Måldokument med handlingsplaner 2015

Transkript

1 Måldokument med handlingsplaner 2015 Fastställt av kommunfullmäktige

2 Måldokument med handlingsplaner 2015 Med utgångspunkt i kommunvisionen och det övergripande verksamhetsmålet Attraktiv kommun att bo och leva i, fastställde fullmäktige fyra fokusområden med ett antal inriktningsmål för kommunens verksamheter. För vart och ett av de totalt 12 inriktningsmålen har en handlingsplan formulerats. I varje plan finns kortfattat ett tillvägagångssätt formulerat som anger inriktningen för insatser som ska göras för att nå målen. Mångfalds- och jämställdhetsperspektivet ska genomgående beaktas i verkställigheten av handlingsplanerna. Även de lokala miljömålen ska beaktas och vägas in i verkställighetsarbetet. Det ankommer på kommunstyrelsen att verka för att den nya målstrukturen med handlingsplanerna görs känd och implementeras brett i kommunens olika verksamheter. Innehållsförteckning Sida A. Kommunfullmäktiges mål för Sollefteå kommun B. Handlingsplaner för inriktningsmålen Andelen högstadieelever med behörighet att söka gymnasieskolans program ska öka År 2015 ska andelen medborgare med eftergymnasial utbildning ha ökat med minst 5 procentenheter År 2015 ska Nöjd-Medborgar-Index (NMI) uppgå till minst Tillgängligheten i samhället för människor med funktionsnedsättning ska förbättras Infrastruktur och förutsättningar för kollektivt resande ska förbättras Bättre livskvalité och friskare medborgare genom fysisk aktivitet, goda matvanor och ett brett kulturutbud År 2015 ska antalet sysselsatta i privat sektor ha ökat med minst 5 % År 2015 ska arbetslösheten i kommunen inte överstiga länssnittet Ett kompetenscentrum inom området förnybar energi och hållbarhet ska vara etablerat i Sollefteå senast år Flyttnettot ska varje år vara positivt År 2015 ska minst 90 % av brukarna av kommunens omsorg känna sig nöjda med de tjänster kommunen erbjuder År 2015 ska det finnas väl sammanhållna vårdkedjor mellan olika vårdgivare internt och externt (18)

3 A. Kommunfullmäktiges mål för Sollefteå kommun VISIONEN Sollefteå kommun utvecklas och förnyas med en välutbildad befolkning, god livsmiljö, mångfald i företagande, god omsorg och en välkomnande attityd Övergripande verksamhetsmål ATTRAKTIV KOMMUN ATT BO OCH LEVA I Det övergripande målet nås genom fyra fokusområden härledda från visionen. För varje fokusområde anges inriktningsmål. Fokusområde 1 UTBILDNING OCH KOMPETENSUTVECKLING Inriktningsmål 1.1 Andelen högstadieelever som har behörighet att söka gymnasieskolans program ska öka : Att ge så många ungdomar som möjligt större valfrihet i livet. 1.2 År 2015 ska andelen medborgare med eftergymnasial utbildning ha ökat med minst 5 procentenheter : Att stärka individers yrkesmässiga möjligheter och förbättra möjligheterna att tillgodose arbetsmarknadens kompetensbehov. Fokusområde 2 LIVSMILJÖ Inriktningsmål 2.1 År 2015 ska nöjd medborgar index uppgå till minst 60 : Att kommunen ska bedriva sina verksamheter utifrån medborgarnas behov och önskemål. 2.2 Tillgängligheten i samhället för människor med funktionsnedsättning ska förbättras : Alla människors rätt till lika villkor. Målet bidrar också till att stärka kommunens profil inom handikappidrotten. 2.3 Infrastruktur och förutsättningar för kollektivt resande ska förbättras : Väl fungerande kommunikationer är en viktig förutsättning för tillgänglighet och utveckling i kommunen. Ökat kollektivt resande bidrar till en bättre miljö. 2.4 Bättre livskvalité och friskare medborgare genom fysisk aktivitet, goda matvanor och ett brett kulturutbud : En befolkning med god hälsa och därmed även minskade vårdkostnader. 2 (18)

4 Fokusområde 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETE OCH TILLVÄXT Inriktningsmål 3.1 År 2015 ska antalet sysselsatta i privat sektor ha ökat med minst 5 % : En positiv utveckling inom den privata sektorn behövs för den ekonomiska tillväxten och bidrar till en bredare arbetsmarknad. 3.2 År 2015 ska arbetslösheten i kommunen inte överstiga länssnittet : Att ha arbete bidrar till människors välbefinnande. En större andel människor i egen försörjning ökar även skatteunderlaget. 3.3 Ett kompetenscentrum inom området förnybar energi och hållbarhet ska vara etablerat i Sollefteå senast år 2015 : Ett utvecklingsområde för kommunen baserat på naturresurser, traditioner och starka närvarande branschaktörer. 3.4 Flyttnettot ska varje år vara positivt : Att kommunen långsiktigt ska vara livskraftig och utvecklingsbar. Fokusområde 4 OMSORG Inriktningsmål 4.1 År 2015 ska minst 90 % av brukarna av kommunens omsorg känna sig nöjda med de tjänster kommunen erbjuder. : Att kommunen ska bedriva en bra och attraktiv omsorg utifrån brukarnas behov och önskemål. 4.2 År 2015 ska det finnas väl sammanhållna vårdkedjor mellan olika vårdgivare internt och externt. : Att säkerställa rätt insats vid rätt tidpunkt och till rätt kostnad, och för en trygg och säker omsorg. Handlingsplaner För inriktningsmålen utarbetas verksamhetsövergripande handlingsplaner där målbakgrund, arbetsinriktning och prioriteringar utvecklas närmare. Inriktningsmål och handlingsplaner ska utgöra grund för kommunstyrelsens verksamhetsplanering. Horisontella kriterier Horisontella kriterier/mål med bäring på social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet ska beaktas vid utarbetandet av handlingsprogrammen. Här avses mångfald och jämställdhet, bemötande, miljömässig hållbarhet och internationalisering. 3 (18)

5 B. Handlingsplaner för inriktningsmålen 2015 Fokusområde 1 Utbildning och kompetensutveckling Inriktningsmål Andelen högstadieelever med behörighet att söka 1.1 gymnasieskolans program ska öka Att ge så många ungdomar som möjligt större valfrihet i livet. Insamling av statistik (SCB/Skolverket) Mätintervall Årligen (mätdatum i oktober, redogörelse via SCB/Skolverket i april året efter) Andelen behöriga till gymnasieskolans program har under de senaste nio åren varierat mellan 86,6 % (2006) och 93 % (2004). För 2010 var andelen behöriga till gymnasieskolans program 87,6 %. Detta i ett system där behörigheten grundande sig på minst betyget godkänt i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Dessa regler gällde till och med antagning läsåret 2010/2011. Från och med hösten 2011 gäller nya behörighetsregler. Behörighetsreglerna för att få påbörja en gymnasieutbildning skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. För att komma in på ett nationellt program från läsåret 2011/2012 måste eleven ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. För de högskoleförberedande programmen gäller godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv. För ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen måste ska eleven ha godkänt i biologi, fysik och kemi. För estetiska programmet är de nio ämnena valfria - utöver svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Vissa utbildningar inom det estetiska området, spetsutbildningar och idrottsprogram, kan ha särskilda antagningskrav och ibland tester. 4 (18)

6 Nuläget avseende behöriga till gymnasieskolan, enligt nya antagningsreglerna är enligt följande (jämförelse med riket inom parentes). Andel (%) elever behöriga till Yrkesprogram 84,1 % (87,7 %) Högskoleföreberedande program - Estetiskt program 84,1 % (86,7 %) - Ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapligt program 83,2 % (85,2 %) - Naturvetenskapligt och tekniskt program 83,2 % (83,5 %) Andelen ej behöriga 15,9 % (12,3 %) Jämförelser Jämförelse med Riket, Västernorrlands län samt kommuner inom länet se diagram. Kompetensutvecklingsinsatser för ökad behörighet hos den pedagogiska personalen Stödinsatser för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt 5 (18)

7 Inriktningsmål År 2015 ska andelen medborgare med eftergymnasial 1.2 utbildning ha ökat med minst 5 procentenheter Att stärka individers yrkesmässiga möjligheter och förbättra möjligheterna att tillgodose arbetsmarknadens kompetensbehov. Datainsamling, Statistiska centralbyrån (SCB) och Verket för högskoleservice (VHS). Mätintervall Årligen. Av gruppen 16 år och äldre har 20 % (av totalt personer, ) eftergymnasial utbildning som högsta typ av utbildning. Av gruppen år har 27 % (av totalt personer, ) eftergymnasial utbildning som högsta typ av utbildning. Insatser för att öka andelen gymnasieelever med behörighet till vidare studier. Möjliggöra för invånare som saknar behörighet att studera för behörighet till eftergymnasiala studier. Skapa en attraktiv miljö och främja goda arbetsmöjligheter för invånare med högre utbildning. 6 (18)

8 Fokusområde 2 Livsmiljö Inriktningsmål År 2015 ska Nöjd-Medborgar-Index (NMI) uppgå till 2.1 minst 60 Att kommunen ska bedriva sina verksamheter utifrån medborgarnas behov och önskemål. Medborgarundersökningen genomförs 2014/2015. Mätintervall Medborgarundersökningen genomförs minst en gång per mandatperiod. Sollefteå kommun har genomfört SCB:s medborgarundersökning vid två tillfällen. I denna redovisas tre typer av index över medborgarnas synpunkter. Ett Nöjd-Region-Index (NRI) som avspeglar hur man uppfattar kommunen som en plats att bo och leva på, ett Nöjd-Inflytande-Index (NII) som redovisar uppfattningen om möjligheterna till inflytande på kommunala beslut och ett Nöjd-Medborgar-Index (NMI) som är ett mått på medborgarnas uppfattning om kommunens olika verksamheter. Samtliga index redovisas på en skala Vid det första tillfället undersökningen genomfördes, hösten 2007, fick NMI värdet 49. Vid det andra tillfället, våren 2011, var värdet 48. Vid nästa tillfälle undersökningen genomförs, år 2015, är målsättningen att värdet på NMI ska vara lägst 60. Genom återkommande medborgardialoger och brukarundersökningar fånga upp medborgarnas behov och synpunkter och med ledning härav vidta åtgärder. Informationsoch PR-insatser i samverkan mellan kommunens olika verksamheter. Inriktningsmål Tillgängligheten i samhället för människor med 2.2 funktionsnedsättning ska förbättras Alla människors rätt till lika villkor. Målet bidrar också till att stärka kommunens profil inom handikappidrotten Uppföljning av planen där resultatet av de särskilda åtagandena redovisas. Mätintervall Årligen. 7 (18)

9 Nationella handlingsplanen I den av riksdagen beslutade nationella handlingsplanen från år 2000 framhålls tre viktiga mål för insatserna under de kommande åren: - att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer - att skapa ett tillgängligt samhälle, samt - att förbättra bemötandet Regeringen har som ett förtydligande av de övergripande handikappolitiska målen fastställt inriktningsmål för åren på ett antal prioriterade områden: Ökad fysisk tillgänglighet - Fortsatt arbete med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. IT-politik Offentliga webbplatsers tillgänglighet och användbarhet ska öka. Kunskap och beställarkompetens kring tillgänglighet och användbarhet ska stärkas i anslutning till offentlig upphandling. Socialpolitik - Kunskap om i vilken utsträckning de individuella stödens utformning bidrar till de övergripande handikappolitiska målen ska öka. Utbildningspolitik - Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Med utgångspunkt från bestämmelserna i PBL och skollag ska tillgänglighet samt uppföljning av tillgänglighet för elever med funktionsnedsättning i förskola och övriga skolformer förbättras. Kultur, medier och idrott - Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kultur- och idrottsliv ska förbättras. Funktionshinderperspektivet ska vara integrerat i ordinarie bidragsgivning inom kulturområdet och idrottsområdet. Medietjänster och film ska i högre utsträckning utformas på ett sätt som gör dem tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Arbetsmarknadspolitik - Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchningen för dessa personer mot lediga arbeten ska vara effektiv. Transportpolitik - Transportsystemen utformas så att de blir användbara för personer med funktionsnedsättning. Den transportpolitiska målsättningen har tidigare begränsats till att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Folkhälsopolitik - Uppföljningen av hälsans bestämningsfaktorer (de faktorer i livsmiljö, samhällsstruktur och levnadsförhållanden som skapar förutsättningar för en god folkhälsa) bör uppmärksamma hälsan för personer med funktionsnedsättning. Uppföljning av det hälsobefrämjande och förebyggande arbetet nationellt, regionalt och lokalt ska även omfatta hur detta inkluderar personer med funktionsnedsättning. Sollefteå kommun Satsningar har genomförts och pågår för att skapa bättre förutsättningar för handikappidrotten. Friskvårdanläggningen där tillgängligheten varit tongivande öppnade sommaren Nya Hallstahotellet står klart med en avsevärt förbättrad tillgänglighet för funktionsnedsatta personer. 8 (18)

10 Ett stort projekt som färdigställs under 2013 är Hallstaprojektet med en budget på 16 miljoner. När projektet är slutfört kommer Hallstaberget att vara en alltigenom tillgänglig idrotts- och rekreationsanläggning som kan locka fler turister och idrottare, med särskilt fokus på de inom segmentet funktionshindrade. Klart är att Sollefteå kommun kommer att arrangera Paralympic Winter World Cup (PWWC) även 2015 och PWWC är världens näst största multitävling för vinteridrottare i samtliga fem paralympiska grenarna. Samhällsbyggnadskontoret har utfört inventeringar av tillgängligheten i den offentliga miljön för samtliga tätorter inom kommunen. Materialet visar nuläget för kommunens offentliga platser. Ett åtgärdsprogram håller på att tas fram och ska vara klart under Dock finns inga inventeringar gjorda av kommunens fastigheter eller för de offentliga lokaler som kan vara både kommunägda och privata. Tillgänglighetsaspekter ska tydligt vägas in och beaktas i kommunens samtliga verksamheter så att aktiva åtgärder vidtas för att öka tillgängligheten inom verksamheterna, och i den offentliga miljön. Samverkan ska ske även med externa aktörer som handikapporganisationer och föreningsliv. Inriktningsmål Infrastruktur och förutsättningar för kollektivt resande 2.3 ska förbättras Väl fungerande kommunikationer är en viktig förutsättning för tillgänglighet och utveckling i kommunen. Ökat kollektivt resande bidrar till en bättre miljö. Vägar Vägarna som går genom kommunen belastas av tunga transporter från bland annat skogsnäringen och den pågående vindkraftutbyggnaden. Belastningen och därmed slitaget skulle bli ännu större om järnvägssträckan Långsele-Västeraspy skulle stängas av för trafik och industrins järnvägstransporter på Ådalsbanan därmed tvingas över på väg. Vägnätets standard är av stor betydelse för kommunens boende, arbetspendlare, näringsliv och besökare. Järnväg Järnvägssträckan Långsele-Västeraspby är i dåligt skick och det är mycket angeläget att en upprustning sker snarast möjligt. Kommunen samarbetar idag med Kramfors kommun, Bollstasågen SCA Timber AB och Mondi Dynäs AB för att få tillstånd en järnväg som går att lita på för industrins transporter. Om banstandarden kunde höjas så att även persontrafik kan återupptas, så skulle det innebära regionförstorande resemöjligheter mot Höga Kusten Airport, Botniabanan/kustjärnvägen, och som tvärförbindelse från kusten mot stambanan och Östersund. 9 (18)

11 Flyg Höga Kusten Airport spelar en mycket stor roll för vårt områdes kommunikationer med Stockholm/Arlanda och Gällivare. Attraktiviteten har ökat i och med den nya järnvägsanslutningen med station i anslutning till flygplatsen. Data- och telekommunikationer Staten har fastställt ett mål för tillgången till bredband, innebärande att 90 % av befolkningen bör ha tillgång till bredbandstjänster om minst 100 Mbit år Denna målsättning gäller även Sollefteå kommun. Sollefteå kommun har sedan början på 2000-talet arbetat aktivt för att förbättra tillgängligheten till fasta och mobila telekommunikationstjänster. Kommunen är stor till ytan, vilket innebär att det är tids- och kostnadskrävande att etablera en heltäckande IT-infrastruktur. Detta betyder också att det finns ett stort behov av fortsatt statligt finansiellt engagemang. Kommunens strategi för att nå målet är att genom en egen kommunal verksamhet, Sollefteå stadsnät, bygga, äga och driva ett öppet konkurrensneutralt fibernät. Telias teknikskifte, innebärande att telestationer i glesbygd avvecklas, förstärker behovet av ett fortsatt kommunalt och statligt engagemang i frågan. Kollektivresande Länsstyrelsen i Västernorrland har ansvar för att underlätta kommunikationerna inom länet och till de övriga delarna av Sverige. Den 1 januari 2012 trädde den nya kollektivtrafiklagen i kraft. Resenärernas behov ska sättas i centrum med stöd av den nya planen. En ny myndighet har uppdraget att utforma de regionala trafikförsörjningsprogrammen för kollektivtrafiken tillsammans med företrädare för näringslivet och berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag och resenärer. Aktivt delta och påverka i olika forum av betydelse för infrastrukturinvesteringar och för utveckling av kollektivtrafiken. I samverkan med bl.a. Kramfors kommun driva frågan om upprustning av järnvägssträckan Västeraspby-Långsele. Tillvarata alla möjligheter till externt finansieringsstöd för fortsatt bredbandsutbyggnad. Inriktningsmål Bättre livskvalité och friskare medborgare genom fysisk 2.4 aktivitet, goda matvanor och ett brett kulturutbud En befolkning med god hälsa och därmed även minskade vårdkostnader Olika mätningar genomförs av ex. Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, Landstinget Västernorrland, Skolverket, Sollefteå kommun. 10 (18)

12 Mätintervall Varierar, exempelvis Hälsa på lika villkor 2010 (nästa görs preliminärt 2014), Kommunala basfakta (uppdateras varje år), Hälsosamtal i skolan, sker i förskoleklass, åk 4 och 7 (varje år), Medarbetarenkät 2011 nästa görs 2013 (vartannat år), CAN-enkät Med fysisk aktivitet menas all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning, till exempel promenader och trädgårdsarbete. För vuxna är rekommendationerna minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag och för barn minst 60 minuter per dag. Aktiviteterna kan delas upp i olika pass och genomföras med varierande intensitet. Enligt Livsmedelsverkets riktlinjer för bra matvanor bör kosten bestå av frukt och grönsaker (500 gram/dag), nyckelhålsmärkta livsmedel, fullkornsprodukter och gärna fisk (3 gånger/vecka). Det finns studier som visar att barn och ungdomar som har sunda mat- och motionsvanor presterar bättre i skolan än andra. Människor som är fysiskt aktiva drabbas i mindre utsträckning av ohälsa, exempelvis diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar. Av personer i åldern år i Sollefteå kommun uppger 54 % att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag* personer (ca 14 %) uppger att de har en stillasittande fritid och av dessa vill 82 % öka sin fysiska aktivitet och 38 % anser att de behöver stöd för att göra det. Fler personer i Västernorrland har övervikt och fetma än i riket för övrigt. I Sollefteå kommun har 18 % fetma i åldern 18 till 74 år mot 13 % i riket. Det finns en större dödlighet bland kommunens medborgare i hjärt- kärlsjukdomar än i länet och riket. Enligt hälsosamtal i förskoleklass, årskurs 4 och 7 (från ) är de flesta barn fysiskt aktiva. I förskoleklass är drygt 80 % fysiskt aktiva varje dag, i åk 4 drygt 50 % och i åk 7 är det ca 30 % som motionerar dagligen. Stillasittande framför TV och dator ökar med ålder. När det gäller matvanor äter exempelvis 76 % av flickorna i åk 7 frukost varje dag genomförde Sollefteå kommun en Lupp-undersökning (Lupp - lokal uppföljning av ungdomspolitiken) riktad till ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Enkäten undersöker behov och intressen, både på skolan och på fritiden. På frågan om aktiviteter på fritiden svarar 77 % i åk 7-9 att det finns Mycket eller ganska mycket att göra i Sollefteå, i länet 74 %. I gymnasiet årskurs 1-3 är motsvarande siffror 56 % i Sollefteå och 63 % i länet. Resultatet visar på att antalet föreningsaktiva ungdomar minskar stadigt både i Sollefteå och i riket som helhet. Analysera resultaten av olika externa och interna undersökningar och vidta åtgärder utifrån olika målgruppers behov. Prioritera barn- och ungdomar och utsatta grupper som riskerar ökad ohälsa. Satsa på information och marknadsföring av de resurser som finns i kommunen, exempelvis föreningsliv, privata och offentliga aktörer, fritidslokaler. - *Källa: Hälsa på lika villkor Definition för stillasittande fritid är mindre än två timmars fysisk aktivitet per vecka på fritiden. Övervik: Body Mass Index (BMI) över 25. Fetma: BMI över (18)

13 Fokusområde 3 Förutsättningar för arbete och tillväxt Inriktningsmål År 2015 ska antalet sysselsatta i privat sektor ha ökat 3.1 med minst 5 % En positiv utveckling inom den privata sektorn behövs för den ekonomiska tillväxten och bidrar till en bredare arbetsmarknad. Förvärvsarbetande dagbefolkning och/eller nattbefolkning. SCB:s AKU-baserade statistik. Mätintervall Årligen i november (eftersläpning ett år). Diagrammet nedan visar procentuell fördelning år 2010 av arbetstillfällen (16+ år) i kommunen resp. riket fördelade på näringsgrenar. Källa: SCB Sollefteå kommun Riket Vård och omsorg Tillverknings- och utvinning Handel Företagstjänster Utbildning Byggverksamhet Civila myndigheter och försvaret Transportföretag Personliga och kulturella tjänster m.m. Informations- och kommunikationsföretag Hotell och restauranger Kreditinstitut och försäkringsbolag Jordbruk, skogsbruk och fiske Fastighetsbolag Okänt Energi och miljö Män Kvinnor Sollefteå (18) Förändring Förvärvsarbetande dagbefolkning varav - näringsliv och organisationer offentlig förvaltning och service Antal företagare i eget aktiebolag eller annan företagsform varav - kvinnor aktiebolag Källa: SCB

14 Arbetsmarknaden i Sollefteå kommun har en i jämförelse med riket som helhet hög andel förvärvsarbetande inom offentlig sektor. År 2010 var andelen 44,8 %, att jämföra med 28,6 % för riket som helhet. År 2005 var antalet offentligt verksamma i kommunen ännu högre, 47,7 %. Minskningen fram till år 2010, som motsvarar 488 personer, har inte kunnat uppvägas genom någon ökning av antalet förvärvsarbetande inom privat sektor som under samma period istället minskat med 37 personer. Också på riksnivå har andelen förvärvsarbetande inom offentlig sektor minskat under perioden , från 31 till 28,6 %. Samtidigt med denna minskning, som motsvarar ca personer, har dock antalet förvärvsarbetande inom privata sektorn i riket ökat med ca personer. Sett över hela arbetsmarknaden har antalet arbetstillfällen i kommunen under åren minskat med 6 % (motsvarande 525 personer) medan antalet på riksnivå samtidigt ökat med 5,2 %. Ovanstående siffror, som avser förvärvsarbetande dagbefolkning, omfattar personer som arbetar i kommunen och bor i eller utanför kommunen. De avspeglar alltså arbetsmarknadens storlek inom kommunens gränser. Ett alternativt mått, förvärvsarbetande nattbefolkning, omfattar personer boende i kommunen oavsett i vilken kommun man arbetar. Det visar något högre siffror även om en minskning skett även här, från 9006 personer år 2005 till personer år 2010 motsvarande en minskning med 369 personer. Minskningen av antalet arbetstillfällen i Sollefteå kommun kan ses mot bakgrund av arbetsmarknadens struktur med en stor offentlig sektor. De arbetstillfällen som försvunnit genom rationaliseringar och andra förändringar i en ekonomiskt pressad offentlig sektor har inte kunnat kompenseras genom någon sysselsättningsmässig tillväxt i den privata sektorn, som till stor del består av små och lokalmarknads- orienterade företag. För att så ska kunna ske måste näringslivet få ett betydligt större inslag av tillväxtinriktade företag som arbetar mot en större marknad än den lokala med sina produkter eller tjänster. Energi är ett område med lång tradition i Sollefteå kommun vilket inte minst beror på vattenkraften som sedan länge varit ett kännemärke för kommunen. Under senare år har också bedrivits utvecklingsarbete inom bioenergiområdet, och med de stora vindkraftssatsningarna förstärks nu bilden av kommunen som ett centrum för förnyelsebar energi. Dessa förutsättningar tillsammans med starka närvarande branschaktörer gör att energisektorn med tillhörande underhålls- och servicenäringar kan ses som ett möjligt utvecklingsområde för kommunen. En lokal möjlighet för näringslivet är de stora vindkraftinvesteringar som planeras och till en del redan påbörjats på flera håll i kommunen. Här kan lokala företag under utbyggnadsperioden (5-10 år?) få goda affärsmöjligheter som leverantörer av olika tjänster och varor. Även samhällsstrukturen i övrigt kommer att stärkas. En utmaning blir att nyttja denna period av hög ekonomisk aktivitet för att även på längre sikt åstadkomma bestående högre verksamhetsnivå med fler arbetstillfällen inom den privata sektorn. Främja utvecklingen av lokalproducerad mat. 13 (18)

15 Besöksnäringen, som är starkt växande såväl nationellt som internationellt, bör ha goda utvecklingsförutsättningar även i Sollefteå kommun. Satsningarna på Hallstaberget, Winter Games mm utgör en grund för att i samverkan med lokala turistföretag med flera arbeta för fortsatt utveckling av näringen. Den potentiella konflikten mellan vindkraftens utbyggnad och besöksnäringens intressen utgör en särskild problematik som bör uppmärksammas och hanteras bland annat i den kommunala översiktsplaneringen, så att störningar så långt möjligt undviks i områden som är särskilt attraktiva för naturupplevelsebaserad turism. Besöksnäring baserad på idrottsarrangemang, konferenser och andra evenemang kan antas vara mindre känslig i detta sammanhang. För att ge mer kraft och trovärdighet till det strategiska näringslivsarbetet ska proaktiva och strategiska insatser fokuseras mot följande områden: Företag som har tillväxtpotential och intresse för att växa, oavsett bransch. Prioriterade områden med bedömd utvecklingspotential - energisektorn med underhålls- och servicenäringar (jämför inriktningsmål 3.3) - besöksnäringen - distansoberoende tjänsteverksamhet Branschprioriteringarna och kommunens näringslivsstruktur ska i möjligaste mån beaktas i gymnasieskolans programutbud. Entreprenörskap i skolan ska främjas Ett bra samspel mellan det offentliga och näringslivet är viktigt för en positiv företagsutveckling. Dialog och samverkan mellan kommunen och näringslivet ska utvecklas för att skapa tydlighet i rollerna och förståelse för varandras verksamhetsvillkor. Kommunen ska också aktivt stödja och förenkla för företagen i kontakter med kommunen i olika ärenden liksom i kontakter med andra myndigheter, finansiärer m.fl. Inriktningsmål År 2015 ska arbetslösheten i kommunen inte 3.2 överstiga länssnittet Att ha arbete bidrar till människors välbefinnande. En större andel människor i egen försörjning ökar även skatteunderlaget. Arbetslöshetsstatistik från Arbetsförmedlingen Mätintervall Varje kvartal 14 (18)

16 Procentandel sökande i program med aktivitetsstöd och öppet arbetslösa per februari Sökande i program med aktivitetsstöd Sollefteå kommun Öppet arbetslösa Sökande i program med aktivitetsstöd Länet Öppet arbetslösa år 29,6 10,6 27,4 8, år 13,3 7,0 11,3 5,6 Utrikes födda 34,2 24,2 32,2 20,0 I samverkan med arbetsförmedlingen: Riktade insatser ska vidtas mot grupper med högsta arbetslösheten, d.v.s. ungdomar och utrikes födda, och för att minska antalet långtidsarbetslösa och personer med försörjningsstöd. Systematiska insatser ska göras för att fånga upp den dolda arbetsmarknaden. Kommunens samtliga verksamheter ska erbjuda möjlighet till praktikplatser, nystarts- och instegsjobb, mm och vara beredda att delta i aktiviteter liknande Utmaningen. Inriktningsmål Ett kompetenscentrum inom området förnybar energi 3.3 och hållbarhet ska vara etablerat i Sollefteå senast år 2015 Varför detta inriktningsmål? Ett utvecklingsområde för kommunen baserat på naturresurser, traditioner och starka närvarande branschaktörer. Fortsatt arbete med förstudie med stöd av särskild projektledare. Seminariedag genomfördes den 22 februari 2012 tillsammans med branschrepresentanter inom området förnybar energi. Bl.a. är en satsning på Yrkeshögskoleutbildning energitekniker inom området vatten- och vindkraft prioriterad. Fördjupade kontakter och överläggningar med representanter inom branscherna. Pågående arbete i samverkan med bl.a. Akademi Norr för att i Sollefteå etablera en Science Park inom området förnybar energi ska fullföljas. 15 (18)

17 Inriktningsmål 3.4 Flyttnettot ska varje år vara positivt Att kommunen långsiktigt ska vara livskraftig och utvecklingsbar SCB:s befolkningsstatistik Mätintervall Tertialvis Kommunens flyttnetto har under en följd av år varit obrutet negativ. Aktiva insatser för att marknadsföra kommunen som attraktiv att leva och verka i. Insatserna ska riktas såväl internt mot kommunens egna invånare som externt för att öka intresset för att flytta till kommunen. 16 (18)

18 Fokusområde 4 Omsorg Inriktningsmål År 2015 ska minst 90 % av brukarna av kommunens 4.1 omsorg känna sig nöjda med de tjänster kommunen erbjuder Att kommunen ska bedriva en bra och attraktiv omsorg utifrån brukarnas behov och önskemål. Handikappomsorgen (HO) brukarmätning och brukarrevision Individ- och familjeomsorgen (IFO) brukarenkäter Äldreomsorgen (ÄO) brukarundersökning Mätintervall HO Varje år IFO Varje år ÄO Varje år HO Brukarmätning och Brukarrevision genomförs. Bl.a. med fokus på tillgänglighet, respektfullt bemötande, delaktighet/inflytande, meningsfullhet och trygghet. Behov finns att utveckla skickligheten att arbeta med kvalitetsutveckling. IFO Klientenkäter genomförs inom delar av verksamheten. Arbete att införa klientenkäter inom alla delar av IFO ska genomföras. Behov finns att utveckla skickligheten att arbeta med kvalitetsutveckling. ÄO Brukarundersökningar genomförs. Behov finns att utveckla skickligheten att arbeta med kvalitetsutveckling. En grundläggande utgångspunkt i det arbete som utförs för att nå måluppfyllelse inom området är att allt sker i enlighet med gällande lagstiftning. HO, IFO resp. ÄO: 1. Fortsätta genomföra brukarmätning/-enkät/-undersökning och brukarrevision. 2. Utveckla skickligheten att leda och arbeta med kvalitetsutveckling inom verksamheten. 17 (18)

19 Inriktningsmål År 2015 ska det finnas väl sammanhållna vårdkedjor 4.2 mellan olika vårdgivare internt och externt Att säkerställa rätt insats vid rätt tidpunkt och till rätt kostnad, och för en trygg och säker omsorg. Systemfelsrapportering. Mätintervall Sammanställning av årets resultat 1 gång/år. Barn Samverkan finns på operativ nivå (enhetschef). Däremot finns behov att utveckla samverkan på verksamhetsnivå (verksamhetschef) respektive strategisk nivå Funktionsnedsättning Samverkan finns på verksamhetsnivå (verksamhetschef). Däremot finns behov att utveckla samverkan på operativ nivå (enhetschef) respektive strategisk nivå Missbruk/beroende Finns strukturerad samverkan på verksamhetsnivå (verksamhetschef). Däremot finns behov att utveckla samverkan på operativ nivå (enhetschef) respektive strategisk nivå Äldre Finns strukturerad samverkan på strategisk nivå. Däremot finns behov att utveckla samverkan på operativ nivå (enhetschef) respektive verksamhetsnivå (verksamhetschef). I samverkan med landstinget m.fl. För att uppnå målet ska arbetet utgå från: 1. Forum för samverkan inom respektive område på nivåerna (och även mellan): Strategisk Produktionsledning Verksamhet Verksamhetschef och motsvarande. Operativ Enhetschef och motsvarande. 2. Fokus är områdena 1) Barn, 2) Funktionsnedsättning, 3) Missbruk/beroende samt 4) Äldre 3. Samverkansavtal ska förankras och implementeras hos respektive samverkanspart. Där avtal saknas ska sådana upprättas. 4. Systemfelsrapportering syftar till att synliggöra när samverkan i vård kring enskilda medborgare inte fungerar tillfredsställande. Systemfelsrapporter ska hanteras så att brister i samverkan kring vård för den enskilde undanröjs samt uppkomsten av liknande brister i framtiden förebyggs. Forum för samverkan på verksamhetsnivå ansvarar för att ta emot och hantera systemfelsrapporter. Ansvariga på operativ nivå ansvarar för att systemfelsrapportering sker. 18 (18)