Samtal kring känsliga frågor



Relevanta dokument
Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

5 vanliga misstag som chefer gör

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Utvecklingssamtal Chefsmaterial Bild på man och kvinna som samtalar.

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

Att driva förändring med kommunikation

Bengts seminariemeny 2016

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Pedagogiskt material till föreställningen

Bedömning för lärande. Sundsvall

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

MI - Motiverande samtal

Konsten att leda workshops

Handbok för LEDARSAMTAL

Verktyg för Achievers

Resultat- och. utvecklingssamtal

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Lösa konflikter som orsakar skada

Individuell lärandeplan (ILP) för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Struktur Marknad Individuell

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Kris och Trauma hos barn och unga

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Övning: Dilemmafrågor

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Vad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö?

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Slutrapport för Pacman

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity. Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

ACoA:s Mötesordning för telefonmöten

Krishanteringsplan i föreningen

om demokrati och föreningskunskap

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Mäta effekten av genomförandeplanen

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning.

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

Självbestämmande och delaktighet

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

Finns det "besvärliga människor"?

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Kompendium för seminarium : Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

Motivation för bättre hälsa

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids. Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

Parkour! Lärarmaterial

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Sagor och berättelser

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Kasta ut nätet på högra sidan

Förarbete, planering och förankring

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

kärlekens olika språk

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

Intervju med Elisabeth Gisselman

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Livet är en magisk resa där tiden inte existerar

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

Idrottens föreningslära GRUND

Barn idag och föräldrarollen

{ karriär & ledarskap }

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?

Nonviolent Communication Ett språk för livet

Transkript:

Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med din medarbetares arbetsprestation och undrar om detta kan bero på personliga svårigheter att medarbetaren beter sig dåligt gentemot kolleger eller kunder att samarbetet inom arbetsgruppen inte fungerar att du misstänker att din medarbetare har alkoholproblem att du måste säga upp någon. Det finns många svåra och känsliga frågor att ta upp. I dessa situationer finns det inga genvägar - samtalen är svåra. Dessa samtal tar kraft och energi och du utsätter dig och din medarbetare för obehaget bara om det finns starka skäl för det: 1. för verksamhetens del 2. för den andres del 3. för din egen del Empati Människor inser oftast att ingen annan riktigt kan förstå hur det känns i en speciell situation. Men trots detta är det möjligt att ge stöd till andra. För att bli bra på att ge sådant stöd kan du behöva träna upp din empatiska förmåga. Empati kan beskrivas som att försöka känna sig in i och förstå en människas situation. Den empatiska förmågan växer fram i ärliga möten mellan människor och kräver vilja och träning. Syftet med själva samtalet är att hjälpa den andra personen och sig själv att förstå hur problemet ser ut, hur det uppkommit och att finna handlingsalternativ för att kunna göra medvetna val. Det handlar således om SAM-TAL, att tala tillsammans, inte tala till, intervjua eller lösa problem åt. KLUAB, Kerstin Ljungström Utvecklingskonsult AB 1 (6)

En bra början Din arbetsplats i handeln lär om arbetsmiljö Inför ett känsligt samtal är det bra att fundera över förflyttningen från Vad ska jag säga och hur? till Vad ska min medarbetare ha med sig när vi skiljs åt?. Kom ihåg att det du koncentrerar dig på växer. Hur kan du hitta det friska hos din medarbetare? Var finns styrkorna? Vad vill du uppnå med att föra samtalet? Det kan vara bra att redan tidigt granska din egen inställning till den person du ska samtala med. Tror du att det är möjligt att komma vidare? Är du öppen och påverkbar för ny (och oväntad - kanske t o m obekväm) information? En konstruktiv inställning är att tro att människor är utvecklingsbara tills de själva bevisat motsatsen. För att lyckas i ett samtal måste du ha ett genuint intresse och ett stort mått av nyfikenhet på människan som du talar med. Ingen teknik och metodik i världen hjälper mot ointresse. All kris- och problemlösning tar tid. Bedömer du att det inte finns tid till att prata färdigt eller tid för uppföljningssamtal kan det ibland vara bättre att låta bli samtalet. För många är det en onödig påminnelse att tala om samtalsmiljön, men det tål nog ändå att påpekas. Fortfarande genomförs samtal i miljöer där möbler, placeringar och störningsmoment omöjliggör tillit och öppenhet i kontakten. Strategi Planen för samtalet bör vara klar. Din egen målsättning ska vara tydlig och förmedlas till personen du samtalar med. Då kan ni gemensamt avgränsa området så att du gör klart vilka frågor ni måste belysa och hur stort utrymme som kan finnas för frågor därutöver. En enkel strategi kan vara: problemdefiniering - mål - medel d.v.s. Hur är det nu? Hur skulle du vilja att det vore? Hur ska det gå till? Den tid man spenderar tillsammans kan delas upp i tre faser; uppvärmning - viktiga frågor - avrundning. En ofta använd bild för att klargöra funktionerna hos dessa faser är trattmodellen; KLUAB, Kerstin Ljungström Utvecklingskonsult AB 2 (6)

Själva inledningen För att skapa tydlighet och möjlighet till måluppfyllelse är det bra att i början av samtalet göra ett kontrakt. Kontraktet (som vanligtvis är muntligt) innehåller en förbindelse mellan dem som samtalar. I denna överenskommelse enas ni om vilken tid som ska avsättas, hur samtalet ska läggas upp och om fördelningen av ansvar sinsemellan. Det kan också kompletteras med en bekräftelse av de handlingar som ska utföras, tidpunkter, uppföljning och belöning. I denna tidiga fas av samtalet är det också värdefullt att definiera relationen mellan er genom att tydliggöra olikheter i värderingar. "Vad är viktigt för mig och vad är viktigt för dig?" "Det här värderar jag högt - hur är det för dig?" Att samtala professionellt Om du går rakt på det onda så kommer du snabbare ur det! Fundera också på vad är det onda - inte den onda?! Det kan innebära att du ibland måste kliva rakt in i en het fråga utan inledande "tratt-prat". Att lyssna aktivt är knappast fråga om att tillägna sig någon ytlig teknik. Snarare är det så att sättet att lyssna avspeglar grundläggande attityder och förhållningssätt. Ditt kroppsspråk avslöjar dig alltid när du låtsas lyssna! Det goda samtalet innehåller uppmärksamhet på den totala kommunikationen, både de verbala budskapen och kroppsspråket. Agera vuxet och sätt gränser när det gäller tid och innehåll. Klargör din egen roll både för dig själv och för den som du talar med. Vem äger vad av problemet? Undvik meningar som innehåller orden varför och måste. Varför i Herrans namn..., Nu måste du väl ändå förstå... KLUAB, Kerstin Ljungström Utvecklingskonsult AB 3 (6)

Sikta mot tydlig kommunikation, be om förtydliganden kring ord som man, dom, "alla", "ingen", alltid, aldrig m.fl. Det är aldrig fel att fråga. Budskapet blir tydligare och hjälper både dig och din medarbetare att sortera tankarna. Du förmedlar också därigenom känslan av ett aktivt lyssnande. Det är bättre att fråga än att förmedla egna åsikter och uppfattningar. Tystnad är ett utmärkt hjälpmedel i kommunikation och ger tid till eftertanke. Människor har olika behov av tid för att kunna sortera tankar och för att uttrycka dessa i ord. Den som talar mycket själv får veta lite. Är hjälp en hjälp? Ibland vet du själv vilka svaren är och har idéer om lösningar på problemet. Försök ha lite "is i magen" - låt medarbetaren själv komma fram till slutsatser. Bidra till lösningen av problemet, men ta inte över ansvaret för det! Att själv snabbt föreslå lösningar kan kännas som en nedvärdering av den andres förmåga att själv ta ansvar. Ibland är det mer hjälpsamt att ge en spark i baken än en näsduk att torka tårarna med. Snällhet kan vara en form av likgiltighet eller ett sätt att ge sig själv klappar och känna sig betydelsefull. Ett tydligt formulerat krav från din sida kan hjälpa betydligt bättre än många timmars pratande. Ibland (och ofta) behövs både - och. Själva samtalet fyller ofta en funktion i sig och personen är inte alltid för stunden beredd på eller intresserad av lösningar. Låt känslorna komma fram om det är möjligt! Beroende på dina egna erfarenheter har du mer eller mindre svårt att låta känslor få utlopp. I kris och akut konflikt är det dock nödvändigt att känslor av sorg, ilska, förtvivlan får komma till uttryck. Det viktiga är att du finns där och möter med din egen känsla. Därigenom bekräftar du att din medarbetare "har rätt att känna" det han/hon känner. Att i denna situation förmedla att "om jag vore som du..." har ingen läkande effekt. Ibland kan det räcka med (och också vara det bästa) att vara tyst och bara finnas närvarande. Ibland behövs och hjälper också en viss kroppsberöring. Detta gäller främst i krisens akuta skede - och måste ske med försiktighet och stor empati. KLUAB, Kerstin Ljungström Utvecklingskonsult AB 4 (6)

För att komma vidare under samtalet är det bra att identifiera mönster och tala om dina iakttagelser. Din arbetsplats i handeln lär om arbetsmiljö bekräfta det du hört, sett, iakttagit genom att ge återkoppling. ge uppmuntran i någon form, genom kroppsspråk eller genom att upprepa det personen sagt. Det leder ofta till att människor talar mer. omformulera så att du därigenom kan kontrollera att du uppfattat saker och ting på rätt sätt. Det kan också hjälpa den som talar att bli tydligare. gör sammanfattningar lite då och då. Det kan vara ett sätt att hantera mycket information och bidra till att samtalsprocessen fortskrider. I slutet av samtalet Under den sista delen av samtalet är det bra att sammanfatta vad ni kommit fram till och bestämma tidpunkter och ansvar för nästa steg. Gör anteckningar kring era överenskommelser och se till att båda har dem. Kanske kan ni även tala om hur det kändes att sitta och prata tillsammans. Att ta hand om sig själv. Egna gränser Ge inte det du inte kan eller vill ge! Att låtsas ha känslor som du inte har eller att visa uppmärksamhet som du inte vill ge avslöjas alltid på något sätt och påverkar mötet. Det är klokt att ibland fundera över vad du själv behöver - att vara lyhörd för egna signaler. Om du ofta i ditt arbete har att göra med problem och svåra, tunga samtal behöver du utveckla en god personlig integritet. Det betyder bl.a. att vara mer inifrånstyrd än utifrånstyrd. Den som inte tar reda på vilka egna behov som behöver tillfredsställas, bränner ut sig och blir en hjälplös hjälpare! Det går inte att göra något med alla! Om du fastnar i en svårförståelig eller på annat sätt ohållbar situation är det dags att konsultera någon annan person med gott omdöme eller med specialistkunskap. Se över nätverket. Det är OK att be om hjälp! Till slut Oavsett hur skicklig eller ovan du är, brukar samtal fungera väl om den inbjudna känner sig bemött med respekt, värme och ärlighet. KLUAB, Kerstin Ljungström Utvecklingskonsult AB 5 (6)

Din egen livserfarenhet i kombination med de kunskaper du inhämtat i olika sammanhang är en god grund för nära och professionella samtal. Människor lär genom att pröva, utvärdera, lägga nya erfarenheter till de gamla och pröva på nytt. Ingen blir någonsin fullärd - en tröst och en utmaning! Jag vet att du tror att du förstår vad du tyckte att jag sa MEN jag är inte säker på att du fattade, att vad du hörde inte var vad jag menade. KLUAB, Kerstin Ljungström Utvecklingskonsult AB 6 (6)