ISO 26000 E stadard om socialt Reio Fridh, Sesus Vice ordförade Sveska ISO 26 000 kommitté 2010-11-26 ISO 26000 Guidace o social resposibility ISO 26000 Vägledig för Socialt 2 Markade förädras sabbt Allt fler kosumeter vill fatta köpbeslut som främjar samhället och miljö Allt fler avstår frå att köpa e vara/ tjäst som de vet ite är producerad på ett schyst sätt Kosumeter rekommederar hellre företag/ orgaisatioer som de upplever är aktiva iom SR Kosumeter vill att företag/orgaisatioer ska kommuicera mer krig SR Att vara medvete om miljö och samhälle har hög status E majoritet vill att arbetsgivare ska arbeta aktivt med SR 3
4 Vad är ISO 26000? E iteratioell ISO-stadard på 100 sidor som frivilligt ka avädas av alla orgaisatioer som vill effektivisera sitt sociala geom gemesamma defiitioer, priciper, kärområde, och metoder för itressetdialog och kommuikatio och därigeom bidra till hållbar utvecklig. 7 priciper, 7 kärområde, 7 iföradesteg, 27 defiitioer, 72 relevata SR-iitiativ listade, 133 referesdokumet Bred förakrig ger trovärdighet Deltagare i de Sveska ISO-kommitté Arbetstagare 2 deltagare Frivilligorgaisatioer 6 deltagare Kosumeter 2 deltagare Närigsliv 19 deltagare Offetlig förvaltig 6 deltagare Tjäster, forskig, övriga 17 deltagare 5 Defiitioe av socialt E orgaisatios asvar för de påverka som orgaisatioes beslut och aktiviteter har på samhälle och miljö och som geom ett trasparet och etiskt uppförade - bidrar till hållbar utvecklig, iklusive hälsa välfärd i samhället, - tar häsy till itresseteras förvätigar, - är förelig med tillämpliga lagar i överesstämmelse med iteratioella uppföradeormer, - är itegrerat i hela orgaisatioe och praktiseras i dess relatioer. Am 1: Aktiviteter omfattar produkter, tjäster och processer Am 2: Relatioer hävisar till e orgaisatios aktiviteter iom iflytadesfäre 6
7 Iehållsförteckig 1. Omfattig 2. Termer ad defiitioer 3. Iebörde av social 4. Priciper för socialt 5. Att ta sitt sociala asvar och ivolvera itresseter 6. Vägledig för huvudområde iom socialt 7. Vägledig för att itegrera socialt iom e orgaisatio Bilaga A Exempel på frivilliga iitiativ och verktyg för socialt Bilaga B Förkortigar och beteckigar Litteraturförteckig Omfattig Avsitt 1 Termer och Avsitt 2 defiiti oer Iebörde Avsitt 3 av socialt Priciper Avsitt 4 för socialt 1. Asvarighet 2. Traspares 3. Etiskt uppförade 4. Respekt för itresseteras itresse 5. Respekt för rättsstates priciper 6. Respekt för iteratioella uppföradeormer 7. Respekt för de mäskliga rättighetera Två grudläggade arbetssätt för socialt Mäskliga rättigheter Att ta socialt asvar Itegrera socialt i e orgaisatio Att kommuicera socialt Miljö Relatioe mella e orgaisatios egeskaper och socialt Att följa upp och förbättra orgaisatioes åtgärder och arbetssätt för socialt. Verksamhetsstyrig Idetifiera och ivolvera itresseter Åtgärder och förvätigar Arbetssätt för att itegrera socialt i hela orgaisatioe Iebörde av socialt I e orgaisatio Att stärka trovärdighete för arbetet med socialt Frivilliga iitiativ för socialt Avsitt 5 Avsitt6 Arbetsförhållade Goda verksamhetsmetoder Kosumetfrågor Samhällsegagemag och utvecklig Avsitt 7 Maximera e orgaisatios bidrag till Hållbar Utvecklig Förvätigar Samhälle och miljö Orgaisatio Påverkar Itresse Itresseter Påverkar Am: Itresseter ka ha ett itresse som ite stämmer överes med samhällets förvätigar
10 10 Priciper för socialt Respekt för de mäskliga rättighetera E orgaisatio bör respektera de mäskliga rättighetera och erkäa både deras betydelse och deras allmägiltighet Priciper för socialt Respekt för de mäskliga rättighetera (2) E orgaisatio bör - respektera och där det är möjligt främja de rättigheter som ages i Iteratioal Bill of Huma Rights, - respektera att rättighetera är uiversella, det vill säga att de odelbart tillämpas i alla läder, kulturer och situatioer, - i situatioer där de mäskliga rättighetera ite skyddas, vidta åtgärder för att respektera de mäskliga rättighetera och udvika att dra ytta av dessa situatioer, - i situatioer där lage eller dess tillämpig ite ger ett tillräckligt skydd för de mäskliga rättighetera följa pricipe om respekt för iteratioella 11 uppföradeormer 2. De mäskliga rättighetera (6.3) 5. Goda verksamhetsmetoder (6.6) 6.2.3 Beslutsfattade och beslutsstrukturer Källa: expresse.se, 20100450 Fem års fägelse för Joha af Doer Frå Aftobladet 2010-05-26 Röda korset sakade tillräckliga rutier för att upprätthålla pricipe om etiskt uppträdade 2010-11-26
2010-11-26 13 2. De mäskliga rättighetera (6.3) 5. Goda verksamhetsmetoder (6.6) Stockholms Stads projekt för vägar i i arbetslivet för uga fuktioshidrade. 6.3.3.Due diligece 6.3.4 Risksituatioer 6.3.5 Udvika medskyldighet 6.3.6 Hatera missförhållade 6.3.7 Diskrimierig och sårbara grupper 6.3.8 Medborgerliga och politiska rättigheter 6.3.9. Ekoomiska, sociala och kulturella rättigheter 6.3.10 grudläggade rättigheter på arbetet 14 2. De mäskliga rättighetera (6.3) 5. Goda verksamhetsmetoder (6.6) 2010-11-26 6.4.3 Sysselsättig och aställigsförhållade 6.4.4 Arbetsvillkor och social trygghet 6.4.5 Social dialog 6.4.6 Arbetsmiljö 6.4.7 Persolig utvecklig och utbildig i arbetet Olagliga bostäder för bärplockare Publicerat 2010-08-23 17:09 De bärplockare frå Bagladesh som råkat illa ut i skogara krig Bräcke i Jämtlad är ihysta i olagliga bostäder. 15 2. De mäskliga rättighetera (6.3) 5. Goda verksamhetsmetoder (6.6) 6.5.3 Förebyggade av föroreigar 6.5.4 Hållbar resursavädig 6.5.5 Begräsig av och apassig till klimatförädrigar 6.5.6 Skydd av aturmiljö, biologisk mågfald och återställade av aturliga livsmiljöer
16 2. De mäskliga rättighetera (6.3) 5. Goda verksamhetsmetoder (6.6) 6.6.3 Ati-korruptio 6.6.4 Asvarsfullt politiskt agerade 6.6.5 Kokurres på lika villkor 6.6.6 Främja socialt i värdekedja 6.6.7 Respekt för ägaderätte Nya brev om mutor - skadale växer Expresse 23 ovember 2010 17 2. De mäskliga rättighetera (6.3) 5. Goda verksamhetsmetoder (6.6) 6.7.3 God markadsförig, saklig och opartisk iformatio samt goda avtalsmetoder 6.7.4 Skydd av kosumeteras hälsa och säkerhet 6.7.5 Hållbar kosumtio 6.7.6 Kosumetservice, support samt klagomåls- och tvistlösig 6.7.7 Skydd för kosumeteras persoliga uppgifter och itegritet 6.7.8 Tillgåg till grudläggade tjäster 6.7.9 Upplysig och medvetehet 18 2. De mäskliga rättighetera (6.3) 5. Goda verksamhetsmetoder (6.6) 6.8.3 Lokalt samhällsegagemag 6.8.4 Utbildig och kultur 6.8.5 Jobbskapade och kompetesutvecklig 6.8.6 Utvecklig av och tillgåg till tekik 6.8.7 Skapa välståd och ikomstmöjligheter 6.8.8 Hälsa 6.8.9 Sociala ivesterigar Max förstärker hållbarhetsarbetet Luleå 2010-01-15: Max satsar ytterligare på hållbarhet och CSR. Frå 1 jauari irättas e y fuktio i ledigsgruppe med asvar för hållbarhetsfrågor, e hållbarhet- och CSR-chef. Tjäste kommer att besättas av Pär Larshas, som fram till idag haft asvar för såväl persoalsom hållbarhetsfrågor.
Samhälle och Miljö Följer upp Ta socialt asvar (huvudområde, delområde och förvätigar) Orgaisatio Strategi, hadligspla, itegratio och kommuikatio för socialt Ivolverar Förbättrar Bidrar till hållbar utvecklig Itresseter Arbetssätt för socialt Att ta socialt asvar Idetifiera och ivolvera itresseter 20 Påverkas -sfär Brachorgaisatio Parter Aktieägare Baker / Försäkrig Värdekedja Leveratörskedja Arbetare Kosumet A Uderleveratör A Leveratör A Aställda Företag Detaljister Kosumeter Återviig Uderleveratör B Leveratör B Kosumet B Leveratör Råmaterial Mydighet Medborgare NGO s Media
22 Några frågor. Vilka är de viktigaste frågora vad gäller socialt (SR) utifrå ditt företags perspektiv? Vilka är era viktigaste itressetgrupper? Vad är viktigast för dem avseede SR? Ka ISO 26000 att vara e hjälp för di orgaisatio i er verksamhetsutvecklig? Vi ger mäiskor möjlighet att utvecklas, ispireras och mötas. I arbetet och i livet. Reio Fridh Sesus Skåe-Blekige