk berikning av vitamin D. Ändring av råd om D-droppar till barn över två år kan också bli aktuellt. Tills vidare är det extra noga att alla barn som bedöms ha behov av D-vitamintillskott under hela förskoleåldern får AD-droppar. Läs mer Bra mat för barn 0-5 år handledning för barnhälsovården (uppdaterad version april 2014) Artikel 24 Alla barn har rätt till hälso- och sjukvård.. information och undervisning om näringslära..fördelarna med amning, hygien... samt få stöd vid användning av dessa. Tema om barns mat! I Läkartidningen nr 11/2014 belyser olika författare flera områden om barns mat: Barns järnbehov och hur vi bäst kan skydda barnhjärnan Varför äter inte barnet? Celiaki är en vanlig sjukdom som är lätt att missa. Vegetarisk mat är bra även för små barn. Matallergi kan vara ett svårt handikapp som inte syns Överkänslighet där pricktest och blodprov inte ger diagnos Hälsosam kost: en viktig faktor i insatserna mot barnfetma. Läs artiklarna om barns mat
Ny avhandling! Välling vid sex månaders ålder ökar risken för senare övervikt Barn som får välling istället för bröstmjölk vid 6 månaders ålder har oftare övervikt ett år senare. Det visar Gerd Almqvist-Tangens avhandling Health, nutrition and growth in infancy a child health care perspective om matvanor och tillväxt hos över 2 000 barn i Halland. Inom det s.k. Tillväxtprojektet har forskare vid Sahlgrenska akademin i samarbete med barnhälsovården i Region Halland under 8 år följt 2 666 halländska förskolebarn. Syftet har varit att dels kartlägga barnens matvanor och tillväxt under det första levnadsåret, dels studera föräldrarnas uppfattning om och inställning till små barns hälsa. Mat som tröst Resultaten visar att föräldrarna generellt sett tycker att barnens hälsa har en självklar koppling till deras matvanor. Men i föräldrarnas strävan att hålla barnen glada och nöjda ökar också risken för ohälsosamma matvanor. De flesta föräldrar använder ibland mat för att glädja eller trösta. Det här bör hälso- och sjukvårdspersonal vara medvetna om när de ger kostråd eller på annat sätt försöker balansera föräldrarnas inställning till matfrågor, säger Gerd Almqvist-Tangen, vid Sahlgrenska akademin och barnhälsovårdsutvecklare inom Region Halland. Var fjärde har problem med amningen Gerd Almqvist Tangen och hennes forskarkollegor har också studerat halländska mödrars amningsvanor. Resultaten visar att var fjärde mamma någon gång haft problem med amningen under barnets första levnadsår. Av de 2 666 mödrar som ingick i studien ammade 58 procent sina barn när de var sex månader men bara 1,6 procent av mödrarna helammade. Vi vet att mammor som har svårt att amma ofta slutar amma i förtid. Eftersom detta ökar risken för övervikt är det viktigt att amningsproblem uppmärksammas tidigt, säger Gerd Almqvist-Tangen. Studierna visar att barn som fick välling som tillägg när de var sex månader hade ett högre BMI vid 12 respektive 18 månaders ålder. Hos barn som fick gröt eller puré som tillägg sågs inte motsvarande risk. Vår rekommendation är att undvika välling som tillägg och istället välja gröt. Om föräldrarna vill ge barnet välling, så bör de undvika att använda en nappflaska efter ett års ålder och istället erbjuda vällingen i en mugg, säger Gerd Almqvist-Tangen. Socioekonomiska faktorer styr Hur mycket och hur länge barnet ammades beror enligt avhandlingen i hög grad på socioekonomiska faktorer. I de områden i Halland som enligt SCB har lägst köpkraft är det 20 procent fler som slutar amma barnet vid fyra månaders ålder, jämfört med genomsnittet. Bland föräldrar med låg utbildningsnivå var det dessutom vanligare att välling användes som ersättning. Min avhandling påvisar att vi för att förhindra övervikt och fetma behöver göra insatser redan under första levnadsåret. Ska barnet få en normal tillväxt behöver goda matvanor etableras redan under fosterlivet och det första levnadsåret. I detta arbete måste svensk barnhälsovård också ta större hänsyn till socioekonomiska faktorer och till föräldrarnas uppfattning om barnets hälsa, säger Gerd Almqvist-Tangen. Länk till avhandlingen Referens Hämtad 16 april, 2014, från Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin. Länk
Artikel 17 Barnet har rätt till att produktion och spridning av barnböcker uppmuntras. 17 skäl för barnboken! Barnboksakademin har tagit fram en affisch och en skrift (nedladdningsbar i pdf) med argument för barnböcker. Skälen som anges är viktiga och tänkvärda. Ladda gärna ned skriften och sprid till föräldrar och andra för att uppmuntra läsandet för barn! Affischen kan dessutom passa bra i väntrummet på BVC. Skriften finns översatt till många olika språk. Följ denna länk för att läsa mer och ladda ned /Ylva Thor Boktips Djuren i skogen av Sarah Shepperd Det här är en trevlig faktabok om djur och natur för barn i åldrarna 3-6 år. Med roliga teckningar där varje djur får komma till tals lär vi känna skogsmyran, ekorren, björnen och många andra varelser. Lusten att gå ut i naturen och leta efter djur vaknar garanterat med den här fina boken! /Ylva Thor I år är det fyrtio år sedan ABBA vann schlagertävlingen i Brighton med låten Waterloo. Lagom till jubileumet har ABBA-medlemmen Björn Ulvaeus skrivit och gett ut en barnbok, som riktar sig till barn från 7 år och uppåt. Det är sagan om Det lilla, vita pianot och historien är uppbyggd kring det vita piano som fanns på Viggsö där Abborna hade sommarstugor. Pianot finns nu på ABBA-museet i Stockholm och det är endast därifrån boken som finns översatt på flera språk, kan beställas: www.abbathemuseum.com (Sök i webbsidans shop) /Ylva Thor