Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad 16 17 november 2011 Malmö
Vårdmiljö Objektivt Mätbart Färg Ljus Avstånd Nivåskillnader Orientering/tolkning Natur Subjektivt Upplevelse Sinnesupplevelse Erfarenheter Hemlikhet Kognitiv förmåga Kunskap Förväntningar Avsikter Välkomnande
Vad är hemlikhet för dig, vad är det för din kollega vilka likheter och skillnader finns?
Värdegrund/vårdfilosofi Fysisk miljö Varande och görande Edvardsson J Geront Nurs 2008;34:32-40; Edvardsson & Wijk 2009)
Att studera vårdmiljö Den fysiska och psykosociala miljöns inverkan på given och upplevd vård inom olika vårdverksamheter Rättspsykiatri Onkologi Äldreboende
Metoder Olika typer av datainsamling Enkäter Vårdatmosfär PCQ (patient, närstående, vårdare) Personcentrerad vård P-CAT (vårdare) Vårdkvalitet (patient) Registerdata Avvikelser Patientenkät Medarbetarenkät Kvalitetsregister Kvalitativt Individuella intervjuer Fokusgruppsintervjuer Observationsstudier
Avser att generera kunskap om stödjande aspekter i miljön för Patientens rehabilitering och återhämtning och skattning av vårdmiljö och vårdkvalitet Närståendes skattning av vårdmiljön Vårdarnas skattning av möjligheten att bedriva en personcentrerad vård
Täppan ett vårdutvecklingsprojekt SDN Kortedala Syfte Att studera effekter av en intervention av den fysiska miljön inom ett äldreboende för personer med demens
Baseline Boende Majoriteten av de boende hade hög grad av risk för förvirring och fallrisk relaterat till hög ålder (medel 86) och demens. Anställda Hög arbetstillfredsställelse 100%, missnöjda med miljön 47% Anhörigas uppfattning Miljön beskrevs som enkel, mörk, neutral, otydlig Mycket viktig
Efter
Utvärdering Boende Minskning av fall med 22% Anhöriga nöjda: Jag tycker mamma är mycket bättre i höst, lugnare och gladare jmf med i vintrar/våras. Hon tycker det är fint nu och det är bra. Jag är inte alldeles säker på att det är viktigt för henne på ett medvetet plan (miljön), även om det var mycket viktigt för henne förr i tiden. Miljön är tydlig och bra för prsoner med demens
Utvärdering Anställda 100% nöjda med miljön Bra ljussättning, köket mycket bra, glad och varm färgsättning, snyggt Målarna var bra!
Konklusion Ökad Säkerhet Tillfredsställelse Förtroende
Hur överför man forskningens resultat till gagn för vårdmiljöns utveckling?
Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Arkitektur Belysning Ljud Djur Psykosocial miljö Utsmyckning och konst Färg Lukt Natur och utomhusmiljö Edvardsson D, Wijk H
Särskilt boende Socialtjänsten bör: Tillhandahålla en fysisk miljö som är personligt utformad, berikad och hemlik Säkerställa en lugn ljudmiljö Erbjuda möjlighet till utomhusvistelse Tillhandahålla en färgsättning och utformning av den fysiska miljön som underlättar möjligheterna att orientera sig
Särskilt boende Socialtjänsten bör: Erbjuda en psykosocial miljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där man kan få ett meningsfullt innehåll i dagen Erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom
Nationellt kvalitetsregister för demens
Finns individuella miljöanpassningar beskrivna i den boendes genomförandeplan? ja nej vet ej Exempel på individuella miljöanpassningar - Lägenhetsdörren är personligt markerad för att underlätta orientering - Lägenheten är personligt möblerad för att bidra till igenkänning och välbefinnande - Belysningen är anpassad efter den boendes behov - Tavlor och fotografier är personliga och placerade så att de är väl synliga - Dukning vid måltid är utformad efter den boendes behov för att bidra till tydlighet och aptit - Badrummet är väl upplyst utan att vara bländande - Toalettring i avvikande färg för att bidra till igenkänning och trygghet - Handfat och toalettporslin bildar kontrast mot bakgrunden för tydlighet och funktion - Handduk, kam, tandborste och tandkräm väl synliga mot bakgrunden
Tack!