Branschbeskrivning för SNI-grupp 93.01 TPI-rapport nr 23 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006
4
Tjänsteprisindex för Kollektivtrafik Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska statistiken utvecklas löpande producentprisindex för tjänster, tjänsteprisindex. Tjänsteprisindex (TPI) avser i första hand prisutvecklingen på företagstjänster. Den privata tjänsteproduktionen har länge utgjort en stor andel av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) men relevanta prisindex har inte utvecklats i någon större utsträckning före 2000. Detta kan delvis ges historiska förklaringar, varor har tidigare varit en dominerande del av ekonomin och statistiken om ekonomin har också varit koncentrerad på varor. En annan anledning är att det är väldigt komplicerat att mäta prisutvecklingen på tjänster. Denna rapport ingår i en rapportserie om Tjänsteprisindex som behandlar utvecklingen av tjänsteprisindex i olika branscher. Syftet med rapporterna är dels att ge en beskrivning av statistiken för externa användare dels att utgöra dokumentation för arbetet med det nya tjänsteprisindexet men också som en allmän dokumentation för hur man kan beräkna tjänsteprisindex. Rapporterna översätts även till engelska och publiceras på SCB:s engelska hemsida så att kollegor på statistikbyråer i andra länder kan ta del av vårt utvecklingsarbete. SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov. Statistiska centralbyrån 5
Innehåll Förord...5 1 Sammanfattning...7 2 Bakgrund...8 2.1 Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området...9 2.2 NR:s krav på prisindex...10 2.3 Internationella erfarenheter...10 3 Branschbeskrivning...11 3.1 Näringsgrenens struktur och statistiska tillhörighet...11 3.2 Nyckeltal och branschfakta...13 3.3 De största företagen...fel! Bokmärket är inte definierat. 3.4 Prisbildning...14 4 Testundersökningens uppläggning...15 4.1 Statistiska benämningar...15 4.2 Insamlingsförfarande...16 4.3 Utvärdering av testundersökningen...16 4.4 Testresultat och slutsatser...16 5 Utformning av framtida undersökning...17 5.1 Urvalsförfarande...17 5.2 Insamlingsförfarande...17 5.3 Prismätningsmetoder...17 5.4 Antaganden, vikter och indexberäkning...17
Publikationens namn Sammanfattning 1 Sammanfattning Denna rapport behandlar utveckling av TPI för Industri- och institutionstvätt som utgör en delbransch inom branschen Tvätteriverksamhet. För att kunna kartlägga typiska tjänster och utveckla ett index har information hämtats från befintlig statistik, aktörernas hemsidor och genom diskussioner med branschorganisationen och företag som är verksamma inom branschen. Omsättningen inom branschen utgörs till största delen av kontrakt som sträcker sig 1-5 år. Kontrakten består oftast av ett antal tjänster som finns specificerade inom kontraktet. För att följa prisutvecklingen inom branschen kommer priset på ett antal representativa tjänster inom ett antal representativa kontrakt att samlas in. Ett formulär utformades och testundersökning genomfördes där åtta företag deltog. Den samlade bedömningen utifrån företagsbesöken och testundersökningen är att produktion av ett index kan börja efter mindre ändringar och förbättringar i frågeformuläret. Statistiska centralbyrån 7
2 Bakgrund I Sverige, precis som i de flesta OECD-länder, står tjänsteproduktionen för en mycket stor andel av Bruttonationalprodukten (BNP). Behovet av prisindex som mäter prisutvecklingen för tjänsteproducerande branscher är stort. Tjänsteprisindex (TPI) mäter prisutvecklingen i branscher som producerar företagstjänster. Tjänsteprisindex är ett producentprisindex för tjänster som i första hand används av Sveriges nationalräkenskaper för fastprisberäkning av tjänsteproduktionen i BNP på produktgruppnivå. Med fastprisberäkning menas att man utifrån produktionsvärden i löpande priser beräknar volymförändringar utifrån uppgifter om t ex prisförändringar. Tjänsteprisindex är en ung produkt som vid sidan av produktionen av befintliga index utvecklas löpande för att omfatta de flesta tjänstegrupper inom Sveriges nationalräkenskaper och för att uppfylla nya internationella krav. TPI omfattar användning av hushåll, myndigheter och företag även då fokus ligger på företagens användning av tjänsterna. Hushållskonsumtionen inom de flesta av de branscher som idag undersöks eller utvecklas är relativt liten. För de branscher där hushållskonsumtionen är stor finns konsumentprisindex (KPI). TPI omfattar idag inhemska producenters produktion för användning inom Sverige eller för export. En tjänst är definierad som export då betalaren av tjänsten har utländsk adress, oavsett var tjänsten äger rum. Det kan få till följd att ett svenskt dotterbolag eller en svensk filial i utlandet, med utländsk adress, exporterar tjänster från Sverige. För nationalräkenskaperna behövs även prisindex för importerade tjänster. En gemensam arbetsgrupp för Eurostat och OECD upprättades 2002 med syfte att utveckla en gemensam metod för europeiska tjänsteprisindex och att förse länder som ska ta fram TPI med 8
praktisk hjälp. En manual med bland annat praktiska beskrivningar av TPI för olika branscher arbetades fram 1. Manualen hänvisar till den redan befintliga PPI-manualen för indexteori och metod. 2 Idag regleras utvecklings- och produktionsarbetet i TPI genom en EU-förordning 3. 2.1 Förutsättningar för statistikarbete inom TPIområdet TPI är ett producentprisindex och avser att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen i producentledet för tjänstebranscher, då tjänsterna levereras från inhemska producenter. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. Mätningen bör avse transaktionspriser. Transaktionspris är tjänstens verkliga pris som köparen faktiskt betalar efter rabatter. När ett tjänsteprisindex för en ny bransch ska tas fram måste prismätningsproblem som har med branschen att göra lösas. Det är till exempel inte alltid självklart vilken tjänst det är som produceras och hur denna ska definieras. Ett annat problem är att tjänsterna som tillhandahålls ofta är skräddarsydda för en speciell kund och tillhandahålls endast en gång. Detta gör det svårt att hitta jämförbara tjänster att följa över tiden. Bland annat är det dessa problem som denna rapport behandlar för branschen i fråga; vad är det som ska prismätas och på vilket sätt kan vi få in priserna på ett sätt som rättvisande speglar prisutvecklingen utan att vara allt för betungande för uppgiftslämnarna. 1 Methodological guide for developing producer price indices for services. Website:http://www.oecd.org 2 Producer Price Index Manual: Theory and practice. Website:http://www.imf.org 3 No 1165/98 concerning short term statistics. Statistiska centralbyrån 9
2.2 NR:s krav på prisindex Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet Inom det svenska nationalräkenskapssystemet betraktas tjänster lika som varor och båda benämns produkt. Idealindex för fastprisberäkningen och jämförelser mellan olika länder är - enligt ENS 1995, kapitel 10 - Fishers indexformel. Samma kapitel medger dock att andra former av prisindex kan användas vid korta jämförelser i tiden, till exempel månad eller kvartal. Då Fishers formel har den negativa egenskapen att den inte är additiv, inte ens för året närmast basåret är Paasche prisindex och Laspeyres volymindex att föredra framför Fisher. Generellt gäller att förändringar i ett transaktionsvärde måste kunna hänföras antingen till en prisförändring, till en volymförändring eller till en kombination av båda. En förändring i kvalitet anses vara en volymförändring. Förändringar i en produkts pris måste rensas från den förändring som beror på en förändring i produktens kvalitet. För en mer utförlig beskrivning hänvisas till Europeiska Nationalräkenskapssystemet ENS 1995. 2.3 Internationella erfarenheter Av OECDs årliga Inquiry on National Collection of Services Producer Prices framgår att Japan och Finland samlar in prisuppgifter för tvätteriverksamhet och England för industri- och institutionstvätt inom tvätteriverksamheten. 10
3 Branschbeskrivning 3.1 Näringsgrenens struktur och statistiska tillhörighet Enligt SNI 2002 (Standard för svensk näringsindelning 2002) omfattar SNI 93.01- tvätteriverksamhet, SNI 93.011 - industri- och institutionstvätt och SNI 93.012 - konsumenttvätt. SNI 93.01 ingår i 93.0 Annan serviceverksamhet. Denna rapport behandlar enbart SNI detaljgrupp 93.011 - industri- och institutionstvätt. Industri- och institutionstvätt omfattar tvättning, rengöring, strykning, pressning etc av alla typer av industri- och institutionskläder och textiler, maskinellt eller för hand; hämtning och utkörning av tvätten; mattvätt, draperi- och gardinrengöring; reparation och smärre ändringar av kläder, linne o.d. i anslutning till tvätteriverksamheten; uthyrning av linne, arbetskläder i anslutning till tvätteriverksamheten. Tabell 1: SNI 93.0 Annan serviceverksamhet SNI Beskrivning 93.01 Tvätteriverksamhet 93.02 Hår- och skönhetsvård 93.03 Begravningsverksamhet 93.04 Kroppsvård 93.05 Övrig serviceverksamhet Källa: SNI 2002: Standard för svensk näringsgrensindelning 2002. Tabell 2: Del grupper i SNI 93.01 Tvätteriverksamhet SNI Beskrivning 93.011 Industri- och institutionstvätt 93.012 Konsumenttvätt Källa: SNI 2002: Standard för svensk näringsgrensindelning 2002. Statistiska centralbyrån 11
Standard för svensk produktindelning 2002 (SPIN 2002) är en standard där produkterna länkas till aktiviteterna (branscherna) i SNI 2002. SPIN 2002 är den svenska motsvarigheten till EU:s produktstandard CPA (Classification of products by Activity). Tabell 3: Detaljgrupper inom 93.011 Bransch Industri- och institutionstvätt, hämtning av tvätt Industri- och institutionstvätt, textiltvätt och rengöring av skinn- och pälsvaror SPIN 2002 CPA 2002 93.011.01 93.01.11 93.011.02 93.01.13 Industri- och institutionstvätt, kem tvätt 93.011.03 93.01.14 Industri- och institutionstvätt, strykning och pressning 93.011.04 93.01.15 Industri- och institutionstvätt, färgning 93.011.05 93.01.16 Källa: SPIN 2002: struktur, SCB/ES. 12
3.2 Nyckeltal och branschfakta Detta avsnitt grundar sig på uppgifter från SCBs Företagsdatabas (FDB) 2003. Uppgifterna har genomgått bearbetning och bland annat gallrats från företag med alltför liten del av sin verksamhet inom aktuell näringsgren. Inom SNI 93.011 Industri- och institutionstvätt finns 126 företag. Av dessa har 83 procent uppgett industri och institutionstvätt som sin första näringsgren, 15 procent som sin andra näringsgren 2 procent som sin tredje näringsgren. Kolumnerna för antal anställda och omsättning i tabellen nedan avser industri- och institutionstvätten inom företagen. Tabell 4: struktur per storleksklass fördelad efter antal anställda. Storleksklass (antal anställda) Antal företag % Antal anställda % Nettoomsättn, Mkr % 0-4 77 61 89 3 64 394 2 5-9 20 16 148 6 85 412 3 10-19 12 10 150 6 84 874 3 20-39 8 6 232 9 168 574 6 40-60 5 4 263 10 179 524 7 100-4 3 1770 67 2 147 972 79 Totalt 126 100 2652 100 2 730 750 100 Källa: Företagsdatabasen Statistiska centralbyrån 13
3.3 Prisbildning Industri- och institutionstvätt har ett Tvätt- och textilserviceindex som är ett faktorprisindex med fastbastidpunkt januari 2004. Indexet tas fram av enheten RM/BY på SCB och används bland annat för justering av priser i olika typer av avtal. Företagsbesök gjordes hos branschorganisationen, hos de största företagen i branschen samt hos några småföretag. Den vanligaste prissättningsmetoden är kontrakt och kontrakten sträcker sig 1-5 år där det vanligaste för stora kunder är 3-5 år och för små kunder är 1-2 år. I de flesta fall innehåller varje kontrakt flera tjänster och strykning, pressning och distributionskostnaderna ingår i priset. Prishöjningar sker en gång om året. Förutom tvättoch textilserviceindex kan följande faktorer påverka priset: vikt, storlek, smutsgrad, hur lång tid det kommer att ta, vilka kemikalier som kommer användas samt i vilken grad smutsen kommer tvättas. Inom branschen finns fyra stora landstingstvättar som ägs av landstinget, De har internprissättning där försäljningspriset är självkostnaden som till störst del består av lönekostnad. De största kunderna är landsting, kommuner, äldreomsorg, hotell och restauranger, förskolor, militär mm. Kemtvätt är försumbart för industri- och institutionstvätterierna. 14
4 Testundersökningens uppläggning Under våren 2006 genomfördes besök hos branschorganisationen, Sveriges Tvätteriförbund och SCB fick även delta i branschorganisationens årsmöte. På mötet lämnades information om utvecklingen av TPI för Industri- och institutionstvätt. Tvätteriförbundets medlemmar svarar för ca 90 procent av den totala tvättmarknaden i Sverige. Företagsbesök gjordes hos de största företagen i branschen samt hos några småföretag. Under november/december 2006 genomfördes en testundersökning där åtta företag ingick. 4.1 Statistiska benämningar De objekt som undersökningen avser att mäta, målobjekt, är industri- och institutionstvätt som tillhandahålls av svenska företag. Målvariabel är det pris på dessa tjänster som kunden faktiskt betalar för tjänsten. Mervärdesskatt (moms) och andra skatter ingår ej. Målpopulationen består av samtliga företag i Sverige verksamma inom industri- och institutionstvätt. Som urvalsram användes SCB:s Företagsdatabaser (FDB). Statistiska centralbyrån 15
4.2 Insamlingsförfarande Åtta företag deltog i provundersökningen och valdes ut subjektivt utifrån storlek. Målet var att få med företag av olika storlek. Vid företagsbesöket erhölls en kontaktperson. Till de företag som inte besöktes skickades blanketterna adresserad till VD/Controller. Företagen fick själva välja ut 1-5 repetitiva och representativa kontrakt/ tjänster och vidare fick de välja några representativa tjänster inom varje kontrakt. Testundersökningen genomfördes i form av frågeformulär i Excelformat. Excel-filerna och information skickades till företagen via e- post och företagen ombads att returnera de ifyllda filerna till SCB på samma sätt. 4.3 Utvärdering av testundersökningen Kontakter knöts med de största företagen i branschen. Bortfall var högt vid testundersökningen. De 3 största företagen har svarat på undersökningen. Ett av dessa har lämnat kommentarer på blanketten. 4.4 Testresultat och slutsatser Bedömningen utifrån de inkomna svaren är att efter några mindre ändringar och förbättringar av blanketten kan produktionen av ett index börja. Men ytterligare förändringar kan förekomma även under produktionens gång. 16
5 Utformning av framtida undersökning 5.1 Urvalsförfarande Med hjälp av PPS-urval kommer 16-20 företag väljas av totalt 126 företag ur FDB. 5.2 Insamlingsförfarande I början av undersökningen kommer post, e-post och webb att erbjudas som insamlingsmetod men målet är att de flesta ska svara via webb. 5.3 Prismätningsmetoder Förmodligen kommer samma prismätningsmetoder som på testundersökningen genomföras. Företag väljer 1-5 representativa kontrakt eller kunder och därefter några representativa tjänster inom varje kontrakt eller kund som de sedan lämnar uppgifter om pris- och omsättning för. 5.4 Antaganden, vikter och indexberäkning Indexberäkning Index beräknas i två steg: 1. I det första steget beräknas index för respektive företag enligt Jevons: j I 0t j m P = it j i = P 1 i0 W T Statistiska centralbyrån 17
där j Pit = pris för tjänst i, vid tidpunkten t. j P = pris för tjänst i, vid bastidpunkten 0. i0 W T = vikter mellan inbördes tjänster per företag där, W T = 1 Vikterna erhålls från företagen. 2. I det andra steget beräknas index för branschen genom att väga ihop de index som beräknats för varje enskilt företag i det första steget: I = n 0t j = 1 där j I W 0t F W F = andelen för respektive företag. bas = kvartal 4, 2006 viktperiod = år 2005 De stora företagen viktas mellan varandra efter omsättning medan de mindre företagen erhåller lika vikter. Företags vikter hämtas från FDB. 18