1. Kunskaper Flyingeskolan har under läsåret 2017-18 nått goda resultat. Våra elever har med något enstaka undantag nått kunskapskraven vid de nationella proven i åk 3 och 6, samt för lägst betyget E i åk 6. Många elever når högre betyg (tabell 3 och 4). Resultaten i åk 3 (tabell 2) visar att man behöver träna vidare på bl a skriftliga räknemetoder i ämnet matematik. Skolan arbetar målmedvetet för att varje elev ska nå så långt det är möjligt. Flyingeskolan har mestadels små klasser/grupper och lärarna har goda kunskaper om elevernas styrkor och svagheter. Arbetet i klassrummen planeras med läroplanen som grund men också med hänsyn till våra elevers förutsättningar och behov. Anpassningar görs i första hand i klassrummet av elevens lärare. Vid en del lektioner finns två lärare i klassrummet, vilket gör att elever kan få mer individuellt stöd. Elever med stort stödbehov har åtgärdsprogram (ÅP), och träffar även skolans speciallärare, i några fall har elever heldagsstöd. Kommunens nya Lärmiljöteam har använts med framgång i en klass under året. I tabell 5 visas relationen mellan nationella prov och betyg i åk 6. Samstämmigheten är god i svenska och engelska, i ämnet matematik har flera av årets elever nått ett högre terminsbetyg (40%) jämfört med de nationella proven. Elever som låg på gränsen mellan två provbetyg i de nationella proven har visat att de når högre kunskapskrav vid andra tillfällen. Alla elever har nått lägst provbetyg E på nationella proven i matematik och skillnaderna rör betygssteg D och högre. I förskoleklass görs kartläggningar kring språklig utveckling och matematik. Sedan några år tillbaka gör vi en extra kartläggning under hösten för att sedan träna eleverna, under lekfulla former, i grupp eller med enskilda barn, beroende på vad de är i behov av för att få en god grund att stå på inför skolstarten i åk 1. Resultaten vid vårterminens kartläggning i förskoleklass var högre än under höstens tester men indikerar att det finns elever som behöver omfattande stöd i åk 1 för att kunna nå upp till läsmålen. I åk 1 finns ett kommunalt läsmål (tabell 1) som de flesta elever klarar, några elever har behövt få extra anpassningar eller särskilt stöd för att utveckla sin läsning. Elever som ännu inte nått läsmålen för åk 1 kommer att få fortsatt stöd. Nyanlända elever behöver få lite mer tid för att nå målen. På skolan finns generellt ett stort kunnande inom läsning och man arbetar medvetet och strukturerat med läsningen för att våra elever ska bli goda läsare men också för att de ska tycka att det är roligt att läsa. Vi har ett mycket gott samarbete med biblioteket. Varje elev besöker biblioteket varje, eller varannan vecka för lässtimulerande åtgärder och för att låna. Sedan föregående läsår har skolan utökat tiden för specialundervisning, en del av den här tiden används för att träna läsning enskilt eller i grupp. Under året har åk 1, 2 och 4 deltagit i ett STL-projekt (skriva sig till lärande). Lärarna har gått kurs och låtit klasserna arbeta med metoden. Eleverna har varit positiva till arbetet och de yngre eleverna har fått tillgång till en egen ipad under många lektioner, tyvärr har inte tekniken fungerat riktigt under året och den behöver förbättras inför nästa läsår. Åk 4 har egna ipads. Tanken är att projektet ska utvidgas till att gälla hela lågstadiet, dvs åk 1-3. STL är 1
en metod för att introducera digitala verktyg i undervisningen. Modellen har tydlig koppling till läroplanen Lgr11 och bygger på samarbete och formativ återkoppling mellan elever och mellan elev-lärare. Eleverna arbetar digitalt och elevarbeten publiceras digitalt i ett slutet rum. Skolans äldre elever, åk 4 6, har egna ipads. Fler elever har koll på sina uppgifter, lärarna kan ge feedback enkelt och snabbt, eleverna utvecklar olika färdigheter inom studieteknik osv. Vi ser också att skrivandet utvecklas positivt, ff a för pojkar. Varje elev har tillgång till Inläsningstjänst vilket kan vara till en stor hjälp i samtliga skolämnen. Studiehandledning på modersmål ger också god effekt på skolarbetet. Åk 6 har haft vissa lektioner på högstadiet på Ölyckeskolan, våra elever åker dit en gång i veckan med buss. Från och med ht 2018 kommer våra elever att endast läsa sitt språkval på Ölyckeskolan. Samarbetet med Ölyckeskolan underlättar elevernas övergång till högstadiet. På Flyingeskolan är alla lärare utbildade och legitimerade, det påverkar naturligtvis resultaten i positiv riktning. Förutom det som nämnts ovan har skolans elever mer idrott än flertalet skolor samt har aktiva raster med mycket rörelse. Vi menar att mycket rörelse, en mobilfri skola samt satsningen på läsning påverkar elevernas resultat. Sedan ett år tillbaka tjänstgör rektor endast på Flyingeskolan och kommer därmed närmre verksamheten i vardagen, vilket upplevs som positivt av både rektor och skolan. 2. Normer, värden, trygghet och studiero Under året görs ett antal elevenkäter i klasserna och på fritids. Resultaten av elevenkäten Elevernas trygghet och trivsel som görs i åk 3-6 (i tabell 6 redovisas en del av frågeställningarna) visar att Flyingeskolans elever tycker att de lär sig mycket i skolan och att det finns bra saker att göra på rasterna. Eleverna uppger att de upplever att lärarna förväntar sig att de ska uppnå goda resultat och att de får hjälp i sitt skolarbete. Alla elever vet var de ska vända sig om de blivit utsatt för en kränkande handling eller behöver annan hjälp. Vidare svarar elever att de upplever en del platser som otrygga, att man tycker att andra elever stör lektioner, samtliga elever svarar att man själv följer skolans regler. Skolmaten har fått ett lägre värde än tidigare och det gäller också frågorna om inflytande. En del elever uppger att de blivit kränkta av andra elever under året och här ser skolan också ett ökat arbete i Likabehandlingsgruppen kring de här frågorna. Kränkningar kan aldrig tolereras. Skolan har fått fler ärenden att hantera som rör kränkningar på nätet, vilket nästan uteslutet gjorts på elevernas fritid. Händelser är inte uppklarade när man kommer till skolan och personal får använda en hel del tid för att reda i olika konflikter mellan elever. I analysarbetet av elevenkäten framkommer att de yngre eleverna tycker att frågorna är svåra och vi ser att svaren påverkas av dagsformen. I samtal med eleverna, då resultaten av enkäten redovisas och analyseras, uppger de att de nästan alltid känner sig trygga i skolan och att olika åtgärder som görs i klasserna gör att det känns bra. Trots mycket arbete med trygghet och trivsel under läsåret har vi inte nått så långt som vi önskat, därför kommer Flyingeskolan from ht 2018 att arbeta med ett Unicef-projekt som heter Rättighetsbaserad skola. Det är ett långsiktigt projekt som syftar till att eleverna lär om sina egna och andras 2
rättigheter, men också lär sig ta mer ansvar. Trygghetsvandringar har redan gemomförts med klasserna. Personalen utbildas för att leda arbetet. Föräldrar kommer att informeras. I den årliga fritidshemsenkäten ser vi att de flesta vårdnadshavarna är nöjda, eller mycket nöjda med verksamheten och de känner sig trygga med att ha barnen på fritids. Fritids har noga analyserat fritidshemsenkäten och därefter gjort ett antal förändringar i verksamheten. Svarsfrekvensen ht -17 var 80%, vilket var ungefär som vid föregående enkättillfälle. Identifierade styrkor: alla barn som svarat känner sig trygga på fritids och får prova olika aktiviteter, 97% tycker att det gör roliga saker och att lokalerna är bra. 94% uppger att de vuxna hjälper barn om de är ledsna och 91% tycker att maten är god. Av vårdnadshavarna svarar nästan alla att barnen erbjuds en planerad och varierad verksamhet och att man blir väl bemött av personalen. 93% av vårdnadshavarna uppger att de är trygga med att lämna sina barn på fritids och 90% uppfattar att barnen trivs och att fritidshemmet tar till vara de önskemål barnen har. Förbättringsområden: Som tidigare år visar enkäten att åtgärder för att skapa lugn och ro inte har varit tillräckliga. Eleverna önskar också mer inflytande. Som vanligt får frågan om man känner till målen ett lågt värde av föräldrar. Åtgärder: Skolan har anställt ytterligare personal för elever i behov av ständigt stöd, vi har också ökat bemanningen på morgonfritids. Skolan har fler elever på fritids än tidigare och de har generellt längre dagar. En kommunal kompetenshöjande utbildning för personalen på fritidshemmen har pågått under hela läsåret. Personalgruppen har under våren redan genomfört följande åtgärder i verksamheten: Alla barn ska vara sysselsatt i aktiviteter i mindre grupper för att motverka spring och oro. Avdelningarna har startat med en aktivitetstavla där barn väljer aktivitet. Vuxen i alla rum och områden på skolgården. Ökad uppmärksamhet på lekar för att förebygga konflikter och kränkningar. Ändrade rutiner vid t ex förflyttningar till och från matsal och idrottshall. Arbete med barns inflytande på verksamheten, man har startat Barnens röstmöte och har förslagslådor på avdelningarna. Tydligare information till vårdnadshavare om mål och teman, vi använder ett äppleträd för att det ska bli konkret. Skickat hem pedagogiska planeringar. Ökad uppmärksamhet till vårdnadshavare som lämnar eller hämtar. Barnen utmanas på nya aktiviteter, att lära nya saker. Du lär vad du äter -projektet har fortsatt. Det upplevs som positivt av både elever och personal. Frågan om skolmaten i elevenkäten kommer att lyftas i matrådet. Skolans elevhälsoteam har ett möte per vecka. Lärarna har haft möjlighet att komma till Elevhälsan och beskriva sitt problem. Därutöver har varje klass haft en klasskonferens per termin. Elevhälsoteamet arbetar för att kunna verka allt mer främjande och förebyggande. Det görs t ex genom att skolkuratorn haft olika teman i klasser om makt och normer, om kropp och knopp med skolsköterskan, om faror på nätet, om samarbete och om känslor. Flyingeskolan har ett program för föräldramöten då man får ta del av Elevhälsoteamets olika professioner och får ta del av olika föreläsningar. Under hösten hade skolan ett Storföräldramöte då all personal presenterades. Vi har också haft ett Öppet hus. Dessa aktiviteter har tagits emot positivt och kommer att fortsätta. Skolans samråd träffas två gånger per termin. Vid vårens sista möte framkom att klassrepresentanterna önskar mer tid 3
vid mötena för att diskutera frågor som kommer från föräldrarna, vilket kommer att tillgodoses nästa läsår. 3. Elevernas delaktighet På skolan finns klassråd, elevråd och matråd. Eleverna får, genom elevrådet, vara med och påverka. På Flyingeskolan genomförs årligen olika gemensamma aktiviteter och teamdagar för att stärka gemenskapen mellan klasser och elever. Elevrådet har blivit mer aktivt och har bl a genomfört en aktivitetsdag under vårterminen Vår dag. Kommande läsår ska elevrådet utvecklas till ett Rättighetsbaserat elevråd. I trivselenkäten som nämns under punkt 2 finns också frågor om skolarbetet, här uppger flertalet elever att man diskuterar och debatterar olika frågor under lektionerna. I samtal med eleverna framkommer att eleverna tycker att deras lärare tar hänsyn till elevernas åsikter. Det är inte alltid så lätt att förstå skillnaden mellan att påverka och bestämma. I undervisningen (reellt elevinflytande) har eleverna enligt lärarna möjlighet att påverka arbetssätt, redovisningsformer och sitt eget skolarbete genom t ex IUP-tid då man arbetar med sin individuella utvecklingsplan (IUP). Vid läsårets utvärderingsdag menar lärarna de varit blivit bättre på att synliggöra det elevinflytande som finns, men det kan bli än bättre. Det en process och elevernas mognad påverkar hur stor del eleverna kan och bör ha inflytande över undervisningen. Men att känna sig delaktig är viktigt i alla åldrar och är också kopplat till känsla av sammanhang och generar ett intresse för skolan och undervisningen. För de yngsta eleverna finns möjlighet att välja lekar, böcker och man tränar på att våga göra sin röst hörd. Man jobbar också aktivt med att man ska kunna samarbeta med olika kamrater, både i klassrummet och på rasten. Som metod använder några lärare kooperativt lärande. Denna metod kommer förskoleklassen att introducera varje läsår och därefter tar lärarna vid from åk 1. De lite äldre eleverna har kunnat ta ett lite större ansvar kring arbetsätt och vilka förutsättningar som gynnar deras lärande, de kan ha målböcker eller utvärderings-böcker för att synliggöra sina mål och resultat. Alla elever ska kunna framföra sin åsikt eller sin lösning i olika skoluppgifter, detta prövas även i de muntliga delarna i de nationella proven. Skolans äldre elever får själva driva klassråd, inför nästa läsår kommer de att ha en stående punkt på klassrådet om påverkan och ansvar för sitt lärande. För eleverna i åk 4-6 har ipadsatsningen och möjligheten till tät kommunikation med lärarna i Classroom gett goda resultat. Eleverna får hjälp med struktur och planering och kan ta ett större ansvar för sitt lärande, det gäller i synnerhet elever i behov av särskilt stöd. Att bli mer självständig bidrar till en nöjdhet hos eleven, självkänsla och självförtroende stärks. I en del klasser har eleverna haft ett stort ansvar vid utvecklingssamtalen. De planerar samtalen och leder sina samtal. De blir då än mer medvetna om sina utvecklingsmål. På fritids har eleverna har fått påverka olika aktiviteter genom att man under våren infört Barnens röstmöte och förslagslådor på avdelningarna. 4
Tabell bilaga Observera: om uppgiften baseras på färre än 10 elever visas **. Tabell 1 Läsning åk 1 Andel elever som nått läsmålet Flickor Pojkar Totalt Andel elever 94,7% 85,7 % 90,9 % Tabell 2: Nationella prov åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på respektive delprov Matematik Flickor Pojkar Totalt Muntlig kommunikation ** 100 % 100 % Statistik, sannolikhet och kominatorik ** 100 % 100 % Förståelse för räknesätten ** 100 % 100 % Symmetri, massa och enkla problem ** 100 % 100 % Enkla problem ** 100 % 87,5 % Skriftliga räknemetoder ** ** 81,3 % Skriftliga räknemetoder ** ** 68,8 % Uppdelning av tal, bråk, likhetstecknets innebörd ** 100 % 87,5 % Huvudräkning och likhetstecknets betydelse ** ** 81,3 % Svenska Flickor Pojkar Totalt Tala: Muntlig uppgift ** ** 100 % Läsa: Berättande text ** ** 100 % Läsa: Faktatext ** ** 100 % Läsa: Enskild högläsning ** ** 92,9 % Läsa: Enskilda textsamtal ** ** 100 % Skriva: Berättande text ** ** 92,9 % Skriva: Stavning och interpunktion ** ** 100 % Skriva: Faktatext ** ** 100 % Svenska som andra språk (SvA) Flickor Pojkar Totalt Tala: Muntlig uppgift ** ** ** Läsa: Berättande text ** ** ** Läsa: Faktatext ** ** ** Läsa: Enskild högläsning ** ** ** Läsa: Enskilda textsamtal ** ** ** Skriva: Berättande text ** ** ** Skriva: Stavning och interpunktion ** ** ** Skriva: Faktatext ** ** ** Tabell 3: Betyg åk 6 Andel elever betyg A-E Genomsnittligt betygspoäng 5
Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Bild 100 % 100 % 100 % 15,6 11,9 13,8 Engelska 100 % 91,7 % 96 % 15,2 12,9 14,1 Hem- och konsumentkunskap 100 % 100 % 100 % 14,2 12,1 13,2 Idrott och hälsa 100 % 91,7 % 96 % 13,7 11,7 12,7 Matematik 100 % 100 % 100 % 15,2 12,9 14,1 Musik 100 % 100 % 100 % 16,3 13,8 15,1 NO 100 % 100 % 100 % 16,7 13,1 15,0 SO 100 % 91,7 % 96 % 15,4 10,8 13,2 Slöjd 100 % 100 % 100 % 15,0 13,1 14,1 Svenska 100 % 100 % 100 % 15,2 12,0 13,8 SvA ** ** ** ** ** ** Teknik 100 % 100 % 100 % 18,1 12,5 15,4 Flickor Pojkar Totalt Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 92,9 % 83,3 % 88,5 % Tabell 4: Nationella prov åk 6 Andel elever med betyg A-E Flickor Pojkar Totalt Engelska 100 % 91,7 % 96 % Matematik 100 % 100 % 100 % Svenska 100 % 100 % 100 % SvA - ** ** Tabell 5: Relationen mellan nationella prov och terminsbetyg åk 6 Antal elever med provbetyg och terminsbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre terminsbetyg jmf med provbetyget Lägre Lika Högre Engelska 25 16 % 80 % 4 % Matematik 25 16 % 44 % 40 % Svenska 22 0 % 86,4 % 13,6 % SvA 2 ** ** ** Tabell 6: Elevenkäten elevernas trivsel och trygghet åk 3-6 Andel stämmer inte alls/ Stämmer ganska dåligt Andel stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Jag känner mig trygg i skolan ** ** 17,1 % 91,2 % 75 % 82,9 % 6
Jag trivs i skolan ** 31,4 % 24,6 % 82,4 % 68,6 % 75,4 % Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Det är lugn och ro i klassrummet Jag får vara med och påverka i skolan ** 13,9 % 18,6 % 76,5 % 86,1 % 81,4 % ** 22,2 % 15,7 % 91,2 % 77,8 % 84,3 % ** 11,1 % 8,6 % 94,1 % 88,9 % 91,4 % ** 19,4 % 21,4 % 76,5 % 80,6 % 78,6 % 54,5 % 63,9 % 59,4 % 45,5 % 36,1 % 40,6 % ** 42,9 % 31,9 % 79,4 % 57,1 % 68,1 % Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter ** 25,7 % 21,7 % 82,4 % 74,3 % 78,3 % Om totala andelen inte blir 100 % beror detta på att alla elever inte besvarat den specifika frågan. 7