www.pwc.se Revisionsrapport Maj-Britt Åkerström Cert. kommunal revisor Tillväxt- och näringslivsfrågor Sollefteå kommun
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga... 2 2.3. Kontrollmål... 2 2.4. Avgränsning och metod... 2 3. Granskningsresultat... 3 3.1. Styrning av verksamheten... 3 3.1.1. Mål för verksamheten... 3 3.1.2. Riktlinjer och program... 4 3.1.3. Uppföljning och rapportering, måluppfyllelse... 4 3.1.4. Genomförda intervjuer... 5 3.1.5. Revisionell bedömning... 6 3.2. Organisering av verksamheten... 6 3.2.1. Samverkan... 7 3.2.1.1. Intern samverkan... 7 3.2.1.2. Extern samverkan och marknadsföring... 7 3.2.2. Genomförda intervjuer... 7 3.2.3. Revisionell bedömning... 8 3.3. Resurser för verksamheten... 8 3.3.1. Genomförda intervjuer... 9 3.3.2. Revisionell bedömning... 9 3.4. Mätningar och statistik, jämförelser... 10 3.4.1. Befolkningsutveckling... 10 3.4.2. Ranking Svenskt Näringsliv... 10 3.4.3. Insikt en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning... 11 3.4.4. Attitydundersökning NKI... 11 3.4.5. Genomförda intervjuer... 12 3.4.6. Revisionell bedömning... 12 Sollefteå kommun
1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollefteå kommun har Kommunal Sektor inom genomfört en granskning av tillväxt- och näringsfrågor. Det lokala näringslivet har en avgörande betydelse för samhällets ekonomiska och sociala utveckling. Svag utveckling innebär risker för kommunen, såväl för finansieringen (skatteintäkter) av kommunal verksamhet som för efterfrågan (befolkningsutveckling) på kommunal service. Länets folkmängd minskade 10,9 % åren 1970 2005 vilket gör Västernorrland till det län med svagast befolkningsutveckling under den perioden. Från 2005 till 2012 minskade folkmängden i länet med ytterligare ca 0,7 % medan den minskade med 5,9 % i Sollefteå kommun.. Av Framtid Västernorrland!, regional utvecklingsstrategi för länet 2011 2020 framgår att en framskrivning av länets befolkning från 2010 fram till och med 2020 visar att länet kommer att minska med 4 000 personer om nuvarande trend inte vänder. Kommunstyrelsen är politiskt ansvarig för frågor kring tillväxt och näringsliv. Frågorna organiseras under kommunstyrelsen och ingår i kommunstyrelseförvaltningens uppgifter. Inom näringslivskontoret finns ca 4 4,5 mnkr för tillväxt- och näringslivsinsatser. Därutöver finns inom kommunstyrelsens övergripande verksamhet drygt 8 mnkr för olika tillväxt- och näringslivssatsningar. Efter genomförd granskning är vår sammanfattande revisionella bedömning att kommunstyrelsens organisation för satsningar på tillväxt och näringslivsutveckling är inte fullt ändamålsenlig och att styrelsens kontroll, uppföljning och rapportering kan utvecklas. Vi grundar vårt ställningstagande på följande: Aktuella och ändamålsenliga övergripande styrdokument för tillväxt- och näringslivsverksamheten finns i Styrdokument och Måldokument med handlingsplaner för år 2013. Näringslivsprogram 2012-2015 har upprättat men har inte behandlats politiskt. Kommunstyrelsens kontroll, uppföljning och rapportering inom området kan utvecklas. Ett politiskt antaget näringslivsprogram, som sedan används på avsett sätt, kan på ett bättre sätt stärka styrning, uppföljning, kontroll och rapportering. Kommunstyrelsens organisation och satsningar på tillväxt och näringsliv kan utvecklas för att bättre optimera måluppfyllelse och för att komma till rätta med den otydlighet i uppdrag och ansvar som uppfattas finnas i organisationen. Tillväxtfrågor och därmed näraliggande uppgifter hanteras inom flera olika enheter i kommunen. Vi bedömer att en ökad samordning av uppgifter som i dag utförs vid olika enheter bättre skulle stödja arbetet för måluppfyllelse inom området. Vi bedömer även att i första hand arbetet med tillväxtfrågorna behöver utvecklas. Verksamhetens uppdrag bedöms kommuniceras externt på ett bra sätt. Planerad utveckling med företagsbesök utförda av kommunstyrelsens arbetsutskott bör innebära att detta förstärks ytterligare. God uppföljning möjliggörs genom den detaljeringsgrad som styrelsen fördelar budgeten till tillväxt- och näringslivssatsningar. Verksamhetens inriktning kan styras/ändras genom att förändra budgeten. Vi bedömer därför att verksamheten bedrivs med tillräcklig kontroll och på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Kommunen har deltagit i olika nöjdkundundersökningar som vänt sig till företag som haft kontakter med kommunen, bl a tillsammans med länsstyrelsen och länets kommuner och i SKLs undersökning Insikt. Dessa undersökningar visar generellt sett positiva värden för kommunen. De mätningar kommunen valt att delta i avseende tillväxt och näringsliv är ändamålsenliga. Goda möjligheter finns att göra jämförelser med andra kommuner. Ändå viktigare än detta är dock att göra jämförelser av hur den egna kommunen utvecklas över tid. Sollefteå kommun 1 av 13
2. Inledning 2.1. Bakgrund Det lokala näringslivet har en avgörande betydelse för samhällets ekonomiska och sociala utveckling. Svag utveckling innebär risker för kommunen, såväl för finansieringen (skatteintäkter) av kommunal verksamhet som för efterfrågan (befolkningsutveckling) på kommunal service. Kommunens förtroendevalda revisorer har beslutat att en granskning ska ske av kommunens insatser för tillväxt och näringsliv. Granskningen har initierats efter genomförd väsentlighets- och riskanalys och ingår i 2013 års revisionsplan. Revisionsobjekt är kommunstyrelsen. 2.2. Revisionsfråga Följande revisionsfrågor är aktuella: Har kommunstyrelsen en ändamålsenlig organisation för sina satsningar på tillväxt och näringslivsutveckling? Bedrivs verksamheten med tillräcklig kontroll och på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt? 2.3. Kontrollmål Följande kontrollmål är aktuella: Finns ändamålsenliga mål och riktlinjer/program för tillväxt- och näringslivsverksamheten? Utövar kommunstyrelsen en tillräcklig styrning och kontroll inom området? Sker samverkan mellan nämnder på ett sådant sätt att måluppfyllelsen optimeras? Hur väl kommuniceras verksamhetens uppdrag externt? Hur stora resurser avsätts för tillväxt- och näringslivsinsatser? Är uppföljning, mätning och rapportering av hur tillväxt och näringsliv utvecklas i kommunen ändamålsenligt? 2.4. Avgränsning och metod Granskningen, som avgränsas till att omfatta kontrollmålen enligt ovan, har gjorts genom intervjuer och analys av styrdokument och statistik. Intervjuer har gjorts med två politiker i kommunstyrelsen, förre kommunchefen, näringslivschefen och en näringslivsutvecklare samt förvaltningscheferna för barn- och skolförvaltningen och kultur-, utbildnings- och fritidsförvaltningen. Sollefteå kommun 2 av 13
3. Granskningsresultat 3.1. Styrning av verksamheten 3.1.1. Mål för verksamheten Med utgångspunkt i kommunvisionen och det övergripande verksamhetsmålet Attraktiv kommun att bo och leva i fastställde kommunfullmäktige 2011-11-28 fyra fokusområden med ett antal inriktningsmål för kommunens verksamheter. 2012-06-25 fastställde fullmäktige Måldokument med handlingsplaner att gälla för år 2013. I huvudsak är det inom fokusområdena Livsmiljö och Förutsättningar för arbete och tillväxt som det finns mål som avser vår granskning av tillväxt och näringsliv. För fokusområde Livsmiljö gäller följande inriktningsmål: 1. År 2015 ska nöjd medborgarindex uppgå till minst 60. Motiv för målet: Att kommunen ska bedriva sina verksamheter utifrån medborgarnas behov och önskemål. 2. Tillgängligheten i samhället för människor med funktionsnedsättning ska förbättras. Motiv för målet: Alla människors rätt till lika villkor. Målet bidrar också till att stärka kommunens profil inom handikappidrotten. 3. Infrastruktur och förutsättningar för kollektivt resande ska förbättras. Motiv för målet: Väl fungerande kommunikationer är en viktig förutsättning för tillgänglighet och utveckling i kommunen. Ökat kollektivt resande bidrar till en bättre miljö. 4. Bättre livskvalité och friskare medborgare genom fysisk aktivitet, goda matvanor och ett brett kulturutbud. Motiv för målet: En befolkning med god hälsa och därmed även minskade vårdkostnader. För fokusområde Förutsättningar för arbete och tillväxt gäller följande inriktningsmål: 1. År 2015 ska antalet sysselsatta i privat sektor ha ökat med minst 5 %. Motiv för målet: En positiv utveckling inom den privata sektorn behövs för den ekonomiska tillväxten och bidrar till en bredare arbetsmarknad. 2. År 2015 ska arbetslösheten i kommunen inte överstiga länssnittet. Motiv för målet: Att ha arbete bidrar till människors välbefinnande. En större andel människor i egen försörjning ökar även skatteunderlaget. 3. Ett kompetenscentrum inom området förnybar energi och hållbarhet ska vara etablerat i Sollefteå senast år 2015. Motiv för målet: Ett utvecklingsområde för kommunen baserat på naturresurser, traditioner och starka närvarande branschaktörer. 4. Flyttnettot ska varje år vara positivt. Motiv för målet: Att kommunen långsiktigt ska vara livskraftig och utvecklingsbar. Sollefteå kommun 3 av 13
3.1.2. Riktlinjer och program Inom näringslivsavdelningen har ett näringslivsprogram utarbetats genom nedbrytning av Måldokumentet. Syftet med programmet är att tydliggöra näringslivsavdelningens roll, ansvar och ambitioner i arbetet med näringslivsutveckling. Det ska även bidra till att skapa ett gott företagsklimat och förbättra processer i frågor som rör näringslivet. Programmet har inte behandlats av kommunstyrelsen. Huvudpunkterna i näringslivsprogrammet är: Stöd till befintliga företag Rekrytering av nya företag Främjande av nyföretagande Övergripande insatser för främjande av näringslivsutveckling. 3.1.3. Uppföljning och rapportering, måluppfyllelse Uppföljning och rapportering har i huvudsak skett i kvartalsrapporter och årsredovisning. I årsredovisning 2012 redovisas bland annat följande av kommunfullmäktiges övergripande mål 2012 Ökad attraktionskraft för boende och företagande : Framgångs faktorer Mål Uppfyll else Analys Goda förutsättningar för näringslivs- och samhällsutveckling i hela kommunen Samverkan med näringsliv och andra samhällsaktörer ska utvecklas. Uppfyllt Arbete pågår för att stärka olika företagsnätverk och skapa nya mötesplatser. Exempel på en ny mötesplats är Näringsliv i samverkan. Näringslivsavdelningen stödjer en pågående process för bildande av ny företagarförening i Junsele. Finansiellt stöd har lämnats till aktiviteter, utbildningar och projekt som initierats av företagsorganisationer. Näringslivsavdelningen och samhällsbyggnadskontoret har i samverkan med arbetsförmedlingen kontinuerligt genomfört olika företagsbesök. Insatser ska vidtas för att göra kommunen mer attraktiv och känd. Delvis uppfyllt Genom Hollandsprojektet marknadsförs kommunen för möjlig inflyttning från Holland. Satsningarna på Hallstaberget med investeringar i sportanläggningar och hotell har fortgått och utvecklats. En förstudie, Sollefteå Handikapabel, har genomförts som grund för att vidareutveckla kommunen bland annat inom besöksnäring för personer med funktionsnedsättning. Centrumförnyelsearbetet i kommunens tätorter fortsätter och efter insatser i Junsele har arbete nu påbörjats i Ramsele. Arbete pågår med förnyelse och utveckling av kommunens hemsida. Placeringen i Svenskt Näringslivs ranking ska förbättras. Inte uppfyllt Dialog i olika forum, bl a Näringslivsrådet, om formerna för att arbeta med företagsklimatfrågor. För att få ett jämförande material till Svenskt Näringslivs enkät har beslut fattats att delta i SKL:s företagsklimatmätning Insikt. Jämför även de aktiviteter som anges vis målet ovan om samverkan med näringslivet. Sollefteå kommun 4 av 13
Framgångs faktorer Mål Uppfyllelse Analys God livsmiljö, klimatoch miljömässigt hållbar Lokalt miljöarbete med fokus på begränsad klimatpåverkan ska bedrivas Delvis uppfyllt Utbyggnad av gång- och cykelvägar har fortsatt enligt plan, t ex Hallstagatan i Sollefteå och Köpmangatan i Långsele. Arbete med ny trafikförsörjningsplan för en ändamålsenlig kollektivtrafik. Bränsleförbrukningen i kommunens tjänstebilsbestånd har nedbringats med 7% jämfört med föregående år. Den upplevda livsmiljön ska förbättras Delvis uppfyllt Arbete pågår för att skapa en Hälsans stig, i samverkan med landstinget och Hjärt- och lungsjukas riksförbund. Det pågående centrumförnyelsearbetet i kommunens tätorter syftar bl a till att förbättra livsmiljön för medborgarna. Kommunens nya friskvårdsanläggning har färdigställts. Mångfald och integration Mångfalden vid rekrytering, praktikplatser etc ska öka Inte uppfyllt Kommunstyrelseförvaltningen har tillsvidareanställt en utrikesfödd person. Förvaltningen har även anordnat två praktikplatser för utrikes födda. Handboken om mångfald och jämställdhet har använts vid arbetsplatsträffar på förvaltningen. Under kommunstyrelseförvaltningens och mångfaldsgruppens ledning arrangerades en inspirationsdag med teman om integration 2012-11-21 med 115 deltagare. Insatser ska göras för att tillvarata kompetenser hos utrikes födda medborgare. Inte uppfyllt Praktikplatser i olika former, bl a för deltagare i yrkessvenska för utrikesfödda har anordnats i olika förvaltningar. Från 2013 gäller nya mål, se ovan avsnitt 3.1.1. Någon uppföljning av dessa mål hade inte gjorts när den här granskningen utfördes. 3.1.4. Genomförda intervjuer Mål och fokusområden har fastställts politiskt. Inte alla intervjuade bedömer dem som tillräckliga för att kraftfullt utveckla tillväxt- och näringslivsfrågorna. Olika uppfattningar redovisas även beträffande de viktigaste målen och fokusområdena och hur tillgängliga resurser ska användas. De inriktningsmål som finns inom berörda fokusområden uppfattas vara för övergripande för att kunna arbeta utifrån. Vissa av inriktningsmålen uppfattas även vara svåra att påverka. Inriktningsmålen har därför brutits ner till mera operativa mål i Näringslivsprogram 2012 2015. Ambitionen är att verka för att påverka det som går i den egna vardagen. Kopplingen mellan mål och resurser (budget) bedöms inte alltid vara tillräckligt bra. Uppföljning och rapportering följer gällande rutiner för uppföljning av verksamhet och ekonomi samt intern kontroll. Rapportering lämnas om nya arbetstillfällen. Därutöver lämnas information om verksamheten i särskilda frågor. Kommunstyrelsens styrning och kontroll inom området i huvudsak skett i tertialuppföljningar och i årsredovisning. Direkt riktade uppföljningar av tillväxt- och näringslivsutveckling uppges inte ha skett i tillräcklig omfattning. T ex efterfrågas information om effekter av satsade resurser, nystartade företag, fördelning av företagsformer, aktiva företagssektor. Vid intervjuer har framkommit att kommunstyrelsen från hösten 2013 har en stående punkt avseende information i dessa frågor. Sollefteå kommun 5 av 13
3.1.5. Revisionell bedömning Kommunstyrelse, facknämnder och beredningar ska förvalta och genomföra verksamheten i enlighet med fullmäktiges uppdrag, lagar och föreskrifter. För att fullgöra uppdraget måste respektive organ bygga upp system och verktyg för ledning, styrning, uppföljning, kontroll och rapportering samt säkerställa att dessa verktyg tillämpas på avsett sätt. En bristfällig styrning och kontroll kan riskera att verksamheten inte bedrivs och utvecklas på avsett sätt. Vi bedömer att aktuella och ändamålsenliga styrdokument för tillväxt- och näringslivsverksamheten finns i Styrdokument antaget av kommunstyrelsen i december 2012. Måldokument med handlingsplaner för år 2013 fastställd av kommunfullmäktige i juni 2012, med övergripande verksamhetsmål Attraktiv kommun att bo och leva i samt inriktningsmål bl a för fokusområdena Livsmiljö och Förutsättningar för arbete och tillväxt. Näringslivsprogram 2012-2015 har upprättat men har inte behandlats politiskt. Vi bedömer att kommunstyrelsens kontroll, uppföljning och rapportering till styrelsen inom området kan utvecklas. Ett politiskt antaget näringslivsprogram, som sedan används på avsett sätt, kan på ett bättre sätt stärka styrning, uppföljning, kontroll och rapportering. Genomförda intervjuer indikerar att en tydligare styrning och uppföljning av verksamheten har påbörjats under tidig höst 2013. 3.2. Organisering av verksamheten Kommunstyrelsen är politiskt ansvarig för frågor kring tillväxt och näringsliv. Frågorna organiseras under kommunstyrelsen och ingår i kommunstyrelseförvaltningens uppgifter. Vid kommunstyrelseförvaltningen är det i huvudsak kommunchefen och utvecklingsstrategen samt personalen vid näringslivsavdelningen som arbetar med dessa frågor. Vid näringslivsavdelningen finns följande personer med kunskap inom olika branscher en näringslivschef en näringslivsutvecklare med inriktning mot industri, IT, energi och distansoberoende näringar en näringslivsutvecklare med inriktning mot inflyttning och rekrytering en näringslivsutvecklare med inriktning mot besöksnäring, handel, nyföretagande och arrangemang. Näringslivsavdelningen ska bland annat stötta företagare i deras kontakter med andra myndigheter och organisationer och verka som bollplank till befintliga och nya företagare i olika frågor som t ex rör företagande, etablering och starta eget samt nätverk och projekt. Sollefteå kommun 6 av 13
3.2.1. Samverkan 3.2.1.1. Intern samverkan Internt samverkar Näringslivsenheten i första hand med samhällsbyggnadsförvaltningen och kultur-, utbildnings- och fritidsförvaltningen, men även med barnoch skolförvaltningen. 3.2.1.2. Extern samverkan och marknadsföring Information om näringslivskontoret finns på kommunens hemsida. Näringslivskontoret finns även på sociala media (Facebook). Extern samverkan sker bland annat i näringslivsrådet där representanter för lokala näringslivet och för kommunen (politiker, kommunchef, utvecklingsstrateg, förvaltningschefer, repr från näringslivskontor) och ev adjungrad ingår. Tanken är att näringslivsrepresentanterna ska vara fler än kommunrepresentanterna. Representanter från näringslivskontoret genomför kontinuerligt besök hos lokala företag. Från hösten 2013 planeras att också kommunstyrelsens arbetsutskott ska göra företagsbesök, målet är att ca 6 besök per år ska göras. Företagsfrukostar har tidigare genomförts och planeras återupptas. Gemensamma träffar har genomförts med representanter för Arbetsförmedlingen, näringslivskontoret, kultur-, utbildnings- och fritidsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, Reveljen och utvecklingsstrategen. Kontakter med media sker kontinuerligt. Exempelvis har kommunen annonserat i lokalpress kring samverkan för att öka sysselsättning i kommunen. Även regionala kontakter förekommer, bland annat nätverksträffar för näringslivschefer och gemensamma projekt såsom Flygplatsen och Järnvägen. På nationell nivå deltar kommunrepresentanter i olika nätverk. Genom olika projekt försöker kommunen verka för tillväxt, ex vis inflyttningsprojekt från Hålland. 3.2.2. Genomförda intervjuer Samverkan mellan näringslivskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen och kultur-, utbildnings- och fritidsförvaltningen sker kontinuerligt och uppges fungera mycket väl. Samverkan sker även med barn- och skolförvaltningen dock i mindre omfattning, även denna samverkan uppges fungera bra. Otydlighet i uppdrag och ansvar redovisas mellan kommunledningsförvaltningens stab och näringslivskontoret bland annat vad avser tillväxtfrågor. Tillväxtfrågor och därmed näraliggande uppgifter, t ex kommunikationer, bredbandsutbyggnad, turism/besöksnäring, olika projekt, hanteras inom flera olika enheter i kommunen. Uppfattningar redovisas även att verksamhetsinriktningen i huvudsak ligger på näringslivsutveckling och att arbetet med tillväxtfrågorna behöver stärkas. Önskemål om en större närhet och samverkan mellan kommunkontoret och näringslivskontoret framförs från alla intervjuade. Näringslivsrådet uppges inte fungera tillräckligt bra och inte lika bra som tidigare näringslivsbolag. Sollefteå kommun 7 av 13
Det kommunen erbjuder näringslivet är inte alltid vad näringslivet efterfrågar. Kontakter och relationer med media uppges vara goda. 3.2.3. Revisionell bedömning Vi bedömer att kommunstyrelsens organisation och satsningar på tillväxt och näringsliv kan utvecklas för att bättre optimera måluppfyllelse och för att komma till rätta med den otydlighet i uppdrag och ansvar som uppfattas finnas i organisationen. Tillväxtfrågor och därmed näraliggande uppgifter, t ex kommunikationer, bredbandsutbyggnad, turism/besöksnäring, olika projekt) hanteras inom flera olika enheter i kommunen. Vi bedömer att en ökad samordning, inom kommunstyrelseförvaltningen och med enheter inom kultur-, utbildnings- och fritidsförvaltningen skulle stödja arbetet för måluppyllelse inom området. Vi bedömer även att i första hand arbetet med tillväxtfrågorna behöver utvecklas. Verksamhetens uppdrag bedöms kommuniceras externt på ett bra sätt. Planerad utveckling med företagsbesök utförda av kommunstyrelsens arbetsutskott bör innebära att detta förstärks ytterligare. 3.3. Resurser för verksamheten Följande ekonomiska uppgifter har hämtats från kommunens budget och redovisning avseende verksamhet bedriven inom näringslivskontoret. Beloppen avser tkr netto. Av tabellen kan bl. a. utläsas att nettokostnaderna uppgår till ca 4,5-5 mnkr de senaste tre åren. Totalt redovisas ingen negativ budgetavvikelse 2011 och 2012. Verksamhet 2011 2012 2013 Bokfört Budgetavvikelsavvikelse Bokfört Budget- Budget Samverkan för tillväxt 693,6-693,6 Kompetenslyftet 103,2-103,2 Projekt upphandling - 166,0 + 166,0 Medvind Västra 997,0 0 500,0 0 Samverkansresurs - 145,3 + 145,3 Näringslivskontor 2 765,9 + 503,1 2 744,9 + 363,1 3 038,0 Stjärnkväll 125,0 Företagsnätverk 150,0 Företagsevenemang 150,0 Kommunal service, dialog 50,0 Företagsrådgivning 228,0 Etablering 150,0 Besöksnäring och handelsutveckling 150,0 Inflyttning 82,0 Näringslivsinsatser 311,2 + 531,8 1 095,2-75,2 Landsbygdsutveckling 82,7 + 67,3 112,9 + 37,1 150,0 Marknadsföringsinsatser 395,0-174,0 577,1-267,1 320,0 Totalt 4 934,1 + 545,9 5 133,3-45,3 4 593,0 Sollefteå kommun 8 av 13
Utöver ovan redovisade resurser finns resurser inom kommunstyrelsens övergripande verksamhet för bland annat följande verksamheter: Verksamhet Beräknade kostnader 2013, tkr Beräknade kostnader 2014, tkr Flygplatsen 3 340 3 650 Hallstahotellet drift 1 850 2 500 Pott särskilda satsningar 689 Medlemsavgift Partner Inland/Akademi Norr 150 150 KS medfinansiering i projekt 1 500 1 500 Ers Energidalen/e-fokus 700 700 Av årsredovisning 2012 framgår bland annat följande: Arbetet för att skapa tillväxt genom expansion i befintligt näringsliv och nyetableringar har fortgått under året. En mer proaktiv etableringsstrategi har tillämpats med bland annat kundbesök hos företagsledare i Stockholmsregionen. En positiv effekt av etableringsinsatserna är Dina försäkringars etablering med inledningsvis ett 20-tal arbetstillfällen. Inom handeln har ICA beslutat etablera en ny butik på Hågestaområdet. Samtidigt pågår ett arbete för att utveckla centrumhandeln. Andra insatser för utveckling av näringslivet som genomförts är tillexempel företagsfrukostar, utbildningar, seminarier och företagsrådgivning. Hollandsprojekt som syftar till att få holländska inflyttare till kommunen har fortgått under året och intresset för vår kommun förefaller stort. Utvecklingsprojektet Medvind Västra-etapp 3 med vindbrukssatsningarna i västra som dragare har under sitt sista år bl a bidragit till ökad affärsutvecklingskunskap hos företag, lämnat rådgivning inför företagsinvesteringar och anordnat studiebesök för ökad kunskap om vindkraften. De storskaliga vindbruksinvesteringarna i Ramseleområdet har nu kommit igång med byggnationer i Stamåsen.11 företagskonstellationer har tillsammans presenterat planer för vindbruksetablering med sammanlagt upp till 570 verk. Revidering och komplettering av fördjupad översiktsplan för vindbruk pågår. Som ett led i den fortgående utbyggnaden av möjligheterna till fiberbaserad bredbandsanslutning (hittills har ca 15 % av befolkningen denna möjlighet), har medel till fortsatt utveckling sökts hos Tillväxtverket. Verket har dock inte fattat något beslut i ärendet med hänvisning till att en ny bredbandsförordning ännu inte godkänts av EU. För den framtida arbetsmarknaden är det nödvändigt med såväl en positiv utveckling av befintligt näringsliv som nya företagsetableringar. I det sammanhanget har förvaltningens näringslivsavdelning en viktig roll att fylla. 3.3.1. Genomförda intervjuer Resurser för tillväxt- och näringslivsinsatser finns på flera olika ställen i budgeten. Uppfattningar redovisas att de samlade av resurserna skulle kunna användas på ett effektivare sätt. Budget/resurser har kunnat ökas genom att bedriva projekt med delvis extern finansiering. 3.3.2. Revisionell bedömning Inom näringslivskontoret finns ca 4 4,5 mnkr för tillväxt- och näringslivsinsatser. Därutöver finns inom kommunstyrelsens övergripande verksamhet drygt 8 mnkr för olika tillväxt- och näringslivssatsningar. God uppföljning möjliggörs genom den detaljeringsgrad som kommunstyrelsen fördelar budgeten till tillväxt- och näringslivssatsningar. Verksamhetens inriktning kan styras/ändras genom att förändra budgeten. Vi bedömer därför att verksamheten bedrivs med tillräcklig kontroll och på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Sollefteå kommun 9 av 13
3.4. Mätningar och statistik, jämförelser 3.4.1. Befolkningsutveckling Länets folkmängd minskade 10,9 % åren 1970 2005 vilket gör Västernorrland till det län med svagast befolkningsutveckling under den perioden. Från 2005 till 2012 minskade folkmängden i länet med ytterligare ca 0,7 % medan den minskade med 5,9 % i Sollefteå kommun. Av Framtid Västernorrland!, regional utvecklingsstrategi för länet 2011 2020 framgår att en framskrivning av länets befolkning från 2010 fram till och med 2020 visar att länet kommer att minska med 4 000 personer om nuvarande trend inte vänder. Kommun 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 %-uell förändr Härnösand 25 227 25 080 24 922 24 716 24 675 24 648 24 541 24 398-3,3 Kramfors 20 107 19 816 19 663 19 473 19 214 18 961 18 742 18 516-7,9 Sollefteå 20 976 20 849 20 679 20 538 20 442 20 285 19 964 19 736-5,9 Sundsvall 94 044 94 516 84 575 94 955 95 533 95 794 96 113 96 687 +2,8 Timrå 17 747 17 870 17 884 17 980 17 902 17 964 18 026 17 997 +1,4 Ånge 10 692 10 604 10 442 10 323 10 148 10 058 9 839 9 639-9,8 Örnsköldsv 54 943 55 243 55 284 55 387 55 128 55 058 54 930 55 008 +0,1 Länet 243736 243978 243449 243372 243042 242768 242155 241981-0,7 3.4.2. Ranking Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv gör årligen en enkät till företagare i landets kommuner och rankar kommunerna utifrån resultatet. Kommunen har som (ett) mål att placeringen i Svenskt Näringslivs ranking ska förbättras. Resultat 2013 utifrån enkätsvar hösten 2012 presenterades den 23 april. Av denna kan bland annat följande utläsas. Ranking enkäten 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Service till företag 280 280 272 285 259 273 270 Tillämpning lagar och regler 272 278 265 272 245 271 230 Konkurrens med företag 285 266 276 264 266 238 271 Tillgång till kompetens 241 259 113 268 243 169 230 Vägnät, tåg- och flyg 285 284 272 281 282 254 265 Tele- och IT-nät 274 242 236 280 261 260 246 Sammanfattande omdöme 284 286 284 281 251 262 264 Allmänhetens attityder till företagande 271 281 269 285 264 266 254 Kommunpolitikernas attityder till företagande Kommunala tjänstemäns attityder till företagande 281 283 288 282 269 282 266 268 286 273 277 236 272 222 Medias attityder till företagande 200 277 258 272 276 246 178 Skolans attityder till företagande 251 283 225 283 260 272 212 Totalt 290 290 287 290 285 275 277 Sollefteå kommun 10 av 13
Ranking statistik Nyföretagsamhet 212 227 145 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Andel i arbete 256 255 234 243 253 244 244 Kommunalskatt 282 287 288 288 287 288 288 Marknadsföring 287 289 289 287 287 286 282 Företagande 130 148 132 137 123 134 152 Entreprenader 238 213 239 227 181 161 144 3.4.3. Insikt en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning Kommunen har deltagit i en undersökning Insikt av företagsklimat som Sveriges Kommuner och Landsting genomfört under 2013. Undersökningen har gjorts i samverkan med Stockholm Business Alliance och Business Region Göteborg. 189 kommuner och åtta förbund/gemensamma förvaltningar har deltagit i undersökningen. Undersökningen är en kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare. Den visar inom vilka myndighetsområden företagarna anser att kommunen fungerar bra respektive mindre bra samt vad kommunerna behöver bli bättre på. Undersökningen mäter enbart faktorer som kommunerna själva kan påverka och det är uteslutande företag som varit i kontakt med kommunerna som ingår i studien. Den ger inte svar på hur det totala företagsklimatet är i kommunen, men mäter en viktig del av detta. Studien har betygssatt faktorerna information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet inom myndighetsområdena brandtillsyn, bygglov, miljö- och hälsoskydd och serveringstillstånd. Sollefteå kommun har överlag fått höga värden, sammantaget hamnade kommunen på 8:e plats. Höga värden redovisas genomgående men särskilt för myndighetsområde Bygglov (plats 1) och för faktorerna bemötande och effektivitet (NKI 81 respektive 79). 3.4.4. Attitydundersökning NKI Länsstyrelsen genomförde under 2010, tillsammans med länets 7 kommuner, en attitydundersökning av NKI Nöjd Kund Indextyp. I undersökningen kartlades hur nöjda respektive kommuners kunder (företagare) var med kontakten med kommunrepresentanter, bemötande, information, kompetens, service, rådgivning m.m. En sammanfattning av denna mätning redovisas i tabellen nedan. Sista kolumnen redovisar hur Sollefteå kommun ligger till i förhållande till länets övriga kommuner (+/-). Någon senare motsvarande NKI har inte genomförts. Sollefteå kommun 11 av 13
Kompetens hos personer man varit i kontakt med Andel nöjda, % per kommun Svall Ånge Timrå Hsand Kfors Övik Slå 76 73 73 66 74 66 81 + Kontaktpersoner tagit sig tid lyssna 84 95 80 69 81 85 79 - Kontaktpersoner gett den hjälp som behövts Kontaktpersoner varit serviceinriktade 78 83 67 71 75 68 78 + 70 83 68 65 66 65 78 + Kontaktpersoner varit lätta att nå 57 67 56 46 55 54 54 +/- Kontaktpersonerna varit snabba i sin handläggning Hållit löfte att återkomma med besked 52 62 50 46 46 57 64 + 80 79 68 55 66 81 88 + Kontaktpersoner raka och tydliga 73 78 68 60 75 73 81 + Kontaktpersoner kunnat ta nödvändiga beslut Känns enkelt att ringa någon på kommunen för att få råd och vägledning Känner till vilka på kommunen som ska kontaktas Kontakter med kommunen har bidragit till att företaget utvecklats Kontakterna med kommunen bättre än förväntat Kommunens tjänstemän har rätt attityd till företagande Kommunens ledande politiker har rätt attityd till företagande 69 56 60 50 65 63 77 + 56 61 67 44 71 61 69 + 65 65 64 48 59 68 79 + 23 32 31 34 29 28 36 + 38 34 31 30 41 32 45 + 49 62 56 38 51 41 44-23 40 55 29 29 63 28-3.4.5. Genomförda intervjuer Kommunens ambition att förbättra sin ranking i Svenskt Näringslivs årliga undersökningar fokuseras på att bli bättre inom de områden som kommunen själv kan påverka. 3.4.6. Revisionell bedömning Kommunen har deltagit i olika nöjdkundundersökningar som vänt sig till företag som haft kontakter med kommunen, bl a tillsammans med länsstyrelsen och länets kommuner och i SKLs undersökning Insikt. Dessa undersökningar visar generellt sett positiva värden för kommunen. Kommunen ligger betydligt sämre till i Svenskt Näringslivs årliga ranking, målet att förbättra sin ranking har inte nåtts. Vi bedömer att de mätningar kommunen valt att delta i avseende tillväxt och näringsliv är ändamålsenliga. Goda möjligheter finns att göra jämförelser med andra kommuner. Ändå viktigare än detta är dock att göra jämförelser av hur den egna kommunen utvecklas över tid. Sollefteå kommun 12 av 13
4 oktober 2013 Maj-Britt Åkerström Projektledare/uppdragsledare Sollefteå kommun 13 av 13