KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning inom Järnvägsteknik Utveckling av järnvägen - var står vi i Sverige? Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus, KTH JBS resultatkonferens, Stockholm, 2019-05-07
Långväga resor > 100 km Regionala resor < 100 km Källa: KTH Järnvägsgrupp
Järnvägsgruppen Stagnation KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik Källa: KTH Järnvägsgrupp
Mil/invånare/år Mil/invånare/år Har vi tröttnat på att åka bil? 1 200 Bilresande i mil per invånare och år 1950-2018 160 Resor med tåg i mil per invånare och år 1950-2018 1 000 140 120 800 100 600 80 400 60 40 200 20 0 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 0 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 4 Källa: Wajsman-Nelldal (KTH ) Källa: Bearbetning av statistik, KTH Järnvägsgrupp
Tonmil / invånare/år Tonmil / invånare/år Överföring till järnväg och sjöfart? Regeringen anser att järnvägssystemet ska byggas ut samt att långväga godstransporter ska flyttas från lastbil till tåg och sjöfart... (prop..) 500 Tonmil med långväga lastbil per inv och år 1950-2018 500 Tonmil med sjöfart o järnväg per inv och år 1950-2018 450 450 400 350 400 350 Sjöfart 300 250 Lastbil 300 250 Järnväg 200 200 150 150 100 100 50 50 0 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 0 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Källa: Wajsman-Nelldal (KTH ) Källa: Bearbetning av statistik, KTH Järnvägsgrupp
Tågtrafiken vidgar regionerna Källa: Utbud och priser databas Källa: KTH KTH Järnvägsgrupp Järnvägsgruppen
Utvecklingen av punktligheten Punktligheten mycket låg 2010/2011 vinterproblem och 2017 sommarproblem För persontrafik är punktligheten lägre efter 2010/2011 Fjärrpersontåg och godståg är relativt lika godstågen är ofta fjärrtåg Källa: Bearbetning av statistik från SJ; GCAB och Trafikverket, KTH
Försenade tåg RT+5 min 2001-2018 Punktligheten var högst 2004 då 93 % av alla tåg var i tid Pendel- och flygtåg har högst punktlighet ca 95 % Snabb- och fjärrtåg har lägst punktlighet ca 80 % Källa: Utveckling Punktligheten av utbud för och alla priser tåg är på ungefär järnvägslinjer som för i regionaltåg Sverige 1990-2018. ca 90 % 8 Bo-Lennart Nelldal, Josef Andersson och Oskar Fröidh, rapport TRITA-ABE-RPT-1845. Källa: Bearbetning av Lupp-data 2001-2018, KTH
Ett nytt mått: Antal förseningsminuter per 1000 tågkilometer Skillnaden mellan produkter blir inte stor alla ligger omkring 12 minuter Ju längre man kör desto fler förseningsminuter samlar man på sig Antal förseningsminuter per 1000 tågkilometer är större efter 2010 än före 9 Källa: Bearbetning av Lupp-data 2001-2017, KTH
Förseningar innebär ökad uppoffring och kan därmed påverka valet av färdmedel Förseningarna som följd av de stora vinterproblemen 2010 minskade tågets marknadsandel mot flyget t.ex. Stockholm-Göteborg Det tar tid innan förtroendet för tåget kan återställas, kan få långsiktiga effekter Källa: Bearbetning av statistik från SJ och Luftfartsverket/Transportstyrelsen, KTH
Kombitrafiken har gått upp och ner
All ökning av utrikestrafiken på lastbil Källa: Wajsman-Nelldal (KTH )
Kundkrav Kvalitet Kostnad Miljö 13
Kostnadsutveckling lastbil - järnväg Genomfört 2009-2018 Genomfört 2018 Genomfört 2016 Lastbilschaufför lön 3000 i stället för 30 000 SEK/månad Genomförs 2022? Källa: Nelldal (KTH ) Källa: Analys med kostnadsmodeller, KTH Järnvägsgrupp
Åtgärder för att minska kostnaderna för järnväg Kundens kostnad beror på hela transportkedjan Längre tåg ger minskad kostnad för fjärrtransport Vagnslast och kombitrafik har också terminalkostnader som inte sjunker Operatören kan dock tjäna pengar på fler vagnar eller färre tåg Källa: Nelldal (KTH ) Källa: Analys med kostnadsmodeller Capacity4Rail, KTH Järnvägsgrupp
Systemskifte för godstrafik Automatiska terminaler Automatisk rangering och växling Automatkoppel Automatisering - digitalisering 16 Källa: Capacity4Rail, KTH Järnvägsgrupp
17 Systemperspektiv på godstransporter
1988 års trafikpolitik 30 år - Vad har uppnåtts? Stora investeringar i järnvägar har genomförts Möjliggör kortare restider och ökad kapacitet Ökat utbud och järnvägsresande Ökning 106 % sedan 1988 Avreglering av persontrafiken har ökat resandet Minskad kostnad i regionaltrafik och lägre priser i fjärrtrafik Rationalisering och konkurrens i godstrafik Konkurrens har medfört lägre kostnad för stora godskunder En europeisk och internationell marknad för tågtillverkning Järnvägsindustrin har internationaliserats och standardiserats
1988 års trafikpolitik 30 år - Vilka problem har uppstått? Ökad trafik ger kapacitetsbrist och förseningar Ökad persontrafik ger kapacitetsbrist och förseningar Eftersatt underhåll ger sämre kvalitet Ökad trafik och eftersläpande underhåll inte bra kombination Avregleringen har ibland gett oklara roller Snöskottning inte prioriterat vid upphandling Lastbil i stället för överföring till järnväg och sjöfart Lågprisåkerier och tyngre lastbilar svår konkurrent Internationalisering och standardisering av trafik ej genomförd Ingen utveckling av gränsöverskridande gods- och persontrafik
Potential och problem - Vad kan forskarna göra? Ökad kapacitet i ett systemperspektiv Analyser för att öka den totala kapaciteten och minska förseningar Effektivare underhåll och felavhjälpning Modeller för att planera, organisera och optimera underhåll Systemskifte för godstransporter Hur genomföra ett systemskifte för lägre kostnad och ökad kvalitet Digitalisering och automatisering Järnvägen är ett komplext system som lämpar sig för automatisering och digitalisering Gå från ord till handling Fler demonstrationsprojekt och genomförande av resultat
Tack! bolle@railresearch.se Hemsida: www.railwaygroup.kth.se 21